Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förskolan och mångfalden Johannes Lunneblad. Kultur och identitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förskolan och mångfalden Johannes Lunneblad. Kultur och identitet."— Presentationens avskrift:

1 Förskolan och mångfalden Johannes Lunneblad

2 Kultur och identitet

3 Kultur Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.

4 Det humanistiska kulturbegreppet Kulturbegreppet i den här betydelsen avser särskilt kvalitetsorienterade uttryck av underhållning och konstnärligt relaterat skapande. Begreppet håller sig nära vissa genrer av kulturellt skapande; främst litteratur, konst, musik, scenkonst, och film men även formgivning och arkitektur. FinkulturPopulärkultur

5 Det socialantropologiska kulturbegreppet Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig. Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle". Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, religion, ritualer, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem.

6 Det sociologiska kulturbegreppet Kultur betyder i den här meningen mänskligt beteenden som beror på socialisering, den inlärningsprocess där uppväxande individer lär sig fakta, normer och värderingar från tidigare generationer och som skiljer en grupp från en annan. UngdomskulturerArbetarkultur Medelklass …

7 Kultur som meningsskapande Kultur som meningssammanhang Kultur som meningssammanhang Kultur som process Kultur som process Kultur som förståelse Kultur som förståelse Kultur som språk Kultur som språk

8 Vad är språk? Symboler är sociala fenomen Symboler är sociala fenomen Symboler definieras och förstås utifrån dess användning och funktion i olika sammanhang Symboler definieras och förstås utifrån dess användning och funktion i olika sammanhang Symboler kan ha olika betydelse och funktion i olika sammanhang Symboler kan ha olika betydelse och funktion i olika sammanhang Symboler är dynamiska, öppna för förändringar Symboler är dynamiska, öppna för förändringar

9

10 HUND HUND Dog Dog

11 Tänk på vad det står här! Tänk på vad det står här!

12 Språket föregår identiteten Språket föregår identiteten

13 Identitet Identitet Identifikation Identifikation Speglingsteorier Speglingsteorier

14 Etnicitet Folkgrupp Folkgrupp Språk Språk Geografiskt ursprung Geografiskt ursprung Hudfärg Hudfärg Religion Religion

15 Tanken på att det skulle vara möjligt att i en absolut mening hävda förekomsten av en svensk kultur, en svensk etnos – vilket ju vissa gör – förutsätter att svenskheten och det svenska språket uppstod när inlandsisen smalt bort, att det då för mer än år sedan likt svampar, poppade upp människor ut marken, människor som oberoende av varandra började prata svenska och tälja dalahästar. Naturligtvis kan vi i vardaglig mening prata om svensk kultur, men det finns ingen urkälla (Sernhede, 2002 s 235). Tanken på att det skulle vara möjligt att i en absolut mening hävda förekomsten av en svensk kultur, en svensk etnos – vilket ju vissa gör – förutsätter att svenskheten och det svenska språket uppstod när inlandsisen smalt bort, att det då för mer än år sedan likt svampar, poppade upp människor ut marken, människor som oberoende av varandra började prata svenska och tälja dalahästar. Naturligtvis kan vi i vardaglig mening prata om svensk kultur, men det finns ingen urkälla (Sernhede, 2002 s 235).

16 Med tiden förstod vi att vår hembygd egentligen inte tillhörde Sverige. Vi hade liksom kommit med av en tillfällighet. Ett nordligt bihang, några ödsliga myrmarker där det råkade bo människor som bara delvis förmådde vara svenskar. Vi var annorlunda, en aning underlägsna, en aning obildade, en aning fattiga i anden (Niemi 2001s 49) Med tiden förstod vi att vår hembygd egentligen inte tillhörde Sverige. Vi hade liksom kommit med av en tillfällighet. Ett nordligt bihang, några ödsliga myrmarker där det råkade bo människor som bara delvis förmådde vara svenskar. Vi var annorlunda, en aning underlägsna, en aning obildade, en aning fattiga i anden (Niemi 2001s 49)

17 Förskolans uppdrag Förskolans uppdrag I Sverige har förskolan sedan 1970-talet varit del av samhällets politiska intentioner och en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter. I Sverige har förskolan sedan 1970-talet varit del av samhällets politiska intentioner och en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter. I dagens styrdokument beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle. I dagens styrdokument beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle. Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktigheten i andras kulturer bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in andras villkor och värderingar. Genom arbetet i förskolan skall varje barn få möjlighet att känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer. Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktigheten i andras kulturer bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in andras villkor och värderingar. Genom arbetet i förskolan skall varje barn få möjlighet att känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer.

