Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2016-09-18Anders Lundin. Projektgruppen Lena Backman, beteendevetare Gösta Bluhm, docent miljömedicin, IMM Marie Mulder, statistiker Projektledare: Anders.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2016-09-18Anders Lundin. Projektgruppen Lena Backman, beteendevetare Gösta Bluhm, docent miljömedicin, IMM Marie Mulder, statistiker Projektledare: Anders."— Presentationens avskrift:

1 Anders Lundin

2 Projektgruppen Lena Backman, beteendevetare Gösta Bluhm, docent miljömedicin, IMM Marie Mulder, statistiker Projektledare: Anders Lundin, miljö- och yrkeshygieniker anders. tfn Anders Lundin

3 Bakgrund 1.Kvalitetsmärkning av skolluncher –Projekt vid Enheten för tillämpad näringslära 2.Rapport: Buller i 12 skolmatsalar –www.folkhalsoguiden.se Skriv skolmatsalar i sökrutan –Bullret mättes personburet av oss under 2 luncher i 12 matsalar –Lunchgästerna räknades inte –Ljudnivån under 30 bullrigaste minuterna varierade, mellan dBA i grundskolorna –Gymnasierna var tystare Anders Lundin

4 Byggnads- faktorer Uppmätt ljudnivå Upplevt buller Stress Sämre Matvanor Elever Andra bullerkällor Ohälsa Sämre skolprestationer Försämrad talkommunikation Buller i skolmatsalar 2 Organisatoriska faktorer Anders Lundin

5 Uppläggning av projektet –Styrt urval av 20 grundskolematsalar inom länet Olika typer av matsalar –Mätning av fasta parametrar i matsalarna –Stationär mätning av ljudnivån under två hela luncher/matsal4980 minuter –Enkät till representativa klasser åk 4-9 efter sista mätningen 2020 enkätsvar –Referensgrupp –Statistisk bearbetning Anders Lundin

6 20 grundskolematsalar i Stockholms län 1 Friskola 2 Skolor med alternativ pedagogik 1-2 skolor med annat grundspråk Anders Lundin

7 Årskurser i skolorna Anders Lundin

8 Uppmätta faktorer –Elevernas röster (enkät) –Antal elever (räknas in/ut) –Ålder (matschema) –Vuxennärvaro(räknas in/ut) –Avstånd talare-lyssnare (bordens storlek) –Andra bullerkällor –Diskrum (mät utan elever, enkät) –Ventilationen/Kyl/Frys (mät utan elever, enkät) –Stolar och golv (klassning, enkät) –Tallrikar och glas (klassning, enkät) –Akustik –Efterklangstider T30 och T Hz (konsultmätning) –Matsalens dimensioner: golvyta, total yta, volym, takhöjd (mätning) Anders Lundin

9 Mjuka data Planritning Foton Matschema Akustisk bedömning av konsult Organisation av lunchen Förhållningsregler Anders Lundin

10 Tallrik-/Glasindex Anders Lundin

11 Golvmaterial Typ av stolsben Anders Lundin

12 Stol- och golvindex 1. Träben + bra filttassar Linoleum/plastgolv 2. Träben + dåliga filttassar Linoleum/plastgolv 3. Klena stålben Linoleum/plastgolv 4. Klena stålben Klinkergolv Anders Lundin Tyst stol !

13 Bakgrundsbuller och diskmaskinsbuller Anders Lundin

14 Akustikens inverkan på ljudnivån +Ljudkällans effekt - Avståndsdämpning (viktig i närfältet) - Ljudabsorption i rummet (efterklangsfältet) = Ljudnivån L p = L w + 10 * log ( Q/4πr 2 + 4(1 – α)/A) Där L p är ljudnivån L w är ljudeffekten hos ljudkällan Q är ett tal 1-8 (1 mitt i rummet, 8 nära hörn) r är avståndet till ljudkällan α är rummets medelabsorptionsfaktor A är rummets totala absorptionsyta Anders Lundin

15 –Över ca 2-3 m avstånd i matsalarna är rumsabsorptionen större än avståndsdämpningen (mitt i matsalen, dvs. Q =1) –Vi har bara räknat med rumsabsorptionen R (efterklangsfältet) R = 10 * log [4(1 – α)/A] A kan beräknas ur efterklangstiden T med Sabines formel: A = 0,16 * V / T där V är matsalens volym α = A/S där S är matsalens totala yta (golv, väggar, tak) R är ett negativt tal: -16 dBA (sämsta) till -21,5 dBA (bästa matsalen) Anders Lundin Akustikens inverkan på ljudnivån 2

16 Ljudabsorption jämfört med sämsta matsalen Anders Lundin

17 Lågabsorberande ventilationskanaler Mäthögtalare Anders Lundin

18 Gipsabsorbenter Anders Lundin

19 Cementbehandlad träull Matti Anders Lundin

20 T10 är bäst ! T10 som medelvärde över 500, 1000 och 2000 Hz ger bäst anpassning till våra data Anders Lundin dB -30 Tid Verkligt efterklangsförlopp med bra takabsorbenter -60 T10T30 ”Vanlig” efterklangstidEDT

