Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TK8 SO FRAMTIDEN. Mål o kriterier MålGVGMVG Att ha kunskap om ekonomisk hållbarhet Du kan t ex beskriva vad ekonomisk hållbarhet betyder. Du kan ge exempel.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TK8 SO FRAMTIDEN. Mål o kriterier MålGVGMVG Att ha kunskap om ekonomisk hållbarhet Du kan t ex beskriva vad ekonomisk hållbarhet betyder. Du kan ge exempel."— Presentationens avskrift:

1 TK8 SO FRAMTIDEN

2 Mål o kriterier MålGVGMVG Att ha kunskap om ekonomisk hållbarhet Du kan t ex beskriva vad ekonomisk hållbarhet betyder. Du kan ge exempel på varför lönsamhet och hög sysselsättning är viktig för ett land. Du kan t ex ge ange orsaker till varför den ekonomiska hållbarheten är ett hot mot både den ekologiska hållbarheten och mot den sociala hållbarheten. Du kan ge exempel på och värdera ekonomiskt samarbete mellan länder. Du kan t ex definiera problem i de tre delarna av "Hållbar utveckling" (ekologisk, ekonomisk, social) som måste övervinnas, du kan förstå och tillämpa olika perspektiv på globalisering. Du kan dra slutsatser om vad som utgör drivkrafter till utveckling och samarbete. Dina resonemang är problematiserande, dvs. du pekar konsekvent ut både problem och möjliga lösningar och skapar samband mellan dessa. Du kopplar konsekvent ditt resonemang till "hållbar utveckling" och pekar ut samband mellan de tre delarna. Att ha kunskap om social hållbarhet, konflikter, fred och säkerhet. Du kan t ex beskriva vad social hållbarhet betyder. Du kan beskriva vad FN är och ge exempel på hur FN arbetar för socialt hållbar utveckling. Du kan beskriva varför säkerhet och välfärd är de viktigaste målen länder har i sin utrikespolitik. Du kan ge exempel på och beskriva hot mot social hållbarhet, som t ex befolkningsökning, fattigdom eller brist på naturtillgångar.Du kan t ex beskriva vad hållbar utveckling betyder och varför en hållbar utveckling är viktig för världens länder. Du kan ge en enkel beskrivning till vad begreppet globalisering innebär, dess betydelse för människors levnadsvillkor i olika delar av världen och ge exempel på hur det påverkar resursförbrukning och miljön. Du kan t ex dra slutsatser om sambanden mellan jordens resurser och människans utnyttjande av resurserna, ge exempel på olika miljöproblem som en följd av detta, samt föreslå lösningar samt ge exempel på, och värdera insatser som redan gjorts för att motverka dessa problem. Du kan t ex ange olika samhällsvetenskapliga perspektiv på varför krig och konflikter uppstår och ge förslag på olika åtgärder för att skapa ökad social hållbarhet och mer fred i världen. Du kan tillämpa olika perspektiv på rättvisa och orättvisa. Du kan dra slutsatser om vad som utgör drivkrafter till utveckling och samarbete. Dina resonemang är problematiserande, dvs. du pekar konsekvent ut både problem och möjliga lösningar och skapar samband mellan dessa. Du kopplar konsekvent ditt resonemang till "hållbar utveckling".

3 MålGVGMVG Att ha kunskap om ekologisk hållbarhet. Du kan t ex beskriva vad ekologisk hållbarhet betyder. Du kan ge exempel på och beskriva några av de vanligaste hoten mot ekologisk hållbarhet som orsakats av människors användning av naturresurser; t ex klimathotet, ökenspridning, föroreningar av luft, mark och vatten. Du kan ge förslag på någon åtgärd. Du kan t ex dra slutsatser om sambanden mellan jordens resurser och människans utnyttjande av resurserna, ge exempel på olika miljöproblem som en följd av detta, samt föreslå lösningar samt ge exempel på, och värdera insatser som redan gjorts för att motverka dessa problem Du kan t ex identifierar problem i de tre delarna av "Hållbar utveckling" (ekologisk, ekonomisk, social) som måste övervinnas, du kan förstå och tillämpa olika perspektiv på globalisering. Dina resonemang är problematiserande, dvs. du pekar konsekvent ut både problem och möjliga lösningar och skapar samband mellan dessa. Du kopplar konsekvent ditt resonemang till "hållbar utveckling". Att ha kunskap om hållbar utveckling och globalisering Du kan t ex beskriva vad hållbar utveckling betyder och varför en hållbar utveckling är viktig för världens länder. Du kan ge en enkel beskrivning till vad begreppet globalisering innebär, dess betydelse för människors levnadsvillkor i olika delar av världen och ge exempel på hur det påverkar resursförbrukning och miljön. Du kan t ex förstå och redogöra för sambanden mellan ekologisk hållbarhet som grunden, ekonomisk hållbarhet som medlet och social hållbarhet som målet. Du kan ange olika perspektiv på vad globalisering innebär och olika följder globalisering får för människors levnadsvillkor samt hur den bidrar till att länka samman platser och regioner med varandra. Du kan t ex identifierar problem i de tre delarna av "Hållbar utveckling" (ekologisk, ekonomisk, social) som måste övervinnas, du kan förstå och tillämpa olika perspektiv på globalisering. Du kan dra slutsatser om vad som utgör drivkrafter till utveckling och samarbete. Dina resonemang är problematiserande, dvs. du pekar konsekvent ut både problem och möjliga lösningar och skapar samband mellan dessa. Du kopplar konsekvent ditt resonemang till "hållbar utveckling" och pekar ut samband mellan de tre delarna

4 MålGVGMVG Att ha kunskap om ekologisk hållbarhet. Att ha kunskap om demografi och utveckla förmågan att tillämpa teorier och metoder i nya sammanhang. Du kan t ex beskriva befolkningsutvecklingen i några länder utifrån att studera befolkningspyramider. Du kan t ex dra slutsatser om likheter och skillnader mellan olika typer av befolkningspyramider. Du kan t ex tillämpa dina kunskaper om demografi i nya sammanhang. Att kunna ge exempel på olika faktorer som påverkar hur människor lever och arbetar i olika delar av världen. Du kan t ex beskriva olika orsaker till fattigdom och rikedom i olika delar av världen. Du kan t ex ange flera orsaker till fattigdom och dra slutsatser om hur det påverkar levnadsvillkor och natur. Du kan ge förslag på åtgärder. Du kan t ex bedöma hur olika åtgärder mot fattigdom påverkar människa och miljö. Du redogör för samband mellan orsak och verkan. Att kunna ge exempel på och dra slutsatser om hur ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter länkar samman platser och regioner, samt hur de påverkar hur människor lever och arbetar i olika delar av världen. Du kan t ex beskriva och ge exempel på hur produktion, kommunikation och handel förändrat landskap och levnadsvillkor på olika platser i världen. Du kan t ex redogöra för likheter och skillnader mellan befolkningstillväxten och resursförbrukningen i industriländer med utvecklingsländer, ange orsaker och dra slutsatser om tänkbara följder. Du kan t ex identifierar problem i de tre delarna av "Hållbar utveckling" (ekologisk, ekonomisk, social) som måste övervinnas, du kan förstå och tillämpa olika perspektiv på globalisering. Du kan dra slutsatser om vad som utgör drivkrafter till utveckling och samarbete. Dina resonemang är problematiserande, dvs. du pekar konsekvent ut både problem och möjliga lösningar och skapar samband mellan dessa. Du kopplar konsekvent ditt resonemang till "hållbar utveckling" och pekar ut samband mellan de tre delarna. Du argumenterar för olika synsätt på villkoren för människors materiella liv, miljöansvar och överlevnad med perspektiv på behov och resurser.

5 MålGVGMVG Att utifrån kunskap om hållbar utveckling, globalisering och resursanvändni ng, kunna ta ställning till alternativa lösningar. Du kan t ex beskriva vad ekologisk hållbarhet betyder. Du kan ge exempel på och beskriva några av de vanligaste hoten mot ekologisk hållbarhet som orsakats av människors användning av naturresurser; t ex klimathotet, ökenspridning, föroreningar av luft, mark och vatten. Du kan ge förslag på någon åtgärd. Du kan t ex beskriva olika miljöproblem och ange vad som orsakar dessa och vilka följder de får. Du kan ge förslag på åtgärder för ökad ekologisk hållbarhet och värdera insatser som redan gjorts. Du drar slutsatser om sambanden mellan tillgången och användandet av naturresurser och människors levnadsvillkor. Du kan t ex identifiera problem i de tre delarna av "Hållbar utveckling" (ekologisk, ekonomisk, social) som måste övervinnas, du kan förstå och tillämpa olika perspektiv på globalisering. Dina resonemang är problematiserande, dvs. du pekar konsekvent ut problem, orsaker och möjliga åtgärder, drar slutsatser om vilka följder åtgärderna kan få och skapar samband mellan delarna. Du kopplar konsekvent ditt resonemang till "hållbar utveckling" och pekar ut samband mellan de tre delarna. Du argumenterar för olika synsätt på villkoren för människors materiella liv, miljöansvar och överlevnad med perspektiv på behov och resurser.

