Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola Maria Eriksson Stockholm 2 maj 2016 För referenser & mer läsning, se Eriksson,

En presentation över ämnet: "Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola Maria Eriksson Stockholm 2 maj 2016 För referenser & mer läsning, se Eriksson,"— Presentationens avskrift:

1 Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola Maria Eriksson Stockholm 2 maj 2016 maria.eriksson@mdh.se För referenser & mer läsning, se Eriksson, Maria (2014) Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola, i Cederborg, Ann-Christine & Warnling-Nerep, Wiweka (red) Barnrätt. En Antologi. Stockholm: Norsteds juridik, 157-174.

2 Familjerättsliga processer och beslut i ett skolperspektiv – med utsatta barn i fokus. Ett pilotprojekt Elisabet Näsman (projektledare), Maria Eriksson & Linnéa Bruno (2010-2012) ●Material: ●Intervjuer: 12 intervjuer med olika personalgrupper (22 personer) ●Enkät: ledningen för 110 förskolor (svarsfrekvens 51%) och 110 skolor (svarsfrekvens (65%) fördelade på två län 2

3 Bakgrund: våldets omfattning Kommittén mot barnmisshandel (SOU 2001:72)  –10% har upplevt våld hemma –5% upplever våld ofta NCK (2014) & FRA (2014): våld mot kvinnor –14% uppger fysiskt våld & hot från nuvarande eller tidigare partner (NCK) –29 % uppger våld från tidigare partner (FRA 2014) Jfr Slagen Dam (2001): –35% från tidigare partner & i samband med umgänge 24% hot 4 % fysiskt/sexuellt våld D.v.s: i gruppen barn med separerade föräldrar har troligen fler än var 10:e upplevt våld

4 Trauma att bli ”vittne” till våld ●Fritt efter Barbro Metell & Birgitta Lyckner; samt Halldis Leira Att se våld mellan vuxna är traumatiskt Två viktigaste personerna i barnets liv, våldet riktat mot mamma Upplever hot mot mammas liv Händer hemma (  tabuisering)

5 Giltiggörande & KASAM Leira (1990) om tabuiserade trauman: ●När våldet äger rum i det privata, i familjen och hemmet, är det enligt Leira (1990) omgivet av ett kulturellt tabu. Det är därför ”förbjudet” att prata om det. ●Tabut försvårar återhämtningen: när omgivningen inte vill tala om det blir det svårt för barnet att tala om det. Därigenom får barnet inte sina erfarenheter giltiggjorda så att hon/han kan bearbeta dem och komma vidare. ●Jfr Känsla av sammanhang (Antonovsky 1993) ●Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet 5

6 Fritt efter Nea Mellberg, Umeå universitet Pappa misshandlar mamma Barnet Psykiskt våldFysiskt våld 20-70%Sexuella övergr.  30% Vi måste söka sambanden! Barnet vet Sett & hört Inblandat (skydd/”orsak”)

7 Exempel på påverkan från familjerättstvister vi sett i tidigare studier ●Utredningssamtal med barn genomförs på för/skolan eller under skoltid ●Rollen som ”frizon” undergrävs ●Personal informationskällor i utredningen & vittnen i rätten ●För/skolan förväntas agera medlare & umgängescenter ●Pilotstudien: 50% av förskolorna, 28% skolorna (våld) ●Förälder utan rätt till umgänge / med kontaktförbud söker upp barnet ●Pilotstudien: För/skolor upplever brist på information ●Umgänget konkurrerar med skoltid 7

8 Barns utsatthet ●Förskolans och skolans skyldighet att anmäla misstankar om att barn far illa (SoL 14 kap 1§). ●Viktimisering & återhämtning ●Processer som pågår samtidigt ●Aktiva handlingar ●Underlåtenhet ●Brist på giltiggörande (Leira 1990) 8

9 Barns utsatthet… ●Barn som talar om våld i förskola och skola (procent) 9 Ja, pappa Ja, mamma Ja, båda föräldrar NejVet inteTotalt F-skola23,220,710,748,27,1100,0 Skola37,36,09,023,923,8100,0

10 Föräldrar, t. ex. ●Föräldrar utan rätt till umgänge söker upp ●Tvister utspelar sig på eller i närheten av för/skolan ”De fick ha vakt här. Han skulle inte få träffa barnet, men hade hittat det då. Men det bestämdes att barnet skulle flytta, det gick inte att ha det så, för personalen och de andra barnen heller.”  Både barn som är föremål för en tvist & de andra barnen i gruppen 10

11 Föräldrar… ●En förälder utan umgänge söker upp barnet på förskolan/skolan (procent) 11 Ja, pappa Ja, mamma Ja, bådaNejVet inteTotalt F-skolal41,11,83,648,25,4100,0 Skola38,810,49,037,34,5100,0