21 Konstanta data för varje matsal –Golvyta ( m 2 ) –Takhöjd (2,4 – 6,5 m) –Volym (369 – 1133 m 3 ) –Medelbordsstorlek (5-10 stolar/bord) –Efterklangstider (T10, T30)(T10: 0,3–1,3 sek) –Medelabsorptionsindex(0,15 – 0,41) –Stol-/Golvindex (1-4) –Index tallrikar/glas (1-3) –Diskmaskinsbuller (i genomsnitt) (<35 – 65 dBA) –Bakgrundsbuller (<35 – 50 dBA) Anders Lundin

22 Registrering av lunchgäster Elever Vuxna INUT Stina

23 Lunchgäster Anders Lundin

24 Mätning med 4 dosimetrar i taket Anders Lundin

25 Ljudnivå och lunchgäster Anders Lundin

26 Ljudnivå mot antal lunchgäster Anders Lundin När antalet fördubblas så ökar ljudnivån ca 3 dBA När antalet 10-dubblas så ökar ljudnivån ca 10 dBA

27 Ljudintensitet I I = 10 L/10 L är ljudnivån i dBA L = 10 log I Ljudintensiteten ökar linjärt med antalet ljudkällor Anders Lundin

28 Ljudintensitet mot lunchgäster Anders Lundin

29 Årskursfördelning genom matschemat Anders Lundin

30 Mätvärden för varje minut –En lunch mellan klockan och 13: 60 2½ = 150 minuter –20 matsalar, 2 luncher: = 6000 minuter –I verkligheten: 4980 minuter –För varje minut: –Konstanta data för varje matsal –Ljudnivå L (dBA) och ljudintensitet I –Antal vuxna, n v –Antal elever i olika årskurser: n 0, n 1,…..n Anders Lundin

31 Statistisk analys Iterativ metod Data anpassas växelvis till data för ljudnivå resp. ljudintensitet tills bästa anpassning uppnås Mätvärden för ljudnivå Anpassning till konstanta värden för varje matsal Mätvärden för ljudintensitet Anpassning till ljudalstring från lunchgäster minut för minut p-värden Vilka faktorer som förklarar ljudnivån/-intensiteten β-skattningar Hur mycket de olika faktorerna påverkar ljudnivån/-intensiteten Statistisk analys med mixed models Anders Lundin

32 Ljudalstring från elever och vuxna I = elevantal – vuxenantal Uppdelning efter ålder (β medelelever = ): β 0 = β 1 = β 2 = β 3 = β 4 = β 5 = β 6 = β 7 = β 8 = β 9 = L w = 10 log I Anders Lundin

33 Statistisk analys av konstanta faktorer Ljudnivån i matsalen: L = L w + 0,43 * R + Stolsbuller (dBA) L w = L unchg ä sternas ljudalstring L judabsorptionens inverkan (0,43*R): S ä msta matsalen: - 6,9 dBAB ä sta matsalen: -9,3 dBA (9,3= 6,9 + 2,4) Stolsbuller: 0för träben med bra filttassar och linoleum/plastgolv 0,8 för träben med dåliga filttassar och linoleum/plastgolv 1,0för klena stålben och linoleum/plastgolv 2,0för klena stålben och klinkergolv Anders Lundin

34 Modell mot verklighet Anders Lundin

35 Modell mot verklighet Anders Lundin

36 Uppskattning av elevernas bullerexponering –Totalt 80 klasser –Antag att alla elever följer matschemat –Antag att alla elever vistas i matsalen 20 minuter –Beräkna medelvärdet (ekvivalentmedelvärdet) av ljudnivån under dessa 20 minuter i dBA –Betrakta mätningen under den andra lunchen (under enkätdagen) som ett representativt värde för elevernas normala bullerexponering –Alla elever i samma klass antas ha samma bullerexponering Anders Lundin

37 Enkätsvar och uppskattad ljudnivå Anders Lundin

38 Enkäterna SkolårAntalAndel % % % % % % Totalt % Annat språk hemmaAntalAndel Aldrig % Ibland38819 % Ofta30215 % Ej svar513 % Totalt % 49 % flickor och 51 % pojkar AntalAndel Inskrivna elever % Elever sista mätdagen % Enkätsvar2020

39 Om du inte kan äta i lugn och ro, vad beror det på? Andel ja-svar Hög ljudnivå43 % Långa köer36 % Kompisar som äter fortare26 % Kort mattid26 % Att det är stökigt och bråkigt23 %

40 Om du hoppar över skollunchen, vad gör du istället? (n=542) Äter inget alls26 % Går till kiosken/affären/café23 % Går hem eller till kompis19 % Äter kebab/pizza/grill12 % Både och - lite av varje12 % Äter smörgås/fil och flingor 8 %

