Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 UPPSALAHEM Studentbostäder i Uppsala Slutrapport 2015-06-05.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 UPPSALAHEM Studentbostäder i Uppsala Slutrapport 2015-06-05."— Presentationens avskrift:

1 1 UPPSALAHEM Studentbostäder i Uppsala Slutrapport

2 2 UPPSALAHEM Innehåll Uppdraget Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen Efterfrågan på nya student- och forskarbostäder Slutsatser om hur antalet planerade nya student- och forskarbostäder möter efterfrågan

3 3 UPPSALAHEM Uppdraget Evidens har tidigare genomfört analyser av behov och efterfrågan på bostäder för unga vuxna inklusive studenter i Uppsala. Uppsalahem önskar nu komplettera och fördjupa den tidigare studien med ytterligare fokus på just gruppen studenter och forskarstuderande. Syftet med denna fördjupning är att resultatet ska kunna ligga till grund för olika aktörers bedömning av efterfrågan på nyproducerade student- och forskarbostäder. Med en sådan bedömning blir det lättare för olika aktörer att få en realistisk bild av behov, efterfrågan och vilka volymer av nyproducerade bostäder som troligtvis kan komma att tillföras marknaden under överskådlig tid. För att svara på dessa frågor måste ett antal olika förutsättningar kartläggas. De viktigaste är: 1.Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid 2.Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen 3.Efterfrågan på nya student- och forskarbostäder, givet krav på hyresnivå i nyproduktionen, lägesegenskaper och andra bostadsegenskaper som storlek mm. En central del i denna analys är att få kunskap om hur stor andel av målgruppen som föredrag en studentbostad framför en bostad på den reguljära bostadsmarknaden i Uppsala 4.Analysen avslutas med en bedömning av hur antalet planerade nya student- och forskarbostäder möter efterfrågan. Kommer det att bygga tillräckligt många?

4 4 UPPSALAHEM Innehåll Uppdraget Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen Efterfrågan på nya student- och forskarbostäder Slutsatser om hur antalet planerade nya student- och forskarbostäder möter efterfrågan

5 5 UPPSALAHEM Totalt studenter i Uppsala inklusive SLU. Hur antalet studenter förändras över tid påverkas framförallt av andra faktorer än demografin – främst konjunktur och statlig finansiering Källa: SCB och Evidens

6 6 UPPSALAHEM Men också det demografiska trycket väntas minska. Antalet i åldern förväntas minska med upp till 600 personer per ålderskohort till 2018 och 2023 Källa: SCB och Evidens

7 7 UPPSALAHEM Marginell förändring av antalet studenter. Bland utbytesstudenter och betalande studenter förväntas en ökning, men från relativt sett låga nivåer KategoriAntalPrognosKommentar Helårsstudenter Svenska och europeiska. Ingen hjälp med bostäder *Liten ökning?Troligen liten ökning av antal platser/ statliga anslagen. Samtidigt utfasning av ”överproduktion”, varför totalökning blir liten Studenter med behov av bostadsgaranti: Utbytesstudenter inresande Ca 1 000**Dessa grupper har bostadsgaranti. För närvarande disponeras ca 1000 bäddar, men dessa räcker inte till Erasmus Mundus studenter Ca 130 Betalande Masterstudenter 300+ Betalande Under graduatestudenter (kandidatnivå) Finns ej idag, men kommer inom kort Troligen stort intresse Ökning Exakta siffror saknas Denna grupp är troligen mycket yngre än Masterstudenterna, ~17 år, och har därmed andra behov. Källa: Intervjuer * Sammantaget helårsstudenter varav på Uppsala universitet och på SLU Uppsala **Totalt inresande utbytesstudenter per år som stannar 1-2 terminer. Uppskattningsvis omkring samtidigt. Tillkommer utbytesstudenter vid SLU, antalet är dock litet i förhållande till övriga volymer