6 Uppdraget Ett nytt avtal för hållbar utveckling Världens länder har på senare tid blivit allt mer uppmärksamma på att miljön är något viktigt som vi måste ta gemensamt ansvar för att bevara och förbättra. Bland annat är växthuseffekt, ökenspridning och försurning problem som uppmärksammats och flera länder har kommit överrens om gemensamma regler på möten som anordnats av FN. Två av dessa överenskommelser är "Rio- deklarationen" och "Kyotoavtalet". Nu senast i december 2009 träffades världens länder i Köpenhamn för att på nytt diskutera klimatfrågan och hållbar utveckling. FN:s klimatkonvention undertecknades av drygt 150 länder i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och trädde i kraft Den kallas också ibland för "Rio - deklarationen". Kyotoavtalet innebär att de så kallade I-länderna (främst Europa och OECD-länderna) åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser med i genomsnitt 5,2 procent till 2008—2012 (jämfört med basåret 1990). Protokollet började gälla först i den 16 februari 2005 efter att Ryssland ratificerat avtalet. Sammanlagt har nu 141 länder skrivit under. I december 2009 träffades världens länder återigen för att förhandla om hållbar utveckling, denna gång i Köpenhamn. Väl där visade det sig mycket svårt att komma överrens, läs t ex DN:s artikel "Klimatmötet splittrat om vilket avtal som ska gälla, spricka mellan rika och fattiga länder" som du hittar under länkarna. Hållbar utveckling kan ses ur tre perspektiv: Ekologisk hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet dessa tre perspektiv hela tiden påverkar och går in i varandra.

7 Ditt uppdrag: Du ska på uppdrag av FN, som en neutral observatör, skriva en rapport om ett av FN:s medlemsländer. Rapporten ska lämnas in till din lärare senast torsdag 22 april kl G Om du siktar på Godkänt betyg ska följande punkter vara med: Gör en beskrivning av det land du valt utifrån dessa punkter: Språk, Klimat, Naturtillgångar, BNP, Viktigaste exportvarorna, Befolkningstillväxt, spädbarnsdödlighet, befolkningstäthet, andel av befolkningen som bor i städer, läskunnighet, religion, viktigaste handelspartners, statsskick, Import, utlandsskuld, utsläpp, industri, Är landet i en väpnad konflikt, i så fall vilken? Försök att beskriva välfärden i landet. Är den tillräckligt bra? Är den "för bra"? Skriv en slutreflektion som handlar om hur ditt land bättre kan bidra till hållbar utveckling i världen.

8 VG Om du siktar på väl godkänt betyg ska dessutom följande punkter vara med: Gör en analys utifrån ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Identifiera problem i landet som du kopplar till ekologisk-, ekonomisk och social hållbar utveckling, ge förslag på lösningar. Vilket samarbete med andra länder kan du tänka dig att ditt land kan gå med på?

9 MVG Om du siktar på mycket väl godkänt betyg ska dessutom följande punkter vara med: En argumenterande text där följande ingår: Ge förslag på lösningar till problemen både på nationell och internationell nivå. (Vilka problem kan lösas inom landet, vilka problem kan landet inte lösa på egen hand?) Ta ställning till vilket samarbete som krävs, hur ska samarbetet se ut, vilka samarbetsproblem som kan tänkas uppstå? Vilket samarbete kan du tänka dig att ditt land kan gå med på? Vad kan andra inte kräva av ditt land? Vad måste göras på individnivå och vad måste göras på samhällsnivå? Vilka problem måste prioriteras först och varför?

10 Planering Vecka MåToAtt göraVeckomål: 12 Kursintro. Jobba med länder. Film: Den obekväma sanningen. Seminarier: Hållbar utveckling samt ekonomisk hållbarhet. Gå på kursintro och Seminarium om Läs: introtexter ”Hållbar utveckling” – Miljöförstöring. Se på film. Arbeta med ”ditt” land. Lär dig om: Hur du ska genomföra kursen Det ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara samhället. 13 Seminarier: Miljön. Film: The day after tomorrow. Seminarier: Globalisering. Den Globala världen. Arbeta med ”ditt” land. Seminarium om Läs: Globalisering –Befolkning o fattigdom. Se på film. Lär dig om: Det ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara samhället. 15 Seminarier: Exempel/förslag på hur G/VG/MVG uppdrag kan se ut. Fattigdom. Film: Förslag? Seminarier: Demografi Behov, resurser och välfärd. Arbeta med ”ditt” land. Seminarium om Läs: Befolkningsökningens följder – Rättvisa. Se på film. Lär dig om: Det ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara samhället. 16 Seminarier: Biståndsarbetaren N.P.Ma C Film ? Lämna in uppdraget. (senast kl.15.00) Arbeta med ”ditt” land. Seminarium om Läs: Liberala filosofer – Målkonflikter Lämna in uppdraget. Lär dig om: Det ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara samhället.

11 Hur ska uppdraget se ut? Skriv så mycket du kan med hjälp av penna och papper. Framsida Karta som täcker hela fronten. Namn och basgrupp. A3 som viks på mitten. Övriga sidor fylls med texter, bilder mm som tillhör uppdraget.

12 1 Notera ditt land. Läs kriterier och välj pist. Välj pist. 2Rita karta. Stl A4. Sätt ut största städer/berg/floder/ 3Språk 4Naturtillgångar 5BNP 6Viktigaste exportvarorna 7Befolkningsillväxt 8Spädbarnsdödlighet 9Befolkningstäthet 10Andel som bor i städer. 11Läskunnighet 12Religion 13Viktigaste/största handelspartner 14Statsskick 15Import 16Utlandsskuld 17Industrier (viktigaste) 18Utsläpp (av olika miljöfarliga ämnen) Tag med ekologiskt fotavtryck (EF) 19Konflikter /Väpnade eller andra 20Beskriv välfärden. (Bra/dålig?) Utbildning/vård/BNP m.m. 21Slutreflektion om hur landet kan bidra till en hållbar utveckling i världen. 22Kolla att allt är med. Fyll i det som saknas. Visa upp för lärare. Om det är ok kan du fortsätta till: VG Skriv med egna ord En analys där du identifierar problem utifrån: 23Ekologisk hållbarhet. 24Ekonomisk hållbarhet 25Social hållbarhet 26Ge förslag på lösningar till problemen. 27Berätta kort om vilket samarbete med andra länder kan du tänka dig att ditt land kan gå med på? 28Kolla att allt är med. Fyll i det som saknas. Visa upp för lärare. Om det är ok kan du fortsätta till: MVG Skriv med egna ord en argumenterande text där följande ingår: 29Ge förslag på lösningar till problemen både på nationell och internationell nivå. (Vilka problem kan lösas inom landet, vilka problem kan landet inte lösa på egen hand?) 30Ta ställning till vilket samarbete som krävs, hur ska samarbetet se ut, vilka samarbetsproblem som kan tänkas uppstå? Vilket samarbete kan du tänka dig att ditt land kan gå med på? Vad kan andra inte kräva av ditt land? 31Vad måste göras på individnivå och vad måste göras på samhällsnivå? 32Vilka problem måste prioriteras först och varför? 33Kolla att allt är med. Fyll i det som saknas. Visa upp/lämna in till SO-läraren.

13 Vanliga frågor. Hur mycket får jag skriva?Se till att all info är med. Men det är ingen uppsats. Skriv hellre kortfattat men med god kvalité. Hur mycket måste jag skriva?Se till att all info är med. Att alla uppgifter är gjorda. Fråga lärare om du är osäker. Ska jag klistra/limma in karta och texter i min ”folder”? JA. Får jag kopiera texter från Internet ?Endast statistik-uppgifter och dylikt. All ”berättande” text måste du försöka formulera med egna ord. Läs texten först. Försök memorera innehållet. Skriv sedan så som du uppfattade innehållet. Får jag kopiera in kartor/flaggor m.m.NEJ! Du får rita av/kalkera kartor och annat viktigt på papper och sen färglägga. Måsta jag lämna in uppdraget 22 april.NEJ. Du kan lämna in det tidigare om du vill. Men SENAST den 22 april. Kl Måste jag läsa alla texter?JA! Det betyder 4 sidor/vecka. Eller knappt en sida per dag att läsa. Det ska alla som går i 9an klara på ett eller annat sätt. Finns det instuderingsfrågor?JA. Men de kommer i samband med seminarierna. Fokus ligger på att diskutera de olika frågorna enskilt och i grupp. Vad händer om jag blir klar före v 16?Då är det bara att gratulera. Har du tid kvar kanske du ska satsa på högre pist. Annars är det bara att jobba med steg som gäller.

