Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Et humaniora nede för telling? Forskningspolitiska infallsvinklar och internationella perspektiv Sverker Sörlin Avd. för historiska studier av vetenskap,teknik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Et humaniora nede för telling? Forskningspolitiska infallsvinklar och internationella perspektiv Sverker Sörlin Avd. för historiska studier av vetenskap,teknik."— Presentationens avskrift:

1 Et humaniora nede för telling? Forskningspolitiska infallsvinklar och internationella perspektiv Sverker Sörlin Avd. för historiska studier av vetenskap,teknik och miljö, KTH Norges forskningsråd SAMKUL Civilingeniörenes Hus, Oslo,

2 The humanities – where the action is The humanities – where the action is! Sverker Sörlin Avd. för historiska studier av vetenskap,teknik och miljö, KTH, Stockholm Norges forskningsråd SAMKUL Civilingeniörenes Hus, Oslo,

3 Året var 2012 Och det handlade om : Humanioras språk i samhället… och …språket i samhället om humaniora … och om behovet av en omformulering … om en ny och annorlunda framtid

4 Året var 2011… Svenskt Näringsliv: Konsten att kasta bort ett liv

5 För samhället och världen Bilder av humanioras betydelse Humaniora 1.0 – opinionsbildning, kultur, förvaltning, forskning... Framtidens humaniora? Nya egenskaper? Nya kommunikativa former? Nya arbetsmarknader, nya utbildningar? Skala, höjd, djup?

6 Nere för räkning – eller uppe för rakning? Strukturell press på humaniora Tellekanter och allt det där… ”Nytta” – som en gång var ”lycka” men som blivit ekonomisk nytta Logik: globalisering + kunskapsekonomi = globalt konkurrenskraftig kunskap prioriteras – the humanities don’t count…

7 Vilka framtider? Var formuleras en forskningspolitik för humaniora? Hur diskuterar humanisterna själva humanioras framtid? Vilka visioner och professionella identiteter förmedlar de humanistiska utbildningarna? Vilka idéer om humanioras betydelse skapar studenterna?

8 Humanioras många kriser Kris- och förfallsdebatterna Humanistiska självbilder – outsidern och det kritiska ”uppdraget” Ökade externa krav på högre utbildning och forskning - vad kan humaniora bidra med? Svaga strategier för humaniora vid universiteten

9 Jag tycker att man ska bevara den fina traditionen av frihet och så långt det är möjligt stå emot den här – vad ska jag kalla det? – rationaliseringen av allt som heter akademi, att det alltid skall finnas en anställningsbar slutprodukt och så vidare. (Informant i Humaniora i yrkeslivet, 2008).

10 Betoningen på att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens efterfrågan och behov har ökat intresset för både utbildningsinsatsernas kostnader och dess innehåll. Större ekonomiska satsningar inom utbildningsområdet måste bedömas ur såväl ett effektivitetsperspektiv som ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. (SOU 2009)

11 Hållning 1: Humaniora som regressiv utopi Guldåldern bakom oss, bildningsidealet hotat Humaniora identifieras med de klassiska disciplinerna Enskilda forskare Nationellt fokus, eventuellt europeiskt Skepsis mot teori Utbildning för ämneskunskapernas, inte färdigheternas skull

12 Hållning 2: Anpassning till nya villkor och belöningssystem Realitetsprincip: humaniora är för litet för att få bestämma sina egna villkor (”småspråksrationalisering”) Internationell publicering är nödvändig Samförfattarskap är bra Kvantitativa metoder för resursfördelning; framgång kan mätas Fokus på anställningsbarhet

13 Det finns ett annat svar… Erkänna och formulera humanioras egenart Erkänna värdet av samverkan – institutionellt, sektoriellt, internationellt Artikulera samhällsperspektivet med utgångspunkt i ett annat kritikbegrepp Skapa plats i forsknings- och utbildningspolitiken Inse att humanioras plats ytterst formuleras politiskt

