Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

18.9.2016 1 Hva kan norske skoleledere lære av skoleutvikling fra Finland?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "18.9.2016 1 Hva kan norske skoleledere lære av skoleutvikling fra Finland?"— Presentationens avskrift:

1 Hva kan norske skoleledere lære av skoleutvikling fra Finland?

2 Torbjörn Sandén Centret för livslångt lärande Lärarskap och ledarskap i finsk skola Bergen Vasa Åbo Tillit under press

3 3 Åbo Vasa Fortbildning Rektorsutbildning Öppen högskolutbildning Regionala utvecklingsprojekt Språkundervisning Centret för livslångt lärande

4 FAKTA Grundat Cirka 90 anställda ( ) Svenska huvudsakliga verksamhetsspråk Kursverksamhet i hela Svenskfinland Svenskfinlands största producent av vuxenutbildning

5 ÅBO AKADEMI GRUNDAT 1640/ Uppsala 1477 Köpenhamn 1479 Tartu 1632 Åbo Akademi 1640 Lund 1666 Oslo 1811 Bergen 1948 Åbo Akademi fakulteter 4000 studerande 1200 personal Nordisk profil

6 FINLANDSSVENSKARNA finlandssvenskar (5,6 % av befolkningen i Finland) Åland är ett enspråkigt svenskt landskap med självstyrelse där det bor personer. Positivt: Finlandssvenskarna föder i dag fler barn i medeltal än vad hela befolkningen gör. Dock har emigrationen till Sverige igen ökat och fler och fler söker jobb i Norge. fler barn i tvåspråkiga familjer registreras som svenskspråkiga och går i svensk skola. Negativt: språkstrider, minoritetsproblematik

7 CENTERN 49 mandat (21 %) SANNFINLÄDARNA 38 mandat (18,2 %) SAMLINGSPARTIET 37 mandat (17,6 %) SDP 34 mandat (16,5 %) GRÖNA 15 mandat (8,5 %) VF 12 mandat (7,1 %) SFP 9 mandat (4,9) KD 5 mandat (3,5 %) Övriga 1 mandat (0,6 %) RIKSDAGSVAL

8 ASYLSÖKANDE 2014 TOT

9 9 Samhället förändras Undervisningen förändras Eleverna och familjerna förändras Synen på lärar- och ledarskap förändras Förutsättningarna för lärarens och skolledningens arbete förändras

10 UTBILDNING I FINLAND möjliggör ett välfungerande och konkurrenskraftigt samhälle samt ekonomisk tillväxt står i direkt relation till finländarnas inkomstnivå, hälsa, välbefinnande och samhälleliga deltagande kompetens är Finlands främsta tillgång i den globala verksamhetsmiljön som snabbt förändras och utvecklas under de senaste åren har finländska ungdomars kunnande försämrats – i senaste PISA undersökningen har finländarnas matematiska färdigheter försvagats näst mest bland OECD-länderna det har skett förändringar i de ungas livsstil och tankevärld, attityder som har en negativ inverkan på inlärningen har blivit starkare och andra aktiviteter konkurrerar med skolan om de ungas uppmärksamhet UBS (2015). Framtidens grundskola

11 MITT FORSKNINGSINTRESSE Rektorsvardagen i en tid av förändring Att analysera lärarens och rektorns arbete i en tid när eleverna lyckas bra Att identifiera utvecklingsområden (betydelsen av tillit/tilltro till egen förmåga)

12 HUR É LÄGET? Det är fullt upp? - Fy fan! - Man kan int´ nå annat än skratt arbetsdagar kvar i år, 213 till pension - Allt é åt helvete! - Har du ett ledigt jobb? Men givetvis också: Toppen! Intressant! Givande! Spännande!