8 8 UPPSALAHEM Uppsala Universitet tog emot omkring 900 gästforskare under 2014* * Enkätundersökning samt intervjuer med institutioner genomförd av IFSS i maj 2015 ** Enkätundersökning av UUHO VT 2015 samt intervjuer. Räknat på 900 gästforskare totalt Under 2014 hade universitetet uppskattningsvis omkring 900 gästforskare* I en undersökning som tidigare gjorts av UUHO visar att gästforskarnas familjesituation ser ut enligt nedan: Ensamma: 63% (motsvarar 567 st om 900 totalt) Medföljande partner: 19% (motsvarar 171 st om 900 totalt) Medföljande barn: 18% (motsvarar 162 st om 900 totalt) Över hälften av gästforskarna stannar 1 år eller längre. En fjärdedel stannar tre månader eller kortare

9 9 UPPSALAHEM Av studenter är ca forskarstuderande (helårsdoktorander) Kommun Doktorander tot (helårs) Doktorander tot (individer) Utl doktorander (individer) Svenska doktorander (individer) Personal Forskande/ undervisande helårspersoner* Utl Gästforskare (individer, bostadsort) Stockholm (län) Göteborg Lund Uppsala** Linköping Umeå Luleå Örebro * Med doktors- eller annan forskarexamen (ej Lic.) ** Alla siffror för SLU ligger i Uppsala, vilket ger något för höga siffror i Uppsala och något för låga Alnarp/Lund och Umeå. Antal helårs- doktorander i Uppsala skall därför minskas med 160 stycken. Källa: Universitetskanslerämbetet, Migrationsverket och Evidens

10 10 UPPSALAHEM Huvudsakliga observationer om utvecklingen av antalet studenter i Uppsala Antalet helårstudenter på Uppsala universitet och Lantbruksuniversitetet uppgår år 2015 till ca Förändringen av antalet studenter påverkas av flera faktorer men så länge söktrycket är större än antalet studieplatser bestäms antalet studenter av hur många studieplatser som staten avser finansiera Den demografiska förändringen av unga vuxna i studieåldrar pekar mot att söktrycket inte ökar av demografiska skäl, antalet åringar minskar fram till och med år 2023 Däremot förväntas antalet studenter som omfattas av bostadsgarantier som exempelvis utbytesstudenter och betalande masterstudenter öka. Denna grupp består i dagsläget av ca studenter Sammanfattningsvis visar analysen av hur antalet studenter utvecklas de närmaste åren att studentanatalet kommer vara relativt konstant med en mindre ökning av antalet studenter med bostadsgaranti

11 11 UPPSALAHEM Innehåll Uppdraget Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen Efterfrågan på nya student- och forskarbostäder Slutsatser om hur antalet planerade nya student- och forskarbostäder möter efterfrågan

12 12 UPPSALAHEM Det finns ca studentbostäder till totalt ca helårsstudenter i Uppsala. Nästan en bostad till varannan student. Det är ett relativt stort utbud av studentbostäder jämfört med andra orter Antal studenter och studentbostäder i utvalda kommuner Antal studentbostäder i kommunen (januari 2014) Antal registrerade studenter HT 2013 Antal studentbostäder i kommunen per 100 registrerade studenter Antal helårsstudenter Antal studentbostäder i kommunen per 100 helårs studenter Stockholms län OBS! Län GU+Chalmers Lunds Universitet Uppsala Universitet* Umeå Universitet Malmö högskola Högskolan i Jönköping Karlstad Universitet Linköpings universitet Källa: Universitetskanslerämbetet, Boverket och Evidens. * Dessutom ca studenter på SLU, Ultuna

13 13 UPPSALAHEM Stor pipeline av planerade studentbostäder – drygt studentlägenheter med planerad inflyttning senast under 2018 på gång på lång sikt ByggherreAdressInflytt årStudentUngdom StudentstadenBlåsenhus/ von Kraemers allé StudentstadenHans & Greta/ Dag Hammarskjölds väg Uppsala University Housing OfficeHotell Uppsala Östgöta nationDöbelnsgatan Norrlandsgården m.fl.Studentvägen StudentstadenDöbelnsgatan (Fältläkaren) V-dala nationFlogstavägen StudentstadenUltuna/ Bäcklösa Östgöta nationBanérgatan RikshemKantorsgatan lägenheter, odefinierad användning StudentstadenRackarberget ? nationerFlogsta ? 800 Studentkårer ? 100 Uppsala kommun Ulleråker/Södra staden ink Ulltuna och Rosendal ?ca 2000 UppsalahemRosendal UppsalahemBäcklösa UppsalahemKåbolunden StudentstadenKapellgärdet 500 StudentstadenRosendal StudentstadenVänortsgatan

