Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Konferens i Helsingfors Arcadia.

En presentation över ämnet: "Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Konferens i Helsingfors Arcadia."— Presentationens avskrift:

1 Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Konferens i Helsingfors Arcadia

2 Forskningsområden: Ungdomar och vändpunktsprocesser 15-20 år Val av livsstil 1998– unga i tvångsvård Steget 2001 –unga i öppenvård YAR 2003-2007 unga kriminella Vilja 2007 - unga i marginalen/arbetslösa Game time BBK 2008 unga i förebyggande verksamhet (basket) Spektrum 2010- unga med diagnos/familjer NPS, AD/HD Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen Umeå Stig-Arne.Berglund@socw.umu.se

3 "På spaning efter det som står emot, härdar, stärker, inspirerar och förändrar problematiska livssituationer....." Resiliens – om att hantera svårigheter och skapa möjligheter

4 planering Vändpunkter och vändpunktsprocesser – bakgrund och begrepp Vändpunkter och vändpunktsprocesser – bakgrund och begrepp Vägar in i problematiska livsstilar Vägar in i problematiska livsstilar Bemötande på samhällsnivå Bemötande på samhällsnivå Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens? Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?

5 Resilience - återfjädringskompetens bra resultat trots risk och dåliga odds Rutter (2000) Werner, Smith (2002)

6 Ramvillkor för resilience Trygg känslomässig anknytning till andra, minst en nära förtrogen Trygg känslomässig anknytning till andra, minst en nära förtrogen Egen erfarenhet att behärska viss färdigheter Egen erfarenhet att behärska viss färdigheter Michael Rutter

7 Resiliens i vardagsformat Spontanläkning och skyddsänglar Spontanläkning och skyddsänglar Vändpunkter, korsvägar, statuspassager och nyckelövergångar i livet Vändpunkter, korsvägar, statuspassager och nyckelövergångar i livet

8 Vändpunkter och vändpunktsprocesser

9 Vändpunktsprocesser - teorier om uppbrott och förändring ( Helen Fuchs Ebaugh) 1. De första tvivlen, funderingarna… 2. Sökandet efter alternativ 3. Vändpunkt (epiphany) 4. Process där man förändrar sin situation och utvecklar självbilder, livsstil som markerar att något hänt

10 Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny början: Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Göra sig själv begriplig utåt och inåt Göra sig själv begriplig utåt och inåt Utveckla självbilder som markerar förändring Utveckla självbilder som markerar förändring … en efterhandskonstruktion med bäring mot framtiden… eller ett symboliskt slut som markerar en ny början

11 Olika typer av vändpunkter Speciella händelser som gör att man vaknar Speciella händelser som gör att man vaknar Droppen som gör att bägaren rinner över och får nog Droppen som gör att bägaren rinner över och får nog Äntligen en godtagbar ursäkt att ändra sig Äntligen en godtagbar ursäkt att ändra sig Antingen -eller –situation en tydlig valsituation Antingen -eller –situation en tydlig valsituation Tidsrelaterade chanser dyker upp…det blir dax Tidsrelaterade chanser dyker upp…det blir dax

12 Vändpunktsberättelser kännetecknas av : Speciella situationer och händelser Speciella situationer och händelser Speciella människor och relationer/förnamn Speciella människor och relationer/förnamn Ökande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur.. Ökande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur.. Vinster i form av social uppmärksamhet och hopp om ett bättre liv Vinster i form av social uppmärksamhet och hopp om ett bättre liv

13 5 kunskapsargument Ytligt om förståelse och argument för socialpedagogiskt tänkande och bemötande

14 1. Miljön har avgörande betydelse Allt är inte personliga problem men riskerar alltid att bli det

15 Miljön lär ut: Ambitioner, attityder, stil och möjliga karriärvägar Ambitioner, attityder, stil och möjliga karriärvägar Rollmodeller, vänner och nätverk Rollmodeller, vänner och nätverk

