SEMANTISK TYPOLOGI 1. SEMANTIK Betydelse Beskrivning och analys 2.

En presentation över ämnet: "SEMANTISK TYPOLOGI 1. SEMANTIK Betydelse Beskrivning och analys 2."— Presentationens avskrift:

1 SEMANTISK TYPOLOGI 1

2 SEMANTIK Betydelse Beskrivning och analys 2

3 SEMANTIK Hur kan man beskriva betydelse? Olika modeller för att fånga vår språkkänsla 3

4 SEMANTIK Prototypteori Semantiska särdrag Metaspråk 4

5 TYPOLOGI Studiet av typer Generaliseringar – samband och skillnader Även i andra ämnen 5

6 TYPOLOGI I ANDRA ÄMNEN Socialantropologi – raslära(!) Arkeologi – klassificering av föremål Teologi – allegoriska tolkningar av Gamla Testamentet Stadsplanering – klassificering av byggnadstyper 6

7 TYPOLOGI - ALLMÄNT Klassificering och systematisering Indelning i typer Generaliseringar– samband och skillnader 7

8 LINGVISTISK TYPOLOGI Olika språktyper Gemensamma drag Universalier Likheter och skillnader 8

9 LINGVISTISK TYPOLOGI Hur kan vi förklara de samband som finns? Vad säger de om språket, talsituationen och den mänskliga upplevelsen? 9

10 SEMANTISK TYPOLOGI Hur betydelse hanteras i olika språk Samband, skillnader och typer Förklaring 10

11 LEXIKAL TYPOLOGI Typologi över ordförrådet Ligger väldigt nära semantisk typologi – men från ett lite annat perspektiv 11

12 LEXIKAL TYPOLOGI Hur ser ordförrådet ut i världens språk Vad har man ett ord för? Var har man inte ett ord för? Vilka uppdelningar gör man av världen? 12

13 KROPPSDELSTERMER Viktigt studieområde Mycket små variationer i den objektiva verkligheten Olika konceptualisering 13

14 KROPPSDELAR svenskaitalienskarumänskaestniskajapanskaryska handmanominakäsiuderuka armbracciobratkäsi (vars)te fotpiedepiciorjalgashinoga bengamba fingerditodegetsõrmyubipalec tåvarvas 14

15 GENERALISERINGAR OM KROPPSDELSLEXIKON från Andersen 1978, Brown 2001, Wilkins 1996 Om både hand och fot har en etikett, så har de olika etiketter. Om det finns en distinkt term för fot, så finns det en distinkt term för hand. Kropp, huvud, arm, ögon, näsa och mun har alltid egna termer. 15

16 NYARE FORSKNING Från Majid m.fl. 2006. Många av generaliseringarna visade sig inte hålla: Lavukaleve (papuanskt): tau ’arm/ben’, fe ’fot’ 16

17 17 FINGER OCH HAND

18 18 HAND OCH ARM

19 KARTOR OM SPRÅK World Atlas of Language Structure (WALS) Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology – artiklarna skrevs av forskare från hela världen Stor (dyr) tryckt utgåva, men alla data är fritt tillgängliga på nätet. http://wals.info () 19

20 FÄRGER Färg är på sätt och vis en objektiv verklighet – kan mätas och beskrivas abstrakt RGB, CMYK, Pantone etc. PMS 187 C/UC CMYK Cyan 0%, Magenta 91%, Yellow 72%, Svart 23% RGB 153 0 0 HTML 990000 NCS: S 2070-R 20

21 GRUNDLÄGGANDE FÄRGTERMER Vilka färgord finns i svenskan? 21

22 TYPER AV FÄRGTERMER Metaforiska Orange, rosa, aprikos Begränsade Blond, rapp, rosso corsa Grundläggande Svart, vit, röd, blå, grön, gul, brun… 22

23 GRUNDLÄGGANDE FÄRGTERMER Berlin & Kay 1969 Betecknar i första hand färg (aprikos) Inte sammansatt av andra färgtermer (blågrön) Inte en begränsning av en mer allmän term (ljusblå) Inte begränsad till ett sammanhang (blond) Framträdande (används och känns till av talarna) (cyan, gredelin) 23

24 FÄRGER: ILLUSTRATION AprikosBlågrönLjusblå(Blond)CyanGredelin 24

25 GRUNDLÄGGANDE FÄRGTERMER Berlin & Kay 1969 Sekundära kriterier, vid tveksamheter Samma grammatiska drag som andra grundläggande färgtermer Kommer inte från ett namn på ett objekt Inte nyligen inlånat Termer kan vara grundläggande färgtermer även om de inte uppfyller dessa kriterier Jfr. rosa, orange, turkos 25