13

14

15 BILDEN AV SKOLAN Vare sig vi vill det eller inte skapar folk en bild av vår organisation (skola) på basis av sina personliga erfarenheter samt kommunikationen om och från oss – vårt rykte skapas i vilket fall som helst. Den avgörande frågan lyder: Försöker vi själva som organisation behärska processen som skapar vårt rykte i omgivningens ögon eller låter vi andra definiera det? Jouni Heinonen, 2008

16 Ryktesfällan (sämre än sitt rykte) Ett gott rykte Problem i verksamheten (Dåligt rykte) Kommunikations- problem (Bättre än sitt rykte) - Verkligheten + - Den offentliga bilden + - Verkligheten + Lars Rosenblad, kommunikationskonsult, 2013

17 NÄR BILDEN FÖRÄNDRAS FRÅN NOKIA TILL MICROSOFT MOBILE talet teknikutveckling 1990-talet konsumentprodukt 2000-talet Smarttelefonen 2007-talet Användarupplevelse IPhone 1

18 DEN MEDIALA BILDEN Universiteten kan bli nästa krisområde i utbildnings-Sverige. SvD Så djup är den svenska skolans kris Nationalekonomen Jonas Vlachos ger en mörk bild av den svenska skolan. Betygssystemet, kommunaliseringen och marknadskrafterna verkar alla åt fel håll. Forskning och framsteg Pisa 2012: Finländska ungas kunskapsnivå har sjunkit Genomsnittet för finländska ungas matematiska färdigheter var på tolfte plats bland de 65 deltagarna. 2003, då matematik senast var huvudområde, kom Finland på andra plats. Det nationella genomsnittet för matematik har sjunkit betydligt jämfört med undersökningen Även läskunnigheten och de naturvetenskapliga färdigheterna har blivit klart svagare. Pressrelease

19 Ur spår Sverige! Nu kör Norge om i flera internationella kunskapsmätningar. Lärarnas tidning

20 GODA NYHETER Skolmobbningen har minskat i grundskolan de senaste fem åren (från 11,3 % - 6,7 %) Keskisuomalainen

21 HUR VET VI ATT SKOLA A OCH B ÄR LIKA GODA SKOLOR? AB

22 IDENTITET 22 De karaktäristiska drag hos en organisation som är centrala, urskiljande och varaktiga (Albert & Whettens,1985) ”det vi är” Jfr Konkurrerande synsätt: den sociala identiteten, den önskade identiteten, yrkesidentiteten, den lokala identiteten, företagsidentiteten

23 LÄRARE ÄR DEN MEST NÖJDA YRKESKÅREN I FINLAND PERSONER UNDER 30 ÅR MEST MISSNÖJDA MED SITT JOBB PERSONER MED ENDAST GRUNDSKOLA MER NÖJDA ÄN DE SOM HAR HÖGRE UTBILDNING KÄLLA: FORSKNINGSINSTITUTET EPSI RATING

24 Populära yrken i Finland Lärare 26 % Psykolog 18 % Konstnär, musiker18 % Arkitekt 15 % Läkare 10 % Sjukskötare 09 % Präst 02 % (Källa: Finska Gallup/Helsingin Sanomat, 2004)

25 PISA OCH PIIAC Finland tredje plats i PISA trots försämrade resultat Vuxna i Finland i OECD-topp när det gäller läs- och räknefärdigheter åringar särskilt duktiga Närmare 99 procent av dem som gått ut grundskolan har redan fått en studieplats (UBS 15.8.) Lärarutbildningen har ökat i popularitet, fler sökande Den formella behörigheten hos lärare och rektorer ligger på hög nivå (ca 90 %)

26 TALIS Lärarna och rektorerna tycker om sitt arbete och respekten för lärande är hög i vårt samhälle (57 % av lärarna) Sverige (5 %), Estland (14 %), Danmark (18 %), Norge (31 %). De goda sidorna i lärarskapet överväger hos 95 % av lärarna i Finland. De är nöjda med vad de gör i skolan (95 %) och njuter av sitt arbete (91 %). De rekommenderar sin skola som en bra arbetsplats (88 %) och om de fick besluta på nytt skulle de fortfarande välja läraryrket (85 %). Klasstorleken har inte någon större betydelse för lärarnas tillfredsställelse med arbetet i Finland.

