Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2016-09-181 ”3 blir 2” – Påverkas frågorna om inkludering och breddad rekrytering av Högskoleverkets omorganisation? Lars Haikola Include 120522.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2016-09-181 ”3 blir 2” – Påverkas frågorna om inkludering och breddad rekrytering av Högskoleverkets omorganisation? Lars Haikola Include 120522."— Presentationens avskrift:

1 ”3 blir 2” – Påverkas frågorna om inkludering och breddad rekrytering av Högskoleverkets omorganisation? Lars Haikola Include

2 Disposition Myndighetsöversynen Den svenska högskolan idag Social snedrekrytering – läget Studenternas studiemönster – livslångt lärande (LLL) Europa och Sverige

3 ”Tre blir två” och Högskoleverkets remissvar

4 Berörda myndigheter Högskoleverket Verket för högskoleservice Internationella programkontoret

5 Utredningens förslag i stort Två nya myndigheter inrättas från och med den 1 januari 2013 med ca 210 (”Servicemyndigheten”) respektive 90 årsarbetskrafter (”Granskningsmyndigheten”) De tre nuvarande myndigheterna läggs ned den 31 december 2012

6 Syftet är ”att skapa en effektiv och tydlig ansvarsfördelning där den granskande verksamheten skiljs från den främjande och serviceinriktade verksamheten” SOU 2012:1 sid 9

7 Sakverksamheter lyfts över ograverade i de två nya myndigheterna Administrativt stöd, IT-stöd, stab och informationsuppdrag minskas drastiskt (- 35 årsarbetskrafter)

8 Övergripande synpunkter Instrumentellt synsätt Ohållbara budgetramar Omvärldskunskap – bör vara ett uppdrag Kommunikation – bör ej begränsas Främja lika möjligheter - bör ej glömmas Stimulera intresset för högre studier – bör finnas

9 Främja lika möjligheter Att ”motverka diskriminering och på andra sätt främja lika möjligheter” förs inte över till ny myndighet I uppdraget till granskningsmyndigheten bör framgå att myndigheten har i uppdrag att analysera och följa upp högskolornas arbete med att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter

10 Stimulera intresset för högre studier Uppdraget att ”stimulera intresset för högre studier” försvinner Men bör ges till Servicemyndigheten

11 Tidplan Proposition 2011/12: Motioner (s) o (v) yrkade avslag + (mp) Utskottsbehandling Justering av UbU yttrande Riksdagsbeslut

12 Högskolan universitet o högskolor (+11 enskilda mindre) anställda ( helårspers.) varav 2/3 akademiker helårsstudenter, varav 58 % kvinnor nybörjare, varav 25 % internationella stud forskarstudenter, varav 49 % kvinnor nybörjare, varav 49 % kvinnor (exkl utl fo stud 52 %) > ½ miljon individer i högskolan! Högskolesektorns kostnad 70.6 miljarder kr (2.0 % av BNP)

13 Trender 2011 Högskolan fortsatt mycket stor (trots -0.8% stud på G- o A- nivå) Svårare att bli antagen – andel antagna av svenska stud ht11: 51 % (-2 %) Allt yngre studenter – medianålder 20.7 år Allt färre internationella studenter Kvinnors andel hög och ökande – inom alla områden Generella examina ökar – mot yrkesexamina Andelen forskande o undervisande personal ökar

14 Läsåret 10/11 Studenter år [Andel av befolkningen] Högutbildade föräldrar34 %[23 %] Lågutbildade föräldrar 28 %[43 %]

15 Högutbildade - lågutbildade föräldrar Stora skillnader – olika program, särskilt ojämna är utbildning till läkare, tandläkare, arkitekt, psykolog, apotekare, civilingenjör. Små förändringar under senaste 10 åren Viss ökning av studenter med högutbildade föräldrar, men hela denna grupp har också ökat

16 Studenter med utländsk bakgrund I 2001/02 – 2010/11 14 % 18 % Ökning, men ej samma nivå som stud med svensk bakgrund

17 Studenter med utländsk bakgrund II Övergångsfrekvens gy - högskola 2011: 44 % Stud med utländska bakgrund: 39 % Obs! ”Utländsk bakgrund” – en mycket heterogen grupp!

18

19 Rapport 2012:2 R Studenternas studiemönster och totala studietider Av alla nybörjare i högskolan under 20- årsperioden 1978/79–1997/98 har över 40 procent återkommit till nya högskolestudier efter en avslutad studieperiod. Bland kvinnorna har hälften återkommit och bland männen en tredjedel. Tydliga könsskillnader

20 En slutsats En tredjedel av kvinnorna har återvänt till ytterligare minst två studie-perioder och 9 procent till ytterligare minst fyra nya studieperioder – utöver de studier som genomfördes före 1977 och resulterade i en examen. Detta bekräftar vad som framgått om nybörjare efter 1977, dvs. att det livslånga lärandet eller återkommande utbildning är en realitet framför allt för kvinnor.

21 Europa 2020: fem övergripande mål [COM (2010) 2020 final] 1.75 % av befolkningen i åldrarna 20  64 ska ha ett arbete 2.3 % av EUs BNP ska investeras i forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) 3.Energi- och klimatmålen ”20/20/20” ska nås 4.Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen (30-34 åringar) ska ha avslutad högre utbildning 5.Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner

22 Sveriges nationella mål inom Europa 2020-agendan 40 – 45 % av den yngre generationen ( åringar) ska ha avslutad högre utbildning Ungefär som Danmark, Finland, BeNeLux, Tyskland, Polen, Spanien men lägre än Frankrike 50%, Irland 60 %

23 ” Moderniseringsagendan” Modernisering av högre utbildning [COM (2011) 567 final] 1.Fler ungdomar ska ha avslutat högre utbildning o fler forskare behövs 2.Bättre o mer relevant högre utbildning 3.Rörlighet och samarbete över gränserna 4.Kunskapstriangeln 5.Styrning och finansiering av högre utbildning

24 Moderniseringsagendan ”Fram till 2020 kommer 35 % av arbetstillfällena i EU att kräva högre kvalifikationer men endast 26 % av arbetskraften har för närvarande avslutad högre utbildning.” ”Europa [måste] attrahera bredare grupper från samhället till högskolorna, …” ”Europa behöver också fler forskare …” –EU har en lägre andel forskare i arbetskraften än USA o Japan (EU 6/100, US 9/100, Jp 11/100)

25 Utbildning 2020 Fem riktmärken i Utbildning Vuxnas deltagande i LLL 2.Lågpresterande elever 3.Avbruten skolgång 4.Fullföljd gymnasieutbildning 5.Examinerade inom MNT Ytterligare fyra riktmärken i Utbildning Slutförd högre utbildning 2.Deltagande i förskola 3.Riktmärke om anställningsbarhet (under utveckling) 4.Riktmärke om mobilitet (under förhandling)

26 Alltså Betydligt ökat intresse för utbildningsfrågor inom EU - utbildningsfrågor får ökad status LLL och breddad rekrytering del av strategin Fokus på den högre utbildningens bidrag till tillväxt och sysselsättning

27 Sverige och Europa Wider Access är en levande fråga i Europa I Sverige: från equality till quality Dock har Sverige ett unikt öppet högskolesystem med goda möjligheter till återkommande utbildning – livslångt lärande Hög medianålder på svenska studenter antyder att återkommande utbildning utnyttjas


Ladda ner ppt "2016-09-181 ”3 blir 2” – Påverkas frågorna om inkludering och breddad rekrytering av Högskoleverkets omorganisation? Lars Haikola Include 120522."

Liknande presentationer


Google-annonser