18 I en klass för sig (Ambjörnsson 2004) Och kläderna kontrar Lovisa snabbt fortfarande med mat i munnen. ”kläderna... Skulle aldrig kunna tänka mig Buffalosskor då är det kört. Har en kille Buffalos då har han en viss attityd” Både Minna och Karin nickar. ”Men vad händer om du ändå skulle bli intresserad av en sådan kille då?, undrar Johanna Karin: Det blir man inte. Det är bara inte min grej va! Louisa: men om en kompis köper Buffalos så slutar man inte umgås med dem, men man blir inte kompis med en Buffalos. Minna: men det är skillnad på vilka fula skor som helst och Buffalos. För det är ett helt program. Fanny: Vad då för program? Mina: Ja, om det är en tjej som har sådana då har hon kanske blonderat hår... Eller hjälp mig!

19 Lovisa: Jamen alltså hål i näsan, typ ofta invandrare, savannlinne och H&M byxor. Inga märkeskläder, och mycket så här urringat. Karin: Typ någon som springer runt i och skriker korridoren. Det är liksom ingen mans kulle bli kompis med. Alla ser typ likadana Ut. ( Minna lutar sig tillbaka i stolen och tittar ut över matsalen. En av ”mattanterna”, en ganska ung kille med afrikanskt utseende torkar av några bord lite längre bort. Han har en vit arbetsrock under vilka ett par Buffalos sticker ut. Minna pekar mot honom och förklarar att han är en kickerstyp. En sådan man inte skulle umgås med. Han är inte ens trevlig). Jonas: Men hur trevlig skulle du vara om du var mattant då? Minna: Men jag skulle aldrig bli mattant! Karin: Förutom om jag fick typ i månaden, med det får man inte.

20 Förskolan och mångfalden I avhandlingen studerar jag arbetet på en förskola i ett multietniskt område genom fältstudier under en period på 18 månader. Intresset riktar sig mot hur pedagogerna diskuterar kring ett mångkulturellt arbetssätt och hur pedagogerna förhåller sig till den kulturella mångfalden i barngruppen, samt vilka möjligheter barnen ges att förstå sig själva och det mångkulturella samhället i förskolans verksamhet. I avhandlingen studerar jag arbetet på en förskola i ett multietniskt område genom fältstudier under en period på 18 månader. Intresset riktar sig mot hur pedagogerna diskuterar kring ett mångkulturellt arbetssätt och hur pedagogerna förhåller sig till den kulturella mångfalden i barngruppen, samt vilka möjligheter barnen ges att förstå sig själva och det mångkulturella samhället i förskolans verksamhet.

21 ”så att vi kan ta upp det här” Susanne: Det är det att vi vill få information om vad barnen firar hemma. Maja: … så att vi kan ta upp det här. Karin: Ja! Maja: Det tror jag… Karin: Och vilken sång som hör ihop med den högtiden, för det har vi ju som vid jul. Maja: … eller ramsa. Karin: Ja och sedan vad de gör. Maja: Kan vi skriva upp några punkter som man kan skriva ut på data och lämna ut? Susanne: mm Maja: Det finns förresten en sådan ”Mångkulturell almanacka” att beställa. Jag såg den i tidningen Förskolan, fast den är säkert jättedyr. Karin: Att beställa i tidningen? Maja: Ja, nja. Jag såg ett telefonnummer. I den står ju alla de här… Vad som firas. Susanne: Ja…