14 "Vi ärver inte jorden av våra föräldrar, vi lånar den av våra barn " Hållbar utveckling Hållbar utveckling innebär att vår generation inte får leva på ett sådant sätt att kommande generationer inte kan ges samma möjligheter att försörja sig och leva ett lika gott liv som vi. Hållbar utveckling innebär att samhällsutvecklingen måste vara ekologiskt-, ekonomiskt- och socialt hållbar - samtidigt. FN har beslutat att principen om hållbar utveckling ska vara överordnad, dvs den principen ska styra alla andra principer. EU, Sveriges regering och alla riksdagspartier skriver under på detta. Grunden för hållbar utveckling är ekosystemets produktionsförmåga. Ekonomins förädlingsförmåga är medlet som ska användas för att uppnå målet, som är social välfärd. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga. Det är från naturen vi hämtar alla våra nödvändiga resurser. Vi får inte överutnyttja förnybara naturresurser eller påverka miljön mer än den tål. I annat fall får kommande generationer svårt med sin försörjning och problem med att upprätthålla vår välfärdsnivå. Några problemområden och frågor du stöter på under kursen när du lär dig om ekologisk hållbarhet är; Energi och framtid; Hur ska energiförsörjningen tillgodoses på ett hållbart sätt? Växthuseffekt och rättvisa; Om naturen tål ett visst mått av föroreningar, hur ska de då fördelas mellan länderna? Naturresurser och etik; Vilka rättigheter har vi att förbruka och förorena naturen? Vilka skyldigheter har vi mot naturen och dess olika arter? Bör alla överleva? Naturresurser och rättvisa; Vad är en rättvis fördelning av världens naturresurser? Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekonomisk hållbarhet måste också vara förenligt med hög sysselsättning, det vill säga att alla vuxna ska kunna ha ett arbete för att klara sin försörjning. Företagen måste vara lönsamma, men hela tiden ta hänsyn till de olika delarna av den hållbara utvecklingen. Några problemområden och frågor du stöter på under kursen när du lär dig om ekonomisk hållbarhet är: Global ekonomi och globalisering; Är globalisering något bra eller dåligt för världens ekonomier? Hur kan man se olika på denna fråga? Miljövänlig tillverkning. Hur ska vi få fler företag att tillverka sina produkter miljövänligt? Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att bygga ett samhälle som är stabilt på lång sikt, där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det handlar också om att alla människor måste göras delaktiga i försörjningen och när samhället ska hållbarhetsanpassas. Några frågor och problemområden du stöter på under kursen när du lär dig om social hållbarhet är: Säkerhet: Hur kan fred förebyggas och bevaras? Vilken roll spelar globalisering, demokrati och rättvisefrågor i detta? Hur bemöter man terrorism på bästa sätt? Vad kan lösas nationellt, vad måste lösas internationellt? Hur kan etniska konflikter förebyggas? Rättvis fördelning: Vad är egentligen rättvist och orättvist? Hur kan man se olika på vad som är en rättvis fördelning? Fattigdom: Vilka följder får fattigdom för hållbar utveckling? Befolkningsfrågan: Hur ska vi hantera den allt jämt ökande tillväxten av jordens befolkning? Vilka följder får den för den hållbara utvecklingen? Hälsa: Hur påverkas människans hälsa av livsstil och levnadsvillkor i olika delar av världen? Vad kan jag göra för att bidra? Människan har överlevt och anpassat sig i tusentals år. Kunskap är viktigt för den hållbara utvecklingen. Börja fundera redan nu och fortsätt fundera efter kursen; vad kan just du göra för att bidra? "Idag är första dagen på resten av ditt liv"

15 Behov, resurser och välfärd Människan har i alla tider haft grundläggande behov som har behövts tillgodoses för att trygga överlevnaden. Det som används för att tillfredsställa ett behov kallar vi för resurs. Behov kan se väldigt olika ut, vissa är viktigare än andra. En amerikansk psykolog som hette Abraham Maslow presenterade en motivationsteori på 1950-talet. Enligt den är människans behov är ordnade i fem nivåer, som en trappa med fem steg: 1) kroppsliga behov, t ex mat, vätska, sömn, syre 2) trygghetsbehov, att inte behöva oroa sig över att få t ex mat, vätska, syre, sin hälsa 3) gemenskaps- och tillgivenhetsbehov, t ex att vara älskad för den man är, att känna gemenskap med andra, vänskap, kärlek. 4) behov av uppskattning, att bli uppskattad för den man är och det man gör 5) behov av självförverkligande, att få utveckla de egenskaper och förmågor man har, att göra sådant som man tycker är roligt. Maslow menade att behoven på en lägre nivå behövde tillfredsställas innan behoven på nästa nivå blir viktiga, dvs att man tar ett steg i taget på trappan. Utifrån denna trappa kan vi dra slutsatsen att det är skillnad på förutsättningarna för befolkningen i rika länder jämfört med fattiga länder. I de fattiga länderna går den mesta tiden åt till att försöka tillfredsställa de grundläggande kroppsliga behoven. För att mäta välfärd används ibland BNP, Brutto National Produkten, dvs det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det blir ett strikt materiellt ekonomiskt mått, och mäter inte hela bilden av vad vi kallar välfärd. En rik människa behöver ju inte nödvändigtvis vara en lyckligare människa. Välfärd handlar om mer än bara ekonomi, det handlar om hälsa, utbildning, arbetsförhållanden, boendeförhållanden, rättssäkerhet och god miljö. Sammanfattnigsvis kanske man kan säga att välfärd handlar om livskvalité - att få möjlighet att nå alla de 5 trappstegen. Den stora utmaningen ligger idag i att kombinera ekonomisk utveckling med krav på renare miljö, rättvisare fördelning av resurser och ökad trygghet (fred och demokrati).För att känna trygghet och må känslomässigt bra behöver vi andra människors välvilja och omtanke på olika sätt. Målet med arbetet för en hållbar utveckling är den sociala hållbarheten - att alla ska må bra.

16 Energi och försörjning För att människan ska klara försörjningen på ett bra sätt krävs energi. Energi är en naturresurs, och som du kommer ihåg från NO-undervisningen, kan energi "varken skapas eller förstöras, bara omvandlas i olika former". Grunden till all energi kommer på något sätt från naturen. Vanliga energibehov i det moderna samhället är t ex energi till matlagning och uppvärmning, bränsle till motordrivna fordon som t ex bilar, bussar och flyg, eller för att driva fabriker, maskiner, olika ljuskällor och hemelektronik. Tänk dig en dag utan energi, hur skulle den se ut? Allt sedan industriella revolutionen har världens energibehov ökat. På senare tid har det uppmärksammats att det är viktigt att försöka minska energianvändningen, vilket fått företag att tillverka mer energisnåla varor som t ex kylskåp, tvättmaskiner och bilar. En del energibolag lanserar "grön el" som ett mer miljövänligt alternativ. Man brukar skilja mellan förnyelsebara energikällor och icke förnyelsebara energikällor. För även om själva energin inte kan skapas eller förstöras, så kan de ändliga/icke förnyelsebara energikällorna faktiskt ta slut. Icke förnyelsebara energikällor Fossila bränslen består av rester av djur och växter som levde för länge sedan. Det bildas hela tiden nya fossila bränslen, men det tar mycket lång tid. Gemensamt för fossila bränslen är att de består av kolföreningar. Energin utvinns efter förbränning, bland annat med restprodukten koldioxid. Naturgas, Olja, Torv, och kol är exempel på fossila bränslen. Det är vanligt att fossila bränslen används för att framställa värmeenergi, som sedan kan omvandlas till elektrisk energi. Kärnkraft är en metod att utvinna elektrisk energi genom atomklvvning. Bränslet som används är naturtillgången uran. Ett kärnkraftverk släpper inte ut några luftföroreningar, däremot påverkas miljön på de platser uran bryts eftersom det är ett radioaktivt ämne. För mycket Radioaktivitet är skadligt för både djur och människor. De största farorna med kärnkraft är om det sker olyckor (t ex Harrisburg och Tjernobyl) samt problemet med förvaringen av det radioaktiva avfallet. Kärnkraft används för att producera el till samhället, men tekniken används även inom militären för framställning av kärnvapen. Förnyelsebara energikällor Solenergi, är en energiform där solstrålar tas till vara i solceller/solfångare och solkraftverk och omvandlas till elektrisk energi. Fördel: Inga utsläpp. Nackdelen med solenergi är att solen inte lyser hela dagarna, och inte lika mycket varje månad/årstid. Vindkraft är ett sätt att ta till vara på vindens rörelse-energi och omvandla till elektrisk energi. För detta behövs ett vindkraftverk, vanligtvis ser det ut som ett högt torn med en propeller högst upp. Vindkraftverk byggs till havs eller på platat landskap nära hav, där det ofta blåser mycket och ingenting annat bromsar vindens rörelser. Fördel: Inga utsläpp. Problem kan vara att det inte får blåsa för lite, men inte heller för mycket - då skadas kraftverket, samt att det behövs många vindkraftverk för att försörja ett helt samhälle med el. Vattenkraft är ett sätt att omvandla vattnets rörelseenergi till elektrisk energi. Det kan vara t ex strömmande vatten i älvar, floder, havsströmmar eller vågor. Fördelen med vattenkraft: inga utsläpp. Nackdel med vattenkraft är det det ofta förknippas med dammbyggen eftersom man vill kunna reglera vattenmängden. Dammbyggen kan skada djur- och växtliv i området. Fiskar får t ex svårare att ta sig till sina lekplatser, vilket får till följd att beståndet minskas vilket påverkar de andra delarna i näringsväven.

