Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Olika orsaker till svält och fattigdom. Presentation: Den här powerpointen handlar om olika orsaker till svält och fattigdom. Brist på mat p.g.a odlingsförutsättningar,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Olika orsaker till svält och fattigdom. Presentation: Den här powerpointen handlar om olika orsaker till svält och fattigdom. Brist på mat p.g.a odlingsförutsättningar,"— Presentationens avskrift:

1 Olika orsaker till svält och fattigdom

2 Presentation: Den här powerpointen handlar om olika orsaker till svält och fattigdom. Brist på mat p.g.a odlingsförutsättningar, miljömissbruk och vattenbrist. Brist på arbete och utbildning. Kvinnors situation. Brist på sjukvård. Ekonomiska bromsklossar.

3 Brist på mat 842 miljoner människor i världen svälter ! (klicka för mer statistik) ! (klicka för mer statistik) Detta trots att det finns tillräckligt med mat på jorden för att mätta alla……. Varför???

4 Odlingsförutsättningar: På många håll har tidigare bördig jord blåst eller runnit bort p.g.a erosion. Detta sker i både torra och tropiska områden. (detta sker både i tropiska och torra klimat). I tropiskt klimat med varm och fuktig miljö trivs många skadedjur och bakterier vilket kan slå hårt mot skördarna. Ensidigt och intensivt jordbruk gör jordarna näringsfattiga. Vattenbrist - klimatförändringar gör torra områden torrare och gör det ännu svårare för människor i dessa områden att odla och hålla boskap.

5 Forts. Odlingsförutsättningar Jordbruk för export: De flesta fattiga länder har tidigare varit kolonier till länder i västvärlden. Då var produktionen inriktad på att förse väst med naturtillgångar som malm, guld, silver och råvaror som kaffe, kakao, bomull och te. Dessa saker odlas fortfarande på stora plantager på mark som skulle kunna användas till grödor som landets egna befolkning skulle ha nytta av.

6 Forts. Odlingsförutsättningar och odling för export. Tyvärr tjänar bönderna lite på den här handeln då de får väldigt lite betalt ( de i början av produktionsleden tjänar alltid minst). Många av plantagen ägs dessutom av multiinternationella företag som tar större delen av ersättningen. Plantage odlingar kräver ofta mycket vatten, gödsel och bekämpningsmedel. En fördel med exporten är att den ger landet utländsk valuta som man kan handla med och importera varor från andra länder.

7 Forts. Odlingsförutsättningar Korrupta ledare: I många fattiga länder är samhällssystemet ett stort hinder för utveckling. En liten styrande överklass lever i lyx och är inte intresserad av att förändra samhället. De äger stora delar av landets jordbruksmark och ex. gruvor. Krig och oroligheter: I många länder med svält läggs stora summor på krig som landet är inbladat i. Viktig jordbruksmark blir till slagfält och man använder sig av taktiken att förstöra jordbruksområden för att stoppa fienden. Olika former av millitär milliser ex. Al-Shabab i Somalia och Janjaweed-rebeller i Sudan, plågar delar av civilbefolkning, försvårar och ibland rent av motarbetar hjälporganisationers arbete mot svält.

8 Vad kan man göra? Öka produktionen av mat: Genom att förbättra bevattningsmetoder och bekämpningsmedel försöker man öka skördarna. Genom att plantera träd, buskar försöker man minska erosionen. Genförändrade grödor – anses av vissa vara svaret då dessa grödor ibland kan stå ut med ex. salta jordar, skadeinsekter. Andra anser att de är farliga då man inte vet hur de påverkar människor och djur i längden. Förändra markägandet – man vet att om kvinnor får större makt över marken, och får ta del av vinsten så ökar skördarna. Ett mer jämställt ägande där fler ägde mark vore också bra. Arbeta för fred och stabilitet i drabbade länder.

9 Miljö (miss)bruk De rikaste länderna i världen förbrukar mest naturresurser och energi i världen, men drabbas själva inte värst av följderna av detta. Växthuseffekten ökar och följderna blir stora i redan hårt drabbade områden som ex. SubSahara där klimater redan är mycket torrt och människor redan idag är hårt drabbade. I syd och ostasien och Västafrika lever många i deltan som riskerar att översvämmas p.g.a växthuseffekten. Genom massiv skogsskövling i ex. Centralamerika, torrläggning av våtmarker, oförsiktig konstbevattning (ex. från Aralsjön) och dammbyggen rubbar man balansen i ekosystem. Stormar, jordskred, uttorkade sjöar blir till följd av människors framfart.

