Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barns och ungdomars förutsättningar i förskola och skola: Flerspråkighet, språksocialisation, lärprocesser, inkludering, exkludering modersmålets betydelse.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barns och ungdomars förutsättningar i förskola och skola: Flerspråkighet, språksocialisation, lärprocesser, inkludering, exkludering modersmålets betydelse."— Presentationens avskrift:

1 Barns och ungdomars förutsättningar i förskola och skola: Flerspråkighet, språksocialisation, lärprocesser, inkludering, exkludering modersmålets betydelse andraspråkets tillägnande grundläggande definitioner exempel på språkanvändning (Rönnberg & Rönnberg: 2006) 1

2 Ca 20% av barnen och ungdomarna i den svenska skolan har flerspråkig bakgrund. De representerar tillsammans ca 150 språk. (Skolverket:2011) 2

3 Skolverkets statistik, läsåret 2010/11 Förskola Femdubbling av antalet barn med annat modersmål än svenska sedan Från år 2000 till 2011: från 12 procent till 19 procent. Läsåret 2010/11:knappt 19 procent flerspråkiga barn i förskolan. Grundskola Läsåret 2010/11: elever med utländsk bakgrund: 18 procent (10 procent födda i Sverige med båda föräldrarna födda - utomlands och 8 procent var födda utomlands). 3

4 Skolverket: Antalet flerspråkiga barn ökar och deras specifika förutsättningar bör uppmärksammas i förskola och skola Vilka erfarenheter har du av flerspråkiga barn i förskola/skola? Ge exempel på några av de specifika förutsättningar som bör uppmärksammas när det gäller flerspråkiga barn och ungdomar. 4

5 Gruppen flerspråkiga elever är en heterogen grupp med skiftande språklig, kulturell och social bakgrund. Socio-ekonomiska villkor? Modersmål? Tid i Sverige? Skolgång? Kunskaper i svenska? Språkanvändning? Utbildningsbakgrund i hemmet? Seder och bruk? Frågor av intresse för pedagogisk forskning 5

6 Modersmålet som grund för lärandet ett väl utvecklat modersmål stöder lärandeprocessen i andra språk elever som utvecklar flera språk är mer kreativa i sitt språkande och tänkande flerspråkiga har ofta en mer utvecklad medvetenhet om språk flerspråkiga kan lättare se saker och ting ur olika perspektiv tack vare kunskaper i flera språk (Skolverket 2011) 6

7 Svensk forskning visar att elever som kontinuerligt deltagit i modersmålsundervisning har högre betyg i svenska, engelska och matematik behärskar svenska bättre än andra flerspråkiga elever är tryggare och trivs bättre i skolan än andra flerspråkiga elever behärskar abstrakta begrepp bättre än andra flerspråkiga elever lär sig mycket om det nya landet integreras bättre i den nya kulturen (Skolverket 2003) 7

8 8

9 Förskola Modersmålsstöd ”Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö). Tidiga och senare skolår: Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmålet 9

10 Webbplats:Tema modersmål 10

11 Thomas & Collier (1997): faktorer för skolframgång tvåspråkig undervisning integrerad undervisning (ämnesundervisning, modersmålsundervisning, andraspråksundervisning) 11

12 Empowerment - identitetsförstäkning (Cummins 1996) Synkretiska identiteter - mångfacetterade, gränsöverskridande sammansatta, föränderliga (Otterup2005) 12

13 Azras språkanvändning (Johansson 2000) Subtraktiv eller additiv flerspråkig utveckling? Språkbyte? 13

14 Språksocialisation Lärande deltagande i bestämda kulturella och sociala praktiker språkanvändning i samspel och interaktion med andra lärandestöd Språkligt lärande meningsskapande – formell språkträning? (Otterup 2005) 14

15 15

16 (Axelsson 2005) 16

17 ( Axelsson 2005) 17

18 Obs N 4 Nora: Nu ska vi läsa sagan om Ludenben eftersom jag fått önskemål om att läsa den här sagan för er. Har ni hört namnet Ludenben förut? Barn1: Luden ben? Nora: Ja, Ludenben. Vad kan då ludenben va för nått? Barn2: Vi vet inte, ett troll. Nora: Ja, han är ju ett troll men luden, vad är man när man är luden? Barn3: Man lutar sig. Nora: Ja det låter ju nästan likadant, men då växer det en massa hår och om man tittar till exempel på en apa eller en gorilla dom är ju ludna dom har hår på hela kroppen. Vet ni nåt mer som är ludet? Barn3: Jag vet! Nora: Nu tror jag att det är din tur att prata (till barn4). Barn4: Som troll. Nora: Ja, precis. Och vi kan ha ludna ben, då växer det massa hår på benen. Ludenben, man är luden om benen. Barn1: Som pappor? Barn2: Som ett huvud. Barn1: Som pappor. Nora: Pappor har ludna ben ja. Mammor också. På huvudet har man mycket hår. Barn5: Mammor tar bort ehhh dom här håren (visar med handen som att man rakar benen). (Larsdotter &Norén 2011) 18

