Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ett undersökande arbetsätt ©K-G Ahlström K-G Ahlström –

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ett undersökande arbetsätt ©K-G Ahlström K-G Ahlström –"— Presentationens avskrift:

1 Ett undersökande arbetsätt ©K-G Ahlström K-G Ahlström –

2 Vi måste skaffa en ny soffa …...till vårt rum i källaren! Vi har ett problem! ©K-G Ahlström

3 Vad vet vi om soffor? Material: Dynor: Kallskum i sittdynor,polydun i ryggkuddar Stomme: Massivt trä Överdrag: Kentos, 40% polyester, 43% acryl, 27% bomull, 2% nylon Slitstyrka: martindale Ljusäkthet: 6 Bloggar om soffa (11 inlägg) Veta En soffa är en sittmöbel för flera personer som är stoppad eller har lösa dynor och vanligen är försedd med rygg- och armstöd. Wikipedia Specifikationer:Höjd: 85 cm Längd: 224 cm Bredd: 90 cm Design: Bolia Design Group Färg: Grön Material: Kentos-tyg ©K-G Ahlström

4 Planera Vi måste måla om! ©K-G Ahlström

5 Notera Färg? Rummets färg? Placering? Pris! Storlek? Skinn är ute! Tyg är trendigt! Mönster? Transport? Tvåmans? Tremans? ©K-G Ahlström

6 Undersöka ©K-G Ahlström Vi tar hem soffan och prövar!

7 Fundera Blev det bra? ©K-G Ahlström

8 Vi måste måla om! Diskutera ©K-G Ahlström

9 Ändra ©K-G Ahlström

10 Reflektera Jag gillade soffans färg Det var roligt att måla om Den passar under fönstret Billigt, eller hur? Grön soffa mot rosa vägg, hur kunde vi? Jag hål- ler med! Å lagom stor va den! ©K-G Ahlström

11 Förklara ©K-G Ahlström

12 Att arbeta undersökande är att: Veta Planera Fundera Undersöka Notera Diskutera Ändra Reflektera Förklara 1 ta reda på vad man redan vet 2 planera arbetet 3 fundera ut en trolig lösning 4 undersöka genom att experimentera 5 arbeta med pennan i hand och anteckna 6 diskutera under arbetets gång 7 ändra ibland om det behövs 8 reflektera över försöket och experimentet 9 få en vetenskaplig förklaring eller förklara själv ©K-G Ahlström

13 Det gäller att komma ur cirkeln! Problem in Veta Planera Fundera Undersöka Lösning? Ja Lösning ut Nej Ändra Förklara Notera Diskutera Reflektera ©K-G Ahlström

14 Skolan - en pall på tre ben Skolan skapas av vårt samhälle, pallen formas av en kompetent snickare. Benen skall fästas stadigt i en välformad sits och göras lika långa. Om benen får olika längd står pallen fortfarande stadigt, men den är inte sittriktig! Eleven, läraren och stoffet är skolans tre ben. ©K-G Ahlström

15 Undervisning - ett möte mellan ©K-G Ahlström

16 Sök ytterligheterna! Lärare Elev Stoffet Tända en eld. Fylla ett kärl. Jag vill! Jag gör som du vill! Hur gör jag? Gör så här! ©K-G Ahlström

17 Vad forskarna? säger ©K-G Ahlström

18 Under det senaste decenniet har det varit en modetrend att låta eleverna på alla nivåer ha allt mera av enskilt arbete och individuell planering. Eleverna skall själva söka kunskap och lärarna ska framför allt vara handledare, heter det. Ledare, Pedagogiska Magasinet 1/03 "Ett oerhört ytligt sätt att betrakta den pedagogiska processen. Om alla elever bara får tillgång till en dator och Internet kommer läroprocessen att revolutioneras, har det sagts. Resultatet har blivit att många lärare mer eller mindre abdikerat och främst administrerar elevernas självständiga klassrumsarbete." Som om forskning inte fanns Tomas Madsen PM 3/02 s 54 ©K-G Ahlström

