Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tidiga insatser i samverkan Slutrapport Temagrupp Barn och Unga 2015-12-03 Marie-Anne Ervér, processledare Utveckling tidiga insatser.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tidiga insatser i samverkan Slutrapport Temagrupp Barn och Unga 2015-12-03 Marie-Anne Ervér, processledare Utveckling tidiga insatser."— Presentationens avskrift:

1 Tidiga insatser i samverkan Slutrapport Temagrupp Barn och Unga Marie-Anne Ervér, processledare Utveckling tidiga insatser Elisabeth Magnusson, förskolechef Opalens förskola

2 Bakgrund Tidiga insatser Arbetsgrupp Tidiga insatser-checkpoints : Irene Jansson, Ann Sofie Cavefors, Mats Pilgren, Björn Wettergren, Elisabeth Magnusson, Gunilla Cederberg, Maria Ehnberg Leffler, Anita Nilsson Definierade förbättringsområden: Effektivare samverkan och fortsatta åtgärder Samordning BVC-förskola Överlämning BVC Förskola Förskoleklass 1 klass Möjlighet till specialistkonsultation i tidigt skede

3 Uppdrag Kartläggning av oro kring förskolebarn Ta fram en beskrivning av hur en god samverkansprocess kan se ut i praktiken Utveckla och pröva samverkansstrukturer Identifiera brister, förbättringsområden och förslag på åtgärder Definiera behov av kompetensutveckling Ta vara på framgångsrika arbetssätt (lokalt, GR, SKL…) Bygga in uppföljning från start Utveckla, pröva funktionen kontaktperson/koordinator

4 Affisch – Barns utveckling (Psynk)

5 BVCÖppna förskolanFörskolanSocialtjänst Mimikfattig, allvarlig bebisSpädbarn med lite mimik, svåra att få kontakt med Dålig närvaro i förskolanFrånvaro hos inskrivna barn i förskolan AnknytningsproblemPassiva spädbarn, slappa muskler Utåtagerande, aggressivitetBarn som är ute ”vind för våg” Dålig viktuppgångTysta barn som inte tar kontakt med andra barn eller vuxna Tysta och osäkra barnSvårt att nå de som mest behöver föräldrastöd Frågor kring utvecklingBarn som slåss, puttas och skapar konflikter Ej respekt för vuxna eller andra barn Många barn med svårigheter. Föräldrarna förstår inte hur de ska hantera info från ex. BNK Uteblivna besökOroliga föräldrar som har svårt att släppa barnet Barn som inte leker med andra barn Dålig hygien (föräldrar o barn) Föräldrar som släpper uppmärksamheten på barnet för länge Brist på empati SpråkproblemSen språkutvecklingSpråkproblem Psykisk sjukdom, nedstämdhet hos föräldrar Missbruk Barn som inte fungerar i grupp Svagbegåvade föräldrarMisstro och oförståelse från föräldrar Oro för barn

6 Inskolningssamtal där info lämnas Uppföljning Föräldrars delaktighet Ny kartläggning Oro uppstår Egen/arbetslags reflektion Anpassning Reflektion i arbetslaget Föräldrasamtal Kontakt med förskolechef/ Resursteamet Anpassning Kartläggning, SDQ Samtyckesblankett Barnhälsoteam (Handlingsplan) Föräldrasamtal överenskommelse om handlingsplan Västbus v.b. Riktlinjer vid oro för ett barn på förskolan

7 MI= motiverande samtal (kompetensutveckling förskolan) Kartläggning av behov Val av ”metod”/ MI Två utbildningsdagar: 27/5 + 12/8 Fortsatt planering i samarbete med Psykologenheten

8 Ger en uppfattning om hur barnet agerar i sin miljö, ett samtalsunderlag - inget diagnosinstrument eller bedömning efter ”norm”! Gemensamt ”språk” mellan olika verksamheter. Möjlighet att följa över tid - visar förändring. Evidensbaserat. Svar från föräldrar, barn (> 11 år) och pedagoger. Översatt till 70 språk. Gratis! SDQ = Strengths and Difficulties Questionnaire

9 Samverkan….

10 Barnhälsoteam (BHT) Mål Alla barn ska lyckas i skolan! Främja varje enskild barns och elevs lärande och utveckling. Syfte Ge förutsättningar för bred samverkan för barn och familjers bästa. Utbyta kunskaper och erfarenheter inom teamet för att kunna stödja och informera varandra, både utifrån individuella ärenden och mer områdesbaserade frågor. Tidigt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd och där kunskaps- och erfarenhetsbaserade insatser från olika verksamheter kan gagna barnets utveckling. Finnas som en arena för arbete kring Västbus/SIP (Samordnad Individuell Plan).

11 Struktur: Samtycke, (blankett). Förskolechefen skickar inför varje termin listor över inskrivna barn till Resursteamet och BVC. BHT ses 1g/mån. SDQ görs av förskolepedagogen. Blankett för dokumentation av varje möte. Förvaras som sekretesshandling. Utvärdering av varje möte. Medverkande: Förskolechef (sammankallande) Förskolepedagog Specialpedagog BVC-sjuksköterska Förskolepsykolog Förebyggande socialsekreterare Barnhälsoteam (BHT)

12 Närvaro i förskolan

13 Barn som inte går på förskolan Kartlägg vilka barn som står utanför förskoleverksamheten (fördelat på ålder och primärområde) Aktivt söka upp dessa familjer för att om möjligt undersöka varför man inte har sina barn i förskolan. Är det ex brist på information eller finns det andra orsaker? Om det handlar om information, föreslå hur informationen kan behöva anpassas för att nå dessa familjer. Förslå övriga åtgärder som kan minska skillnader i efterfrågan av förskola mellan områdena.


Ladda ner ppt "Tidiga insatser i samverkan Slutrapport Temagrupp Barn och Unga 2015-12-03 Marie-Anne Ervér, processledare Utveckling tidiga insatser."

Liknande presentationer


Google-annonser