22 Maja: Ja det är ju ännu bättre, då har man det också. Karin: Det tycker jag är bra. Maja: Jag kan ju ringa och fråga? Susanne: mm Maja: Vad var det vi sa att vi skulle skriva. Vilka högtider? Karin: Då behöver vi ju inte ta våra pengar. Den kan vi fråga ifall vi får köpa. Maja: Ja, det är jättebra. Karin: Då får alla komma och fråga oss, för det är ju i hela husets intresse. Faktiskt. Maja: Vad sa vi nu… (skriver samtidigt) Sång ramsa… Susanne: Sång, ramsa. Maja: Som kännetecknar den högtiden. Karin: … som förknippas med den högtiden, kanske. Susanne: Vilken månad då? Maja: Ja, vilket datum.

23 ” Fast högtiderna hänger ju ihop med deras religion” Susanne: Vad är det vi vill och vad är det vi…? Karin: Jag tycker det räcker med högtider. Jag behöver inte veta deras religion. Susanne: Fast högtiderna hänger ju ihop med deras religion. Karin: Men måste man fråga om det, eller tror ni inte att det kan vara lite privat. Susanne: Ja det tycker jag också. Det har vi kanske inte med att göra. Men just när de berättar om högtider kommer det att vara med deras religion, då blir det automatiskt. Karin: Då får de säga det. Men man behöver inte ställa det som en fråga

24 ”De kan ta med sig gitarren” Susanne: Kan vi inte fråga, på något sätt om de den dagen, kanske… Om de vet det långt innan, om de vill vara med oss och göra något. En förmiddag eller eftermiddag, om de är lediga från skolan eller så. Karin: mm Maja: Skulle ni kunna tänka er, så skulle man kunna skriva, och berätta… Susanne: … kanske en förmiddag eller eftermiddag, om de är lediga från skolan. Maja: … och berätta. Susanne: För det är ju lättare än att vi… Att sitta där och försöka sjunga något. Maja: Det blir perfekt! Susanne: Ja för de går ju halva dagar i skolan, en del så där. Karin: De kan ta med sig gitarren, om de är musikaliska. Susanne: Det tror jag skulle vara roligt, så blir barnen stolta. Maja: (skriver samtidigt) Skulle ni kunna tänka er att komma och berätta den dagen..

25 ”De har ju den där guldfisken också” Karin: Men de kanske bakar något speciellt eller äter något speciellt? Maja: Ja, det är ju det med gräset. Karin: De har ju nyår nu. Maja: Skall vi skriva det? Bakar och äter och så… Susanne: Ja vad man bakar eller äter. Maja: Det kan vi skriva. Karin: De har ju den där guldfisken också. Den som simmar runt i den där skålen. Susanne: Va? Det har jag aldrig hört talas om? Karin: Jo, men de köper ju fiskar. Maja: Vilka då? Karin: Jag kommer inte ihåg vilka det är … och sår gräset. Susanne: Ja, gräset… ”norror”. Nyår. Maja: ”Norras” Karin: ”Nooroz”… Maja: ”Newrooz”… man säger olika. Karin: Man planterar gräs, men det gör vi ju också vid påsk.

26 ”Vilka är de?” Maja: Men detta räcker kanske. Vi skall skriva ut lappar på data och lämna ut lappar till dem. Susanne: Vilka är de? Maja: Farsi, Hussein, Kerstin, Jasmin. Är det någon mer? Sebastian firar nog inte? Susanne: Nej det tror jag nog inte? Karin: Vem är det mer? Maja: Jasmin, Hanna (syskon). Vi har Hussein. Karin: Vi har inte så fruktansvärt många längre. Susanne: Björnbäret har många, de har många invandrare tycker ni inte det? Maja: Jag skriver ner Farsi och Hussein.

27 ”Lena, vad är de?” Susanne: Det här, var det inga fler vi skulle skicka till? Maja: Ali då? Karin: Stod inte han med? Maja: Nej. Susanne: Nej. Karin: Nej, för han skall vara med, en kurd i gänget. Maja: Farsi, Lena, Hanna, Hussein. Susanne: Ali, fem då. Karin: Jasmin och Hanna. Susanne: De är araber och så har vi kurder och perser. Maja: Lena, vad är de? Susanne: Iranier, perser. Maja: Jaha... Karin: Hussein är kurd va? Susanne: Farsi är pers, iranier. De säger att de pratar persiska.