19 Enskilt arbete kan försämra elevers lärande Nils-Erik Nilsson ”Försöken att individualisera skolundervisningen leder oftast till klassrum där eleverna bara kommunicerar med läraren och inte med varandra. Det är dock i dialogen som förståelse och kunskap skapas. Vi behöver klassrum där problem och frågeställningar formuleras gemensamt. Om skolan ska lyckas generera ny kunskap hos eleverna måste vi ta till ett kollektivt arbetssätt.” PM 1/03 s 62 ©K-G Ahlström

20

21 Den enda principen Ausubel ”If I had to reduce all of educationel psychology to just one principle, I would say this: The most important single factor influencing learning is what the learner already knows. Ascertain this and teach accordingly.” Veta ©K-G Ahlström

22 B arns frågor om vatten i en 4:e klass De 20 första. Hur renas vatten? Varför regnar det? Varför är havet salt? Varför är Öland så litet? Finns det oaser i Sahara? Hur djupt kan ett hav vara? Varför dör fisken i vatten? När kom vattnet till jorden? Hur kom fisken till vattnet? Vad är källan till allt vatten? Varför är vattenfall så starka? Vilket hav på jorden är störst? Vad fanns innan vatten fanns? Varför kan man dricka vatten? Hur kan en båt flyta på sötvatten? Hur många sorters alger finns det? Kan man vara alergisk mot vatten? Vilket hav kan man inte drunkna i? Kan vatten släcka lava från vulkaner? Veta ©K-G Ahlström

23

24 Två sätt att leda arbete Gör så här! Hur kan vi göra? Planera ©K-G Ahlström

25 Fundera ©K-G Ahlström

26 Två slags uppmaningar Vi testar hushållsvätskor med rödkålssaft 1 Vad fick ni reda på om rödkålssaft när ni tillsatte det till de fem okända kemikalierna under lektion 9? Berätta om era upptäckter för klassen. 2. Titta på er lärares lista med sex hushållskemikalier. Vad skulle hända om ni tillsätter rödkålssaft till var och en av dem? Skriv ned dina förslag i anteckningsboken. Berätta sedan om dina förslag för klassen. 3 När er lärare har gett er arbetsblad 15-SA: Resultattabell för försöket med hushållsvätskor, går ni igenom instruktionerna för hur man testar de sex vätskorna, sid 68. Läs noga på vad ni skall göra. 4. Hämta er materiel. Läraren kommer att ge er grupp brickan med de sex vätskorna som ni skall testa. 5. Följ instruktionerna och testa de sex vätskorna. Sedan följer 13 punkter med liknande instruktioner. Ar det en syra eller en bas? Gör så här: Hämta de ämnen som skall undersökas. Av vätskorna tar Du ca l matsked av varje i ett litet plastglas. Du tar l kryddmått av de fasta ämnena eller pulvren i var sitt glas och häller på l matsked vatten. Tillsätt 1 kryddmått rödkålssaft till vardera glas. Ta glasen i handen och skvalpa omkring innehållet försiktigt så att det blandar sig. Följ instruktionen Lös problemet Fundera ©K-G Ahlström

27 Undersöka ©K-G Ahlström

28 Ett naturvetenskapligt arbetssätt i en mening: Vi vet inte svaret! Undersöka ©K-G Ahlström

29 Från: ”Att följa en instruktion.. Undersöka ©K-G Ahlström

30 ..via prickade rader.. Undersöka ©K-G Ahlström

31 …till att lösa ett problem.” Hur få lampan att lysa? Undersöka ©K-G Ahlström

32 Notera ©K-G Ahlström

33 ”När jag fångar mina tankar med pennan, växer min förståelse.” Ingegärd Sandström Madsén Notera ©K-G Ahlström