12 Föräldrar… ●Våld och hot från en förälder mot den andra utspelar sig på eller i närheten av förskolan/skolan (frekvens och procent) 12 Ja (fr.)Ja (%) Nej (fr.) Nej (%) Vet inte (fr.) Vet inte (%) Totalt (%) F-skola1526,84071,411,8100,0 Skola2740,33450,769,0100,0

13 Föräldrar… ●Personal utsatt för hot eller våld av förälder eller annan vuxen släkting (procent) 13 Ja, pappa Ja, mamma Ja, båda Ja, annan vuxen Nej Vet inte Totalt F-skola19,67,11,8 66,13,6100,0 Skola22,51,45,67,054,98,5100,0

14 Socialtjänstens personal, t.ex. ”Så i alla fall när de skulle hämta henne första gången så var hon så ledsen och det gick inte. Hon grät, hon var helt hejdlös. Så att de andra barnen blev jätteledsna och det blev himla cirkus i skolan. Så när de barnen i sin tur kom hem till sina föräldrar så berättade de vad som hade hänt. Så då kom ju det en storm ifrån de andra föräldrarna […] de undrade vad detta var för, fasoner som de sysslade med då som de andra barnen fick utstå och se. […] så att det mötet blev ju inte av […]. Och sen så dröjde det ju inte länge igen, utan då skulle de ju försöka igen. Och då hände det ju samma sak igen. Men då bröt hon ju ihop ännu värre. Och hon blev ju vild och galen. Hon var totalt... precis som hon vore tokig. Så de fick hämta skolpsykologen, fick de göra. Så skolpsykologen såg detta och fick brutet det då....” (mamma, se Eriksson 2003) 14

15 Socialtjänsten… ”Men jag har ju också varit med om att barn ska tvångshämtas. Att de då ska till den ena föräldern, som de inte vill träffa själva… kanske inte vill lämna mamman. Det var då pappan som fått ensam vårdnad den gången, så socialtjänsten var här och hämtade två barn. Så det var lite dramatiskt. Det är jobbigt när det sker, för att… andra barn blir ju också upprörda…[suck] när de ser vad som händer. [Intervjuare: Mm ]. Så det… Där får man ju vara väldigt smidig när ska ske. Jag kan tycka att det skulle kunna ske någon annanstans än på skolan. Faktiskt.” 15

16 För/skolpersonal, t. ex. Har ni varit med om att en förälder som inte har umgängesrätt har sökt upp barnet på förskolan? Det har vi varit med om en gång. Då ringde vi efter mamman. Så kom hon hit. Så sa vi till pappan att ”vi ska gå och titta om vi hittar ditt barn ”[skratt]. ”Du får vänta här lite”. Så gick en förskolelärare med barnet till en annan del av huset [Intervjuare: Mm] medan vi pratade med pappan. Så kom mamman och de fick gå ut på parkeringen och lösa sina tvister själva. Och barnet under den här tiden..? 16

17 Forts… Det tog ju mamman med sig. För vi är ju inga tvistlösare. … var alltså med då? Och pappan…? Ja, barnet var med mamman. Så allihop var…? De var på parkeringen. Mamman hade sin arbetsgivare med sig. 17

18 Exempel 1: Några reflektioner ●Glidning i fokus och syn på den egna rollen ●Från att upprätthålla rättens beslut (inget umgänge) till ett perspektiv där det är en fråga om ”konflikt” mellan föräldrarna och personalen ingen ”tvistlösare” ●Mamman görs ansvarig ●Varför inte ringa t. ex. polisen? ●Barnets utsatthet osynliggörs ●Varför skicka ut barnet med föräldrarna till parkeringsplatsen? ●Praktik som skapar farliga situationer  Våldet hanteras som ordningsproblem (inte t. ex. barnskyddsfråga) som ska bort från skolans lokaler… 18

19 Exempel 2 Ni har tänkt kring det här med skyddsbehov också eventuellt då för barnen, om det kommer någon som är hotfull och aggressiv? Då tar ni barnet åt sidan? Ja. Vi tar barnet åt sidan om det blir hotfullt. Arbetsgivaren säger att om det kommer en person som är så aggressiv att det är fara för liv, då måste vi ju backa… Man kan ju inte sätta sitt eget liv i fara heller, utan då måste man agera så att… man ändå… kanske är tvungen att lämna ut barnet, om det blir en sådan akut situation att det kan uppstå andra saker. För det är ju ändå… vi har ju ändå tjugo andra barn på stället. Man måste ju värna dem också. Så att… Ibland kan det vara lugnare att en aggressiv person får sin vilja fram 19

20 Exempel 2: Några reflektioner ●Fokus på barn som kollektiv, inte det enskilda barnet ●Det enskilda barnet ”offras” för barngruppens och personalens skull ●Pekar på behov av utbildning, handledning och riktlinjer som sätter barns rätt till skydd och stöd i fokus 20