28 Målsättning: avdelning Smultronet ” Personalgruppen/avdelningens intresse och behov” ” Personalgruppen/avdelningens intresse och behov” /---/Vi tycker att det känns viktigt att ta till vara de olika kulturerna i vår barngrupp och få in detta område som en naturlig del i verksamheten. /---/Vi tycker att det känns viktigt att ta till vara de olika kulturerna i vår barngrupp och få in detta område som en naturlig del i verksamheten. ”Verksamhetsmål utifrån Lpfö 98” ”Verksamhetsmål utifrån Lpfö 98” /---/Vi vill på olika sätt belysa barnens olikheter t. ex ska vi i vår verksamhet föra in de olika kulturerna i barngruppen genom sånger, ramsor, traditioner och lekar från andra länder. /---/Vi vill på olika sätt belysa barnens olikheter t. ex ska vi i vår verksamhet föra in de olika kulturerna i barngruppen genom sånger, ramsor, traditioner och lekar från andra länder.

29 Men vad hände sedan….? Men vad hände sedan….?

30 ” Det har vi helt misslyckats med…” Maja: (Läser) Vi har skrivit att vi på olika sätt vill belysa barns olikheter till exempel skall vi i vår verksamhet, kulturerna … Susanne: … det har vi verkligen gjort kort och… Maja: … i barngruppen. Susanne: Lång, kort och smal och … Maja: Men inte de olika kulturerna, det har vi helt misslyckats med tycker jag. (Läser) Genom sånger ramsor och traditioner från andra länder. Karin: Nej, vi har inte hunnit med det.

31 ” Ja, då har vi ju inte några rätt” Maja: Belysa barns olikheter... Har inte vi haft den något annat år… Vi har inte… Jag fattar inte vad det står där. Karin: Vad står det? Maja: Det är målet att lära barn att respektera och tolerera varandras olikheter och utveckla empatisk förmåga. Så har jag skrivit, beskrivning: vi vill på olika sätt belysa barns olikheter till exempel skall vi i vår verksamhet föra in de olika kulturerna i barngruppen genom sånger, traditioner, ramsor, lekar och annat. Susanne: Det är de olikheterna vi menar då? Maja: Mm… Karin: Ja, då har vi ju inte några rätt. Maja: Ja, inte bara… Karin: Eftersom vi har skrivit i beskrivningen så. Maja: Ja, tolerera och respektera varandras olikheter. Vi menar väl även de här andra, även om vi inte skrivit så.

32 ”Det fanns liksom ingen tid” Susanne: Vi såg ju det i början av hösten. Vi skulle ta med hans familj och allt var det var … Men man hinner ju inte allt. Maja: Nej, det gör man ju inte. Men det här är ju ganska viktigt tycker jag - faktiskt, eftersom vi har en mångkulturell barngrupp. Karin: Javisst. Maja: Så det är något som vi behöver prioritera. Susanne: Få in det, det blev lite osynligt. Maja: Vi kunde ju fått in det. Men nu så gjorde vi inte det. Det fanns liksom ingen tid.

33 ”Vi kan ju inte hitta på egna ramsor ” Maja: Men… då får man väl ta tag i det mer tycker jag. Susanne: Vad skall vi göra då? Vi kan ju inte hitta på egna ramsor. Maja: Då får vi väl ta deras kulturer själva då utan… Karin: Men vi kan ju inte hitta på egna ramsor. Maja: Nej, men vi kunde ha gjort något annat… Tagit reda på vad de firar och så. Det tycker jag vi skall göra till hösten. /---/ Karin: Men jag känner, det är ingen mening att tvinga dem. Vill de inte så vill de inte. Maja: Nej, men vill de inte så. Men jag tycker att vi… Karin: I så fall får det ju komma från oss, för det kommer ju inte från dem, de är ju inte så intresserade av att vi skall ta upp det i barngruppen. Maja: Nej, men det är viktigt tycker jag. Susanne: Ja visst. Men jag känner att få med dem det går inte.