26 GRUNDLÄGGANDE FÄRGTERMER Berlin & Kay 1969 Slutsatser: Det finns elva grundläggande färger: Utvecklingen av färgtermer går i en riktning 26

27 BERLIN & KAY - SLUTSATSER Alla språk har termer för vitt och svart. 1.Om ett språk har tre termer, har det en term för röd. 2.Om ett språk har fyra termer, har det en term för antingen grön eller gul (men inte båda). 3.Om ett språk har fem termer, så har det termer för både grönt och gult. 27

28 BERLIN & KAY - SLUTSATSER 5.Om ett språk har sex termer, så innehåller det en term för blå. 6.Om ett språk har sju termer, så har det en term för brun. 7.Om ett språk har åtta eller fler termer, så har det en term för lila, rosa, grå 28

29 Färgord i olika språk M. Parkvall 29

30 KRITIK AV BERLIN OCH KAY Barbara Saunders ”Though Berlin and Kay insist their tests were ’empirical’, it is worth looking at them more closely. There were labelling, transcription and factual errors, empirical deficiencies in the experiments, a language sample that was not random, and a bilingual and colonial factor that was ignored. The informants were narrowly homogenous, often with one bilingual speaker for each of nineteen language [sic], all foreign students, presumably at Berkeley (Rosch 1972).” 30

31 KRITIK AV BERLIN OCH KAY Stephen C. Levinson För lite kunskaper om språken Bias mot engelska i testets utformning Färg kan inte skiljas från andra egenskaper i vissa språk 31

32 KRITIK AV BERLIN OCH KAY Stephen C. Levinson Yélî Dnye Färg är inte en viktig kategori i kulturen. Det finns inget inhemskt ord för ”färg”. Alla färgtermer är avledda Olika kriterier ger olika grundläggande färgtermer Mörkröd verkar vara en egen färg 32

33 KRITIK AV BERLIN OCH KAY Eleanor H. Rosch Dani Två färgtermer – mola|mili Motsvarar inte svart|vitt eller ljust|mörkt Mola – vit/röd/gul Mili – svart/grön/blå Problematisk undersökning Värderande termer? 33

34 KRITIK AV BERLIN OCH KAY Eleanor H. Rosch Dani mili mola 34

35 LÄS MER OM FÄRGTERMER Doris L. Payne. Color Terms. I Encyclopedia of Language and Linguistics doi:10.1016/B0-08-044854-2/01026-9 35

36 PERCEPTIONSVERB Från SE till VETA Åke Viberg 1984, 2002 Undersökning av 50 språk ”Sinnesmodaliteter” 36

37 PERCEPTIONSVERB Sinnesupplevelser kan beskrivas som upplevelser eller företeelser: Han lyssnade / Det lät Upplevelsebaserade beskrivningar kan delas in i aktiviteter och upplevelser: Hon tittade / Hon såg 37

38 PERCEPTIONSVERB Olika upplevelser är hierarkiskt ordnade, och utvecklas typiskt åt ett håll smak Syn > hörsel > känsel lukt 38

39 PERCEPTIONSVERB I SWAHILI synona hörselsikia känselsikia smakona ladha luktsikia harufu Jämför svenska ”Känna smak / en doft” 39

40 ETT STEG TILL – PERCEPTION TILL KOGNITION Sweetser 1990: Indo-europeiska språk – ’veta’ < ’se’ Evans & Wilkins 2000: Australiska aboriginspråk – ’veta’ < ’höra’ 40

41 RÖRELSEVERB Bernhard Wälchlis studie av Nya Testamentet på 109 språk Bygger på Talmy och andra författares grundtankar, men testar empiriskt 41

42 RÖRELSEVERB Väg – ”route” (deplacement, sense de mouvement) – rörelsesätt gentemot marken Enter, descend, subir, salir, lämna Sätt – ”manner” – vilken sorts rörelseaktivitet Springa, flyga, flyta, simma Form – ”shape” – vilken form har det föremål som rör sig qput ’stoft:röra sig’ 42

43 RÖRELSEVERB Väg, sätt och form kan kodas i verbet eller i ”satelliter”. Olika språk kodar på olika sätt. 43

44 RÖRELSEVERB Vilken typ av rörelseverb har använts för att koda de olika händelserna i Nya Testamentet i olika språk? Finns det olika grupper av språk som använder olika typer t. ex. vägspråk eller sättspråk? Kan alla språk delas in i olika typer? 44

45 RÖRELSEVERB - RESULTAT Uppdelningar efter de tre kriterierna väg, sätt och form och hur de kodas är inte relevanta för alla språk – det finns språk som inte låter sig grupperas naturligt. Fördelningen mellan språk är inte slumpmässig, det finns relevanta grupperingar 45