Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander: ”32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander: ”32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid."— Presentationens avskrift:

1 Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander: ”32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid Göteborgs universitet…..” (analysen börjar på s. 10) 1

2 Påminnelse: Sammanfattning av analyser Hitta något att undersöka: Problemet med lösa tolkningsramar Bristande relation syfte, analysenhet, urval Bortfall i kvantitativa studier Tolka empirin på ett användbart sätt: Nästan inga kvantitativa sambandsanalyser Underskott på praktiskt användbara kvalitativa narrativ Anknyta egna resultat till forskning: Gott om bidrag till den dubbla hermeneutiken Litet intresse för lärares praktiska teorier Transaktionell framställningsform dominerar stort 2

3 Ytterligare sätt att skärpa tolkningsramen Metodologiska sätt att skärpa tolkningsramen Fallstudier Hermeneutik: ”Good reason assay” Teoretiskt-praktiska sätt att skärpa tolkningsramen: Programteori 3

4 Good reason assay: Vanlig historisk förklaring – varför betedde de sig så? Empiriska generaliseringar eller teori fångar inte (eller bara delvis) varför något hände. Men antaganden om aktörernas rationella val o. handlingsalternativ klargör deras skäl. Begripligt för vår känsla o. erfarenhet (ofta). Passar tolkning i fallstudier o. livshistoriska narrativ. 4

5 Ödman (1979, s 75): ”Good-reason-assay … utgör humanvetenskapens motsvarighet till natur- vetenskapens förklaring. Om man känner till en agents regelsystem kan man lätt utföra en good- reason-assay.” Lander (2009): ”Good reason assays” kommer man fram till genom att rekonstruera personens tolkning av sin situation när erfarenheterna gjordes eller strax efteråt. Till detta fogas en rekon- struktion av per­sonens långsiktiga och kortsiktiga mål i situationen. 5

6 Utvärdering av rektorsutbildning genom deltagande rektorers o. deras personalgruppers berättelser Hypotesen är att kursdeltagarna (rektorerna) bearbetar sina erfarenheter av utbildningen för att de skall vara användbara i den egna situationen och omvänt bearbetar sina erfarenheter av rektorsarbetet för att göra dem användbara, eller tolkbara, inom utbildningen. (Lander, 2009) 6

7 Exempel: Tolkning av en rektors situation Den intervjuade personalgruppen – ett utvidgat elevhälsoteam – säger spontant att det skett en stark utveckling av elevhälsoarbetet på senare tid … Rektor och teamet träffas … varje vecka och rektor menar att detta är en stor avlastning för henne både ”arbetsmässigt och mentalt.” Återkopplingen mellan rektor och personalen fungerar bra. ”Saker sker öppet och mera öppet med tiden.” Det förefaller mig uppenbart att framför allt teamet och rektor utveck- lats ihop och att utbildningen hjälpt till i den processen. I efterhand kan rektor säga att hon tycker att personalen ”har blivit klart mera utbildad i takt med att jag har blivit det. De har fått en annan inställ- ning till att det måste vara klarhet om regler och att det behövs fästas på papper. Allt var mycket mera informellt och rörigt före och en del kan fortfarande tycka att det är jobbigt att ha papper på så mycket. Men min utbildning har påverkat hela personalen på det viset.” 7

8 Ytterligare en rektor: En coach hon anlitat har stärkt henne i att eftersträva ett ”mera strategiskt le­dar­skap”. Men det har också utbildningen gjort: ”Samtidigt som jag har fått fokus på rektors upp­gifter, då kan jag inte hålla koll på alla grupper, man måste upp på den strategiska nivån och dit måste jag.... Utbildningen har stärkt detta – att vara i rektors uppdrag, då kan du inte vara i detal- jerna jämnt.” Istället för att välkomna alla spontana kontakter med persona- len väljer hon mera sina möten. En typ av möten gäller lärar- nas undervisning. ”Där det brister har vi tagit tydliga samtal med dom lärarna, en del blir förvånade, de är inte vana vid att rektor petar i det. Det har varit mest positivt, men lite kon- fliktartat också.” I utbildningen lärde man sig tåla skarpa och öppna möten:..” mellanmänskliga krockar … det har vi processat, det har jag med mig.” 8

9 Artikulering/prövning av programteori Programteori är öppen för många teoretiska ansatser o. metoder. Ett förslag (Pawson & Tilley, 1997): Analys av antaganden om ”handling – generativa mekanismer – effekter”, sär- skilt hos de för programmet ansvariga. Generativa mekanismer är sätt att resonera, föreställ- ningar, känslor och resurser, som ofta ligger latenta i sär- skilda kontexter, men triggas av olika händelser, bl.a. av ett program. Didaktiskt är uppgiften att förutse o. planera för att avvärja eller uppmuntra mekanismer (det som arbetar emot oss eller för oss). 9