14 14 UPPSALAHEM Pipeline i Uppsala stor jämfört med andra universitetsorter. Planerade studentbostäder – sammanställning av intervjusvar från kommunernas planavdelningar samt företrädare för Akademiska Hus Planerad volym nya studentbostäder i Uppsala är i paritet med Göteborg och större än i Lund. I Stockholm finns mycket omfattande planer på att bygga nya studentbostäder de närmaste åren – totalt omfattar dessa drygt nya bostäder. Förverkligas dessa planer fördubblas nästan utbudet av studentbostäder i Stockholm om man också räknar in de som byggts de senaste två åren (se nästa sida) Kommun Antagna planer och pågående byggnation Pågående planerIdé1Totalt Stockholm (län) Göteborg Lund Totalt Mycket stor osäkerhet beroende på bedömningar som görs av uppgiftslämnare.

15 15 UPPSALAHEM I Stockholms län finns studentbostäder i pågående projekt (maj 2015). Mer än 800 byggdes Prognos inflyttning Antal studentbostäder/ kommun Summa Huddinge Nacka450 Sollentuna128 Solna Stockholm Sundbyberg Täby150 Upplands Väsby Totalsumma Huvuddelen av de planerade nya studentbostäderna i Stockholm planeras byggas i Stockholm och Huddinge Av planerna framgår att huvuddelen ska vara klara för inflyttning åren

16 16 UPPSALAHEM Huvudsakliga observationer om nuvarande och planerat utbud av studentbostäder i Uppsala Det finns ca studentbostäder i Uppsala. Med helårsstudenter betyder det att det finns studentbostäder till knappt hälften av alla helårsstudenter. Det är ett relativt stort utbud vid en jämförelse med andra universitetsorter Det finns planer på att bygga ca nya studentbostäder i Uppsala de närmaste åren, vilket är mer än i Lund och paritet med Göteborg. Men det finns samtidigt omfattande planer på nyproduktion längre fram. Totalt summerar alla planer till minst ca nya studentbostäder I Stockholm finns mycket omfattande planer på nyproduktion av studentbostäder, nästan nya studentbostäder har tillförts eller planeras tillföras marknaden Det betyder att nuvarande utbud (som tillkommit under de senaste 50 åren) i det närmaste fördubblas på mycket kort tid, givet att planerna förverkligas

17 17 UPPSALAHEM Innehåll Uppdraget Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen Efterfrågan på nya student- och forskarbostäder Slutsatser om hur antalet planerade nya student- och forskarbostäder möter efterfrågan

18 18 UPPSALAHEM Behov och efterfrågan på studentbostäder I analysen skattas efterfrågan på nyproducerade studentbostäder med hjälp av en frågeundersökning bland studenter. Med efterfrågan menas hur många nyproducerade studentbostäder som med största sannolikhet kommer att efterfrågas givet den hyresnivå som nyproduktion kräver. Den grundläggande frågan i analysen är därmed hur många studenter som kan, och vill, hyra en nyproducerad studentbostad med tillhörande hyresnivå. Med dagens mark- och byggkostnader samt avkastningskrav bland producenterna är hyresnivån högre i nyproducerade bostäder än i successionsbeståndet. Studenter som inte vill eller kan betala nyproduktionshyra kan då istället om möjligt välja att efterfråga en äldre, och billigare, studentbostad eller en bostad på den reguljära bostadsmarknaden Analysen svarar därmed inte på frågan om hur många nya bostäder som ”behövs”. Svaret på frågan om hur stort ”behovet” är kräver ett normativt ställningstagande till hur snabbt det är rimligt att en student får tillgång till en studentbostad och till frågan om vem som ska betala mellanskillnaden mellan studentens betalningsvilja och producentens kostnad Den frågeteknik som tillämpats för att analysera efterfrågan och betalningsvilja kallas för Willingness To Pay (WTP) och innebär att respondenterna får ta ställning till väl specificerade boendealternativ med tillhörande hyresnivåer som varieras enligt ett förfarande som kan liknas vid en auktion.