17 Miljöförstöring Människans levnadssätt är grunden till miljöförstöringen Miljöförstöring har pågått ända sedan människorna blev bofasta och började bosätta sig i städer. Exempel på tidig miljöförstöring är t ex skogsskövling för att få fram betesmark och odlingsbar mark, markförstöring pga av t ex utarmning av näringen av jorden. När den industriella revolutionen tog fart ordentligt under 1800-talet blev utsläpp av olika ett stort problem, utsläpp i luft och vatten bidrar till sjukdomar och orsakar t ex övergödning och försurning. Den senaste tidens stora miljödebatt har handlat om klimatet, då människans ökade konsumtion har lett till en ökad produktion av växthusgaser, t ex koldioxid. Människans levnadssätt är grunden till miljöförstöringen. Miljöförstöringen är en konsekvens av människans metod att försöka tillfredsställa sina behov. Allt eftersom befolkningen växer, växer också de samlade behoven. Miljöförstöring är ett globalt problem - det påverkar hela jorden. Exempel på globala miljöproblem är t ex luftföroreningar. Utsläpp i luften från fabriker och olika fordon bidrar till försurning, växthuseffekt och att ozonskiktet skadas så att solens farliga strålar kan tränga igenom. Det som Sverige släpper ut, drabbar inte bara Sverige och svenskarna, utan föroreningarna kommer att påverka andra länder också. Detsamma gäller föroreningar i havet. Det spelar inte så stor roll om t ex bara Sverige stoppar sina föroreningar i Östersjön, om t ex våra grannländer inte gör det. Överutnyttjande av naturresurser är också en typ av miljöförstöring, t ex har fiskekvoter debatterats i Sverige. Fisken simmar i havet och bryr sig inte om nationsgränser. Därför krävs samarbete. Det har visat sig vara svårt att samarbeta, då länder i första hand tänker på sina egna ekonomiska intressen. Olika typer av miljöproblem Ökenspridning/Markförstöning När växtlighet röjs bort vid t ex kalhuggning av skog (i u-länderna är ved det vanligaste bränslet för matlagning och uppvärmning), eller allt för intensivt bete, bromsas inte nederbörden av växterna, vilket gör att vattnet inte hinner tränga ner ordentligt i jorden med torka som följd. I en torr jord kan inget växa, och det bildas ett obrukbart ökenlandskap. Försurning Försurning är ett miljöproblem som kan drabba både mark och vatten. Det betyder att ph-värdet sjunker, vilket gör att djur och växter får svårare att överleva. Vissa djur, växt och fiskarter försvinner helt vid försurning, medan andra klarar sig bättre. Försurning av mark innebär att "det sura" tvättar bort näringsämen från rötterna som växterna behöver, vilket gör att de inte klarar att överleva. Det som orsakar försurning är olika gaser som bildas vid förbränning, t ex svavelgas. Dessa faller sedan ned i hav, sjöar och i marken tillsammans med regnet - så kallat surt regn. Övergödning Övergödning innebär att det bildas ett överskott av näringsämnen i sjöar, hav eller i marken. Vanliga ämnen som orsakar övergödning är kväve och fosfor. Läckage från avlopp och åkermark är vanliga källor till övergödning. Övergödning orsakar bl a algblomning och att sjöar växer igen Ozonlagret I den del av atmosfären som kallas stratosfär ca km ovanför jordens yta, finns det mesta av det vi kallar för ozonlager. Ozonlagret består av gasen ozon. Ozonlagret ger oss bättre skydd mot solens farliga ultravioletta strålar som bland annat orsakar hudcancer. Ozonlagret har tunnats ut, och det hänger ihop med ett ökat utsläpp av freoner som förr fanns i t ex kylskåp och i vanlig hårspray. Utsläppen av freoner har minskat kraftigt tack vare internationella överenskommelser, vilket har lett till att uttunningen har avstannat. Global uppvärmning Global uppvärmning, även kallad "växthuseffekten" betyder att jordens temperatur ökar. Temperaturhöjningen beror på att mer värme från solen hålls kvar på jorden av så kallade växthusgaser. Om man tänker sig växthusgaserna som ett täcke, betyder det att täcket blir tjockare när utsläppen av gaserna ökar. Därmed blir det varmare. En vanlig växthusgas är koldioxid som bildas vid all förbränning av fossila bränslen som t ex kol och olja. En följd av ökad medeltemperatur på jorden är t ex att de permanenta isarna vid polerna riskerar att smälta, vilket skulle medföra en höjd havsnivå och att landområden skulle hamna under vattenytan. U-länder tycker att det är orättvist att industriländerna börjat kräva att de minska sina utsläpp av koldioxid, eftersom det bland annat är på grund av industrialiseringen som i-länderna blivit rika.

18 Globalisering Du har säkert hört uttryck om att "vi lever i en allt mer globaliserad värld" eller kanske slagord som "Stoppa globaliseringen!" Vad menas med globalisering? Definitionen av globalisering Globalisering brukar definieras som en process där ökad kontakt/påverkan mellan samhällen i en del av världen, mer och mer påverkar människor och samhällen långt borta. Det betyder till exempel att politiska, ekonomiska, sociala och kulturella händelser blir mer och mer sammanlänkade, dvs olika samhällen har en mer påtaglig inverkan på varandra. Det som händer på en plats, kommer snart även att påverka en annan plats, världen blir mer och mer lika, avstånden blir "mindre". Idéer i ett samhälle tas upp i ett annat, livsstilen blir mer lika, beroendet av samarbete mellan världens olika delar ökar. Globalisering kan syfta på olika saker, beroende på vilket område som avses. Exempel på olika typer av globalisering, är t ex politisk globalisering, ekonomisk globalisering, kulturell globalisering eller informationsteknologisk globalisering. Politisk globalisering: Enskilda stater kan inte fatta alla beslut på egen hand, utan måste i större utsträckning samverka med andra stater. Denna samverkan sker både mellanstatligt och överstatligt (som t ex inom EU) Ekonomisk globalisering: Nationella ekonomier har blivit allt mer beroende av varandra, enskilda multinationella företag har blivit en maktfaktor. Kulturell globalisering: Avser t ex spridning av livsstil, konsumtionsvanor, trender och idéer över världen. Globaliseringen drivs fram av olika aktörer, t ex stater, multinationella företag, medier och andra ntresseorganisationer. Det är inget nytt. Relativt nytt är dock mängden information som når ut till världens medborgare och den höga hastighet som informationsmängden sprids. Tidningar och tv får allt större konkurrens från datorn och internet. Det bloggas och twittras, bildas olika communities där människor har möjlighet att kommunicera med varandra oavsett avstånd. Information, budskap och trender sprids med väldigt hög hastighet och rör sig fram och tillbaka mellan internet, tv och tidningar - vilket kan klassas som informationsteknologisk globalisering. Olika synsätt: Som med det mesta kan man alltid se på en företeelse på olika sätt. Vissa kritiker menar att att globaliseringsprocessen inte är något annat än ett uttryck för hur västvärlden försöker göra alla världens länder mer lika (väst), och påtvingar andra länder den västliga kulturen och sättet att leva och tänka. Globaliseringen ses då som ett slags "kulturimperialism". Andra menar att det är ett ömsesidigt kulturutbyte som alla har nytta och glädje av. Hur kommer den process som vi kallar för globalisering att utvecklas och vilka problem och möjligheter kommer detta att medföra? Kommer länder och stater blir ännu mer beroende av varandra? Kommer systemet med nationella stater att upphöra? Vem kommer att bestämma då, en "världsregering"? Eller är staten inte längre en lika viktig aktör? Är det de multultinationella företagen och andra organisationer som leder utvecklingen? Bör en sådan utveckling förstärkas eller bör den motverkas? Är globalisering bara det senaste steget i utvecklingen av internationell kapitalism som leds av väst och som fördjupar klyftan mellan världens rika och fattiga länder? Eller innebär globalisering en möjlighet att nå en mer rättvis och fredligare värld, en bättre värld?

19 Global ekonomi och världshandel Världshandel Människor har handlat med varandra i princip ända sedan hon blev bofast. Den första handeln var byteshandel, en vara mot en annan. Principen idag är densamma, men betalningsmedlet mellan säljare-vara-köpare, är olika valutor. För att en vara ska ha ett värde, behöver det finnas en efterfrågan på varan, dvs det måste finnas ett behov. Idag sker handel mellan enskilda personer, mellan företag och mellan länder. När t ex den svenska staten eller svenska företag handlar med andra stater eller utländska företag, brukar det kallas för utrikeshandel. De varor som köps in i Sverige från andra länder kallas import, och de varor som säljs från Sverige till andra länder kallas export. Förhållandet mellan export och import kallas handelsbalans. En positiv handelsbalans (+) betyder att exporten är större än importen, en negativ handelsbalans (-) betyder att importen är större än exporten. En negativ handelsbalans betyder att landets ekonomi inte går ihop, utgifterna är större än inkomsterna. Sveriges export gör att det förs in nya pengar i det svenska ekonomiska kretsloppet. Sverige är ett relativt litet land och små länder är generellt mer beroende av utrikeshandel, både när det gäller export och import, än vad stora länder som t ex USA är. Produktionsfaktorer För att industrialisering ska vara möjligt, behöver vissa förutsättningar uppfyllas. Dessa förutsättningar kallas för produktionsfaktorer; Kapital, Arbetskraft, Naturtillgångar, Organisation, Utbildning och Teknik - KANOUT. Kapital, råvara, förädling Kapital behövs för att ett företag ska kunna göra nödvändiga investeringar i t ex lokaler, verktyg, maskiner eller köpa råvaror. En råvara är en icke- förädlad vara som t ex kaffeböna, olja, järnmalm, sockerrör, tobaksplanta, träd eller en ko. Med förädling av råvaran menas att det tillverkas något annat av den, t ex av olja görs bensin, av järnmalm - järn - armeringsjärn, av sockerrör-socker-mazarin, tobaksplanta-tobak-cigarett, ko-kött-hamburgare. Arbetskraft För att ett företag ska kunna tillverka något behöver de mer eller mindre arbetskraft. Arbetskraft består av människor som har olika uppgifter i företagets produktion av en vara. Naturtillgångar Energi är en naturtillgång som kan framställas på olika sätt, men som är avgörande för att mer avancerade industrier ska kunna fungera. Andra naturtillgångar används till olika typer av råvaror, t ex kol, skog, malm, guld eller olja. Organisation För att företagets industri ska fungera på ett bra sätt krävs att det finns en tillåtande samhällsorganisation där industrin/företaget ska ligga. Det behövs t ex bra infrastruktur med transportmöjligheter, och en fungerande lagstiftning. Utbildning För att arbetskraften ska kunna klara sina arbetsuppgifter behöver de utbildning. T ex behöver de kunna klara att förstå olika tekniker, sköta olika maskiner, reparera maskiner som går sönder, sköta olika typer av administration, läsa en instruktionsbok, sköta beställningar osv. Teknik För att produktionen ska vara så effektiv som möjligt krävs bra maskiner och tillgång till modern teknik och nya uppfinningar.