34 ” Skall vi skriva varför?” Maja: Skall vi skriva varför? Susanne: Nej. --- Maja: Vad skall vi skriva om det? Susanne: Vad skrev du som: varför inte? Maja: Jag har bara skrivit: vi har inte aktivt arbetat med barnens kulturella ursprung Karin: Nej, men skriv att vi lämnade ut… Susanne: Vi hade inte tid. Karin: Vi kan väl skriva att vi lämnade ut ett papper till föräldrarna… Vi försökte få föräldrarna delaktiga genom… Maja: Skriva? Karin: Vad skall vi kalla det. Susanne: Frågeformulär om deras hemland? Karin: … med sånger och ramsor. Susanne: Men det var ingen som lämnade in och då föll det. Vi glömde av det. Karin: De glömde av det själva. Maja: Men vi kan ju inte skylla på föräldrarna ändå.

35 Så hur ska vi förstå de svårigheter pedagogerna hade att genomföra målsättningen … Så hur ska vi förstå de svårigheter pedagogerna hade att genomföra målsättningen … Traditioner, rutiner, värderingar och normer i förskolans verksamheten Traditioner, rutiner, värderingar och normer i förskolans verksamheten Den samhälliga bilden av det ”mångkulturella” Den samhälliga bilden av det ”mångkulturella”

36 ”Det är samma” Maja: Men Nicholas… Vill du ha? (Maja frågar Erik) Erik: Vad är det för… (Erik pekar på skålen med Nadia och Amelas köttfärssås på det andra bordet) Maja: Det är nöt… Det är Nadia och Amelas köttfärssås. Det är samma. Irfan: Vill ha… Maja: Vad heter det då... Spagetti heter det. --- Irfan: Varför äter de den? Maja! Varför äter de den? Maja! Varför äter de den? Maja: Åh… det är samma köttfärssås. Det är Nadia och Amelas köttfärssås. Erik: Samma… Irfan: Aeehe Maja: Det är nästan samma. Den smakar nog likadant, tror jag.

37 ”Andra firar andra saker” Maja (läser): Det är ljuset och glädjens dag, alla barns dag och väntans dag, för vi väntar på Jesus som skall komma till jul, hans födelsedag. Firar ni jul? Stina: Ja, vi firar jul. Vi skall vara hos farmor. Maja: Firar ni jul, Prajay? Prajay: Nej! Maja: Firar ni inte jul? Prajay: Nej! Maja: Prajay, ni har inga julklappar hemma?… Dayako, firar ni jul? Dayako: Vet inte? Maja: Nej, det är inte alla som gör det. Andra firar andra saker.

38 ”Det får ju komma naturligt” Karin: Det här är med Tottes granne, från Iran. (alla skrattar) Susanne: De har vi ju inte fått in ännu ju. Maja: Men om vi får med lite… Om vi börjar med de högtiderna så… Karin: Men vi kanske inte får med dem. Och då är det väl inte intressant då. Susanne: Ja, det känns lite påtvingat. Att tvinga in det. Att vi skall ha med något liksom så… Maja: Ja… nej … Susanne: Det får ju komma naturligt. Maja: Om vi pratar om någon högtid, så kanske vi kan få med det, menar jag. Susanne: Ja… Maja: … när det passar sig.

39 PRIVATÄGDA FLERFAMILJS- HUS KOMMUNALT ÄGDA FLER- FAMILJSHUS BOSTADSRÄTTER RADHUS OCH VILLOR FÖRSKOLAN SKOGSBACKEN

40 ”så kallade invandrarområden ” Elisabet: Rävberga är ett av kommunens så kallade invandrarområden. Det är här och på Höjden och i Grästorp som det bor invandrare. Det fanns en hel gata här ett tag, där det inte bodde några svenskar. Det var kaos i tvättstugorna och bråk på gårdarna. Men det kommunala Fastighetsbolaget gick in och stoppade inflyttningen. För att få flytta hit nu krävs arbete eller att man studerar. Det har blivit bättre nu, fast området har fortfarande låg social status. Det märks när man träffar personal från förskolor i andra områden i kommunen.