19 19 UPPSALAHEM Enkätundersökning Totalt 660 intervjuer i maj 2015 SP-studie (Stated preference) –Metoden innebär att man med en särskild frågeteknik vänder sig med frågor till hushållen i den relevanta marknaden. –Hushållen får genom ett auktionsförfarande avslöja sina preferenser och betalningsvilja. Urval –Personer studerande på Uppsala Universitet i åldern år (medelålder 24 år), rekryterade på plats. Frågor –Preferens Område – urval enligt uppdragsgivarens önskemål Bostadstyp –Betalningsvilja –Nuvarande och önskad bostadssituation

20 20 UPPSALAHEM Resultatet visar att ca häften av studenterna idag bor i någon form av studentbostad, yngre studenter överrepresenterade i korridorsrum Hur bor du idag?

21 21 UPPSALAHEM Tydligt att det finns en preferens för att bo centralt I vilket/vilka områden kan du tänka dig att bo?

22 22 UPPSALAHEM Ingen entydlig bild vad gäller bostadssituationen, men de allra flesta är nöjda med sin boendesituation…men tror att andra har det svårt 76 % 8 %

23 23 UPPSALAHEM Studenterna i Uppsala ungefär lika nöjda med sitt studentboende som på andra universitetsorter Enkätundersökning med ett urval studenter på flera orter visar att studenterna i Uppsala ger ett genomsnittligt NKI-betyg på sitt studentboende. Lund redovisar ett NKI på 73, Göteborg 79 medan Uppsala redovisar 73. Samtliga betyg får betraktas som relativt goda. Studenter som bor på den reguljära bostadsmarknaden i Uppsala är mest nöjda med sitt boende och redovisar ett NKI- betyg på 88. Detta är det högsta uppmätta värdet bland de studerade studieorterna. Källa: Evidens och Akademiska hus

24 24 UPPSALAHEM Jämförelse med år 2011: något lättare att hitta en bostad 2015 än 2011 och fler är nöjda med sin boendesituation 2011 uppgav ungefär 40 procent att det är mycket svårt att få tag på bostad. Resultaten kommer ifrån en fyrgradig skala. Jämförs resultaten med den nyligen genomförda undersökningen är det inget som direkt tyder på att situationen har förändrats dramatiskt. På frågan ”Det är lätt för studenter att hitta en bostad i Uppsala” var det drygt 40 procent som svarade mycket svårt (givet att den niogradiga skala som användes räknas om till en fyrgradig skala). Däremot är det fler som anser det är lätt att hitta bostad drygt 5 procent angav att det är mycket lätt att hitta bostad (givet att den niogradiga skala som användes räknas om till en fyrgradig skala). Att jämföra med 1 procent uppgav knappt 50 procent att de är mycket nöjda med sitt boende. Resultaten kommer ifrån en fyrgradig skala. På frågan ” Jag är nöjd med min boendesituation” var det cirka 60 procent som svarade att de var mycket nöjda (givet att den niogradiga skala som användes räknas om till en fyrgradig skala). Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern 2011

25 25 UPPSALAHEM 7 av 10 har löst sitt boende under första läsåret oavsett ålder

26 26 UPPSALAHEM Boende i studentbostad inte mer nöjda med sin boendesituation jämfört med övriga, vilket framförallt beror på att de som bor i korridor inte är lika nöjda

27 27 UPPSALAHEM Ingen tydlig skillnad i ålder, de under 25 och de äldre är ungefär lika nöjda. De yngstas höga andel korridorsboende drar ner den gruppens nöjdhet något

28 28 UPPSALAHEM Knappt hälften bor i studentbostad men bara ca 30 procent vill bo i studentbostad. Reguljärt boende mer efterfrågat bland studenter