20 Teorin om komparativa fördelar En brittisk ekonom vid namn David Ricardo lanserade en teori på 1800-talet som brukar kalls för "teorin om komparativa fördelar". Kärnan i teorin är att försöka effiktivisera användandet av världens resurser, och genom att göra det, kommer alla tjäna på detta. Länderna skulle specialisera sig på att producera varor som de var relativt (jämfört med andra länder) bäst på, och inte lägga kraft på att tillverka varor som man har sämre förutsättningar för att tillverka. Därefter ska varorna säljas på en fri marknad, dvs en marknad där utbud och efterfrågan bestämmer. Frihandel och protektionism I verkligheten har länder försökt skydda sina egna ekonomier genom olika handelshinder (=protektionism), t ex tull. Tull är ett extra påslag på priset på utländska varor. Det länderna försöker skydda genom dessa handelshinder, är t ex den egna ekonomin och arbetsmarknaden. Länder har försökt att skapa samarbeten kring frihandel, handel utan handelshinder. Exempel på sådana samarbeten är EG inom EU, eller t ex NAFTA med USA, Mexico, Canada. som stater försöker påverka ekonomin och styra prismekanismen, är t ex subventioner. En subvention är ett ekonomiskt bidrag (ofta från staten) med syftet att stödja antingen produktion eller konsumtion av en viss vara. Jordbruk är exempel på en näring som får stora subventioner i t ex EU. Det har att göra med att länder vill kunna vara självförsörjande om det skulle bli krig eller någon annan form av kris, ingen vill stå utan mat. Därför vill t ex EU hålla koll på hur stort utbudet av olika jordbruksprodukter ska vara, om det kommer ut för mycket jordbruksprodukter på marknaden, sjunker priset kraftigt och då får bönderna för dåligt betalt i förhållande till andra yrkesgrupper i samma land. Därför har det hänt att maten ibland har förstörts - det har helt enkelt producerats för mycket. WTO - World Trade Organization, är en internationell organisation som arbetar för ökad frihandel och minskad protektionism. Generellt kan man säga att små länder har större intresse av frihandel än stora länder, eftersom små länder är mer beroende av utrikeshandel. Under historiens gång har ekonomerna tvistat om vad som är att föredra; frihandel eller protektionism. Idag förespråkar många frihandel. Ekonomiska frizoner Fattiga länder har utvecklat ett annat konkurrensmedel - ekonomiska frizoner - för att försöka få utländska investeringar och på så sätt utveckla ekonomin. En ekonomisk frizon kan vara ett avgränsat område i ett land där utländska företag inte behöver betala skatt, det är inte så noga med lagstiftningen vad gäller t ex miljö, arbetsmiljö, anställningsvillkor, fackföreningar och strejker är förbjudna och lönerna är låga. Utländska företag lockas dit eftersom de kan sänka sina kostnader och öka sin vinst om arbetskraften är billig, och det krävs mycket arbetskraft till produktion. Enligt den internationella arbetsorganisationen i FN, ILO, visar det sig att en mycket liten del av exportinkomsterna i ekonomiska frizoner stannar kvar i landet och inte påverkar landets ekonomi särskilt mycket. Multinationella företag Ett multinationellt företag är ett stort företag som har verksamhet i flera länder. Ibland kallas så stora företag för koncerner, och det är vanligt att så stora företag har så kallade "dotterbolag" som är mindre företag som koncernen äger och driver. Ett multinationellt företag har ofta produktion i flera länder, ofta utanför hemlandet. De multinationella företagen har växt fram dels genom att de köpt upp mindre konkurrenter, och på så vis har de växt sig allt större, och också mäktigare. Några exempel på stora multinationella företag är t ex McDonald´s, Hennes & Mauritz, Ikea, Nestlé, Coca-Cola och Nike. Kritik mot multinationella företag De multinationella företagen har mycket pengar och därmed också makt, de kan köpa upp mindre konkurrenter, vilket gör att inhemska/nationella företag konkurreras ut och därmed försvinner det pengar ut ur landet. En del av den kritik som brukar riktas mot multinationella företag är att de bara tänker på att göra vinst, att de inte tar ansvar för miljön, att de utnyttjar fattiga länders billiga arbetskraft och ger dem dåliga arbetsvillkor och löner trots att de skulle ha råd att betala mer och ändå gå med vinst. Som svar på en del av den kritiken brukar det anges att företagen oftast erbjuder bättre villkor än vad det görs generellt i dessa länder, att de följer landets lagstiftning och att de bidrar till att förbättra för människor i dessa länder som annars inte skulle haft något jobb. Kritik brukar också riktas mot företagens vilja att påverka konsumenterna - köparna - av deras varor med mycket reklam och att de marknadsför en livststil och ideal som ska gälla för alla, de tar helt enkelt för stor plats och har för mycket inflytande över människors vardag. Detta är ett exempel på hur multinationella företag ingår i den process vi kallar "globaliseringen".

21 Befolkning och fattigdom Jordens befolkning När människan övergav jägare-och samlar samhället och lärde sig att bruka jorden, blev hon bofast och en kraftig befolkningsökning startade. Möjligheterna för försörjningen hade nämligen blivit betydligt bättre, i och med en säkrare tillgång på mat. Den industriella revolutionen och teknisk utveckling har ytterligare förändrat villkoren och möjligheterna för försörjning, och befolkningen ökar i allt snabbare takt. Folkmängd, befolkningstäthet, demografiska förändringar och kultur varierar mellan olika områden beroende på vilken livsmiljö just det området kan erbjuda. Människan är idag bosatt på ca 20% av jordens yta, vissa platser är extremt tätbefolkade, medan andra är näst intill obebodda. Sverige hör till de mer glesbefolkade länderna, medan t ex asiatiska länder som Indien och Kina är väldigt tätbefolkade och folkrika. Ungefär en tredjedel av jordens landyta är i princip helt obebodd. Det är områden med t ex helt täcka i snö och is som t ex Antarktis, eller uttorkade markområden eller sandiga öknar. En mycket viktig förutsättning för människans bosättning har varit, och är fortfarande, tillgången på dricksvatten och bördiga jordar. En mycket stor del av världens befolkning bor därför längs kusterna, nära en flod eller sjö. Där jordbruket gav stora skördar, behövdes inte alla människor arbeta med att framställa livsmedel - de kunde frigöras till annat arbete. Städer bildades i huvudsak som centrum för handel och skydd mot yttre fiender. När industrialiseringen startade, ökade handeln kraftigt, efterfrågan på industriproducerade varor steg med resultatet att produktionen och industrialiseringen växte. En del städer har också uppstått i industrialismens spår som en följd av tillgången på en viktig råvara (t ex olja, kol, malm). Människor sökte sig från landsbygd till stad (urbanisering) på jakt efter arbete och god försörjning. Idag lever ca hälften av världens befolkning i städer. Hur och varför mäter man hur många människor det finns i världen? Hur stor befolkningsmängden är i världen idag går inte att säga exakt eftersom alla länder inte för lika nogranna folkräkningar, men världens befolkning uppskattas att vara ca 6 miljarder människor. FN och Världbanken är exempel på organisationer som mäter befolkningsökningen i världen och gör prognoser om framtida befolkningsökning. Man beräknar ökningen genom att räkna ut differansen mellan antalet födda (nativitet) och antalet döda (mortalitet) i ett land under en period av t ex 1 år, 5 år eller 10 år. En annan faktor att ta hänsyn till när man studerar ett lands demografi (demos=folk, grafi=beskriva), är t ex hur många som är barn, unga vuxna, vuxna, äldre - eller hur många män det finns i förhållande till kvinnor. Detta kan vara intressant att veta för att förebygga framtida problem, eller kanske dra slutsatser om existerande problem eller framtida scenarion. Att studera demografi är ett sätt att förbereda sig för framtiden och ha möjlighet att påverka den. Utvecklingsländerna har haft en extremt hög befolkningsökning mellan år , medan många industrialiserade, rika länder upplever en negativ befolkningsökning, dvs att fler dör än vad som föds.