41 ”Jag läste i tidningen” Ann: Jag läste i tidningen att det var en familj som kände sig diskriminerad för att de inte fick någon lägenhet på en av gårdarna här i området. Fastighetsägarna menade att de hade fyllt sin kvot. Att det redan bodde trettio procent invandrare på gården. Ann: Jag läste i tidningen att det var en familj som kände sig diskriminerad för att de inte fick någon lägenhet på en av gårdarna här i området. Fastighetsägarna menade att de hade fyllt sin kvot. Att det redan bodde trettio procent invandrare på gården.

42 ”Jag brukar säga att jag bor på Blomstergatan” Ann: Rävberga har en negativ klang. Det är lite löjligt egentligen men jag brukar säga att jag bor på Blomstergatan, som nu när du frågade, istället för Rävberga fast det bara skiljer en gata. Men att Rävberga har en negativ klang beror på att det är ett invandrarområde. Blomstergatan tillhör egentligen samma upptagningsområde. Men det är många föräldrar som kör sina barn till daghem i andra områden. Vi har grannar som frågar hur vi kan ha våra barn här. Ann: Rävberga har en negativ klang. Det är lite löjligt egentligen men jag brukar säga att jag bor på Blomstergatan, som nu när du frågade, istället för Rävberga fast det bara skiljer en gata. Men att Rävberga har en negativ klang beror på att det är ett invandrarområde. Blomstergatan tillhör egentligen samma upptagningsområde. Men det är många föräldrar som kör sina barn till daghem i andra områden. Vi har grannar som frågar hur vi kan ha våra barn här.

43 ”Här går gränsen” Cecilia: Här går gränsen. På den sidan är det bostadsrätter och på denna sida gatan är det hyreslägenheter. Här nere mot vägen är det finare hyreslägenheter och kanske också den gården där, de har privata fastighetsägare. Men sedan är det tre gårdar i mitten av området som det kommunala Fastighetsbolaget äger. Det sociala (socialtjänsten) har lägenheter där, och det är också där som invandrarna bor

44 PRIVATÄGDA FLERFAMILJS- HUS KOMMUNALT ÄGDA FLER- FAMILJSHUS BOSTADSRÄTTER RADHUS OCH VILLOR FÖRSKOLAN SKOGSBACKEN Utrikes födda 20% Utrikes födda 9% Utrikes födda 30%Utrikes födda 18%

45 PRIVATÄGDA FLERFAMILJS- HUS KOMMUNALT ÄGDA FLER- FAMILJSHUS BOSTADSRÄTTER RADHUS OCH VILLOR FÖRSKOLAN SKOGSBACKEN Disponibel inkomst 2-barnsfamilj: kr Disponibel inkomst 2-barnsfamilj: kr Disponibel inkomst 2-barnsfamilj: kr Disponibel inkomst 2-barnsfamilj: kr

46 Målsättning: avdelning Björnbäret Utveckla barnens sociala kompetens Utveckla barnens sociala kompetens /---/Acceptera och respektera olika kulturtillhörigheter och framför allt se andra människor som en tillgång. /---/Acceptera och respektera olika kulturtillhörigheter och framför allt se andra människor som en tillgång. Utveckla barnens kognitiva och kommunikativa kompetens Utveckla barnens kognitiva och kommunikativa kompetens /---/Skapa intresse för andra språk. /---/Skapa intresse för andra språk. Utveckla barnens kognitiva och kommunikativa kompetens Utveckla barnens kognitiva och kommunikativa kompetens /---/Vi tillvaratar de kulturgrupper vi har i gruppen genom att ta del av sånger och ramsor från de olika länderna. /---/Vi tillvaratar de kulturgrupper vi har i gruppen genom att ta del av sånger och ramsor från de olika länderna.

