Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM,"— Presentationens avskrift:

1 Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM, Mundell Flemming. Priser är konstanta, växelkurs och ränta rörliga, produktion anpassar sig till efterfrågan. 2.AS-AD modellen, Phillipskurvan. Nu kan också priserna ändra sig. AD – kurvan kommer från IS-LM modellen. AS-kurvan bygger på att högre produktion leder till lägre arbetslöshet. Därmed ökar lönerna och också priserna eftersom företagen använder sig av ett prispåslag. På kort sikt kan priserna avvika från de förväntade, men inte på medellång sikt. När produktionen är lika med den potentiella är realiserade priser är lika med de förväntade. Penning och finanspolitik påverkar ekonomin via direkta effekter på efterfrågan och via effekter på priser och växelkurs. 3.På lång sikt kan också den potentiella produktionen påverkas genom tillväxt av kapitalstock (endogen) samt av befolkning och teknologi (exogena). Vi använder Solow-modellen för att analysera detta. Den visar att sparandet är här av central betydelse. På lång sikt når ekonomin en stationär punkt eller balanserad tillväxt där kapitalstocken per effektiv arbetskraftsenhet är konstant.

2 Härledning av IS-kurvan Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av räntan leder till lägre produktion Vi kan visa detta i en figur med ränta på y-axeln. Vi kallar kurvan IS-kurvan vilken visar IS-sambandet. Slutsats: IS kurvan är kombinationer av ränta och produktion sådana att varumarknaden är i jämvikt. IS kurvan är neråtlutande. Efterfrågan Z ZZ 45 o A A’ ZZ’ (ränta i’ >i) Ränta, i Y Y’ i’ i Sammanfattning: sid. 2 Z: C ( Y-T) + I(Y,i) + G

3 Härledning av LM - kurvan Vi har visat att en högre produktion leder till högre ränta på penningmarknaden. Vi kan visa detta i ett diagram med ränta på y-axeln och produktion på x-axeln. Vi får då LM-kurvan som visar LM-sambandet. Slutsats. LM-kurvan visar kombinationer av ränta och produktion sådana att penningmarknaden är i jämvikt. LM-kurvan lutar uppåt. Ränta, i Real penningmängd, M/P MsMs M d (högre produktion, Y’) i Produktion, Y i’ Ränta, i YY’ LM-kurvan M d (lägre produktion, Y) Sammanfattning: sid. 3

4 4.3 IS- och LM-sambanden tillsammans Ränta, i IS: Y = C ( Y-T) + I(Y,i) + G Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av räntan minskar produk- tionen – IS-relationen. Jämvikt på penning- marknaden innebär att en ökning av produktion (och inkomst) leder till högre ränta – LM-relationen. Slutsats: Vid skärnings- punkten är både jämvikts- villkoren uppfyllda, vilket bestämmer ränta och produktion. Produktion, Y A Y i IS Jämvikt på varumaknaden LM Jämvikt på penningmarknaden Sammanfattning: sid. 4

5 Finanspolitik Sammanfattning: sid. 5

6 Penningpolitik Sammanfattning: sid. 6

7 IS-sambandet i en öppen ekonomi Sammanfattning: sid. 7

8 Jämvikt på varumarknaden och nettoexport Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemska varor (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvs där ZZ skär 45 graders linjen. Handelsbalansen behöver inte vara noll vid jämvikt. Ju större jämviktsproduk- tionen är desto mindre blir handelsbalansen (nettoexporten, NX) I exemplet är handels- balansen positiv – jämviktsproduktionen är lägre än den som ger NX=0. Efterfr./Prod., Y Y TB Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor ZZ 45 o Y Nettoexport, NX 0 NX Y DD Sammanfattning: sid. 8

9 IS-LM i den öppna ekonomin Liksom tidigare innebär som för den slutna ekonomin lägre produktion – IS-kurvan lutar nedåt. Nu är det dock två orsaker; i) liksom i den slutna ekonomin leder en högre ränta till lägre investeringar och ii) högre ränta leder till högre växelkurs via räntepariteten vilket minskar nettoexporten. Givet den reala penningmängden leder högre inkomst leder till högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan. LM-kurvan lutar därför som i den slutna ekonomin uppåt.Givet den reala penningmängden leder högre inkomst leder till högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan. LM-kurvan lutar därför som i den slutna ekonomin uppåt. Jämvikt där LM och IS skär varandra.Jämvikt där LM och IS skär varandra. Produktion, Y Ränta, i Y i IS Växelkurs, E Ränteparitet Ränta, i LM E Sammanfattning: sid. 9