22 Befolkningsökningens följder - beror svält på brist på mat? I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slås det fast att alla människor ska ha rätt till ett bra liv, vilket t ex kan innebära att äta näringsriktig och bra mat, ha ett drägligt boeende, tillgång till hälsovård, sjukvård och utbildning. Så är det inte idag, det vet vi om. Därför skulle man kunna hävda att jorden är överbefolkad, men termen överbfolkning är relativ - storleken på befolkningen måste relateras till möjligheterna att försörja den samma med tillräckliga resurser. Utvecklingsländerna har en mycket snabb befolkningsökning och har inte tillgång till tillräckligt med mat för att klara försörjningen, vilket gör att människor blir undernärda, vilket i sin tur leder till sämre imunförsvar och ökad mottaglighet och spridning av sjukdomar. Flera utvecklingsländer importerar mat för att motverka detta, men samtidigt säljer de jordbruksprodukter (så kallade "cash-crops") som tobak, kakao, kaffe, te, socker till de rika industriländerna. En stor del av dessa exportinkomster går till att köpa maskiner, vapen, olja - även detta från de rika länderna. Industriländerna har tvärtom ett överskott på mat, vi har mycket mer mat än vi behöver. På 1800-talet var Sverige ett jordbrukssamhälle, idag utgör bönderna en väldigt liten del av arbetskraften. Det finns stora landområden i både Europa och USA som skulle kunna användas till ytterligare produktion av jordbruksprodukter. Vi kan nu slå fast att det inte är brist på mat i världen, som är orsaken till svält - utan en del av problemet är fördelningen av maten. Europeiska bönder har i vissa fall producerat så mycket mat, att de medvetet har varit tvungna att förstöra den för att hålla priserna uppe. Andra orsaker till svält är t ex inhemska ekonomiska orsaker, t ex att den mat som finns inte kan köpas av alla, eftersom de inte har tillräckligt med pengar. En ytterligare orsak kan vara markförstöring i form av kraftiga översvämningar, torka eller att jorden blivit helt näringsfattig pga att människor på jakt efter bränsle, eldat upp all växtlighet. Generellt präglas alltså utvecklingsländerna av hög befolkninsökning och knappa resurser, medan industriländerna har det motsatta förhållandet; långsam (på många håll negativ-) befolkningsökning och ett överskott på resurser. Befolkningsökningen på jorden leder till ökad konkurrens om resurserna. Det är de rika industriländernas höga levnadsstandard som tär mest på ändliga naturresurser. En metod för minskad befolkningsökning som förespråkas av FN, är att länder satsar på att stärka kvinnans roll i samhället, både vad gäller utbildning och arbetsliv. Om kvinnor har samma kärriärsmöjligheter som män tror man att det bidrar till att färre barn föds. Om vi tittar på Sverige t ex, är det inte ovanligt att kvinnor får sitt första barn när de fyllt 30 år, medan det i utvecklingsländerna inte är ovanligt att kvinnor/flickor får barn redan vid 15 års ålder. En kvinna som börjar föda barn tidigt kommer att kunna föda många fler barn eftersom hon har fler fertila år. Migration Migration betyder att människor flyttar från ett område till ett annat. Migration kan ha många olika orsaker, men vid större folkomflyttningar finns det ofta politiska, sociala eller ekonomiska skäl. Politisk flykting är den som flyr från sitt hemland på grund av att de är förföljda, hotade och diskriminerade på grund av sin politiska uppfattning, sin religion, eller etniska bakgrund. Politiska flyktingar har rätt till asyl (rätt att stanna i det land som de söker asyl i) enligt folkrätten. I de fattiga länderna är det svårt att klara sin försörjning; det kan t ex råda brist på vatten, odlingsbar mark, mat eller arbete. I de värst drabbade områdena, försöker många flytta därifrån, men det är inte lätt. Det kan vara stora avstånd som man måste ta sig, vatten och mat måste räcka under resan. Det går inte att räkna med att åka båt, bil eller buss, att gå är ofta det första alternativet. Det gör omflyttningen mycket riskabel, alla i en familj är inte lika starka (t ex barn, gamla), en del är sjuka. Vanligtvis sker migrationen i första hand till grannländerna, men en del försöker sig på längre resor, t ex till USA och Europa i jakt på arbete och ett bättre liv. De flesta avvisas vid gränserna, i Europa är det t ex mycket vanligt att människor från de afrikanska länderna avvisas längs länderna vid medelhavskusten. En del kriminella ligor utnyttjar människor i nöd genom att mot betalning erbjuda transport och illegal insmuggling i landet. Många ser det som sin enda chans, men det är vanligt att de blir lurade. Ett annat problem, är att det politiska klimatet kring immigranterna har hårdnat och blivit mer fientligt. En del partier vill helt förbjuda invandring. Inom EU diskuteras denna fråga, och en del menar att den enda hållbara lösningen är att hjälpa de fattiga länderna att skapa bättre förutsättningar för människor att leva där, så att de slipper fly. En annan åsikt är att Europa har ett stort ansvar för att hjälpa människor i nöd från t ex de afrikanska länderna sedan kolonialtiden, det europeiska välståndet är tillräckligt stort för att klara det. Kulturmöten och kulturkrockar Eftersom vi lever i en mer globaliserad värld idag än för bara 50 år sedan, sker allt fler möten mellan människor från olika kulturer. Kulturmöten är positiva, då nya idéer, erfarenheter, perspektiv på livet, livsstilar, matvanor och varor möts, blandas och ger upphov till nya livsstilar, perspektiv och idéer. Ibland när totalt olika uppfattningar om hur man bör leva eller tänka möts och det leder till missförstånd eller konflikter, kan man prata om kulturkrockar. Människor är i grunden lika - vi har samma behov, men vi är också olika. Problem uppstår när människor med annan kultur en den normerande/dominerande behandlas sämre, då kallas det diskriminering. Om en sådan diskriminering sätts i system kallas det för rasism. Diskriminering och rasism är inte förenligt med hållbar utveckling.

23 Fattigdom Att vara fattig är motsatsen till att vara rik. Att vara fattig innebär till vardags att man inte har tillräckligt med pengar för att klara att tillgodose sina grundläggande behov. Att vara fattig kan innebära brist på valmöjligheter och brist på anständig levnadsstandard. Fattigdom begränsar människor, både ifråga om möjligheter till att ha inflytande över sitt eget liv och att göra egna val. Vad som är nödvändigt för att överleva varierar från kultur till kultur, en fattig svensk kan i en indiers ögon framstå som en rik person. För att kunna skilja mellan olika typer av fattigdom brukar man prata om absolut fattigdom och relativ fattigdom. Absolut fattigdom innebär att man inte har möjlighet att tillgodose sina grundläggande behov, som t ex mat, kläder, bostad, utbildning och sjukvård. I internationell statistik har gränsen för absolut fattigdom satts till att ha 1 dollar eller mindre om dagen att leva på. Enligt FN lever omkring 1,4 miljarder människor i absolut fattigdom, i Afrika söder om Sahara lever över 50 procent av befolkningen i absolut fattigdom. I den folkrikaste världsdelen Asien, minskar fattigdomen mest. Relativ fattigdom innebär fattigdom sett i förhållande till majoriteten av befolkningen. En svensk som var rik i Indien, kan mycket väl räknas som fattig i Sverige. År 2000 enades världens länder om åtta så kallade "milleniemål" för att halvera fattigdom till år Halvera fattigdom och hunger i världen, 2. Alla ska få gå i skolan, 3. Öka jämställdheten, 4. Minska barnadödligheten, 5. Stoppa spridningen av hiv/aids, 7. Skapa en miljömässigt hållbar utveckling i världen, 8. Öka samarbetet mellan rika och fattiga länder. Läs mer om dessa på hemsidan om melleniemålen som du hittar bland länkarna till höger. U-länder Jordens fattigaste länder brukar ofta kallas u-länder, eller utvecklingsländer. Även om det finns generella likheter, finns det ofta stora skillnader mellan olika u-länder i fråga om sociala, politiska och kulturella förhållanden. Kännetecknande för dessa länder är att de generellt har låg grad av industrialisering, jordbruket är den viktigaste näringen, infrastrukturen med vägar, järnvägar, elektricitet och tillgång till vatten - är dålig, barnadödligheten är hög, befolkningstillväxten är hög, (höga födelsetal, höga dödstal) läskunnigheten är låg, tillgången till näringsrik föda är låg, stora skillnader mellan fattiga och rika, det är ofta politiskt oroligt vilket gör samhället instabilt. Många u-länder har en historia av att ha varit kolonialiserade av de europeiska länderna, som på sätt och vis startade redan på talet med den så kallade triangelhandeln då europeiska länder bytte färdiga varor som vapen, järn och olika tyger mot slavar, som sedan byttes mot råvaror som t ex socker, tobak och bomull i Syd- och Nordamerika, och därefter skickades råvarorna åter till Europa för förädling. Under 1800-talet tog framförallt de ledande europeiska länderna över den afrikanska kontinenten även politiskt, förhandlade med varandra om gränsdragningarna som inte tog hänsyn till de befintliga gränser, vilket senare skapade grogrund för konflikter och inbördeskrig när Afrika avkolonialiserades. Även länder i Asien och Oceanien har en historia av att vara kolonialiserade. Fattigdomsbekämpning Nedan är några exempel på åtgärder som används för att bekämpa fattigdom. Ta gärna reda på mer om dessa! Bistånd Mikrolån Satsning på kvinnor och ökad jämställdhet Bekämpa dödliga och smittsamma sjukdomar som t ex hiv/aids.