27 NORGE OCH SVERIGE – BLAND EUROPAS MEST KONKURRENSKRAFTIGA LÄNDER

28 % av rektorerna känner sig överbelastade 50 % vill byta jobb (70 % i en Holländsk undersökning, 2005) Elevvården upplevs särskilt belastande Uppdraget och uppgiften är oklar. Rektorn ägnar sig minst åt pedagogiskt ledarskap 70 % av rektorerna upplever att de gör saker som andra yrkesgrupper borde sköta. Rektorer i små skolor upplever en särskild belastning och ser sig mer som lärare än ledare. Vuohijoki T. O. (2006). Pitää vain selviytyä. Mäkelä, A. (2007). Mitä rehtorit todella tekvät Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda Forskning om rektorer i Finland

29 Nicholas Barnard (2000) rapporterar i en artikel i TES, London Times Educational Supplement från Warwickshire, ett distrikt med 250 skolor, 40 % av rektorskåren hade besökt läkaren och 30 procent åt mediciner. 20 % hade allvarliga sjukdomssymtom såsom högt blodtryck, sömnproblem, depressioner, bulimi, magproblem, muskelproblem och hudsjukdomar. 20 % drack för mycket, 15 % hade alkoholproblem. Mer än 50 % av rektorerna uppgav att familjen led p.g.a. för mycket stress 25 % av de tillfrågade sökte ett mindre stressande jobb. Vissa rektorer jobbade 70 timmar i veckan. Warwickshire hade valts ut eftersom det ansågs vara ett välfungerande skoldistrikt.

30 VARFÖR BLIR MAN ÖVERHUVUDTAGET REKTOR? Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda

31 Slumpartade händelser Man kan inte kalla det motivation precis. Mina kolleger vilka jag jobbade med de två första åren slutade, den ena sjukpensionerades och den andra slutade helt och hållet med lärararbetet. Jag var den enda läraren kvar i skolan. (jag brukar säga: ”på fel plats vid fel tid”) (R26). Jag mer eller mindre halkade in på rektorsjobbet eftersom min företrädare gick i pension (R30). Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda

32 Mera tid!

33

34 UTBILDNING OCH FORSKNING , UTVECKLINGSPLAN; UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET, Regeringens mål är att göra finländarna till världens mest kompetenta och kunniga folk före år Före 2020 skall följande skillnader halveras skillnaderna mellan skolor och områden skillnaderna i inlärningsnivån mellan könen den sociala och etniska bakgrundens statistiska korrelation med inlärningsresultaten i den grundläggande utbildningen Skillnaderna mellan skolorna och den sociala bakgrunden som korrelationskoefficient ska på alla delområden i PISA- undersökningen höra till de lägsta i jämförelsen.

35 Utmaningar i verksamhetsmiljön beaktas 2.Målen, timfördelningen och läroplanen förnyas 3.Mindre gruppstorlekar 4.Kvalitetskriterier till stöd för skolornas verksamhet 5.En trygg skoldag 6.Stöd för genomförandet av intensifierat och särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen. 7.Stöd för utvecklingen av elevernas emotionella och sociala färdigheter. 8.Internationalisering som en styrka. Målsättningarna nås genom...

36 TILLIT Förenande för de flesta finländska skolreformer som genomförts efter 1970 och framåt är att de mycket mer haft tillit och förtroende som byggelement framom övervakning och kontroll (Sahlberg, 2008).

37 VÄRLDEN ÄR INTE SÄRSKILT PRÄGLAD AV TILLIT, SNARARE AV MISSTROENDE

38 MAN LITA PÅ DE FLESTA MÄNNISKOR MAN KAN INTE VARA HELT SÄKER ,5134,5148

39 TILLIT (I MOTSATS TILL MISSTROENDE) Ett grundförhållande i samexistensen mellan människor. Ett villkor för mänskligt liv. Løgstrup, Knud Eiler (1994). Det etiska kravet. Göteborg: Daidalos. Definition: Trust has been defined as the “accepted vulnerability to another’s possible but not expected ill will ” Baier, 1994, p. 99 “A belief that those on whom we depend will meet our expectations of them” Shaw, 1997, p. 21

40 En följd av upprepad växelverkan mellan människor som skapar och upprätthåller givna förväntningar gällande växelverkans kvalitet och utfall En förväntan om ett lämpligt agerande i förhållande till institutionens mål och normer = att skolan gör sitt yttersta för fostra/undervisa och skydda barnen Skolledares/lärares professionella bedömningsförmåga Flexibilitet - lös regelverk och styrning Frihet för kreativitet i klassrummet Relationellt Professionellt Institutionellt Tillit/Förtroende