29 29 UPPSALAHEM Boende på den reguljära marknaden efterfrågar också i många fall fortsatt boende på reguljära marknaden – men ca 15 % vill hellre bo i studentbostad

30 30 UPPSALAHEM Fler på den reguljära marknaden ser sitt boende som det man faktiskt föredrar, vilket troligen förklaras av att de är äldre

31 31 UPPSALAHEM Betalningsvilja för olika områden och bostadsalternativ Områden studien har fokuserat på Respondenterna har fått välja vilka områden de skulle kunna tänka sig att bo på för att sedan få frågan om betalningsvilja för olika boendeformer i just det området OmrådeAntal svar Centrala Staden180 Kapellgärdet/Kvarngärdet83 Flogsta81 Ultuna45 Rosendal59 Rackarberget130 Eriksberg82 Tänk dig att Du blir erbjuden en nybyggd studentbostad i form av en/ett: Studentrum på 20 kvm Studentbostad i form av en 1:a på 25 kvm 3:a på 45 kvm som delas med någon Du känner 2:a på 40 kvm Hyresrättslägenhet på den vanliga bostadsmarknaden i form av en 1:a på 25 kvm 1:a på 25 kvm som Du dessutom kommer kunna bo kvar i efter att du avslutat dina studier Bostadsrättslägenhet på den vanliga bostadsmarknaden i form av en 1:a på 25 kvm 1:a på 25 kvm som ligger på Ditt campusområde Skulle Du acceptera erbjudandet om hyran blir…

32 32 UPPSALAHEM Studenterna känsliga för bostadsstorleken och nästan 30 procent inte villiga att betala kr/kvm/år för rum i korridor. Premie för att få bo kvar

33 33 UPPSALAHEM Högst betalningsvilja för bostad i centrala staden och lägst i Flogsta

34 34 UPPSALAHEM Det är endast i centrala staden och i Rosendal som betalningsviljan är högre för en 1:a på 25 kvm än på campus

35 35 UPPSALAHEM Finns tydliga fördelar med att producera bostäder på campus ur ett intäktsperspektiv Betalningsvilja i kr/mån Betalningsvilja i kr/kvm/år Prisdifferens i kr/kvm/år Prisdifferens i % Campus-lgh 25 kvm Centrala staden ,6 Kapellgärdet/Kvarngärdet ,3 Flogsta ,1 Ultuna ,9 Rosendal ,8 Rackarberget ,4 Eriksberg ,2

36 36 UPPSALAHEM Sammanfattning: Högst betalningsvilja i centrala lägen Betalningsvilja i kr/mån per bostadstyp Centrala staden Kapellgärdet /KvarngärdetFlogstaUltunaRosendal Rackar- bergetEriksbergSamtliga Rum 20 kvm Student-lgh 25 kvm Student-dou 45 kvm Student-lgh 40 kvm Hyres-lgh 25 kvm Bo-kvar-lgh 25 kvm Bostadsrätt 25 kvm* Campus-lgh 25 kvm *Betalningsvilja uttryckt i kr/kvm vid en avgift till föreningen om 650 kr/kvm/år

37 37 UPPSALAHEM Beräkning av möjlig nyproduktion – steg 1: hur många kan tänka sig att bo i studentbostad Beräkningen baseras på de 660 enkäter som genomförts Den hyra som krävs för att möta produktionskostnaderna och gällande avkastningskrav sätts till kr/mån för en lägenhet om 25 kvm Som underlag för beräkningen används antagandet att antalet helårsstudenter och doktorander uppgår till En stor andel av studenterna uppger att de gärna bor i studentlägenhet –Hur många av dessa kan vara intresserade av att flytta till studentlägenhet? 72 %