24 Demokrati och Rättvisa Demokrati Demokrati betyder ordagrant "folkstyre", men innebär mer än att medborgare i en stat har rösträtt vid politiska val. Den moderna liberala demokratin ger människor särskilda fri- och rättigheter som i princip kan uttryckas som "mänskliga rättigheter". Exempel på grundläggande rättigheter är rätt till liv, frihet och egendom. I ett samhälle, en stat - eller kanske rent ut av hela världen betraktad som ett enda stort kosmopolitiskt samhälle, måste människor samsas och komma överens om hur stora dessa fri- och rättigheter ska var för var och en, för att de inte ska inkräkta för mycket på andras fri och rättigheter, vilket skulle kunna upplevas som orättvist. Rättvisa Du har säkert en känslomässig uppfattning om vad rättvisa och orättvisa är för något. Har du ett nära syskon kanske ni har använt mätglas när ni delat på den sista saften hemma? Kommer du ihåg hur ni resonerade om vem som skulle få mest, eller fick ni lika mycket? Detta problem är ett av de mest svårlösta och mest diskuterade i politiken än idag, för vad är rättvist? "Rättvisa" är ett ord som kan tolkas olika för olika människor. När man är ett litet barn har man ingen känsla för att andra människor kan ha samma värde som en själv. Då tycker man att rättvisa är att man själv ska få allt och andra inget. När man blir äldre lär man sig att känna för andra - att alla har samma grundläggande behov. För flera hundra år sedan, trodde man i Sverige att de fattiga var fattiga för att Gud ville det och likadant med de rika. Man trodde att de fattiga hade förtjänat att vara fattiga för att de varit lata. På den tiden ansåg man därför att de rika var mer värda än de fattiga, att vuxna var mer värda än barn, män mer värda än kvinnor och vita mer värda än svarta. I dagens samhällen finns det fortfarande stora skillnader mellan fattiga och rika, både mellan människor i samma land, och mellan olika länder. Olika politiska partier har olika åsikter om vad som är rättvist. Det finns också skillnader mellan olika kulturer i hur man tycker om rättvisa - hur stora skillnaderna mellan de sämst ställda och de bäst ställda får vara, och varför. Sammanfattningsvis kan man säga att rättvisa handlar om fördelning (tilldelning) av resurser och rättigheter. Den stora frågan handlar om hur fördelningen ska gå till för att vi ska kunna kalla den för rättvis.

25 Du ska nu få tre förslag på vad en rättvisa kan betyda: "Jämlik rättvisa" betyder att alla ska få lika mycket eftersom att alla är lika mycket värda. Betydelse för dig: Det kan t ex vara att alla elever på Kunskapsskolan får lika många pennor under en termin, eller får exakt lika många minuters undervisning med läraren i t ex matte. I samhället: Det kan t ex betyda att alla ska ha samma lön oavsett vad man jobbar med. Alla jobb bidrar lika mycket till att samhället fungerar. Eller så kan det t ex betyda att alla ska betala lika mycket i skatt. "Behovsrättvisa" betyder att de som har störst behov får mer än de som inte har lika stora behov. Betydelse för dig: Det kan t ex vara så att de flitigaste eleverna som använder upp sina pennor snabbt får fler pennor, eller att elever som har svårt med matte får extra undervisningstid med läraren. I samhället: Det kan t ex vara så att de som tjänar minst pengar får bidrag från staten så att de har råd med en bostad och att deras barn ska kunna få mat och kläder. Det kan också vara så att de som har högst lön får betala mer skatt. "Frivillig rättvisa" betyder att man har rätt till det man skapat åt sig själv och inte bör tvingas att dela med sig om man inte vill. I samhället: Till exempel ska staten ska inte ha så mycket makt över medborgarnas pengar. Om du säljer något som du äger, t ex en bostad, ska du inte behöva betala en del av din vinst i skatt till staten. Du ska ha rätt till nästan hela din lön, och inte behöva betala så mycket i skatt. Om man har hög lön är det för att man gör ett bra jobb och då ska man inte behöva betala för någon annan som inte klarar att jobba lika bra om man inte vill. Det är viktigt att du förstår att de 3 exemplen du läst om nu, går att kombinera på massor av olika sätt, och att man inte måste välja ett. De kan vara så att de passar olika bra i olika sammanhang. Det är också viktigt att du förstår att det inte är så lätt att veta vad som är rättvist, tänk på det nästa gång du hör någon säga att något är orättvist. Rättviseproblem: Hur ska fördelningen gå till? Som du just läst, har vi har olika uppfattning om är hur fördelningen faktiskt ska gå till för att vara rättvis. Alla har en känsla för vad som är rättvist och vad som är orättvist. Nedan följer några exempel på olika principer som uttrycker en känsla för vad som är rättvist. Kan du hitta någon princip som du alltid tycker går att tillämpa i alla sammanhang? Lotteriprincipen - Alla betraktas som jämlika och har lika stor chans. Jämlikhetsprincipen — Alla får lika mycket. Behovsprincipen — De med störst behov behöver få mer i fördelningen. Frivillighetsprincipen — Det är bara fördelning som skett frivilligt som är att betrakta som rättvis. "Samma-chans-principen" — Alla får samma chans/spelar efter samma regler från början. Resultatet blir en följd av hur väl man har tagit till vara på sina möjligheter. Meritprincipen: Den som gör mest, får mest. Nyttomaximering: Den fördelning som gynnar de flesta (majoriteten) är mest rättvis. Olika syn på rättvisa i politiska ideologier Olika politiska ideologier har olika syn på rättvisa, det är kanske en av de mest grundläggande skillnaderna mellan ideologierna. I den kommunistiska ideologin kan man förenklat förklara synen på rättvisa med "jämlikhetsprincipen". Alla ska bidra till samhällets försörjning på olika sätt, men inget bidrag anses mer värdefullt. I demokratier som Europa och USA är andra kombinationer vanligare. Den demokratiska synen på rättvisa har utgångspunkt från liberalismen, och kallas därför för "liberal rättvisa".

26 Två liberala filosofers syn på rättvisa John Rawls rättvisa: "Alla grundläggande samhälleliga nyttigheter — friheter och möjligheter, inkomster och egendom, förutsättningar för självkänsla — skall vara jämlikt fördelade, såvida inte en ojämlik fördelning av någon av dessa nyttigheter gagnar de sämst ställda." (ur J. Rawls - A Theory of justice) Principen om "okunnighetens slöja" och ursprungspositionen. Rawls säger att vi ska göra ett tankeexperiment. Vi ska tänka oss att vi inte vet vilket samhälle vi kommer att födas i, men att vi ska göra ett medvetet val av hur vi vill att det ska vara och vilka regler som ska finnas där. Genom att vi inte vet om vi kommer att födas som rik, fattig, svart, vit, ateist eller religiös, kvinna eller man, frisk eller sjuk, så kommer vi automatiskt komma fram till rättvisa regler. Reglerna kommer vi att skapa så att de gör att de sämst ställda i samhället, får det så bra som möjligt och att samhället på något sätt ska hjälpa till att kompensera "oförtjänta handikapp" (sådana som man själv inte är ansvarig för - t ex väljer vi inte våra föräldrar eller medfödda sjukdomar) Maximera välfärden för de sämst ställda Rawls menade att om vi tänker på rättvisa, måste vi utgå från de som har de sämsta positionerna i samhället. Det gör vi lättast genom att tänka oss in i de positioner i samhället vi allra minst vill ha. När något ska fördelas, får inte de sämst ställdas position i samhället försvagas, då är det orättvist. Rättvisa är viktigare än effektivitet och välfärd. Det får aldrig bli så att välfärd och effektivitet blir mer viktigt än rättvisa. Detta skulle missgynna de sämst ställda och riskera att få obehagliga konsekvenser. Robert Nozick: "Om vi antar att var och en har rätt till den egendom som man för närvarande har (ens tillgångar), så är en rättvis fördelning helt enkelt vilken fördelning som helst som uppstår genom fria byten mellan människor. /.../ Om staten mot någons vilja beskattar dessa utbyten är det orättvist, även om skatterna används till att kompensera någon annans oförtjänta handikapp." (Ur "Anarki, stat och utopi" av R. Nozick) Alla människor äger sig själva, bara frivilliga omfördelningar av egendom är rättvisa. För att en viss mängd egendom ska vara rättvis — måste införskaffandet av egendomen vara rättvist. Stöld kan inte betraktas som rättvist. Inte heller egendom som någon fått eller köpt genom att hota någon annan. Allt införskaffande av egendom måste ske genom frivilliga byten mellan människor.

27 Gemensam säkerhet Efter andra världskriget började stater samarbeta mer kring försvars- och säkerhetsfrågor. Exempel på sådant samarbete är FN (Förenta Nationerna), NATO (North Atlantic Treaty Organization) OAU (Organization of African Unity) Arabförbundet (AL- Arab Leuge). Även inom EU diskuteras ett mer fördjupat säkerhetssamarbete inom ramen för 2:a pelaren (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) Syftet med samarbetet är att uppnå trygghet och säkerhet. T ex har länder intresse av att hålla koll på varandra i frågor som t ex vilka som har kärnvapen eller inte. Precis som med miljöförstöringen, behöver stater idag samarbeta mer kring säkerhetsfrågor då kriminaliteten blivit mer internationell och gränsöverskridande ( t ex narkotikasmuggling, olaglig vapenhandel, människosmuggling, trafficking). Även kampen mot terrorism har drivit på detta samarbete. Strävan mot gemensam säkerhet har bidragit till globaliseringen.

