Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ulf Fredriksson 22 oktober, 2010 Bergendal, Sollentuna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ulf Fredriksson 22 oktober, 2010 Bergendal, Sollentuna."— Presentationens avskrift:

1 Ulf Fredriksson 22 oktober, 2010 Bergendal, Sollentuna

2 Igår:  En kort historik över lärarutbildning i Sverige Idag  Lärarutbildningsreformen – översikt  Vilka är de viktigaste förändringarna? Imorgon:  Kommer det fler reformer?  Vad behöver en lärare kunna?  Vad är en bra lärarutbildning? Några slutsatser 2

3  Förskollärarutbildning (förskola)  Klasslärarutbildning (småskolan och folkskolan, låg- och mellanstadiet)  Ämneslärarutbildning (läroverk, högstadiet, gymnasiet)  Integrerad lärarutbildning (ämnen och pedagogik/didaktik/metodik läses tillsammans)  Uppdelad lärarutbildning (först ämnena och sedan pedagogik/didaktik/metodik) 3

4  När skolplikt genomfördes 1842 var det kommunernas uppgift att rekrytera lärare.  Staten hade uppgiften att förse kommunerna med lärare. Ett antal lärarseminarier startades.  Regler för lärarutbildning uppställdes av staten 1862 och antalet lärarseminarier expanderade. 4

5  Förskollärare: Förskoleseminarier (integrerad lärarutbildning)  Klasslärare: Småskollärarinneseminarier och folkskollärarseminarier (integrerad lärarutbildning)  Ämneslärare: Universitetsutbildning (uppdelad lärarutbildning) 5

6  Förskollärare: Förskoleseminarier  Låg- och mellanstadielärare: Lärarhögskolor  Ämneslärare: Universitet + lärarhögskola 6

7  Integrering av lärarhögskolor i universitetet och högskolor  Skapandet av en enhetlig lärarutbildning med inriktningar mot förskola, fritidshem, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år, gymnasium  Lärare för grundskolans senare år och gymnasiet kunde läsa en sammanhållen utbildning  Lärare för grundskolans tidigare år fick en ämnesfördjupning och läste inte alla ämnen som undervisas i grundskolan 7

8  Generell uppläggning: Allmänt utbildningsområde, inriktning, specialisering  Stor frihet för universitet och högskolor att erbjuda olika kurser  Alla universitetet och högskolor som organiserade lärarutbildning måste ha en lärarutbildningsnämnd 8

9  Lärarna fick grunda eller inga kunskaper i viktiga ämnesområden.  Riktad mot för breda åldersintervall.  Kritiken mot lärarutbildningen en del av en allmän kritik mot skolan. 9

10 Fyra examina med olika inriktningar:  Förskollärarexamen (210 högskolepoäng, 3,5 år)  Grundlärarexamen – tre inriktningar - Förskoleklass och grundskolans årskurs 1- 3 (240 högskolepoäng, 4 år) - Grundskolans årskurs 4-6 (240 högskolepoäng, 4 år) - Fritidshem (180 högskolepoäng, 3 år) 10

11 Fyra examina med olika inriktningar:  Ämneslärarexamen (med fasta ämneskombinationer) - Grundskolans årskurs 7-9 (270 högskolepoäng, 4,5 år) - Gymnasiet (300/330 högskolepoäng, 5/5,5 år)  Yrkeslärarexamen (90 högskolepoäng, 1,5 år) 11

12 tre byggstenar:  ämnesstudier  verksamhetsförlagd utbildning (VFU)  en utbildningsvetenskaplig kärna  Gemensamt för samtliga inriktningar: - 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna (generella lärarkunskaper) - 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU)  VFU läses som separata kurser 12

13  Ämneslärare för grundskolan: tre ämnen  För ämneslärare i grundskolans 7-9 gäller att ett ämne ska omfatta minst 90 hp (1,5 år) och två ämnen minst 45 hp (0,75 år) vardera. Ämnena svenska, samhällskunskap och musik måste alltid omfatta 90 hp (1,5 år)  Ämneslärare för gymnasieskolan: två ämnen  För gymnasieskolan ska det ena ämnet omfatta minst 120 hp (2 år) och det andra 90 hp (1,5 år)  Endast vissa ämnen får kombineras i utbildningen till ämneslärare i grund- eller gymnasieskolan  Lärare i praktiska och estetiska ämnen räknas som ämneslärare och kan undervisa i hela skolsystemet 13