41 Tycker du att de här ljuden stör dig när du äter i matsalen? (mycket/ganska mycket) Högljudda elever34 % Ljudet från stolarna14 % Ljudet från porslin och bestick 8 % Ljudet från diskrummet 6 % Ljudet från skolgården 4 % Ventilation/fläktljud 2 % Trafikljud 2 %

42 Andel som tycker att det var ganska/mycket bullrigt i matsalen idag Anders Lundin

43 Alla åldrar: Andel som tycker att det var ganska/mycket bullrigt i matsalen idag Anders Lundin

44 Andel som trivs ganska/mycket dåligt i matsalen Anders Lundin

45 Åk 4-5: Andel som ofta/alltid kan äta i lugn och ro Anders Lundin

46 Andel som har ganska/mycket svårt att höra vad andra säger under lunchen Anders Lundin

47 Alla åldrar: Andel som har ganska/mycket svårt att höra vad andra säger under lunchen Anders Lundin

48 Andel som ofta/alltid upplever stress senaste veckorna Anders Lundin

49 Åk 6-9: Andel som ofta/alltid upplever stress senaste veckorna Anders Lundin

50 Andel som ofta/alltid upplever huvudvärk senaste veckorna Anders Lundin

51 Åk 4-5: Andel som ofta/alltid upplever huvudvärk Anders Lundin

52 Andel som ofta/alltid upplever magont senaste veckorna Anders Lundin

53 Andelen som ofta/alltid upplever tinnitus senaste veckorna Anders Lundin

54 Andel som uteblir från skollunchen minst en dag/vecka Anders Lundin

55 Sammanfattning1. Antal besvärade per 1000 elever Anders Lundin

56 Sammanfattning2. Åk 4-5: Antal besvärade per 1000 elever Anders Lundin

57 Hur sänker man ljudnivåerna ? –Reducera antalet elever –Dela in matsalen i sektioner med skärmar –Fler vuxna som fördelar sig bland eleverna –Bra takabsorbenter –Väggabsorbenter –Tystare stolar –Bra matschema (jämn belastning, åldersfördelning) –Skärma av diskinlämningen –Diskutera med eleverna om matsalsbuller Anders Lundin

58 Procent av elevantal för reduktion till 73 dBA Anders Lundin

59 Bullerskärmar Anders Lundin

60 Bra väggabsorbenter Anders Lundin

61 Skärm saknas framför diskinlämning Anders Lundin

62 Att diskutera –Skillnader i ljudalstring i olika åldrar –Är bullerskärmar en realistisk möjlighet till lägre ljudnivåer? –Kan vuxennärvaron öka? –Skillnader i svarsmönster mellan äldre och yngre –Hur påverkas de yngsta eleverna, åk 0-3 ? –Hur påverkas de vuxna ? –Orsaker till att främst flickor i åk 4-5 svarar att de upplever mer magont och huvudvärk vid högre ljudnivåer? –Orsaker till att de äldre flickorna svarar att de upplever mindre stress vid högre ljudnivåer? Anders Lundin

63 Det finns många ”Specialister” på innemiljö! Anders Lundin Kolla Temp, RH o CO 2 ! Lugnande ord ! Mögelhund ! Kolla mögel i luften ! Mät VOC/MVOC! Varning för partiklar ! Konstruktionsingrepp !

64 Anders Lundin Från byggnadsfel till sjukdom Byggnadsfel: - Konstruktion - Materialval - Skötsel U1. Fukt U2. Mikrobiella, U3. Kemiska processer Emissioner U7. Luftväxling Luftförorening Exponering Individuell känslighet Tid Andra miljö- faktorer Besvär Sjukdom U4. Möbler, verksamhet mm U5/U6. Förorenad luft utifrån Koncentration i luften

65 Bilda kontaktgrupp U 1 U 7U 6 U 5 U 4 U 3 U 2 Kontroll över åtgärder Uppföljning Inventering B U1 U2 U3 U4 U5 U6 U7 Åtgärdsförslag SWESIAQ-modellen - Arbetsgång B

66 Sammanfattning – SWESIAQ-modellen Bilda en kontaktgrupp Dokumenterad inventering B-U7 Utredning B-U7 enligt SWESIAQ:s rekommendationer Rapport enligt SWESIAQ:s mall Eventuellt: Register över innemiljöutredare som följer SWESIAQ-modellen Anders Lundin

67 SWESIAQ Föreningen för innemiljöintresserade SWESIAQ:s hemsida: Gratisprenumereration på nyhetsbrevet: Gå med i en arbetsgrupp! Anders Lundin


Ladda ner ppt "2016-09-18Anders Lundin. Projektgruppen Lena Backman, beteendevetare Gösta Bluhm, docent miljömedicin, IMM Marie Mulder, statistiker Projektledare: Anders."

Liknande presentationer


Google-annonser