19 Språksocialisation: litteracitet i förskolan Litteracitetshändelser: prelitterata aktiviteter, förberedelser för läsning och skrivning och räkning olika slags texter: böcker, tidningar, bilder, tecken, symboler, bokstäver Flerspråkiga barn Litteraciteter i förskola och skola Förskolan skapar gynnsamma tillfällen till språksocialisation på svenska (Axelsson 2005) 19

20 Lära att läsa och skriva Läsa och skriva för att lära Dubbel inlärning: Lära språk och ämneskunskaper samtidigt Förenklat språk och innehåll - ”den nedåtgående spiralen” (Hajer ) 20

21 Successiv två-/flerspråkig utveckling S1 förstaspråk S2 andraspråk Parallell två-/flerspråkig utveckling två förstaspråk 21

22 Vardagsspråk, vardaglig språkanvändning Skolspråk, kunskapsrelaterad språkanvändning för att kommunicera i vardagliga, kända situationer för direkt interaktion ansikte mot ansikte enkel språkanvändning i här och nu-situationer kontextbunden kommunikation för att tillägna sig och redovisa kunskaper för att läsa, förstå och skriva olika uppgifter och texter kognitivt krävande språkanvändning språket som tankeverktyg för problemlösning, analys, jämförelse, kritisk granskning, utvärdering kontextreducerad språkanvändning 22

23 Vardagsspråk vardaglig språkanvändning Skolspråk kunskapsrelaterad språkanvändning 1 – 2 år5 – 8 år Andraspråkstillägnande (efter Cummins 2000) 23

24 Skolrelaterat språk fackord och tekniska termer hela texter hur innehållet konstrueras språkligt i det aktuella skolämnet Skolspråket – möte med en ny språkkultur, gäller även för elever med svenska som modersmål 24

25 (Parszyk 2002) 25

26 (Parszyk 2002) 26

27 ( Parszyk 2002) Vilken volym pekar pilarna på? Volym? Vad är dom här? (Pekar på pilarna) (Maria, år 5 ) Volym. Det som man hör. (Låtsas skriva på radions rattar) (Gabriel, år 5) Liter. Är de en paket? (Peter, år 5) 27

28 Hägglund, Ulla & Magne, Susanne (2006) Matteord A – Ö. Stockholm: Bonniers 28

29 Matematiksamtal L: Kan du beskriva vad en kvadrat är? E: En fyrkant. L: Använd ditt matematikspråk. Vad använde vi för ord igår? E: En rek…. E2: En rektangel. E: En rektangel. L: Bra. Vad finns det mer för kännetecken på en kvadrat? E: Den har lika långa kanter. L: Vi använde ett annat ord för kanter igår. E: Den har lika långa sidor. L: Ja, så en kvadrat är en rektangel med … E: …fyra lika långa sidor L: Ja en kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor. L: Säg det till Amin. Jag vet inte om han har lyssnat!! E: En kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor. 29

30 Etnomatematik 30

31 Holmegaard & Wikström (2004) Språket utvecklas i och utanför undervisningen i svenska som andraspråk (sva) EXKLUDERING/INKLUDERING Referensramar Interna – externa perspektiv (Liberg ) 31

32 (garanterad förståelse) Kunskaps- relaterad språk- använding Vardaglig språk- användning Hög kognitiv svårighetsgrad Låg kognitiv svårighetsgrad situations- beroende situations- oberoende (Cummins modell efter Lindberg 1997) 32

33 Undervisning som gynnar flerspråkiga elevers lärande i olika skolämnen: läraren betonar läsning och skrivande läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö. (Skolverket 2011) 33

34 Skolinspektionen Kvalitetsgranskning 2010: Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska personal i förskola och skola saknar kunskaper om flerspråkiga elever kompetens för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande saknas verksamheterna har svagt flerspråkigt och interkulturellt perspektiv modersmålsundervisningen lever sitt eget liv utan samband med övr verksamhet oklarheter om ämnet svenska som andraspråk 34

35 35

36 36

37 37

38 38


Ladda ner ppt "Barns och ungdomars förutsättningar i förskola och skola: Flerspråkighet, språksocialisation, lärprocesser, inkludering, exkludering modersmålets betydelse."

Liknande presentationer


Google-annonser