14  Yrkeslärarutbildningen förkortas till tre terminer med krav på tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet  Yrkeslärarutbildningen innehåller utbildningsvetenskap och VFU (90hp, 1,5 år)  Grundlärare läser många ämnen och får en bredare inriktning i sin utbildning, men blir behöriga för ett snävare åldersspann. Utbildningen för dem förlängs till fyra år  Inriktningen mot fritidshem kortas med en termin till 3 år  Universitetet/högskolor behöver inte ha en särskild lärarutbildningsnämnd 14

15  Ökad styrning av lärarutbildningens innehåll.  Minskad styrning av lärarutbildningens organisering.  Tydligare examina och inriktningar.  Lärarutbildningen mot yngre åldrar i grundskolan går ifrån ett ämneslärarliknande system åter till klasslärarsystem.  Striktare regler för hur ämnen får kombineras.  Ämnen betonas mer än i tidigare lärarutbildning. 15

16  Integrering av ämnesteori, pedagogik/didaktik/metodik och praktik?  Forskningsanknytningen? 16

17  Takten för reformer inom lärarutbildningen och utbildningssystemet som helhet har ökat.  Kommer den nya lärarutbildningen leda till högre kvalité i utbildningssystemet?  Hur kan vi veta vilken effekt som lärarutbildningen har på utbildningens kvalité?  Finns ingen plan för hur lärarutbildnings- reformen ska utvärderas. 17

18  Utveckling mot en mer integrerad lärarutbildning  ”Akademisering”  Forskning  Praktik 18

19  Kunskaper inom relevanta ämnesområden;  Pedagogiska färdigheter, bl.a förmåga att kunna använda olika typer av undervisningsstrategier;  Reflektion och förmåga till självkritik;  Empati, och en respekt för andra människor;  Organisatoriska färdigheter 19 OECD “Quality in Teaching” (1994)

20 “…most teacher educators will agree that mastering the subject matter, having the skills to teach it, and receiving some form of guidance, while teaching (during preparation and beginning stages of teaching) are all critical components for developing the knowledge, dispositions and skills of a highly qualified teacher” (Tamir, 2009). 20

21 Lärarutbildning Ämneskunskaper – kunskaper i de ämnen som läraren ska undervisa i Pedagogik/didaktik/metodik – kunskaper om lärande, kunskaper om hur man undervisar i de ämnen som man ska undervisa i Praktik – praktisk erfarenhet av lärararbete med stöd av en erfaren lärare 21

22  a clear vision of good teaching that is apparent in all coursework and clinical experiences;  curriculum grounded in substantial knowledge of child and adolescent development, learning theory, cognition, motivation, and subject matter pedagogy, taught in the context of practice;  extended clinical experiences (at least 30 weeks) which are carefully chosen to support the ideas and practices presented in simultaneous, closely interwoven coursework;  well-defined standards of practice and performance that are used to guide and evaluate coursework and clinical work;  strong relationships, common knowledge, and shared beliefs among school- and university-based faculty,  extensive use of case study methods, teacher research, performance assessment, and portfolio evaluation to ensure that learning is applied to real problems of service (Darling- Hammond, 1997, p. 30). 22

23  Hur förenas detta till en helhet? 23

24  Vad ska läras ut?  Varför ska det läras ut?  Hur ska det läras ut?  För vem ska det läras ut?  När ska det läras ut? 24

25  Hur lärande organiseras  Vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan  Didaktisk design (design för lärande) och multimodala perspektiv på kunskapsutveckling och lärande - hur kunskap representeras och iscensätts på olika arenor (design för lärande) 25

26  Läroplansteori  Ämnens struktur  Bedömning, utvärdering, betygsättning 26

27  Det är inte självklart att den nya lärarutbildningen kommer att bli så mycket bättre än den gamla.  Lärarutbildningen är en akademisk yrkesutbildning.  Helheten är viktig.  Den forskning som finns kring lärarutbildning visar på vikten av en gemensam syn kring vad som är bra undervisning.  Stora vinster om ämnesteori, ämnesdidaktik och praktik kan integreras.  Hur kommer lärarutbildningen att bli mer forskningsanknuten?

28 28 


Ladda ner ppt "Ulf Fredriksson 22 oktober, 2010 Bergendal, Sollentuna."

Liknande presentationer


Google-annonser