Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet"— Presentationens avskrift:

1 Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

2 * Min forskning har huvudsakligen handlat om grundskolan. * Forskningsprojektet, vars resultat föreläsningen till stora delar bygger på, genomfördes innan den stora flyktingströmmen mellan juli och december 2015. * Eftersom jag är utbildningssociolog intresserar jag mig främst för hur mottagandet och inkluderingen går till, inte hur den praktiska undervisningen och didaktiken i klassrummet ser ut. * Det har aldrig varit min intention att producera manualer med praktiska instruktioner om vem som bör göra vad för att systemet skall fungera bättre. * Min intention som forskare har alltid varit att beskriva, analysera och diskutera hur olika aktörer (lärare, elever, rektorer, föräldrar mm.) förstår sin position, vad de gör, hur de legitimerar sina handlingar samt vad det sammanlagda utfallet blir.

3 * Ny lagstiftning fr o m den 1 januari 2016 * Nya Allmänna råd från Skolverket * Kartläggningsmaterialet och instruktionerna från Skolverket * Relativt många utbildningsinsatser under 2015 i statlig, kommunal, regional och privat regi. * 71 000 nyanlända barn i åldern 1-18 under 2015

4 * Kartläggning inom två månader (obligatoriskt) och därefter årskursplacering * Förberedelseklass införs som en särskild form (ej särskilt stöd) för nyanlända elever i upp till två år, dock enbart delvis undervisning i FK * Prioriterad timplan – Omprioritering av timmarna till svenska/svenska som andraspråk under ett år (ej anpassad studiegång) * Nyanländ elev upp till fyra år

5 * Råden bör följas och huvudmannen skall ge rektorer, lärare och övrig skolpersonal förutsättningar att följa de allmänna råden. * Huvudmannen bör regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till lagens bestämmelser och vid behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna. * Rektorn har alltid ansvar för en elev oavsett om undervisningen fysiskt bedrivs i skolenhetens lokaler eller inte (t.ex. vid en central mottagningsenhet). * Rektorn ansvarar för att informera huvudmannen om resursbehov och för kvalitetssäkring av verksamheten för nyanlända. * Rektorn är pedagogisk ledare för FK och det måste finnas tydliga rutiner för övergången till ordinarie klasser. Rektorn fattar beslut om delvis placering i FK samt om prioriterad timplan (två separata beslut). * Övergången till ordinarie klass villkoras inte enbart av kunskaper i svenska språket, utan av elevens sammantagna möjligheter att tillgodogöra sig ordinarie undervisning. * Ett nyanlänt barn som skall börja i förskoleklass omfattas inte av den nya lagens definition.

6 * Tydligt ansvar * Tydlig distans till lagens skrivningar om särskilt stöd * Tydlighet i att insatserna skall utgå från elevens individuella förutsättningar och behov – elevernas röst räknas! * Tydliga ansträngningar att inte exkludera nyanlända elever från skolans sociala och pedagogiska sammanhang

7 * Olika länder, olika definitioner av de nyanlända. * Internationell forskning riktar omfattande kritik mot hur nyanlända elever behandlas i skolan – ingen nationell policy, segregering, avsaknad av resurser, lärare utan kompetens, inget eller begränsat stöd på modersmålet, diskriminering och mobbning, ensidig fokusering på språkinlärning mm. * Internationellt påpekar många forskare att innehållet (vad som erbjuds eleverna) måste vara viktigare än formen (hur det organiseras). * Vetenskapsrådets forskningsöversikt 2010 och dess slutsatser – forskningen är outvecklad på samtliga relevanta punkter. * Fortsatt avsaknad av empiriska undersökningar. * En tydlig trend i Sverige under de senare åren är att statliga aktörer som Skolverket, Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet samt kommuner, länsstyrelser och frivilliga organisationer har accelererat sin kunskapsproduktion inom området.