21 Insatser i förskola & skola ●Synliggörande: bemötande & giltiggörande ●Skyddsåtgärder: åtgärder på förskola/skola, anmälningsplikt ●Särskilda stödinsatser: Våldsförebyggande arbete, inkl. kunskap om vad det innebär att uppleva våld som barn? ●T. ex. Children Exposed to Domestic Violence A Teacher’s Handbook to Increase Understanding and Improve Community Responses (Barker m fl 2002) ●Specialiserat stöd: t. ex. traumafokuserad lärandemiljö? ●T. ex. Helping Traumatized Children Learn. Supportive school environments for children traumatized by family violence (Cole et al., 2005). 21

22 Mer läsning & referenser ●Broberg, A. m. fl ((2015) iRiSk – Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn. Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen (laddas ner från www.gu.se) ●Eriksson, Maria, Bruno, Linnéa & Näsman Elisabet (2013) Domestic violence, family law and school. Children’s right to participation, protection, and provision. Basingstoke: Palgrave Macmillan ●Eriksson, M. & Näsman, E. (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. Om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia.

23 ●Dahlkild-Öhman, G. (2011) Att börja tala med barn om pappas våld mot mamma. Radikalt lärande i arbetet med vårdnad, boende och umgänge. Uppsala: Uppsala universitet [doktorsavhandling] (laddas ner på www.uu.se) ●Sundhall. J. (2012) Kan barn tala? En genusvetenskaplig undersökning av ålder i familjerättsliga utredningstexter. Göteborg: Göteborgs universitet [doktorsavhandling] (laddas ner på www.gu.se)www.gu.se ●Bruno, L. (2011) Skolan, familjerätten och barnen, Utbildning och demokrati, vol 20, nr 2, 73-92 ●Bruno, L. (2012) Pedagogers strategier att hantera utsatthet, Sociologisk forskning, vol 49, nr 3, 189- 210 23

24 ●Eriksson, M. (2011) När våldsverkligheten tränger sig på. Direkt och indirekt styrning av separerade föräldrar, i Bergman, H., Eriksson, M., Klinth, R. (red): Föräldraskapets politik. Från 1900- till 2000- tal. Stockholm: Dialogos ●Broberg, A. m. fl. (2011) Stöd till barn som upplevt våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen (laddas ner från www.gu.se) ●Eriksson, M m. fl (2011). Våldsförebyggande arbete med män. En kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting SKL

25 ●Eriksson, Maria, med Wychichowska, Marta (2010) Stöd till barn som upplevt våld. Utvecklingen på fältet 2006- 2010. Uppsala: Uppsala universitet, Sociologiska institutionen. ●Eriksson, M., Cater, Å. K., Dahlkild-Öhman, G. & Näsman, E. (red) (2008) Barns röster om våld – att tolka och förstå. Malmö: Gleerups. ●Eriksson, M. (red.) (2007). Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik. Stockholm: Gothia. ●Eriksson, M., med H. Biller & D. Balkmar (2006). Mäns våldsutövande – barns upplevelser. En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Stockholm: Fritzes. ●Eriksson, M., Hester, M., Keskinen, S., Pringle, K. (red). (2005). Tackling Men’s Violence in Families: Nordic Issues and Dilemmas. Bristol: Policy Press ●Eriksson, M. (2003): I skuggan av Pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld. Stehag: Gondolin (laddas ner på http://www. uu.se – se DiVA)

26 Se även ●Barker, L. m. fl. (2002) Children Exposed to Domestic Violence. A Teacher's Handbook to Increase Understanding and Improve Community Responses (laddas ner från: http://www.lfcc.on.ca/teacher.html) http://www.lfcc.on.ca/teacher.html ●Cole, S. F., J. Greenwald O’Brien, M. Geron Gadd, J. Ristuccia, D. Luray Wallace, M. Gregory (2009) Helping Traumatized Children Learn. Supportive school environments for children traumatized by family violence. Boston: Massachusetts Advocates for Children. ●Se: http://traumasensitiveschools.org/ 26

27 ●Cohen, J., A, Mannarino, P. A, Murray, L. K, Igelman, R. (2006). Psychosocial Interventions for Maltreated and Violence Exposed Children, Journal of Social Issues, vol 62, no 4, 737-766. ●Graham-Bermann, S. A. & Hughes, H. M. (2003). Intervention for Children Exposed to Interparental Violence (IPV): Assessment of Needs and Research Priorities, Clinical Child and Family Psychology Review, vol. 6, no. 3, 189-204.

28 ●Lieberman, A. F, van Horn, P, Ippen, C. G. (2005). Toward Evidence Based Treatment: Child-Parent Psychotherapy with Preeschoolers Exposed to Marital Violence, Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, vol 44, no 12, 1241-1248. ●Lieberman, A. F., Ippen, C. G., van Horn, P. (2006). Child-Parent Psychotherapy: 6-Month Follow-up of a Randomized Controlled Trial, Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, vol 45, no 8, 913-918.