Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

NLS Sommarkurs 2014 VÄLKOMMEN TILL NLS SOMMARKURS, Loen 2016.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "NLS Sommarkurs 2014 VÄLKOMMEN TILL NLS SOMMARKURS, Loen 2016."— Presentationens avskrift:

1 NLS Sommarkurs 2014 VÄLKOMMEN TILL NLS SOMMARKURS, Loen 2016

2 4 NLS Sommarkurs 2016 Skandinavister 1840 – talet (Öresund –Lund) – Langeliniekajen Fram till 1815 bara krig – 300 år av konstant krig mellan S-DK Långsiktig betydelse att krigshotet försvann Inget krig på över 200 år - nordism = folklighet Lärare med från början Helsingforsavtalet 1962 – ramarna för nordiska samarbetet Idag välfärdsdiskussionen – skapat beundran NLS Nordiskt samarbete?

3 NLS Sommarkurs 2016 GEMENSAM VÄRDEGRUND frihet rättvisa jämlikhet folkvälde bildning samarbete respekt öppenhet

4 NLS Sommarkurs 2016 Nordisk språkgemenskap Nordisk språkgemenskap unikt Innebär att man kan tala ett av språken danska, norska, svenska och göra sig förstådd av dem som använder de andra språken Majoriteten kan således tala sitt modersmål men verkligheten är inte såhär enkel 25% har ett annat språk än DK, N och S Viktigast att lära sig förstå

5 4 NLS Sommarkurs 2016 Något att tänka på Tala inte för fort – tal langsomt, det nytter Artikulera väl Undvik snabbt uttalade fyllnadsfraser – Kännedomen om nordiska språk från skriftspråket Var uppmärksam på orden Undvik förkortningar Ge akt på räkneorden Ta om och förklara Försök att övervinna den onaturliga känslan som ibland infinner sig

6 NLS Sommarkurs 2016 Att lyssna Lyssna framåt – Viktiga ord som man inte förstått kan man spörre om eller anteckna. Stanna inte upp och fundera på dem, då är det lätt att man går miste om hela sammanhanget Erkänn och säg ifrån om du inte förstått – Det visar sig ofta vara fler som inte har begripit

7 NLS Sommarkurs 2016 Halldor Asgrimsson generalsaekretaer i NR ”Hvorfor taler vi ikke bare engelsk sammen? Og raekken av svar er lang, men et svar som jeg har lagt maerke til gör indtryck er, at det med en forholdsvis lille anstrengelse kan lade sig göre at forstå dansk, norsk og svensk. Og du kan helt sikkert selv göre en indsats den anden vej ved at tale lansomt og tydeligt. Den lille anstrengelse kan faktisk göre en forskel”.

8 NLS Sommarkurs 2016 VERKSAMHETSOMGIVNING NLS driver regionalt samarbete på alla plan som bygger på erfarenhetsutbyte nordiska samhällsmodellen har tryggat medborgarnas välstånd, också på arbetsmarknadspolitikens och utbildningspolitikens område. nordiska länderna betraktas ofta som en enhetlig del av Europa struktur och innehåll i den nordiska synen på utbildning är identisk

9 NLS Sommarkurs 2014 NLS UPPGIFT är att... främja samarbetet i för organisationerna gemensamma intressen erbjuda lärarna i Norden information om grannländernas utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik erbjuda lärarna i Norden information om olika nordiska lärarorganisationernas organisation och verksamhet samt en direkt påverkningskanal till det praktiska samarbetet fungera som arena för nordiskt samarbete främja organisationernas nationella fackliga verksamhet ge relevant kunskap och praktiska verktyg för den nationella intressebevakningen

10

11 AKTUELLT INOM NLS 2016 NLS-sommarkurs i Loen, Norge Generalsekreterare Anders Rusk

12 Flyktingsituationen  I DK erbjuder regeringen specialmöjlighet för flyktingbarn vilket hotar att urholka kvaliteten på undervisningen, vilket gör det svårar för flyktingbarnen att senare ta del i det danska samhället  Verkar som om regeringen har en snäv marginal för detta  I Sverige kan man se en snedfördelning av nyanlända – nästan 1000 skolor har inte tagit emot en anda nyanländ – 1/3 av skolorna tar emot nästa alla nyanlända  Skolor som tar emot många nyanlända har lägre andel behöriga lärare och lägre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning  Många länder gjort guider för hur integrationen skall lyckas bland annat DLF, OAJ

13 Danmark  Omprioriteringsbidraget att kommunerna skall spara 1% av sina budgeter fram till 2019 och inbetala beloppet till staten har övergivits.  i stället ett ”modernisering och effektiviseringsprogram ", som gör att det kommer att bli mer press på kommunerna, eftersom utgifter för äldre och flyktingar växer  Från har man skurit ner 1,5% på folkeskolen – samtidigt skall man genomföra skolreform  Analys av varför lärarna lämnar ”folkeskolen”  Folkeskolen kan inte mera hålla kvar sina lärare – utbildade lärare står utanför folkeskolen  Ministern har lovat insatser tillsammans med KL och DLF  BUPL-undersökning visar att 89% av förskollärare är ensamma med hela barngruppen hela dagen  Ministern lovat insatser  BUPL vill ha minimumstandarder

14 Danmark  Reform av de gymnasiala utbildningarna 2016  Yrkesutbildningsreform (EUD) trädde i kraft  Frie Skolers Lärare, FSL har lanserat en stor lönekampanj för att få upp de privata skolornas lärare på samma nivå som de kommunala  Nya tal visar att 18% av grundskoleeleverna går i privatskola  Offentligt anställda rädda för att uttala sig  60 % av anställda är rädda att mista sitt jobb om de uttalar sig kritiskt