10 Vattenbrist: Ungefär en miljard människor ( !!) saknar tillräcklig tillgång till tjänligt dricksvatten. Vattenbrist och miljöförstöring hänger ihop. Skogsskövling, uttorkning av våtmarker, nedsmutsning och förändringar av klimatet har gjort att tillgången på rent vatten minskar. Vattenkällor på landsbygden är ofta nedsmutsad av avföring från betesdjur. Även i många av världens storstäder råder det vattenbrist.

11 Forts. Miljö (miss)bruk och vattenbrist Försaltning av av jorden: Då man konstbevattnar med sötvatten i torra områden dunstar en stor del av vattnet bort och lämnar kvar salter och andra mineraler i jorden. Efter hand blir jorden allt för salt för att kunna odla i. Den här typen av konstbevattning är vanlig vid bomullsodlingar då man dessutom använder stora mängder giftiga bekämpningsmedel.

12 Forts. vattenbrist Den som har kontroll över vattenförsörjningen har makt. I dag är det vanligt att privata företag står för vatten- försörjningen i många länder. Vad händer när dessa bolag höjer priserna? I Sydafrika drabbades många av kolera då de inte hade råd att betala de höjda priserna för rent dricksvatten......

13 Vad kan man göra? Minska utsläppen av fossila bränslen(och andra luftföroreningar) Spara energi Använd ”grön” energi Bygg ut infrastrukturen och gräv brunnar Fortsätta forska om att hitta en effektiv och billig metod att avsalta havsvatten Använda andra material än bomull och köpa eko-bomull Minska storskaliga ensidiga jordbruk

14 Brist på arbete och svåra arbetsförhållanden Arbetslösheten är hög i många länder och högst är den bland unga vuxna. Detta leder till att en stor del av befolkningen har svårt att komma in i samhället. På många håll är arbetsförhållandena mycket dåliga och säkerheten mycket låg. Många skadas och dör i olyckor på arbetsplatsen.

15 Forts. brist på arbete och svåra arbetsförhållanden Lönerna är också mycket låga för att hålla priserna på produkterna nere. Barnarbete är vanligt – barn är billig arbetskraft. Många länder har inte någon utbyggd barnomsorg vilket innebär att de kvinnorna i familjerna stannar hemma med barnen. Detta leder till låga inkomster för familjen.

16 Vad kan man göra? Satsa på utbildning! Människor som har en utbildning har lättare att få ett jobb. Bygg ut barnomsorgen så att både mannen och kvinnan i familjen kan arbeta utanför hemmet. Globala överenskommelser vad gäller arbetsförhållandena. Höj lönerna – kan de vuxna försörja sig på sina löner, behöver barnen inte arbeta.

17 Brist på utbildning I dag går 90% av världens barn i skolan. Det låter som en ganska hög siffra men faktum är att 58 miljoner barn INTE får någon utbildning. Värst är det i området söder om Sahara. Det är också vanligt att barn börjar i skolan men inte fullföljer sin utbildning. Värst är det för flickor som i större utsträckning än pojkar tvingas sluta skolan i förtid. Mer info :

18 Forts. brist på utbildning Utbild­ning är viktigt som en väg ut ur fattigdom och utsatthet. Med en utbild­ning har barnen lättare att senare kunna få ett arbete och försörja sig. Genom skolgång kan barnen också skyddas från barn­arbete, och genom att lära sig läsa och skriva kan de bättre ta tillvara sina rättigheter.

19 Vad kan man göra? Skolavgifterna och krav på skoluniform måste slopas Länder som avskaffat skolavgiften har fått enorm tillströmning av inskrivna barn i skolan. I Kenya ökade inskrivningarna från 5,9 miljoner till 7,2 miljoner på bara några veckor när skolavgiften avskaffades Uganda, Tanzania och Malawi upplevde liknande ökningar när de avskaffade skolavgiften. Satsa på att hålla kvar flickor i skolan En liten majoritet av de barn som inte går i skolan är flickor. Av de barn som går i skolan beräknas 150 miljoner hoppa av innan de avslutat grundskolan – majoriteten är flickor. (Lär mer om varför detta är så viktigt längre fram…) Satsa på säkra skolvägar Långa avstånd till skolan hindrar många barn – särskilt flickor – från att gå i skolan. På grund av risk för överfall och våldtäkter vågar många föräldrar inte låta sina döttrar gå ensamma på långa ensliga vägar.