8 Mottagande Pedagogiskt utvecklande Relationella Hela systemet Intern organisatoriska Pedagogiskt förberedande

9 * Förberedelseklasser * Direkt integrering * Landning (mottagningsenhet) + FK (eller ordinarie klasser) + ordinarie klasser * Nyanlända från hela kommunen samlas i en eller två skolor i separata klasser * Särskilda skolor för nyanlända * Kombinationer av dessa generella modeller (bland annat bussning av elever)

10 * Segregation och integration * Exkludering och inkludering * Svenska som andraspråk och andra ämnen * Lärarkategorier som primärt arbetar med nyanlända (sva, modersmålslärare, studiehandledare) och ämneslärare * Föräldrar och lärare * Elevernas motivation och ambitioner och de skolprofessionellas uppfattning om vad som är realistiska mål att sträva efter * De skolprofessionellas vilja att göra det som behövs och konkreta hinder svåra att handskas med * Elevernas problem och elevernas styrkor * Elevernas heterogena bakgrund och homogena organisatoriska och pedagogiska strukturer

11 * Varken FBK eller OK i sig garanterar likvärdig utbildning för de nyanlända eleverna. * Paradoxalt nog verkar förberedelseklasserna temporärt skapa en känsla av pedagogisk och social inkludering, medan det motsatta gäller för ordinarie klasser. * Övergång från FBK till ordinarie system är den svaga länken i nyanlända elevers utbildning. * Nyanlända elevers skolsituation handlar också om de hierarkier och strukturer som eleverna möter i skolan – normer som gör dem “exkluderbara”. * Samverkan mellan olika lärarkategorier är nödvändig för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

12 Framgångsfaktorer för en positiv utveckling för mottagande av nyanlända elever * I tidigt skede göra en kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter. Enligt de allmänna råden för utbildning av nyanlända elever ska kartläggningen inte ske vid enstaka tillfällen utan måste göras stegvis. * Sprida resultaten till berörda lärare och anpassa undervisningen efter det som framkom i kartläggningen. * Ta fram gemensamma strategier. Ansvaret ska inte läggas på enskilda lärare. * Hur verksamheten är organiserad har betydelse. Vid övergång mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning behöver skolan säkerställa att information om den nyanlände eleven inte går förlorad och att det finns strukturer för samarbete och kommunikation mellan verksamheterna. * Skolan ska också ha höga förväntningar på elevens förmåga. Standardiserade lösningar som bygger på låga förväntningar och ett synsätt där nyanlända elever definieras som lågpresterande är kontraproduktivt. Källa: Skolinspektionen (2015, s.6)

13 * De nyanlända eleverna skapar starka band på de förberedande undervisningsnivåerna, band som består i flera år även efter att eleverna gått över till ordinarie undervisning. * Stigmatiseringens fyra källor: låg social position, språk, att stämplas som flykting och att vara en FK elev. * De nyanlända har svårt att komma in i gemenskaper på de ordinarie undervisningsnivåerna (de blir ignorerade) på grund av elevernas låga status och stigma. I första hand söker de nyanlända etablera kontakter med de elever som de själva uppfattar som ”invandrare”. * Elever med utländsk bakgrund tenderar dock att distansera sig i relation till nyanlända för att därigenom mildra effekterna av den egna stigmatiseringen. Ordet flykting används som en särskiljande diskurs. * De nyanlända tenderar att skylla sig själva för uteblivna relationer (skammen över svenska), men också att grupperingar av elever redan har fullbordats eller att de inte orkar ta kontakt. Många berättar om ensamhet. * Skammen över svenska påverkar aktivitetsgraden på lektionerna.