34 Från frö till växt Notera Sammanställ utdrag ur dagböckerna och diskutera i klassen! Uppgiften är att plantera en ärta och skriva en dagbok över dess utveckling. Hur återkopplar man det till klassen? ©K-G Ahlström

35 Skrift Bok Lös- blad NO-bok Dator Utställning MindMap Notera ©K-G Ahlström

36 Diskutera ©K-G Ahlström

37 Argumentera, att memorera räcker inte! Jan Wyndhamn Göra Skriva Berätta Förklara Diskutera Argumentera Diskutera ©K-G Ahlström

38 Argumenterande undervisning Åk 4 Energi Energikällor: Vattenkraft Vindkraft Kärnenergi Kol och olja Solenergi Naturgas Samla och bearbeta texter gruppvis till en presentation. Tillverka modeller Samla argument för egen energikälla Samla argument mot andras källor Presentera egen energikälla Diskutera ©K-G Ahlström

39 Vindkraft, argument För Miljövänligt Förnyelsebart Det kostar inget Kan placeras på öde ställen Vind är bra Emot Stora investeringskostnader Miljön störs Det behövs många Diskutera ©K-G Ahlström

40 Att träna kommunikation ”Den som inte äger språket äger heller inte tanken.” ”kan man inte uttrycka det man menar, tvingas man mena det man kan uttrycka.” ©K-G Ahlström

41 Ändra ©K-G Ahlström

42 Johanna klass 1B visste att man måste pröva en sak i sänder Ändra ©K-G Ahlström

43 Reflektera ©K-G Ahlström

44 Parafras på Dewey Learning by doing. Learning not only by doing but also by reflecting! Reflektera ©K-G Ahlström

45 Förklara ©K-G Ahlström

46 Förklara ©K-G Ahlström Att ha tre S i leken

47 Trestegs- raketen B engt Bratt A Samla information med tanke på B och C C Sprida information till någon I någon avsikt B Strukturera och sam- manställa information med tanke på C Förklara ©K-G Ahlström

48 Förklara ? Låt två grupper redovisa för varandra! Vattenkraft Vindkraft Kol o olja Naturgas Solenergi Kärnenergi Vattenkraft Vindkraft Kärnenergi Kol o olja SolenergiNaturgas Samla och strukturera Sprida kunskap vidare ©K-G Ahlström

49 ÅngmaskinenFörbrännings -motorer Turbiner Att samla och strukturera! Förklara ©K-G Ahlström

50 Klyv grupperna och redovisa All kunskap är samlad, sammanställd, bearbetad och spridd! ©K-G Ahlström

51 Börja med en bild! Io ligger närmast Jupiter och påverkas av enorma tidvattenskrafter, elektriska krafter och strålningsbälten från planeten. Det gör den kraftigt uppvärmd och den har våldsamma vulkanutbrott. Från Voyager 2 upptäcktes 9 aktiva vulkaner, som sprutade ut ”plymer” av svavel och svaveldioxid med våldsam hastighet 100 km över månens yta. När svavlet faller ner bildas röda avlagringar. De ombildas så småningom till gult svavel och månens yta är gulaktig av dessa svavelavlagringar. Vulkanismen är så våldsam att man anser att hela planeten har ”vänts ut och in”. Io är ungefär lika stor som vår egen måne. Europa är slät som en biljardboll. Den är uppbyggd av sten med en istäckt yta. Den har inga kratrar, men har ett oregelbundet system av ljusa och mörka band, sprickor och åsar mot en gul färg. Ingen höjd är högre än 100 m. På fotografierna tror man sig ha sett att det driver stora isflak i issprickor och kratrar från meteoritnedslag som fylls igen. Man tror därför att det finns hav av vatten under det tjocka istäcket. På isen finns stora mörka fläckar. Det kan vara smutsigt vatten som sprutas upp på isen av gejsrar. Europa är därför ingen död himlakropp utan fortfarande vulkaniskt aktiv. För ungefär 10 år sedan upptäckte vetenskapsmän att det finns hela samhällen av bakterier och högre organismer nere på jordens oceandjup. De är helt oberoende av syre, utan lever av svavel och väte nära områden där lava väller fram från jordens innandöme. Om forskarnas tankar är riktiga och det finns oceaner och vulkanism på Europa så finns det en möjlighet att där finns samma form av liv som på jordens oceanbottnar. Ganymedes är den största månen i vårt planetsystem med en diameter som är 1,5 ggr större än jordens måne. Ytan är täckt av kratrar. Färgen är brun med svarta och gula områden. Här finns inga vulkaner, ingen is och inga hav. På de nytagna fotografierna från satelliten Galileo ser det ut som någon har dragit med en jättestor kratta kors och tvärs över månens yta. Andra områden består av mörka slätter. Man tolkar det som en geologisk aktivitet pågår ständigt och man tror att ytan är i ständig rörelse. Callisto ligger ytterst av Jupiters fyra stora månar. Den är lite större än vår måne och fylld av nedslagskratrar. Färgen är brun med svarta områden. Hela planeten är full av små ljusa kratrar. ©K-G Ahlström