38 38 UPPSALAHEM Steg 2 – Antal som både vill bo i studentbostad och har betalningsvilja. Knappt 20 procent av studenterna har preferens och tillräcklig betalningsvilja för att efterfråga nyproduktion Trots att många har preferens för studentbostad är det inte alls lika många som har en betalningsvilja som motsvarar en nyproduktionshyra om kr/månad Knappt 20 procent av studenterna har sådana preferenser Samtidigt är det svårt att tro att samtliga av dessa skulle vara intresserade av nyproduktion bara de fick möjlighet att flytta –En betydande del av dessa är nämligen nöjda med sitt nuvarande boende, vilket gäller både de som bor i studentbostad och de som bor i reguljärt boende

39 39 UPPSALAHEM Inte inkomstnivåerna som avgör om man är en del av målgruppen utan snarare nuvarande hyresnivå

40 40 UPPSALAHEM Steg 3. Hur många är missnöjda idag? En stor andel av de studenter som efterfrågar nyproduktion är idag nöjda med sitt boende Av de knappa 20 procent som både hade preferens för nyproduktion och tillräcklig betalningsvilja är det en stor andel som redan idag är nöjda med sitt boende Antagandet för hur mycket nyproduktion som kan tillskapas bygger på att det är de som är missnöjda med sin boendesituation idag som kommer att agera när nyproduktion finns tillgänglig Boende i reguljärt boende är i denna grupp mindre missnöjda med sitt nuvarande boende jämfört med boende i studentbostad vilket innebär att det sannolikt främst är från boende i det existerande beståndet som svarar för den största efterfrågan på nyproduktion Målgruppen 24 %

41 41 UPPSALAHEM Uppskattningsvis uppgår efterfrågan till – nya bostäder vid en hyresnivå om kr/månad Räknas enkätsvaren upp mot det totala antalet helårsstudenter (som har antagits till ) kommer det antagna nyproduktionstalet uppgå till cirkla bostäder Efterfrågan från det existerande beståndet Efterfrågan från reguljärt boende personer personer – nyproducerade bostäder bostäder frigörs? Exempelvis studenter med lägre betalningsvilja men preferens för studentbostad 1 Efterfrågan på nya studentbostäder baseras på att 24 procent av respondenterna med preferens för studentbostäder och betalningsvilja på minst kr/månad, är missnöjda med sitt nuvarande boende och därför utgör en målgrupp baseras på att målgruppen ökar med 25 procent.

42 42 UPPSALAHEM Stor effekt på efterfrågan om produktionskostnader och avkastningskrav kan hållas låga – men stora risker för fall i efterfrågan om hyresbehovet ökar En känslighetsanalys visar att efterfrågan på nyproduktion kan möjliggöra produktion av drygt till nya studentbostäder om hyran för 1 rok på 25 kvm kan begränsas till ca kr/månad Samtidigt visar känslighetsanalysen att efterfrågan på nyproducerade studentbostäder nästan faller bort helt om hyresnivån ökar till kr/månad för 1 rok på 25 kvm. Slutsatsen är att studenter är mycket priskänsliga och har tydliga budgetrestriktioner när hyresnivåen börjar överstiga kr/månad. Dessutom börjar andra alternativ på den reguljära marknaden bli konkurrenskraftiga vid dessa hyresnivåer.

43 43 UPPSALAHEM Risk för vakanser i befintligt bestånd liten om nyproduktionen uppgår till ca bostäder Uppskattningsvis lämnar 630 personer sin studentbostad till förmån för nyproduktion. –Finns inga frågor i enkäten om efterfrågan för det existerande beståndet. Finns dock många på den reguljära marknaden som idag är missnöjda med sitt boende och är beredda att betala för nyproduktion – dock inte de kr/månad som här krävs –Uppskattningsvis personer beredda att betala kr/månad –Uppskattningsvis ytterligare 670 personer beredda att betala kr/månad

44 44 UPPSALAHEM Samtliga i den potentiella målgruppen kan tänka sig att bo centralt men en stor andel kan även tänka sig att bo i Rackarberget