16 Det som sammanbinder kriminella gäng Man är inte riktigt hemma någonstans utom i gänget Man är inte riktigt hemma någonstans utom i gänget Handlingar och erfarenheter ger samhörighet Handlingar och erfarenheter ger samhörighet Likartad livssituation binder människor samman Likartad livssituation binder människor samman

17 Argument 2: Det mest grundläggande är genus Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet (och miljöbundet) Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet (och miljöbundet)

18 Ropen på hjälp ser olika ut! Flickor och pojkar har inte samma uttrycksmedel Att inte äta, skära sig, vara destruktiv är för flickor lika tydliga uttrycksmedel som våld och aggressivitet är för pojkar

19 Argument 3: Livet är subjektivt och tar sig personliga vägar! ” det är bara svenskar med pyttesmå ballar som gillar skolan…. och jag är inte en sån! ”

20 Målgrupperna är inte homogena! Ensamhet, vilsenhet, ledsnad tar sig många olika uttryck Upplevelsen av att vara ”fel” är mer personlig idag!

21 Argument 4. Vanor…. de äter sig in i självbilder, identitetskänsla och livsstilar Man börjar rutinmässigt tänka, handla utifrån erfarenheter och vanor och skaffar sig en autopilot i vardagen för trygghet, kontroll och säkerhet …..man går på sin egen grej! Jmf kriminalitet, anorexi, spelberoende, våld och självdestruktivitet

22 Argument 5: Världen förändras och vi med den Ökad individualisering Det är svårare att vara nöjd med sig själv idag ! ?

23 Någon form av slutsats I allmänhet är det samma vägar in i problematiska livsstilar som det är ut ur dem I allmänhet är det samma vägar in i problematiska livsstilar som det är ut ur dem De människor och de sociala sammanhangen spelar avgörande betydelse De människor och de sociala sammanhangen spelar avgörande betydelse

24 Om bemötande i det stora… (samhällets pedagogik) …det föds varje år ca 100 000 barn… Mellan 9-11 % av dem kommer att leva i ett livslångt utanförskap eller i marginaliserade livsstilar

25 Vidgat samhällsekonomiskt perspektiv Priset för marginalisering/utanförskap är stort! Satsa på lönsamma sociala investeringar!

26 Ungdomar på glid

27 Har vi råd att låta bli? Utslagningsprocessen accelererar kolossalt från 17/18 år. Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Skolan, skolan, skolan…man är fortfarande kvar! Det är alltid lönsamt med förebyggande och aldrig för sent för behandlande insatser

28 Makten att definiera problem och sjukdomar Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller….?

29 Synsätt förändras över tid 1968-19900,6-0,7 % av alla elever tillhör särskolan 1968-19900,6-0,7 % av alla elever tillhör särskolan 2007 1,6 % av alla tillhör särskolan 2007 1,6 % av alla tillhör särskolan Nya grupper: Lindriga och/eller delvis annorlunda svårigheter än de traditionella Nya grupper: Lindriga och/eller delvis annorlunda svårigheter än de traditionella Stora lokala/geografiska skillnader Stora lokala/geografiska skillnader grundskoleplaceringar grundskoleplaceringar

30 Vad gör barn med det som görs med dem? Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild Förväntningseffekter är starka krafter, både plus och minus

31 Diagnosens funktion och process Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi (jmf life-script)

32 Diagnoser och sjukdomsberättelser erbjuder identitet ”personen får känna sig själv i den språkliga figur som berättelsen utgör och andra får möjlighet att erkänna personen i berättelsen” ”personen får känna sig själv i den språkliga figur som berättelsen utgör och andra får möjlighet att erkänna personen i berättelsen” (Hydén, 2005)

33 Diagnosens makt Hallerstedt, AH/DH i nytt ljus Thomas Ljungberg Det neuropsykiatriska paradigmet Skada eller funktionsstörning på hjärnan Skada eller funktionsstörning på hjärnan Ärftlighet 80%/skada 20 Ärftlighet 80%/skada 20 Ökad aktivitet i dopaminbalansen Ökad aktivitet i dopaminbalansen

34 ….Ifrågasätts Ärftlighet = sårbarhet? Ärftlighet = sårbarhet? Inget vetenskapligt stöd för skadetesen Inget vetenskapligt stöd för skadetesen Hur kan det komma sig att psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt) Hur kan det komma sig att psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt) Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande? Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande?