20 Kvinnor och fattigdom Befolkningstillväxten i världen är ett problem. Tillväxten är störst i fattiga länder och kan leda till svält och att konflikter och krig blossar upp. På många håll i världen saknar kvinnor samma rättigheter som män i samhället. De är dessutom beroende av männen ekonomiskt. Många gifts bort som unga. Kvinnor är i större grad outbildade och får barn tidigt.De saknar preventivmedel och sjukvård vilket gör att man får många barn men barndödligheten är också stor. Bilden är ett bröllopsfoto….

21 Forts. kvinnor och fattigdom Vad kan man göra? Ge flickor utbildning! Det är ett väldokumenterat faktum att flickor som fått gå i skola föder färre barn. De lär sig om hälsa, sex och sin roll i samhället. De kan föra vidare sin kunskap till sina barn och har en större chans att påverka sin egen framtid. ”När man utbildar kvinnor, utbildar man hela nationen”. Stötta kvinnor med mikrolån och ge dem möjligheter att starta eget. Lånen är små och betalas i stort sett alltid tillbaka, lyfter hela familjen och öppnar upp för en bättre framtid. Förbättra infrastrukturen, bygg vägar etc. och bygg pumpar där man kan få rent vatten. Grön energi – med ex. solkraft kan man få el hemma och kvinnor slipper använda så mycket tid till exempelvis att samla ved.

22 Brist på sjukvård I många av fattiga länder råder det brist på god sjukvård. Ofta är det långt till närmsta vårdinrättning. Hälso-och sjukvården är dessutom ofta privat – och DYR. Ska du opereras förväntas du i många fall betala allt som behövs för operationen. Medicin såväl som sprutor etc. Korruptionen är stor. På många håll saknas det också utbildad personal – de med utbildning har flyttat utomlands för bättre lön och bättre arbetsförhållanden. Nesam Velankanni. Hon fick betala läkarna för att hålla i sitt nyfödda barn. Bild: Namas Bhojani / Scanpix Läs mer :

23 Vad kan man göra? Utveckla infrastrukturen. måste kunna ta sig till ta sig till sjukhusen. Utveckla den allmänna sjukvården. Utbilda mer vårdpersonal (en utbildad barnmorska räddar många liv!) Använd ny teknik – ett vårdbesök kan ske virituellt! Med en kamera på mobilen kan doktorn ställa en första diagnos..

24 Ekonomiska bromsklossar Råvaruhandel Fattiga länder exporterar oftast ett fåtal råvaror som exempelvis malm. Malmen bearbetas sedan i industriländerna och görs till varor som exempelvis bilar eller maskiner. Dessa importeras dyrt av de fattiga länderna Man säljer billigt och köper dyrt. Skyddstullar Tull är en skatt länder lägger på varor som köps in från utlandet. Det gör man för att skydda landets egen produktion, sysselsättning och marknad. Industriländerna har tagit bort eller sänkt de flesta tullar UTOM på jordbruksprodukter, som är de produkter som de flesta fattiga länder kan exportera. Det här skyddar industriländernas egna jordbruksmarknad men konsumenterna får betala högre pris och de fattiga ländernas chanser att komma in på marknaden minskar.

25 Forts. ekonomiska bromsklossar Stora skulder: Gamla lån sedan efterkrigstiden har vuxit med tiden för de fattiga länderna. Räntorna för gamla lån är skyhöga och man betalar ofta mer i räntor och amorteringar per person i landet än vad som investeras i sjukvård och utbildning. Mäktig överklass: I flera av världens fattiga länder finns en mycket rik överklass. Den ekonomiska och politiska makten samarbetar och är nöjda med den rådande samhällsordningen – de tjänar ju på den!

26 ekonomiska bromsklossar Vad kan man göra? Utveckla den egna förädlingsindustrin av råvaror. Behåll tillverkningen i landet i stället för att sälja billigt och importera dyrt. Västvärlden behöver sänka tullar på jordbruksprodukter så att de fattiga länderna kan ”slå” sig in på marknaden. Rika länder behöver skriva av de fattiga ländernas skulder så att de kan lägga sina pengar på sjukvård, utbildning etc i stället för höga räntor. De extremt rika i de fattiga länderna måste börja ta sitt ansvar och exempelvis tillåta jordreformer som gynnar de fattiga.

27 Källor: Geografi 7-9 Capensis.J.Wiklund, K. Wakeham Geografi 9 och Samhälle idag ) Sol 3000 Natur och Kultur. skolan/


Ladda ner ppt "Olika orsaker till svält och fattigdom. Presentation: Den här powerpointen handlar om olika orsaker till svält och fattigdom. Brist på mat p.g.a odlingsförutsättningar,"

Liknande presentationer


Google-annonser