Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PROBLEMATISERING KRING ARBETRELATERAD STRESS OCH KRÄNKNINGAR.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PROBLEMATISERING KRING ARBETRELATERAD STRESS OCH KRÄNKNINGAR."— Presentationens avskrift:

1 PROBLEMATISERING KRING ARBETRELATERAD STRESS OCH KRÄNKNINGAR

2 N ÅGRA VANLIGA MISSUPPFATTNINGAR / MYTER Psykisk sjukdom är mer accepterat idag” – Psykisk sjukdom är starkt stigmatiserande! ”Psykisk ohälsa är ett svenskt fenomen” – Ökande arbetsoförmåga på grund av psykiska sjukdomar har skett i alla utvecklade ekonomier! ”Psykisk ohälsa är ett nytt sjukskrivningsfenomen” – Ökande sjukfrånvaro för psykiska sjukdomar har i Sverige skett successivt från slutet av 1980-talet och framåt! ”Psykisk ohälsa är endast ett sjukskrivningsproblem” – Sjukskrivningar är toppen på isberget! Produktivitetsförluster hos de som fortfarande är i arbete är ett underskattat problem.

3 V AD TROR / VET DU ? Varför ökar sjuktalen de senaste åren? Är många sjukskrivna 2016? Vilka grupper har högst långtidssjukskrivningstal?

4 S TATISTIK

5 N YBEVILJADE SA PER 1000 REGISTRERADE FÖRSÄKRADE TAR HÄNSYN TILL ATT ANTALET REGISTRERADE FÖRSÄKRADE KONTINUERLIGT ÖKAR.

6 V EM DRABBAS AV PSYKISK SJUKDOM ?? Kvinnor 28 % högre risk än män Risken störst i åldrarna Risken högre för de med barn i åldrarna 3 – 12 år Högre risk i storstäder och förortskommuner Högre risk bland offentliganställda Högre risk om man har kontaktyrken (Källa : Försäkringskassan)

7 R ELATIV RISK (RR) FÖR ATT PÅBÖRJA SJUKFALL I SAMTLIGA DIAGNOSER ( LODRÄT AXEL ) OCH I PSYKISKA DIAGNOSER ( VÅGRÄT AXEL ) EFTER BOENDELÄN ( RIKSGENOMSNITTET UTGÖR REFERENSKATEGORI = 1)

8 R ELATIV RISK (RR) FÖR ATT PÅBÖRJA SJUKFALL I SAMTLIGA DIAGNOSER ( LODRÄT AXEL ) OCH I PSYKISKA DIAGNOSER ( VÅGRÄT AXEL ) EFTER YRKE ( GENOMSNITTET FÖR ALLA YRKEN UTGÖR REFERENSKATEGORI = 1)

9 S AMBANDET MELLAN ERGONOMISK ARBETSMILJÖ OCH SJUKFALL ALLA SJUKDOMAR

10 S AMBANDET MELLAN PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ OCH SJUKFALL I PSYKISK SJUKDOM

11 A RBETSTAKT ÄR VIKTIGASTE FAKTORN TILL SJUKSKRIVNING

12 R ELATIV RISK (RR) FÖR ATT PÅBÖRJA SJUKFALL FÖR OLIKA ÅLDRAR

13 ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ

14 K UNSKAPER OCH M ÅL Arbetsgivaren skall se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning samt hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsmiljöverket om kunskaper och mål

15 ARBETSBELASTNING F ÖREBYGG OHÄLSOSAM ARBETSBELASTNING KRAV RESURSER

16 KRAV Arbetsmängd Tidsramar Svårighetsgrad Emotionell påfrestning Kognitiv belastning Otydlighet i arbetsuppgifter

17 R ESURSERNA SKA ANPASSAS TILL KRAVEN I ARBETET Arbetsmetoder Arbetsredskap Kompetens Bemanning Socialt stöd från chefer och kollegor Återkoppling på arbetsinsats Möjligheter till kontroll i arbetet Möjligheter till återhämtning

18 A RBETSTAGARNA KAN HANTERA OBALANS GENOM ATT : Sänka kvalitén i arbetsresultatet Öka ansträngning/arbetsinsats Arbeta övertid eller hoppa över paus Ta risker

19 T ECKEN OCH SIGNALER PÅ OHÄLSOSAM ARBETSBELASTNING Låg kvalitet på eller sen leverans av arbetsresultat Bristande motivation, nedstämdhet, blir lättare irriterad än tidigare Försämrad koncentrationsförmåga, ökad glömska, svårare att komma igång och ta initiativ, svårare att fatta beslut Konflikter, samarbetssvårigheter, kränkningar Värk, sömnbesvär, mag-tarmbesvär Sjukskrivningar, sjuknärvaro, hög personalomsättning Olyckstillbud