41 VERKLIGHET OCH IDEAL verklighet Ideal verklighet Ideal verklighet Ideal Stor tillit Svag tillit Ingen tillit Salo & Sandén, 2014, ej publicerat

42 STOR TILLIT verklighet Ideal Att arbeta i en tillitsfullmiljö höjer lärares professionella effektivitet Skolorna fungerar mest effektivt i en verksamhetsmiljö av tillit Trovärdiga skolledare säger vad de menar och menar vad de säger Skolutveckling är beroende av skolledarnas förmåga att bygga förtroendefulla relationer med anställda Skolledarna prioriterar elevernas välmående Ledarskap av hög kvalitet är utbildningssystemets högsta prioritering Den nationella utbildningspolitiken stöder en kvalitativ utbildning för alla

43 SVAG TILLIT verklighet Ideal Utbildningssystemet stöder sina lärare då deras professionalism ifrågasätts Lokala skolmyndigheter och skolans ledare erkänner öppet misstag

44 INGEN TILLIT verklighet Ideal Utbildningssystemet är berett att betala för ett kvalitativt ledarskap

45 SKILLNADER I UPPFATTNINGAR % av skolledarna ”- Jag tar effektivt itu med brister i undervisning - Jag ”lever som jag lär” - Jag har kunskaper om effektiva undervisningsmetoder - Jag delar beslutsfattande med personalen” (Salo & Sandén 2014, ej publicerat) ”Jag är inte helt säker på detta”! 25 % av lärarna

46 Australia- halfway to anywhere Canada - at the tipping point Finland - trust under pressure Lithuania - faster than history, slower than a lifetime Sweden – a post modern cocktail England - reform in a hurry USA - and the pendulum swings Kapitelrubriker i en kommande bok om ’Trust’ Red. Fink, D. Work in progress.

47 När förtroendet tryter – Exemplet England Fyra av tio nya l ä rare slutar inom ett å r (Weale, S., 2015) Fusk har visat sig vara utbrett i brittiska skolor och universitet (Adams, 2015a F ö rlorad generation av barn som ber ö vats skolidrotten (Knights, 2015) Mer ä n skolbarn undervisas av obeh ö riga l ä rare (Wintour, 2014) Riktlinjer f ö r att f ö rb ä ttra skolor hade ingen effekt (Adams, 2015 b)

48 Government policies support quality public education for all regardless of family income (Item 1). The educational system supports its school leaders in ways that make them more effective (Item 3). The educational system backs its teachers when their professionalism is questioned by the press and other media sources (Item 4). Quality leadership is one of the educational system’s highest priorities (Item 12). School leaders feel valued by senior levels of government (Item 13). Leadership development has strong support from higher levels of government (the province, state etc., (Item 14). Fink, D. Work in progress, publ 2016

49 Den nationella utbildningspolitiken stöder kvalitativ offentlig utbildning för alla oberoende av inkomst

50 TEACHERS IN FINLAND – TRUSTED PROFESSIONALS Stor professionell frihet Undervisningsmetoder Material Utvärdering Påverkar läroplanen Medverkar nationellt i utvecklingsarbetet Ingen externa granskningar/utvärderingar

51 Sannolikheten för att en skola med hög tillitsfaktor förbättrar sin testresultat är tre gånger större än i en skola med låg tillitsfaktor (Bryk, Schneider, 2002, s.111).

52 MASSFLYKTEN FRÅN DET PERSONLIGA ANSVARET Heberlein, A. (2008) Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar. ICA bokförlag Illustr. Jenny Alvén

53 TORBJÖRN SANDÉN/CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE 53 Rika direktörer skyller sina optionsklipp på styrelsen Eleverna skyller sina dåliga betyg på lärarna eller skolan Föräldrar till snattande barn skyller på dålig övervakning från skolans sida Invandrare som begår brott skyller på rasism Folk som inte klarar lånen skyller på bankerna (det är för lätt att låna) Heberlein, A. (2008)

54 BRUKAR DU SKYLLA IFRÅN DIG?

55 BRUKAR DU SKYLLA IFRÅN DIG? TYCKER DU ATT ANDRA SKYLLER IFRÅN SIG? Tillgängligt på

56 HUR VET DU SOM REKTOR ATT DU GÖR ETT BRA JOBB? Vilka mått, indikatorer eller samtal ger information om din skicklighet som rektor?