10 Effekter av en expansiv finanspolitik Vad händer om regeringen ökar G (eller minskar T)? G ingår i IS och förskjuter den åt höger eftersom efterfrågan, och därmed produktionen i jämvikt, blir större för varje räntenivå. Slutsats: Produktionen ökar till Y’, räntan ökar till i’ och växelkursen ökar till E’ (valutan apprecierar). Både den högre räntan och den därpå följande apprecieringen motverkar uppgången i produktion som inte blir lika stor som annars. Nettoexporten faller eftersom Y och E båda ökar Växelkurs, E Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Y’ i’ IS’ Ränta, i EE’ Sammanfattning: sid. 10

11 Effekter av en åtstramande penningpolitik Växelkurs, E Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Y’ i’ LM’ Ränta, i EE’ Vad händer om riksbanken minskar M? En minskning av M förskjuter LM kurvan uppåt till LM’ eftersom räntan blir högre för given produktion.En minskning av M förskjuter LM kurvan uppåt till LM’ eftersom räntan blir högre för given produktion. Slutsats: Produktionen faller till Y’, räntan ökar till i’ och växelkursen ökar till E’ (valutan apprecierar). Den starkare växelkursen förstärker den negativa effekten på Y. Lägre Y och högre E drar åt motsatta håll på NX så den sammanlagda effekten är oklar. Sammanfattning: sid. 11

12 AS-AD modellen för sluten ekonomi   AS-AD modellen bygger vidare på IS-LM modellen men tillåter att priserna för- ändras endogent. AD-kurvan bygger på IS-LM modellen. Från denna härleder vi ett nedåtlutande (negativt) samband mellan produktion och priser. Mekanis- men är att högre priser minskar real penningmängd M/P. Detta driver upp räntan, vilket minskar efterfrågan (investeringarna) och därmed produktionen.   AD-kurvan förskjuts åt höger om penningmängden ökar (expansiv penningpolitik) och om offentlig konsumtion ökar eller skatter minskar (expansiv finanspolitik).   Vi kan också härleda AD- för öppen ekonomi, fast eller flytande växelkurs.   AS-kurvan bygger på arbetsmarknadens funktionssätt och företagens prissättning. Högre produktion minskar arbetslösheten, detta ökar lönerna, företagen svarar med att höja sina priser – vi får ett uppåtlutande (positivt) samband mellan produktion och priser.  Som vi kan se förskjuts AS-kurvan uppåt/inåt om förväntade priser går upp och om prispåslaget går upp.  När produktionen är på sin potentiella nivå är, per definition, P=P e Sammanfattning: sid. 12

13 AS-AD modellens dynamik  AS-AD modellens dynamik bygger helt på den tröga anpassningen av prisförväntningarna. På kort, men inte på medellång sikt, kan förväntade priser avvika från de förväntade.  I figuren är förväntade priser i utgångsläget P 0 e.  Jämvikten är dock vid A, så löne- sättarna har underskattat prisnivån som är P 0 och reallönen är därmed lägre än vad man tänkt sig.  Lönesättarna reviderar upp sina pris- förväntningar och sätter högre nominal- löner. Det leder till att AS-kurvan förskjuts uppåt. Prisnivå, P P0eP0e YnYn A Y AS  Processen med skift uppåt fortsätter så länge Y>Y n.  Slutsats: Så länge Y>Y n (med andra ord u Y n (med andra ord u

14 Härledning av AD-kurvan för en öppen ekonomi En ökning av prisnivån leder till att M/P minskar. Förskjuter LM uppåt. P ingår också i IS eftersom högre priser leder till högre real växelkurs. Förskjuter IS åt vänster. Det betyder att jämvikten uppstår i en punkt produktionen minskat från Y till Y’. Vi kan avsätta detta i figuren med produktion och prisnivå. Slutsats: AD-kurvan lutar nedåt, men mindre brant än i en sluten ekonomi eftersom högre P nu påverkar Y via två mekanismer. AS-kurvan är densamma som tidigare. Y’ Ränta, i Y Produktion, Y Prisnivå, P P P’ AD Sammanfattning: sid. 14

15 Penningpolitisk neutralitet på medellång sikt Med fast växelkurs är penningpolitiken inriktad på att hålla växelkursen konstant. Kräver i=i*. Under flytande kurs är penningpolitiken som för en sluten ekonomi neutral på medellång sikt – endast nominella variabler påverkas. Pris och nu också nominell växelkurs, till skillnad mot fallet med fast växelkurs. På medellång sikt blir Y=Y n vilket innebär att På medellång sikt påverkar penningpolitiken prisnivån (proportionellt lika mycket som penningmängden). Neutralitet uppstår genom att växelkursen deprecierar (apprecierar) lika mycket som penningmängden och därmed prisnivån ökat (minskat). Därmed är real växelkurs oförändrad. Efter en penningpolitisk expansion (ökning av penningmängden) faller därmed den förväntade framtida växelkursen. Vad händer med dagens växelkurs? Den faller ännu mer eftersom räntan i minskar: Sammanfattning: sid. 15