20 B ALANS I PRAKTIKEN ? K LARGÖR ARBETETS INNEHÅLL TILLSAMMANS MED ARBETSTAGARNA ! Vilka arbetsuppgifter, vem gör vad Vilka resultat som ska uppnås med arbetet Särskilda arbetsmetoder Hur ska man prioritera om tiden inte räcker till Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd

21 K RAV I ARBETET SOM ÄR STARKT PSYKISKT PÅFRESTANDE Att bemöta människor i svåra situationer eller att fatta svåra beslut kan leda till känslor av frustration, sorg och otillräcklighet. Exempel på åtgärder kan vara: professionell handledning information och utbildning hjälp och stöd från chefer och kollegor rutiner för att hantera krävande situationer

22 A RBETSTID Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Arbetsmiljöverket om arbetstid

23 K RÄNKANDE SÄRBEHANDLING Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Arbetsmiljöverket om kränkande särbehandling

24 H UR SER DET UT HOS ER ? V ILKA RUTINER OCH KUNSKAPER FINNS PÅ ER ARBETSPLATS ?

25 H UR GÖR MAN ? Hur gör man när sjukskrivningarna ökar, flera slutar eller när arbetsklimatet försämras? Kan man bli friskare av att gå till jobbet?

26 E XEMPEL PÅ VARNINGSTECKEN Hög kontinuerlig arbetsintensitet Arbetstagarna tar sällan/aldrig ut raster/får inte återhämtning Stressrelaterade negativa resultat från medarbetarenkäter Tillbud och felbehandlingar Försämrade arbetsresultat Hög personalomsättning Stressrelaterade besvär, exempelvis sömnsvårigheter, konflikter på arbetsplatsen, otrivsel, vi – dom samt ökad polarisering En känsla av otillräcklighet inför uppdraget Frånvaro/sjukskrivningar ökar Omfattande övertid, stor flextidsbank osv.

27 F ÖRSTA STEGET U PPMÄRKSAMMA ARBETSGIVAREN Gör en skrivelse som du lämnar till arbetsgivaren eller lyfter i skyddskommitté. Lyft frågan med närmsta chef Lyft frågan på APT Lyft frågan i LSG/FSG (Skyddskommitté). Kan man i organisationen se strukturella symtom och orsaker till stress? Kontakta ditt kommunombud/huvudskyddsombud.

28 S TEG 2 K ARTLÄGGNING ( ARBETSGIVAREN ANSVARAR ) Möten (medarbetarsamtal, APT, arbetsgruppsmöten osv.) Samtal där arbetsgivaren talar med alla anställda enskilt eller i grupp. Enkäter för att hitta upplevda brister och orsaker. Företagshälsovården är en resurs för individer men även som delaktiga i kartläggningen. Tillgänglig statistik Upplevelsen av situationen på en arbetsplats kan vara olik för olika individer.

29 S TEG 3 Å TGÄRDA BRISTER I ARBETSMILJÖN de risker som identifierats i kartläggningsfasen bedöms utifrån allvarighetsgrad medarbetarna blir delaktiga i utredning och genomförande av åtgärder det som är möjligt åtgärdas direkt det för övriga risker görs en handlingsplan med så konkreta åtgärder som möjligt Exempel på åtgärder kan vara tydliggöra arbetsuppgifter och roller, minska arbetsmängd, öka bemanning, effektivare arbetsmetoder, utbildning, ökade möjligheter till samarbete, mailbegränsningsplan, tid för återhämtning, ökade stödresurser alla åtgärder tidssätts och att det är tydligt vem som är ansvarig för att åtgärderna det är tydligt hur och när uppföljning ska ske

30 V AD UTMÄRKER EN ARBETSPLATS DÄR MEDARBETARNA BLIR FRISKARE ( AV ATT VARA DÄR ) 11 faktorer som forskningen har hittat? Kan faktorerna rangordnas? Finns det fler som har betydelse?

31 I NTRESSANTA WEBBADRESSER https://www.suntarbetsliv.se/ https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/vara-vanners- verktyg/keds-sjalvskattningstest/ t.se/arbetsmiljoarbete/systematiskt- arbetmiljoarbete/checklista/allmanna- checklistor/psykosocial-arbetsmiljo_ifyllningsbar.pdf


Ladda ner ppt "PROBLEMATISERING KRING ARBETRELATERAD STRESS OCH KRÄNKNINGAR."

Liknande presentationer


Google-annonser