14 Projektet ”Humanistisk kunskap i framtidens samhälle” Forskning Konferens Kulturhuset Stockholm mars 2011 Rapport 2011 Bok 2012 Alltings mått (Norstedts, september) Med Anders Ekström, KTH & Uppsala Universitet Riksbankens jubileumsfond, Institutet för framtidsstudier

15 Varför studera humanisterna? Anekdotisk, traderad kunskap Brist på empiri Humanioras ”eviga värden” vs humanioras nya historiska och sociala sammanhang; växten över tid och svårigheten att jämföra

16 Tre empiriska dimensioner arbetsmarknadsfrågor den historiska expansionen nya initiativ inom humanistiska programutbildningar

17 24/3/ Hur många är humanisterna? Med grundexamen År 1998: År 2008: Med doktorsexamen År 1998: 1881 År 2008: 3553

18 24/3/ Vad går att göra? Statsmakternas och universitetens dimensionering av olika utbildningar ”Prislappar” – samhällets värdering Kombinationsutbildningar, t.ex. ekonomi och humanistiska ämnen

19 24/3/ Löner och s ysselsättning Lägre andel sysselsatta bland humanister än bland de flesta andra grupper Lägre löner Anställning i offentlig sektor, liten i privat Kvinnor utgör merparten av dem med en humanistisk grundexamen och en ökande andel av dem med doktorsexamen

20 24/3/ Varför så låga inkomster? 1.Bristande information? 2.Spärrar till andra utbildningar och selektion till dessa utbildningar av dem med höga gymnasiebetyg? 3. Kompenserande löneskillnader?

21 Humanister vid universiteten Arkeologi – historia – engelska Studenter – personal – publikationer – samhällsengagemang

22 Antal studenter Lund och Uppsala

23 Personalens utveckling över tid

24 Antal publikationer Uppsala universitet

25 Humanisters uppdrag 1900, 1950 Tjänster vid läroverken och ämbetsverken Många aktiva i politisk och kulturell debatt Spelade humanisterna en större roll i samhället tidigare? (J-E Myhre, UiO:s historie 2011)

26 Och så var det framtiden…

27 ”The Globalized Anthropocene Knowledge Society” Vi behöver en förståelseram Den behövs för att formulera humanioras roll i framtidens samhälle Men det är inte humaniora som är det viktiga Det viktiga är samhället

28 The Anthropocene The name for much of the profound changes is becoming ”Anthropocene” Anthropocene is about humanity’s role on the global and geological scale But in practice it is all about what humans do and why – it turns attention to values, responsibility, collective action This is changing the humanities: putting the mass of already existing knowledge in contact with contemporary challenges

29 The big picture Humanity’s ecological footprint keeps expanding ’Planetary boundaries’ approaching, some already crossed Global population increasing – and global consuming middle class going from 1 to 4 billion in 1-2 generations ’Decoupling’, ’eco-efficiency’, ’ecological modernization’ – good ideas, tough to attain

30 Analyses are congruent IPCC IMF World Bank EU UNEP European Environment Agency …. Major global assessments and reports agree that the world is facing tremendous, exciting but also dangerous challenges

31 Varför steg samhällsvetenskaperna? Per Wisselgren: Samhällets kartläggare, Lorénska stiftelsen Gunnar Myrdal: An American Dilemma: The Negro Problem and Modern Democracy (1944) Gunnar Myrdal: Universitetsreform (1945) The bottom line: du måste göra något som är relevant för att kunna driva en reformagenda

32 Varför steg inte humaniora? Den sociala definitionen av expertis främjade kunskap inom ekonomi, ingenjörskonst, medicin, naturvetenskap Humanistisk självförståelse har varit kontrapunktisk, kritisk, utanförstående Exemplet SIDA

33 What can humanities do…?

34 Humanities back then… 1 May Uppsala, 1950’s

35 Vanliga (van)föreställningar om humaniora Humaniora missgynnas av strukturomvandlingen i högre utbildning och forskning Humaniora bidrar inte till tillväxt och konkurrenskraft Humaniora bidrar inte till grand societal challenges Ett område utan fokus, ambition, ansvarstagande Ett ”slappt” studium etcetera