14 * Tarik: Det är jättesvårt för någon att integrera sig, verkligen jättesvårt. Vi äter mat tillsammans, sitter bredvid varandra i matsalen, men jag kunde absolut inte få kontakt med svenskarna. Jag kunde inte ens säga hej till dem. Ibland ville jag säga hej. Jag säger hej men får inget svar. De var rädda, de vill överhuvudtaget inte prata med mig, jag vet inte varför. Jag fick inga vänner, nu läser jag årskurs 9 på Språkintroduktionen. Vi är ungefär 18-19 elever i klassen, men alla dessa barn är invandrare som kommit från Syrien, Irak, Libanon, Afghanistan. Jag har inga svenska vänner och inte heller någon svensk klasskamrat. Men nästa år om jag börjar gymnasiet, kanske kan jag få svenska vänner eftersom där finns fler svenskar. * När svenskar passerar oss, deras blickar mot oss, de tittar på något sätt, de verkar se på oss som farliga men jag vet inte vilken otjänst eller skada vi har gjort mot det svenska samhället så att de tittar på oss på detta sätt. Jag gillar absolut inte det.

15 * Vill vara ”normala”, ”som alla andra”, ”gå i en riktig klass, läsa alla ämnen och få betyg” * Betydelse av att snabbt lära sig svenska (motivation) * Mycket vilja och ambition * Behöver hjälp och stöd, pedagogiskt och socialt (skillnader mellan förberedelse- och ordinarie klassen) * Uppmuntran och känslan/tecken på att de rör sig framåt, att de utvecklas * Ser tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet * Betydelse av att läsa ”koderna” (kulturell anpassning) * Positiva förebilder

16 * Hur nyanlända föräldrar uppfattar och erfar skolan måste betraktas i relation till en bredare kontext av lokal mottagning och social status. Välkomnande klimat, respektfullt bemötande och lämpligt boende är de viktigaste aspekterna. * Även efter relativt kort tid i Sverige och trots bristande kunskaper i svenska och trots uteslutande mediekonsumtion från hemlandet, var föräldrarna väl medvetna om etniska hierarkier mellan svenskar och invandrare. I segregerade områden gjorde föräldrarna en direkt koppling mellan ”inga svenskar” och utbildningens kvalitet. * Föräldrarna hade inga egentliga reflektioner om skolornas organisatoriska modeller (förberedelseklasser eller direkt integrering) eller den tillämpade pedagogiken. De söker inte aktiv involvering i skolans dagliga praktiker. Men de söker information, respektfullt bemötande och kontinuerlig kommunikation, något som skulle få dem att känna sig inkluderade. * Det går inte att etablera någon koppling mellan skolornas organisatoriska modeller och sättet att bemöta/kommunicera med föräldrarna. Dessa är oftast avhängiga individuella lärare och deras engagemang.

17 När jag kom till Sverige för 23 år sedan, var jag femton år. Ett år senare placerades jag i en ''vanlig klass'' med bara svenska elever. Jag trodde då att jag skulle klara det språkmässigt då jag trodde att min svenska var mycket bra. Men när första lektionen började och böckerna öppnades vaknade jag till en verklighet som kändes så främmande för mig. Plötsligt insåg jag att den svenskan som jag hade lärt mig genom att umgås med svenska barn samt i förberedelseklassen inte var samma svenska som jag behövde nu under lektionerna. Språket i böckerna var ett tredje språk som jag nu var tvungen att lära mig, samtidigt som jag skulle lära mig olika ämnen. När det blev för svårt för mig, ville jag inte längre gå till skolan. Jag hade varit en duktig elev i mitt hemland, men nu kände jag mig bara dum. Min största dröm blev att dagen då jag kunde räcka upp handen i klassen och svara på lärarens frågor skulle komma. Det blev inte bättre förrän rektorn bestämde att jag varje vecka skulle få några timmars undervisning i skolämnen på modersmålet. Det tog tid, men så småningom behärskade jag fler och fler begrepp och nya ord, för att sedan själv kunna läsa och förstå en hel faktatext. (Cheikh El Haddadin 2012, s.7)

18 Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skol- och Gymnasieförordningen * En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skolväsendets överklagandenämnd (dnr 2013:399) * Det är ett särskilt stöd som eleven har rätt till om eleven behöver det.