52 Klassens gemensamma bild Förklara Reggio Emilia ©K-G Ahlström

53 Sång ger kunskap Ta en sladd o koppla i minuspol till batteri andra änden kopplas till den lampa som hör till Fortsätt koppla nu min vän vad som händer ser du sen koppla nu till sista pol den lyser som en sol. Carola Karin T Magdalena Tobias SJ-låten Förklara ©K-G Ahlström

54 Redovisa som ett rollspel Förklara ©K-G Ahlström

55 Vad föreställer vår pantomim? Förklara ©K-G Ahlström

56 Elever undervisar varandra LMNT – nytt 2004:2 Förklara ©K-G Ahlström

57 Avrunda ©K-G Ahlström

58 Vilken sorts lärare är jag? Läraren ©K-G Ahlström

59 Läraren "Jag anser att en arbetsgivare som vägrar inse att lärare är ett konstnärligt yrke (fyra timmar i direktsändning varje dag – och inför en publik som inte ens är där frivilligt) har straffat ut sig ur samtalet." Maciej Zaremba ©K-G Ahlström

60 Från Pliktelev till Lustelev John Steinberg Lusteleven vill veta varför, meningen med, nyttan av, spelregler ha snabba beslut, roligt, mottagare, valmöjligheter få omväxling, respons, utveckla egna intressen, känna förankring, relationer vara delaktig i beslut, synlig Lustelevens lärare skall våga vara ledare säkra kvalitén vara tydlig vara konsekvent visa kravnivån bjuda på sig själv ha egen lust Eleven ©K-G Ahlström

61 Undervisa är att välja strategi! Fylla ett kärl Tända en eld Plikt Lust Instruktion Problem ? Undervisa ©K-G Ahlström

62 Ett nyckelord i undervisning Fylla ett kärl Tända en eld Plikt Lust Instruktion Problem Variation Undervisa ©K-G Ahlström

63 ”Svenskarna är enormt bra på metodutveckling, de är helt sagolika,” Dessutom nämns … ”arbeta praktiskt i teoretiska ämnen.” ”Sverige har bra idéer.Vi snor dem,” Henrik Laurén, Undervisningsråd med ansvar för matte och NO ”de mänskliga, mjuka ämnena” Finland i fokus på Skolforum, Lärarförbundets webplats ”Det finska skolsystemet är individbaserat och den svenska skolans grupparbete saknas.” ”Men industrin behöver människor som klarar av andra människor.” ”Grupparbete, samarbete och internationalism är tre områden där Henrik Laurén vill ha mer av Sverige i Finland” Synvända ©K-G Ahlström

64 Utvärdera ©K-G Ahlström

65 Hur var… ©K-G Ahlström


Ladda ner ppt "Ett undersökande arbetsätt ©K-G Ahlström K-G Ahlström –"

Liknande presentationer


Google-annonser