35 Ljungbergs stress/sårbarhetsmodell

36 AD/HD – stress-sårbarhetsmodell En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer

37 Integrera - inkludera Alla styrdokument pratar om detta – dvs att skolan ska ”i sin utformning och innehåll utgå från elevers olika förutsättningar” Alla styrdokument pratar om detta – dvs att skolan ska ”i sin utformning och innehåll utgå från elevers olika förutsättningar”

38 Upplevelsen av att duga och passa in är en förutsättning för hälsa och sjuklighet De som upplever sig minst sjuka klarar sig bäst De som upplever sig minst sjuka klarar sig bäst

39 Speciella svårigheter Agerar annorlunda Agerar annorlunda Svårt att förstå hur andra tänker Svårt att förstå hur andra tänker Svårigheter att kommunicera Svårigheter att kommunicera Svårt att hantera samarbete och förändringar Svårt att hantera samarbete och förändringar Provocerande asocial Provocerande asocial Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp

40 Speciella talanger är bra på arbete som kräver fokus på detaljer är bra på arbete som kräver fokus på detaljer bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst Perfektionism t ex i bokföring Perfektionism t ex i bokföring Bra problemlösare Bra problemlösare

41 Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sina förutsättningar Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sina förutsättningar

42 Vi har ett ansvar för vilken sida av myntet vi förstärker

43 Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter På samhälls-, grupp- och individnivå På samhälls-, grupp- och individnivå

44 Vad befrämjar resiliens - på individnivå?

45 …om bemötande i det lilla och att hitta sina livschanser… ”de gav aldrig upp” Det handlade om engagemang, tid, tålamod, envishet, peppning och coachning Det handlade om engagemang, tid, tålamod, envishet, peppning och coachning

46 Förändringsprocesser behöver: närhet/distans och framtidshopp - en förutsättning för att något skall hända! Upplevelsen av inspirationen och närheten är avgörande för att bemötande och pedagogiska metoder ska vara verksamma

47 skam – stolthet… man är sina samlade erfarenheter ”Ingen kan ta ifrån mig…. om än du frågar mig om 20 år… att jag själv skötte hästen och blev den han mest gillade och lydde” ”Ingen kan ta ifrån mig…. om än du frågar mig om 20 år… att jag själv skötte hästen och blev den han mest gillade och lydde” Stoltheten över …”att duga och klara av…” samlade goda erfarenheter är avgörande för… …självuppfattningens läkekonst

48 Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?

49 (M.A. Hubble, B.L. Duncan, S.D. Miller: The Heart & Soul of Change) Vad bestämmer utfall av behandling?

50 Terapeutisk relation 30 % Personligt förhållningssätt - empatiska, direkta och obyråkratiska Personligt förhållningssätt - empatiska, direkta och obyråkratiska Tillitsprocesser- man ska kunna kontinuerligt märka, resultat, ha korta och långa mål Tillitsprocesser- man ska kunna kontinuerligt märka, resultat, ha korta och långa mål Miljö, rykte, anda har betydelse inåt och utåt Miljö, rykte, anda har betydelse inåt och utåt Förmågan att skapa möjliga vändpunktssituationer Förmågan att skapa möjliga vändpunktssituationer

51 Inspirerande andra, tillfälliga förebilder, energigivare Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg en, trodde på en, fanns tillhands, fick en att tänka efter, skjutsade, sa ifrån drog en gräns, visade på alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snäll…

52 … de professionella som gett mig hjälp på vägen är några personer som vågade visa vem de var….

53 Avslutningsvis… är jag smittad av gott läkkött… Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv Tack för mig Ni får gärna höra av er på: stig-arne.berglund@socw.umu.se