47 ” Du har landat i Thailand?” Kerstin: Jag kommer att fråga var och en. Alla skall få berätta. Sandra du hade kommit på något ställe. Sandra: Afrika. Kerstin: Afrika. Vad ser du i Afrika? Vad ser du där du har landat? Sandra: En orm. Kerstin: Djur alltså… Sandra: Mm… Kerstin: Viktor? Viktor: Thailand. Kerstin: Du har landat i Thailand. Vad ser du? Viktor: Ormar. Kerstin: Är de farliga? Då sitter du kanske kvar i helikoptern?

48 ”Titta här är pappa född” Karim: Vilken har jag målat? Karims pappa: Den! (Karims pappa pekar på den iranska flaggan). Karim frågar igen sedan när Monica kommer. Karim: Vilken har jag målat? Monica pekar på den iranska flaggan och säger: Den! Titta det står ju till och med ditt namn på den. Men jag tror att du ritade en till? Jag tror att du målade Fatimas flagga också. Monica tittar på den men ser inget namn. När Monica gått iväg står Karims och Fatimas pappa kvar och tittar på kartan och på vart de olika trådarna går ut i världen. Efter en stund frågar Karims pappa mig: Thailand? Vem är det som…

49 ”För det har funnits vissa tendenser…” Kerstin: För det har funnits visa tendenser bland de stora pojkarna, att man inte är lika bra om man inte bara pratar svenska. Och ja, det har väl uttryckts här… Den här tråkiga inställningen till invandrare. ---Felix är ett sådant exempel. Han kan spanska lika bra som svenska. Vi har lyft fram att han kan något utöver det vanliga. Att det kan hjälpa att lyfta fram barnen med annat hemspråk

50 ”… det handlar egentligen om barnens hemkulturer…” Kerstin: Vi har pratat om barnens olika kulturer tidigare, men nu så sa vi att egentligen handlar det om barnens hemkulturer – så som man gör i hemmet. Det kan sedan var lappländsk eller kurdisk kultur, men för barnen så spelar det ingen roll. Det är det som man gör hemma som är det normala. Barnen tänker inte så mycket på om det är kurdisk kultur eller vilken kultur det är.

51 ”För alla har ju en hemkultur” Kerstin: Det var så här, hur skall vi få in det här med hemkultur, eller något sådant, barnens språk och kultur. Barnens hemspråk kallade vi det först. För då hade vi inte kommit på att vi skulle kalla det för hemkultur. Monica: Just det, in i det temat som vi hade… Kerstin: … för det tyckte vi att vi hade behov av att få in… alla olika språk och länder som barnen kommer ifrån. Monica: Ja, vi kunde ju inte komma på hur vi skulle göra… Men så kom vi ju på det…. För alla har ju en hemkultur. Kerstin: För det var ju så, att där är Kalle och han pratar ett konstigt annat språk som ingen förstår och då skall vi låta han ta hit saker till förskolan för att visa hur annorlunda han är. Men så är det ju inte då, utan alla har en hemkultur. Som de tar med sig hit och att det även skall få vara synlig här. Som finns… Kultur betyder att det är något levande. Monica: Ja, precis… Men det tog ett tag innan vi kom på det.

52 En mångkulturell undervisning har att göra med grundläggande krav på all undervisning. En mångkulturell undervisning har att göra med grundläggande krav på all undervisning. I varje klassrum finns elever från många kulturer. Det behöver inte betyda att man har många olika invandrargrupper i klassen. Även i klasser som tycks förhållandevis homogena har varje och envar av eleverna en alldeles egen kulturell bakgrund, med särskild familjehistoria, särskilda vanor och tankesätt som skiljer sig från kamraternas. När man för samman skillnader mellan elever till större helheter med utgångspunkt i sådant som kön, social tillhörighet, hemland osv. kan man diskutera mångkulturalitet på en mer strukturell nivå. Men grunden i utbildningssammanhang har att göra med det alldeles konkreta - att erkänna och synliggöra den personliga historien hos var och en av eleverna. All undervisning måste ha sina rötter i elevernas kulturer, i det mångkulturella (SOU 1996:143 s 11).

53 Tack! Tack!


Ladda ner ppt "Förskolan och mångfalden Johannes Lunneblad. Kultur och identitet."

Liknande presentationer


Google-annonser