19 Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skolverket (2013) * Andra problem med att ordna studiehandledning på modersmål gäller ekonomin eller andra resurser. Det saknas helt enkelt pengar eller personer för att organisera och genomföra insatsen på önskvärt sätt. Sådana skäl är dock inte godtagbara eftersom elevens rätt till stöd är reglerat i skollagen (s.8) Enligt Skolväsendets överklagandenämnd * Kompletterande stödåtgärder om studiehandledning inte kan erbjudas i tillräcklig omfattning.

20 * Varierande bakgrund, utbildning och tiden i Sverige. Många jobbar som modersmålslärare också, men inte alla. * Stödformens och lärarnas status/arbetsvillkor (vissa täcker upp till 13 skolor). * Samverkan med ämneslärarna – varierande men generellt sett gäller att ”vi får jaga dem”. * Olika modeller för studiehandledning – egna erfarenheter och ämneslärarna styr. * Generellt sett avsätts alldeles för lite tid per elev och vecka till studiehandledning (15 till 30 minuter i vissa kommuner). * Goda kontakter med föräldrarna som enligt studiehandledarna känner sig utanför och känner inte till sina rättigheter. * Tiden är det stora problemet, framför allt för att kunna förbereda sig. Många jobbar på sin fritid. * Anser att många lärare saknar kompetens i hur man bemöter och arbetar med nyanlända. Efterlyser mer kompetensutveckling för lärare och rektorer.

21 * Gör oftast egen inledande kartläggning av elevernas kunskaper och planerar sin undervisning utifrån det. * I vissa skolor handleder man också elever födda i Sverige tillsammans med nyanlända. * Anser att många lärare har en vag uppfattning om vad studiehandledning är och vad studiehandledarna egentligen gör. Maria: Jag tycker, och det har jag pratat med Malin om, att det behövs lite mer kunskap om studiehandledning, vad det innebär. Som jag tidigare sagt, några av lärarna har ingen aning om vad det är. Några säger att det är föräldrarna som beställer det. Jag tycker att det är viktigt att skolledningen informerar skolpersonalen om vad studiehandledning är för något, detta i syfte att få till ett bättre samarbete. Vi på modersmålsenheten i vår kommun är jätteduktiga på att informera skolledningen, men det känns som att informationen stannar där i expeditionen. När jag kommer och säger till en lärare att vi till exempel ska ha tid för uppföljning så undrar de frågande ”Du och jag?”, de undrar vad är det för nånting. Då förstår jag att informationen stannar i expeditionen. Vi modersmålslärare som är ute på skolorna och gör studiehandledning vet vad det är, men för ett bra samarbete måste också den andra sidan veta vad det är och vad det innebär. Det är inte mitt jobb att informera dem. Trots att det kunde vara det, så har jag inte tid för det. Det finns en skolledning för att göra det, på studiedagar osv.

22 * Hur samverkar ämneslärare och studiehandledare på er skola med att stödja elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen? * Amin: Tyvärr, vi har knappt något samarbete. * Hur mycket kontakt har du med ämneslärare? * Amin: Jag brukar vara i skolan lite tidigare för att fråga ämneslärarna och prata lite med dem men de gillar inte oss studiehandledare så mycket, jag försöker. Mina kollegor gör på samma sätt som mig. Kommunikationen inleds från vår sida. Jag och mina kollegor försöker att kommunicera med ämneslärarna, jag försöker prata med dem även om de oftast inte hinner besvara mig och via mail får man inte bra information, face to face är bättre för mig. * Förekommer det någon form av samarbete med klassläraren? * Amin: Nej * Hur skulle arbetet med att organisera och genomföra studiehandledning på modersmål kunna utvecklas på skolan? * Amin: Man kan tala om många saker, det betyder inte att jag inte är nöjd, jag är nöjd men vi har några problem. Till exempel har vi ingen egen plats i skolan, vi arbetar med elever i det vi kallar för storsalen, dit alla elever och lärare har tillträde och vi kan inte koncentrera oss på vårt arbete. Vi väntar på ett bättre sätt att bedriva kommunikationen på med ämneslärarna. Jag tror att ämneslärarna inte tror att det finns någon uppgift eller värde i att kommunicera med mig som studiehandledare, utan vissa lärare skickar bara iväg eleven till mig och påpekar vad som ska göras i en särskild bok och då är det vi som får ställa frågor för att försöka få veta hur man kan hjälpa eleven. Kommunen eller enheten kan nog hitta bättre sätt att påverka kommunikationen mellan studiehandledaren och ämnesläraren, detta är två problem som jag ser kring studiehandledningen.