28 Fred, säkerhet, krig och konflikt För länge sedan, innan människan blev bofast, tyder mycket på att krig var ovanligt. Att människor organiserade arméer som gick i krig med varandra blev mer vanligt efter det att människan blev bofast och organiserade sig i samhällen och stadsstater. Olika stater försökte skaffa sig välfärd och rikedomar genom erövringskrig och plundring. Idag är världen organiserad i över 190 olika stater som är bärare av mängder av språk, kulturer och inte minst historia. Organisationen av makten i staterna ser olika ut, det vill säga att det finns olika statsskick. Välfärden idag skapas genom produktion och handel. Det är inte ovanligt att stater kommer i konflikt med varandra, och precis som med konflikter mellan individer kan dessa mynna ut i att det sker olika framsteg. Konflikter mellan stater kallas "internationella", medan konflikter inom stater kallas "nationella". Tyvärr mynnar konflikter ibland ut i våld, både på individnivå och samhällsnivå. Krig är ett konflikttillstånd som kan vara både nationellt (inbördeskrig) och internationellt/mellanstatligt (krig mellana två eller fler stater). Man brukar även skilja mellan rättfärdiga och orättfärdiga krig. Ett rättfärdigt krig är ett krig som förs i självförsvar (enligt folkrätten som FN övervakar). Angripare försöker dock ofta att hävda att kriget är rättfärdigt. När t ex USA attackerade Irak på jakt efter massförstörelsevapen, hävdade de att det var ett försvarskrig, fast de var angripare. Målet för demokratiska stater är att uppnå säkerhet och välfärd Gemensamt mål för världens demokratiska stater är att uppnå säkerhet och välfärd, och därmed också frihet och trygghet. För att skapa ett stabilt samhälle (inre säkerhet), behöver de enskilda staterna tillgodose invånarnas grundläggande behov, för detta krävs olika resurser. Ibland blir det konflikt med andra stater om vem som har rätt till en viss resurs, t ex fisk - vem äger haven? Krig mellan demokratiska stater är ytterst ovanligt, varför det ibland talas om "den demokratiska fredsteorin" - om alla stater var demokratier, skulle krigen upphöra. Kan det vara så enkelt? För att komma till rätta med det behöver vi ställa oss frågor som t ex varför krig och konflikter uppstår. Om vi vet varför, kanske det finns ett sätt att motverka det? Ett försvårande problem är att vi inte är överrens om vad som är grunden till olika konflikter, och att konflikter är olika i både sin natur och bakgrund. Vad beror konflikter mellan stater på? Konkurrens om makt, upplevda eller reella hot, rädsla, ilska, missförstånd, orättvisor (behov- kamp om resurser) eller något annat? Vilka av dessa orsaker hänger ihop? Hur hänger staters strävanden efter makt ihop med strävanden efter säkerhet? Löser vi konflikterna främst genom ökat demokratiskt samarbete med t ex FN som överordnad världsregering, eller är det mer säkert att undvika konflikter genom terrorbalans mellan stater? Kanske en superstat ska ha en slags polisfunktion i världen? Vilket är det bästa sättet att uppnå värden som säkerhet, välfärd och frihet för världens folk? Krig och konflikter efter kalla kriget Många konflikter under kalla kriget konflikter hade starka politiskt ideologiska inslag, enkelt uttryckt som kommunism mot kapitalism. Konflikter efter kalla krigets slut präglas mer av andra motsättningar t ex etniska och religiösa - men är fortfarande i huvudsak politiska. Konflikter som präglas av motsättningar inom ideologi, religion och etnisk tillhörighet är inte alltid i sig den direkta krigsframkallande orsaken, men de har en viktig psykologisk funktion - de skapar en känsla av identitet-och samhörighet - ett "vi" mot ett "dom andra". Vanliga politiska konfliktämnen är gränsdragning, vem som har rätt till olika råvaror och naturresurser, vattentillgångar, rätt till odlingsbar mark och betesmarker. Miljöförstöring kan på så vis framkalla konflikter, eftersom den bidrar till t ex markförstöring eller otjänligt vatten. Den uppmärksammade konflikten i Darfur i södra Sudan har inslag av dessa orsaker. Krigen i Irak och Afghanistan med inblandning av utländsk militär och ett flertal krig i Afrika tillhör de svåraste konflikterna i dagens värld. Ta en titt på konfliktkartan som du hittar under länkarna för att läsa mer. Du kan också läsa mer om konflikter och bilda dig en uppfattning genom att klicka på länkarna "Fattigdom och konflikter" "Vatten och konflikter", Globalisering och konflikter" och "Klimatförändringar och konflikter".

29 Målkonflikter En målkonflikt är när två mål krockar med varandra, det uppstår ett dilemma - hur ska man välja vilket mål som är viktigast? Ska man tänka långsiktigt eller kortsiktigt, ur individperspektiv eller samhällsperspektiv? En demokratisk målkonflikt är t ex frihet och jämlikhet, vad ska väga tyngst? Är t ex friheten att få säga vad man vill, större än rättigheten att behandlas jämlikt, eller tvärtom? Är det orättvist att alla inte betalar samma summa i skatt, är äganderätten viktigare än jämlikheten? Inom ämnet hållbar utveckling ryms flera målkonflikter mellan alla tre delområden; mellan ekologisk hållbarhet och social hållbarhet, mellan ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet, mellan ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Exempel på målkonflikter inom området hållbar utveckling Energi och framtid Eftersom vårt bekväma liv (i förhållande till många andra delar av världen och jämfört med hur det varit före mitten av 1900-talet) gjort oss beroende av tillgången på mycket energi (bränsle) är det här en nyckelfråga. Vi förbrukar energi för att utföra det mesta av det vi gör idag. Vi bor i hur uppvärmda av el eller olja, vi jobbar med eldrivna datorer, vi förvarar vår mat i eldrivna kyl- och frysskåp och vi tar den oljedrivna bilen eller flyget när vi reser. Växthuseffekt och rättvisa Eldning av fossila bränslen som olja och kol har skapat en obalans i kolets kretslopp vilket visar sig i den globala uppvärmningen med högre temperaturer och instabilare väder som följd. På många håll pågår idag ett intensivt arbete för att minska utsläppen av växthusgaser i luften, bl.a. koldioxid (CO2) från eldning av fossila bränslen. I de länder där man arbetar med detta har man enats om på vilken nivå det går att släppa ut växthusgaser. Ska fattiga länder ha rätt att släppa ut lika mycket som rika länder har gjort för att kunna bygga upp ett välstånd, eller ska de ha hårdare krav på sig? En internationell marknad har uppstått på vilken man kan köpa och sälja rättigheter att släppa ut växthusgaser. Men är detta en fråga om ekonomi där de rika kan fortsätta smutsa ner och de fattiga fortsätta bli ännu fattigare för att de inte har råd med den renaste tekniken? Naturresurser och etik Vilka rättigheter har vi att förbruka och förorena naturen? Äger människan naturen och äger människan rätt att göra hur som helst med naturens resurser? På vissa områden sätter naturen gräns för hållbarheten. Eftersom de gröna växterna lever av växthusgasen koldioxid så kan man inte skövla hur mycket regnskog som helst, inte minst för att växterna producerar det syre vi människor andas. Men vilka skyldigheter har vi mot olika djurarter? Är målet att upprätthålla den biologiska mångfalden bara en tom princip eller en nödvändig åtgärd för jordens överlevnad? Är den inte också en etisk fråga? Vad har vi egentligen rätt att göra med naturen? Naturresurser och rättvisa Människorna på jorden är med tanke på dess resurser ännu inte överbefolkad. Om all spannmål (brödsäd och ris) som produceras på jorden skulle fördelas jämnt skulle det bli ett kilo var till alla. Det är inga problem att överleva på det, ändå svälter folk. I en hållbar värld är detta naturligtvis oacceptabelt — alltså ohållbart. Många fattiga länder äger stora naturtillgångar i form av råvaror som t.ex. metaller och ett klimat i vilket speciella grödor går att odla. Dessa länder har sällan råd att förädla (tillverka något av sina tillgångar, t.ex. aluminium av metallen bauxit) dessa produkter eftersom en sådan tillverkning kräver stora investeringar i form av modern teknik. Därför är man oftast hänvisad till export av råvaror eller till att låta utländska bolag köpa upp fyndigheterna och bygga en fabrik på plats (I det senare fallet ger det åtminstone arbetstillfällen inom landet). Skulle det inte vara en rättighet för ett land att själva få möjlighet att förädla sina tillgångar? Inkomsterna från råvaruexport är förhållandevis små och det innebär sällan någon fördel för invånarna i de fattiga länderna att deras naturtillgångar säljs billigt och snabbt försvinner ut ur landet. Miljövänlig tillverkning. Hur ska vi få fler företag att tillverka sina produkter miljövänligt och samtidigt ha lönsamma företag och hög sysselsättning? Samarbetsproblem: "Varför ska jag cykla i regnet när andra ändå kör bil?" Att samarbeta är inte alltid lätt, men nödvändigt. Generellt kan man säga att det blir svårare att samarbeta allt eftersom gruppen som ska samarbeta växer. En teori om varför det är på det viset, säger att det beror på att allt eftersom fler deltar i samarbetet, minskar vinsten - det man får ut av samarbetet - för den enskilda. Individer vill kunna se att deras insats lönar sig, inte inte bara för andra, utan för sig själv. Samarbete kan uppstå frivilligt, genom att de som samarbetar har något att vinna. Det kan också uppstå för att olika parter måste samarbeta för att inte förlora något. I båda fallen går det att hävda att vinsten måste vara tillräckligt stor för att samarbetet ska bli av. I rubriken ovan anges ett uttryck för detta, att inte se nyttan av sin egen insats, att den känns meningslös. Hur ska det lösas?


Ladda ner ppt "TK8 SO FRAMTIDEN. Mål o kriterier MålGVGMVG Att ha kunskap om ekonomisk hållbarhet Du kan t ex beskriva vad ekonomisk hållbarhet betyder. Du kan ge exempel."

Liknande presentationer


Google-annonser