57 Själveffektivitet och resultatförväntningar Positiva resultatförväntningar Negativa resultatförväntningar Hög själveffektivitet Produktivt engagemang Protest Låg själveffektivitet Stress Apati Smith m.fl., 2006

58 ”I din nuvarande roll som rektor, i vilken I vilken mån upplever du att du kan...” 1. stödja elevernas inlärning i din skola? 2. skapa entusiasm för en gemensam vision? 3. motivera lärare? 4. påverka läroplanens mål? 5. Osv... Datamaterialet omfattar sammanlagt 346 rektorer från tre nordiska länder; Norge (127 svar, 37%), Sverige (136 svar, 39%) och Finland (83 svar, 24%).

59 Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 59

60 Rektorers själveffektivitet stödja elevernas inlärning entusiasmera/visionera önskvärd ped. utveckling motivera lärare påverka läroplansarbetet komma till rätta med tidsbrist prioritera mellan uppgifter förändra verksamheten komma till rätta disciplin ekonomi/administration skapa god stämning hantera stress påverka lärares ped. syn påverka rutiner/traditioner ta hand om pappersarbete stöda elevvårdsarbete Salo & Sandén, 2013 Rektorns administrativa ledarskap Rektorns pedagogiska ledarskap

61

62 VAD ÄR VIKTIGT I SKOLAN? Vilken är skolans målstruktur? d.v.s. Vilka signaler sänder skolan ut på vad som är betydelsefullt?

63 En målstruktur som i huvudsak fokuserar på lärande sätter kunskap, förståelse och individuell förbättring i förgrunden. Centralt blir då att eleverna lär sig, ständigt utvecklas och försöker göra sitt bästa. En prestationsorienterad målstruktur däremot lägger vikt vid elevernas resultat och jämförelser mellan skolor. Betydelsefullt blir då att eleven har framgång i prov och att eleverna i jämförelser med andra skolor lyckas väl. Skaalvik och Skaalvik (2009) Kan dessa två synsätt kombineras? I så fall – hur skulle du beskriva: ”En målstruktur med lärande, resultat och välmående i fokus”

64 talet

65 Tillberg, P. Blir du lönsam lille vän? talet

66

67 Entreprenören = tillvaratar kreativiteten, kommer ständigt med idéer, gillar förändring Administratören = Planerar, inför rutiner, ser till att verksamheten flyter Producenten = Ser till att det händer, omsätter i konkret verksamhet Integreraren = värnar om de mänskliga dimensionerna, uppmuntrar samarbete Idé (paEi) Baby (Paei) Barndom (PaEi) Ungdom (pAEi) Blomstring (PAEi) Mognad (PAeI) Aristrokrati (pAeI) Tidig byråkrati (pA-i) Byråkrati (-A--) Död En organisations uppgång och fall E= entreprenören A= administratören P= producenten I= integreraren Ichak Adizes, 1987

68 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi /Sandén Hemsida:

69 Då du för tillfället blickar tillbaka, funderar på er satsning och de resultat detta ledde till kan du konstatera att utfallet var t.o.m. bättre än du kunnat ana. Utgå från dina erfarenheter av skolan och dess vardag och fundera över följande: Vad var det som hände? Vad var orsaken till att det gick så bra som det gick? Då du för tillfället blickar tillbaka, funderar på er satsning och de resultat detta ledde till kan du konstatera att projektet egentligen aldrig kom igång. I ärlighetens namn var utfallet lika med noll. Utgå från dina erfarenheter av skolan och dess vardag och fundera över följande: Vad var det som hände? Vad var orsaken till att det hela gick åt skogen? HUR GICK DET SÅ HÄR? Elevhälsan är viktigt för goda resultat. Ett av de centrala målen på er skola för verksamhetsåret 2015 var att genom olika insatser förbättra elevernas välmående. För ändmålet har skolan fått rejält med projektmedel.

70 ASYLSÖKANDEN PER INV


Ladda ner ppt "18.9.2016 1 Hva kan norske skoleledere lære av skoleutvikling fra Finland?"

Liknande presentationer


Google-annonser