10 Kausalitet enl. realistisk programteori (Pawson & Tilley, 1997) agenters handlingar kontext mekanism utfall An action is causal only if its outcome is triggered by a mechanism acting in context (s.58) 10

11 I närheten av programteori (mkt få uppsatser): Uppsats 1: Använder variationsteori för att analy- sera ett learning study-projekt, vilket är fruktbart. Använder inte programteori för att analysera föreställningar om lämpliga åtgärder och skill- naderna mellan två deltagande skolor. Programteori kunde ha hjälpt till att specificera undersökningen betydligt mera. Istället behandlas programmet som en svart låda, dvs vad i det som fungerat på vissa sätt hos olika lärare tas föga upp. 11

12 Exempel på programteori: Antirökningskampanj (Lander, 2005) Skolsköterskan på högstadieskolan berättar: ”Vi fick idén från en av landstinget arrangerad informationsdag. Där fick vi bud­ skapet att det går att påverka barnens rökning. Man berättade om en sko­la i Bohuslän som hade lyckats. Jag, och den lärare som deltog, berätta­de för personalen och aldrig har vi haft så lätt att förankra något som då. Eleverna fick berätta för föräldrarna och de kontakter vi hade vi­sade att de var med på noterna. Hälsolaget inklusive rektor var med och för­be­redde. Vi sök­­­te och fick pengar från Folkhäl­so­institutet för att pröva… Vi höll igång en väldig aktivitet och allt riktades in mot dagen D, den 19 feb­ruari 1996 då skolan proklamerades rökfri. Hos skolvärdinnan hade vi ställt upp två plaströr, som rökare som slutat skulle lägga flörtkulor i, en färg på kulorna för flick­or och en för pojkar. Vi fick två veckors relativt lugn. Inga bloss kunde ses. Men bara tre flickor la flört­ kulor i sitt mätglas. Sen fick vi höra av städerskorna att snusningen bland pojkar­ na ökade tydligt två dagar före dagen D. Jaha, sen ökade rökningen långsamt igen. I slutet av vårterminen stod de till och med på trapporna och rökte. De skämdes inte ens. Vuxengenerationen hade spillt sitt krut.” 12

13 HandlingsteoriTeori generativa mekanismerEffektteori Elevinflytande i uppläggningen Samtidig påverkan av pers. o. elever Reguljär undervisning om tobak före o. efter. Värderingsövningar som stöd för opinionsbildning Inbjudna experter ger eftertryck åt budskapet med ovanliga former Många info.kanaler med samma budskap i den offentliga miljön Offentlighet åt hur många som slutat röka Distraktorer på raster: fritidsakti- viteter, nikotinplåster åt behövande Elevinflytande ökar trovärdighet Vuxnas lojalitet mot budskapet förstärker effekten Grupptryck byggs upp: - eget arbete med budskapets utformning; - kamraters o. vuxnas engage- mang - goda cirklar i normbildningen när framgångar registreras offentligt Samtidigt förlåtande o. beröm- mande attityd i budskapet Eleverna avstår från tobak på skolan o. i skolas omgivning 13

14 Fallstudier ger fastare design Fyra uppsatser anlitar fallstudier, (bl.a. livsvärlds- analyser o. analyser av hur ett elevhälsoteam fungerar i sin miljö), men ytterligare femton skulle kunna göra det för att få en bättre tolkningsram. Avgränsandet av ett fall tvingar fram en värdering av vad som är intressant i det och vil­ka saker som man provisorisk tänker är relaterade till varandra i just den här kontexten. Det stimulerar alltså teoribildning (Miles & Huberman, 1994, s 18). 14

15 Underutnyttjande av praktiskt värdefulla kvalitativa analyser Olika slag av narrativ (finns hos 31%): Längre narrativ (2 uppsatser) scenarios (1 uppsats) repertoarer (7 uppsatser) Inga uppsatser använder just dessa ord, men narrativen finns där eller kan lätt rekonstrueras ur empirin. 15

16 En praktisk poäng med narrativ Dewey såg tänkande och logik som den reflektiva rekonstruktionen av erfarenhet. Två metoder är centrala (Cortazzi,1993): Personliga dagböcker (loggar) eller personliga historier/ självbiografier. Lärare rekommenderas att göra sådana narrativ och dela dem med kollegor för gemensamma reflektioner. Dagböcker av detta slag vara en viktig del av aktionsforskning (Rönnerman, 2012). 16

17 Längre narrativ kan användas för att beskriva särskilt kritiska situationer Uppsats 18: Livsvärldsfenomenologisk ansats. Mödrar till barn med neuropsykologisk funktions- nedsättning intervjuades, sex individer inom fem familjer. Varje barn fick närmare tre sidors text. Narrativen delades upp efter tio te­man relaterade till bl.a. diagnosen, skolgången, bearbetningsfaser och framtid. 17

18 Kortare narrativ - vignetter Miles & Huberman (1994, s 81) kallar korta narrativer för vignetter: …”a focussed description of a series of events taken to be representative, typical, or emblematic in the case you are doing. It has a narrative, storylike structure that preserves chronological flow …” 18