16 Penningpolitisk expansion med flytande växelkurs En ökning av penninmängden förskjuter AD åt höger av två skäl: i.räntan minskar vilket ökar investeringarna och ii.växelkursen faller (både pga lägre förväntad växelkurs och den lägre räntan. Eftersom Y>Y n blir priserna högre än förväntat i jämvikten vid B. Lönesättarna reviderar upp sina prisförväntningar och AS-kurvan förskjuts succesivt uppåt. På medellång sikt uppnås en ny jämvikt vid C där endast priserna är högre och växelkursen lika mycket lägre – real växelkurs konstant. Prisnivå, P AD’ YnYn AS AD Produktion, Y A B Y C Sammanfattning: sid. 16

17 Finanspolitiska effekter på medellång sikt På medellång sikt påverkar inte finanspolitiken produktionen, Y=Y n vilket innebär att Men vi får en undanträngning som under fast växelkurs. På medelång sikt är växelkursen stabil, vilket kräver i=i*. Därmed påverkas inte investeringarna av finanspolitiken på medellång sikt. Eftersom vi antar att centralbanken inte reagerar med ändrad M innebär konstant ränta att P måste vara oförändrad. Som vid fast växelkurs sker undanträngningen genom att den reala växelkursen förändras, men nu genom att nominell växelkurs ändras. En finanspolitisk stimulans (åtstramning) leder på medellång sikt till att den reala växelkursen stärks (försvagas) så mycket att nettoexporten faller (ökar) lika mycket som C eller G ökat (minskat) pga finanspolitiken. Detta sker genom att nominell växelkurs ändras. Sammanfattning: sid. 17

18 Dynamiska effekter av finanspolitik med flytande växelkurs På medellång sikt förändras nominell växelkursen så att finanspolitiken inte påverkar produktionen (undanträngning) – förväntad nominell växelkurs stärks (försvagas) efter en stimulans (åtstramning). Vad händer på kort sikt? Nominell växelkurs ökar lika mycket på kort som på lång sikt. Därmed blir finanspolitiken helt verkningslös på Y. Växelkursen förändras omedelbart och motverkar helt finanspolitiken via undanträngning av nettoexport! Förklaring: Både under fast och flytande växelkurs måste real växelkurs förändras lika mycket efter en finanspolitisk åtgärd. Med fast växelkurs sker detta genom att prisnivån P förändras. Med flytande sker det genom att nominell växelkurs förändras. Men det är en viktig skillnad. Prisförändringar tar tid medan växelkurs- förändringar kan ske omedelbart. Notera att vi antagit att centralbanken inte alls reagerar med förändringar i penningmängden under flytande växelkurs. Om centralbanken istället ökar penningmängden lite men inte så mycket att räntan förblir konstant kommer finanspolitiken att ha en viss effekt men inte lika stor som under fast kurs. Sammanfattning: sid. 18

19 Dynamiska effekter med en reaktionsfunktion Prisnivå, P YnYn Produktion, Y A Y C Den finanspolitiska expansionen leder till en viss ökning av penningmängden. Växelkursen apprecierar därför mindre än om centralbanken höll penningmängden konstant. AD förskjuts åt höger (men mindre än vid fast växelkurs). Därefter sker de vanliga förskjutningarna av AS. Slutsats: Finanspolitiken är inte helt verkningslös på kort sikt under flytande växelkurs när centralbanken ”lutar mot vinden” men svagare än under fast växelkurs. Hur mycket svagare beror på hur starkt centralbanken reagerar. B Sammanfattning: sid. 19

20 Lång sikt Solow-modellen   Tidigare har vi antagit att kapitalstocken och teknologin är given och konstant.   Solow-modellen ger oss möjlighet att studera också förändringar i dessa variabler.   De två centrala kurvorna är   investeringsbehovet (vad som behövs för konstant kapitalstock per sysselsatt) och   investeringskurvan.   Båda är funktioner av kapitalstocken per arbetare K/N. Den första kurvan är en rät linje, eftersom vi antar att kapitalförslitningen är proportionell mot mängden kapital. Den andra kurvan är konkav, eftersom vi antar avtagande marginalavkastning för kapitalet.   Ekonomin rör sig automatiskt mot ett läge där investeringsbehovet är lika med investeringarna så att K och Y är konstanta – ett stationärt läge. Sammanfattning: sid. 20