23 * Ämnesundervisning på elevens modersmål * Studiehandledning i ett ämne på svenska * Kamratstödjare/Elevassistent/Resursperson * Kulturell länk mellan hem och skola * Åtgärd som sätts in för att en elev upplever sociala svårigheter i skolan * Tolkverksamhet * Läxhjälp * Modersmålsundervisning

24 * En stödform som lägger sig någonstans mellan dessa kategorier, hämtar arbetssätt och inspiration från dem och får sin konkreta utformning först i mötet med varje elevs egna förutsättningar, behov, styrkor och svagheter. * Studiehandledarna skall utifrån sina goda kunskaper i svenska och elevens första språk (eller något annat språk som eleven behärskar) samt utifrån sina kunskaper om hemlandets och det svenska utbildningsväsendets organisatoriska och pedagogiska strukturer hjälpa till vid den inledande kartläggningen samt handleda elever i deras arbete med att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål eller något annat språk eleven behärskar. * Studiehandledarnas roll är att också stötta och främja utvecklingen av nyanlända elevers modersmål genom successivt införande av nya begrepp och fördjupning/nya betydelser av de eleven redan behärskar. * Studiehandledaren är således inte enbart ämneslärarens passiva instrument för förmedling av ämnesstoffet, utan en aktiv utvecklare av elevens språk- och ämneskunskaper.

25 Vad innebär det att handleda i skolan? * Att inte undervisa * Att resonera, diskutera, reflektera, förklara, förtydliga, sätta i sitt sammanhang i relation till elevens erfarenheter och kunskapshorisont * Att stödja och underlätta elevens lärande genom att agera som en aktiv språklig och kunskapsbrygga mellan eleven och ämnesstoffet * Målet är elevens ökade förståelse för och utveckling av innehållet i de kunskapskrav de ställs inför * Variation mellan ämnena gällande förberedelser * Viktigt att skolan stöttar studiehandledare (tid, kompetensutveckling, uppskattning) Studiehandledning utanför skolan organiserad av frivilliga organisationer kan anordnas på: * Kvällstid * Helger * Lov * På distans Det är dock inte frågan om studiehandledning enligt Skol- och Gymnasieförordningen, utan om en frivillig insats. Denna kan med fördel vara samordnad med skolan.

26 * Vilken effekt har du fått från studiehandledningen? * Elev 1: Jag känner ibland att jag var smartare i Irak, och att här är jag lite dummare. Men när modersmålsläraren hjälper mig och översätter svåra ord då känns det att matematik här är lättare än i Irak. Jag vill också bli lärare i studiehandledning, jag kan mycket matematik och snart kan jag mycket svenska. (cf Cheikh El Haddadin 2012, s.25)

27 * Att studiehandledning överhuvudtaget finns tillgänglig * Att det finns förståelse för vad det innebär. Skolpersonalen är informerade om vad studiehandledarnas uppgift och roll är * Samverkan med ämnes- och sva-lärare * Studiehandledarna ”handleds” av ämneslärarna * Studiehandledarnas kartläggning tas till vara genom kontinuerlig återkoppling till ämneslärarna och vidare till skolledningen * Studiehandledarnas kontakter med föräldrar kan användas i högre grad för att få till stånd bättre relationer mellan hem och skola * Kommuner måste hitta nya effektiva sätt att samverka kring studiehandledningen för att, om inget annat, leva upp till Skolförordningens föreskrifter.


Ladda ner ppt "Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet"

Liknande presentationer


Google-annonser