19 Scenarios fångar ploten Scenario har en grundbetydelse av en översikt över ploten i ett skådespel. Termen kan också användas för att demonstrera sammanhangen i en empirisk studie, antingen begreppsligt eller kausalt i matriser eller figurer, t.ex. en tankekarta plus narrativ. Scenariot stimulerar forskarens egna slutsatser och åskådliggör analysen för andra. Fyra uppsatser (13%) ligger nära en analys som liknar scenarios. 19

20 Förankringen av ett försök med jämställdhet på en LM-skola (Lander, 1985) Jämställdhetskommittén KonkurrensRekrytering av Jk-SÖ om mass-försöksledare mediaföre skola MissförståndFörsöksled:s bristande Jk-försöksledkännedom om skolan o. facko. vice versa Missbedömning avUnderskattn personalens kunskapav konflikt- om lägetpotentialen Abrupt o. otill-Föga inflytande räcklig info Personalmotstånd vid introduktionen 20

21 Motivbild för personalen i jämställdhetsförsöket Disposition avIdealitetMöjligh tillIntell. ekon resurserför jämst.gem projstimul o. +komp.ut - Ej primärtOenighetMera populärtEgna motivom målgem projektmera intr projekt Bristande gensvarOtillräckligOtillräckl. bland kollegordiskussionförberett mtrl/metod Bristande intern försöksorg.För stora krav på egen insats (Bidrags/belöningsbalans, Lander, 1985) 21

22 Repertoarer (beskriver vad man vill och kan eller försöker klara av) Liksom annan praktik uppenbarar sig repertoarer som ” ’bundles’ of interrelated ’sayings, doings and relatings’ ” (Kemmis & Grootenboer 2008, s 51). Kan analyseras som vignetter. Sådana narrativ kan vara nyttiga som fortbildning för lärare och som start för aktionsforskning. Åtta uppsatser (25%) beskriver elevers didaktiska och sociala repertoarer liksom undervisningsrepertoarer hos lärare (utan att använda termen). 22

23 Narrativ med exempel på exkluderande repertoarer Uppsats 7: ”Tomas sitter på bänken framför krokarna i kapprummet och spelar på sin telefon. Olle och Gustaf sitter på var sin sida om honom när Pia kommer in och ska hänga av sig sin jacka och väska. Gus­taf sitter framför Pias krok, det finns också en pedagog i hallen. Pia ställer sig framför Gustaf – ’Kan du flytta på dig så jag kommer fram?’ Ingen av killarna reagerar utan fortsätter spela och titta på spelet. Pia: ’Kan du flytta på dig?’ Fort- farande ingen reaktion. Den vuxne går fram: - ’Hörde du Gustaf?’ Gustaf flyttar sig lite närmare Tomas, men skym- mer fortfarande Pias plats, han tar inte ögonen från spelet och säger: - ’Jag har ju flyttat mig.’ ” 23

24 Vilka repertoarer hade den vuxne i exemplet behövt för att hantera situationen? - vilka sayings, doings, relatings? 24

25 Repertoarer binds samman till design Över ett lektionsmoment, en serie lektioner, uppläggning av demokratisk träning över tid etc, etc. Ingen uppsats skildrar längre sekvenser av repertoarer av designkaraktär, men de förutsätts när lärare berättar om sina yrkeserfarenheter 25

26 Anknyta egna resultat till annan teori eller forskning Ofta flödiga litteraturredovisningar. Kan verka tråkiga, men tränar lärare i den dubbla hermeneutiken inför sina kolle- gor: Att göra vetenskaplig användning av vardagsspråket begripligt liksom vardagsspråkets lån av vetenskapliga begrepp. Viktigt när pedagogik konkurrerar med administrativa, ekonomiska o. juridiska språk. Transaktionell framställningsform dominerar, dvs respekt för kollegor man undersöker eller kritiserar och drar in i en vetenskaplig diskurs. Värdefullt om den utvecklas liksom intresset för kollegornas praktiska teorier. 26

27 Referenser, som ej nämnts i förra föreläsningen Lander, Rolf (1985): Furuhällsskolans försök med jämställdhet En pro­cesstudie. Rapport från institutionen för pedagogik, Göteborgs uni­ ver­sitet 1985:1. Lander, Rolf (2009): En särskild rektorsutbildning i Göteborg 2006 – Arbetsrapport. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Lander, Rolf (2005): Programteori och exempel på hälsofrämjande pedagogik. Arbetsrapport. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Miles, M.B. & Huberman, A.M (1994). Qualitative data analysis. An expanded sourcebook. 2 nd ed. London: Sage. Pawson, R., & Tilley, N. (1997). Realistic evaluation. London: SAGE. Rönnerman, Karin (2012; red.): Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. 27


Ladda ner ppt "Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander: ”32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid."

Liknande presentationer


Google-annonser