45 45 UPPSALAHEM Huvudsakliga observationer om efterfrågan och betalningsvilja Bilden av studenternas bostadssituation är inte entydlig, men de allra flesta är nöjda med sin boendesituation samtidigt som man uppfattar att andra har svårt att få en bra bostad 7 av 10 har löst sitt boende under första läsåret oavsett ålder. En jämförelse med resultat från liknande undersökning år 2011 indikerar att det blivit något lättare att hitta en bostad 2015 än 2011 och att fler är nöjda med sin boendesituation idag jämfört med år 2011 Resultatet av enkätundersökningen visar att ungefär häften av studenterna idag bor i någon form av studentbostad. Samtidigt visar svaren att bara ca 30 procent helst vill bo i en studentbostad. Det betyder att den reguljära bostadsmarknaden är attraktiv också för studenter och att en väsentlig del av boende i en studentbostad gärna byter bostad när möjligheten finns. Det är tydligt att det finns en preferens för att bo centralt och ha närhet till campus. Att ha nära campus ger normalt något högre betalningsvilja liksom möjligheten att bo kvar i bostaden efter studietiden Resultatet av enkäten visar att efterfrågan på nyproducerade studentbostäder uppgår till nya bostäder vid en hyresnivå om kr/månad. Men det finns en stor effekt på efterfrågan om produktionskostnader och avkastningskrav kan hållas låga. Då ökar möjligheterna att producera fler nya bostäder. Men om hyresbehoven ökar och hamnar över kr/månad finns påtagliga risker att efterfrågan blir mycket begränsad

46 46 UPPSALAHEM Innehåll Uppdraget Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen Efterfrågan på nya student- och forskarbostäder Slutsatser om hur antalet planerade nya student- och forskarbostäder möter efterfrågan

47 47 UPPSALAHEM Huvudsakliga observationer Sammanfattningsvis visar analysen av hur antalet studenter utvecklas de närmaste åren att studentanatalet kommer vara relativt konstant med en mindre ökning av antalet studenter med bostadsgaranti Med helårsstudenter finns det studentbostäder till knappt hälften av alla helårsstudenter. Det är ett relativt stort utbud vid en jämförelse med andra universitetsorter Det finns planer på att bygga ca nya studentbostäder i Uppsala de närmaste åren, vilket är mer än i Lund och paritet med Göteborg. Dessutom planeras minst lika mycket till efter år 2018 Bilden av studenternas bostadssituation är inte entydlig, men de allra flesta är nöjda med sin boendesituation samtidigt som man uppfattar att andra har svårt att få en bra bostad 7 av 10 har löst sitt boende under första läsåret oavsett ålder. En jämförelse med resultat från liknande undersökning år 2011 indikerar att det blivit något lättare att hitta en bostad 2015 än 2011 och att fler är nöjda med sin boendesituation idag jämfört med år 2011 Resultatet av enkätundersökningen visar att ungefär häften av studenterna idag bor i någon form av studentbostad. Samtidigt visar svaren att bara ca 30 procent helst vill bo i en studentbostad. Det betyder att den reguljära bostadsmarknaden är attraktiv också för studenter och att en väsentlig del av boende i en studentbostad gärna byter bostad när möjligheten finns. Det är tydligt att det finns en preferens för att bo centralt och ha närhet till campus. Att ha nära campus ger normalt något högre betalningsvilja liksom möjligheten att bo kvar i bostaden efter studietiden Skattningen av efterfrågan och betalningsviljan för nyproducerade studentbostäder visar att det är möjligt att tillföra ca nya studentbostäder, givet att hyresnivån för dessa är ca kr/månad. Kan hyresnivån hållas under kr möjliggörs produktion av fler studentbostäder – uppemot till Efterfrågan är störst i centrala Uppsala, inklusive Rackarberget. Om hyresnivåerna ökar till mer än kr/månad faller efterfrågan dramatiskt Nuvarande planer förefaller mycket omfattande i förhållande till efterfrågan. Det blir därför särskilt viktigt att prioritera flexibilitet så att planerade projekt vid behov kan ställas om till små och yteffektiva bostäder för den reguljära marknaden samtidigt som en väsentlig del av produktionen bör möjliggöra boende för två studenter och därmed för två kostnadsbärare i varje bostad.


Ladda ner ppt "1 UPPSALAHEM Studentbostäder i Uppsala Slutrapport 2015-06-05."

Liknande presentationer


Google-annonser