21 Ökning av sparandet Vad händer om spar- kvoten ökar från s b till s a ? Antag att ekonomin är i stationärt läge för sparkvoten s b. När sparkvoten ökar förskjuts investerings- kurvan s  f(k) uppåt (roterar motsols). Ekonomin rör sig mot ett nytt stationärt läge med högre kapitalstock och högre produktion. k Kapital (per sysselsatt) kb*kb*ka*ka* Sammanfattning: sid. 21

22 Balanserad tillväxt I förra kapitlet såg vi att utan teknisk tillväxt och befolkningstillväxt nås ett stationärt läge där Y och K är konstanta. Om A och N växer kan tillväxten fortsätta. Kalla tillväxttakten i A och N för g A och g N. Nu omformulerar vi modellen och uttrycker kapital och produktion per effektivitetsenhet, dvs delar med A  N. Då visar det sig att det finns en balanspunkt där k  K/(A  N) och y  Y/(A  N) är konstanta. Det betyder att K och Y växer lika snabbt som A  N, dvs med summan av tillväxttakterna i A och N (g A +g N ). Denna balanspunkt kallas balanserad tillväxt. Tillväxttakten i BNP/capita är då lika med den teknologiska tillväxttakten. För att beskriva Solowmodellen med en figur måste vi generalisera investeringsbehovskurvan. Hur mycket måste investeras för att K ska växa i takt med A  N? För det första liksom tidigare   k för att ersätta deprecieringarna. För det andra, nu också (g A +g N )  k för att K ska kunna växa i jämna steg med A  N. Sammanfattning: sid. 22

23 Solowmodellen med tillväxt När är produktion och kapital per arbetskrafts- enhet konstanta? Både s  f(k) och (  +g A +g N )  k är ökande funktioner av k. Investeringsbehovet (  +g A +g N )  k är linjärt i k. När investeringar = investe- ringsbehov är k konstant på nivån k*. K växer då med samma takt som A  N, dvs med g A +g N. Ekonomin tenderar att av sig själv röra sig emot denna balanspunkt – balanserad tillväxt. Investeringar deprecieringar k Kapital (per effektivitetsenhet arbetskraft) Investeringar Investeringsbehov k*k* Sammanfattning: sid. 23

24 Högre befolkningstillväxt Antag att befolkningstillväxten ökar från g N till g’ N > g N. Högre g N förskjuter investe- ringsbehovet uppåt (roterar moturs) Det nya högre investerings- behovet är större än investe- ringarna. Det betyder att K växer långsammare än A  N, dvs k faller. Samma med y. Till slut är investeringarna lika med investerings- behovet. Då är k och y återigen konstanta så K och Y växer med summan g’ A +g N k Kapital (per effektivitetsenhet arbetskraft) Investeringar Investeringsbehov ka*ka* kb*kb* Sammanfattning: sid. 24

25 Övrigt viktigt   Phillips-kurvan, både den ”gamla” och den förväntningsutvidgade. Den första är en relation mellan arbetslöshet och förändringar i priser. Den andra mellan arbetslöshet och förändringar i inflationen. Skillnaderna är hur man antar att lönesättarna bildar sina prisförväntningar.   Begrepp som endogen/exogen, multiplikator, real penningmängd, repa, kontraktiv/expansiv penning respektive finanspolitik, effektiv arbetskraftsenhet, PPP, konvergens, gyllene regelns sparkvot, fördelningssystem för pensioner, balanserad tillväxt, monetär neutralitet, NAIRU, potentiell produktion och jämviktsarbetslöshet real växelkurs, depreciering/appreciering och öppen ränteparitet är ”måsten” att kunna. Sammanfattning: sid. 25

26 Tips   Se till att ni kan beskriva i ord och förstå vad som ligger bakom kurvorna i de olika modellerna vi använder. Kom ihåg mellan vilka variabler sambanden gäller, dvs vad som ska stå på axlarna i diagrammen.   Försök lär er att använda de matematiska uttrycken för kurvorna. Det hjälper er att se om de förskjuts eller inte när en variabel ändras.   Se till att ni kan använda modellerna till att göra de experiment boken och jag gått igenom, och också deras motsats!   Glöm inte kompendiet om doktrinhistoria.   Gästföreläsningarna är tentarelevanta.   Kolla att ni känner till betydelsen av ”nyckelbegrepp” i slutet av varje kapitel.   Gör gamla tentor och online frågor.   Kolla er . Jag kan skicka ut mer tips inför tentan. Sammanfattning: sid. 26


Ladda ner ppt "Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM,"

Liknande presentationer


Google-annonser