36 Are perceptions changing? Early 21st century has brought profound challenges to the existing views of knowledge: 9/11 – the persistence of religion Climate change – it is about us, not just geophysics Global geopolitics changing – from Arctic to Asia Coupled crises – environment, economic, climate, debt, institutions, politics… Most established knowledge has proven unable to describe, understand, let alone predict and prevent this new world

37 Humanistisk kunskap i framtidens samhälle Research Councils UK: Pathways to Impact EU FP 7 Anti Corruption Program (2012): ”Det är inte brist på teknik som är huvudorsaken till att människor lider utan dysfunktionella samhällsinstitutioner” Utvidgning av ”miljörelevant kunskap” Horizon 2020, ESF-COST, SAMKUL, MISTRA…

38 Några iakttagelser från vår tid Världens främsta tekniska universitet är integrerade med hum-sam – alla top 20, nästan alla top 50 (THES 2011) MIT:s största donation, 100 MUSD 2001 (Kenan Sahin): 75% till humanistisk forskning Stanford: Woods Institute for the Environment+Stanford Environmental Humanities Project

39 Stanford University breaks records – 6.2 BiUSD in 5-year fund-raising Money from the Stanford Challenge is being used to fund an interdisciplinary approach to teaching and research on areas such as education, environment, human health and international affairs, officials said. “We’ve undertaken a new model in higher education, with experts from different fields joining together,” the school’s president, John Hennessy, said in a statement. “This kind of collaboration has enabled Stanford to assume a larger role in addressing global problems.”

40 Transformative humanities Digital humanities Visual humanities ’Turns’: linguistic, cultural, spatial, performative… Building new research environments for humanities: new faculties, departments So far though: few interesting major integrative environments for teaching, research, societal interaction in humanities

41 The Environmental Humanities and the new expertise Expanding understanding of ”relevant knowledge” Environmental expertise went through several phases, since 1945, encompassing new domains: ecology, demography, economics etc Limited progress under previous knowledge regimes Search for causes, roots, and remedies Search for ’relevance’ among humanities

42 An evolutionary view of environmental humanities Early scattered attempts in disciplines since at least the 1960’s (and in some like sociology, human geography since ca 1900) Growth in earnest from ca 1970 (archaeology, history, theology, philosophy) Since 2000 – rapid growth – link to Anthropocene? Programs, journals, funding patterns now start flourishing

43 Pläderingar för humanistisk kunskap Martha Nussbaum, Not for profit: Why democracy need the humanities (2010) Behovet: Narrativ kompetens – berätta världen på nya sätt Verkligheten: Ekonomisk syn på utbildning Debattböcker i Norge, Danmark, Sverige ”Därför behöver Sverige reformera sin forskning”, DN Debatt 5 dec 2011

44 Vad humanistisk kunskap kan göra Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching (Stanford University), 2011 Instrumentellt värde: bättre problemlösning och förmåga till kreativt och analytiskt tänkande multiple framing, att se en fråga ur flera perspektiv samtidigt Omdöme och expertis

45 Omformulera humanioras praktik Hur ser de sociala och organisatoriska former ut som gör humaniora i framtiden? Både disciplinär och post-disciplinär Tematisk Hybridisk Flexibel Integrativ … men i grunden humanistisk!

46 Formulera en humaniorapolitik! Forskningspropositioner sedan 1982 – ingen artikulerad roll för humaniora Norge: bra med en humaniorastrategi (som kan utvecklas successivt) Kunskapshierarkier och relevant kunskap är historiska företeelser – kan ändras, kommer att ändras! Tim Ingold: ”We learn as we go”

47 The humanities – ”where the action is!” TACK!


Ladda ner ppt "Et humaniora nede för telling? Forskningspolitiska infallsvinklar och internationella perspektiv Sverker Sörlin Avd. för historiska studier av vetenskap,teknik."

Liknande presentationer


Google-annonser