15 Finland  Konkurrenskraftsavtalet – hotet om tvångslagar  + 24 timmar/år, överflyttade arbetsgivaravgifter till arbetstagare (ca. 2%), minus 30% på semesterpremien i offentlig sektor och inga förhöjningar fram till januari 2018  Ökar möjligheterna till lokala avtal vid t.ex. Kriser och ekonomisk nedgång  Massiva nedskärningar i utbildningen  Lärare i yrkesutbildning och universitet samarbetsförhandlar och sägs upp  Utvecklingsprojekt – tex främja en modernisering av inlärningsmiljöerna och digitaliseringen samt ett utvecklingsrogram för lärarutbildningen  OAJ befarar sänkt jämlikhet i utbildningen  Förhandlingar om årsarbetstid  Avtal på yrkesutbildningssidan

16 Finland  I reformen av yrkesutbildningen ska gränsen mellan yrkesutbildning för unga och vuxna suddas ut – stora nedskärningar 250 milj. euro  Vid många universitet har man vidtagit åtgärder som syftar till att minska antalet arbetsplatser med flera tusen  Begränsningar av den subjektiva rätten till dagvård  20 h/v för barn som har en förälder hemma (föräldraledighet, arbetslöshet etc.)  Dagvårdsersättningarna höjs  Relationstalet ändras från 1:7 till 1:8

17 Färöarna  Trots byte av regering (höger till vänster) fortsätter nedskärningarna på utbildningssidan  Ministeriet påpekar att skolledarna kan prioritera inom timresursen  Ministeriet har ensidigt ändrat arbetstidsreglerna som lett till mindre förberedelsetid för lärarna  Svårt att driva skolan ansvarsfullt utan tillräckliga resurser  Arbetstidsregler en framtida utmaning också i förskolan liksom ett störrre fokus på ”stöttepedagoger” i folkeskolen  Fagfestival för förskollärare  20% av medlemmarna fick möjlighet att delta i föreläsningar och workshops

18 Grönland  Utvärdering av den grönländska lärarutbildningen 2016 av Danmarks Evalueringsinstitut (EVA)  Experter påstår bland annat att nyexaminerade lärare saknar grundläggande färdigheter i förhållande till elever med specialbehov, nyanserad undervisning, utvärdering och samarbete med föräldrar  Rapporten föreslår till exempel att man skall indra skolledare och erfarna lärare i undervisningen på lärarutbildningen, att undervisning skall ha utgångspunkt i professionskompetensen och att man bättre bör se förberedelse, genomföring och efterarbete som en helhet  Man påpekar också att många studerande slutar och att många intas med för låga vitsord  Också Grönland lider av nedskärningskrav och en budget med underskott

19 Island  Ekonomin i Island är god – tillväxt- men man lider naturligtvis av tidigare nedskärningar  Senaste åren varit många strejker – man vill ha tillbaka det man förlorade under krisen  Löneförhandlingarna svåra - privat-offentlig sektor-pensionsproblematik  Arbetstidssystemet ändras i grsk och gy mot årsarbetstid  Hvidbog om vad det isländska utbildningssystemet finns till för – ministeriet  Målet är bättre läskompetens och mindre frånfall i II-stadiet  I vitboken talas mycket om samarbete över gränserna inom utbildningen, men trots detta fick KI inte en formell position  Ämnesråd om livslångt lärande och kompetensutveckling för lärare

20 Norge  Professionsetik – upprättandet av Lärarprofessionens etiska råd  Rådet ska stöda etisk praxis i utbildningssektorn  Rådet ska uttala sig fritt och vara ett rådgivande organ för professionen i principiella och etiska frågor  Grundskollärarutbildning på mastersnivå från hösten 2017  Arbetstiden i förskolan förbättrades så att lärarna fick 4h/vecka för planering och för – och efterarbete  Ludvigsenutvalget – en förnyelse av innehållet i grundskolan och gymnasiet  Stor vikt på ”dybdelaering og mestring” där professionen skall ha ett stort ansvar – höring 10.6  Handal: ” Avvis ökt fleksibilitet i fag- och timefordelningen, si nei til endringer i eksamensordningen, og opprett et ekspertutvalg for å vurdere framtidige eksamensordninger”

21 Hva er dybdelæring?  Dybdelæring handler om elevenes gradvise utvikling av forståelse av begreper, metoder og sammenhenger innenfor et fagområde. Det handler også om å forstå temaer og problemstillinger som går på tvers av kunnskapsområder. Dybdelæring innebærer at elevene bruker sine evner til å analysere, løse problemer og reflektere over egen læring til å konstruere en varig forståelse.  Å lære noe grundig og med god forståelse forutsetter aktiv deltakelse i egne læringsprosesser, bruk av læringsstrategier og evne til å vurdere egen mestring og fremgang.  Dybdelæring er like viktig for utvikling av kompetanse i alle fag på alle trinn. Å lære og mestre fagenes metoder og tenkemåter er vesentlig for alle fagene i skolen – matematikk og naturfagene, språkfagene, samfunnsfag, de praktiske fagene og de estetiske fagene. Når lærere legger til rette for dybdelæring vil elevene ha ulike behov for hva de fordyper seg i, og hvordan.

22 Sverige  Skolkommissionens delrapport:  1. En starkare statlig styrning av skolans finansiering, i syfte att rikta resurserna bättre dit behoven är störst.  2. Starkare statligt stöd och mer samarbete. Kommissionen vill ha en ny skolmyndighet och en regional struktur som stärker dialogen mellan stat, huvudmän och lärosäten.  3. Satsningar på professionen. Skolkommissionen vill ha ett professionsprogram för lärare och skolledare med tydliga karriärsteg. Det handlar bland annat om en bättre introduktion i yrket och möjlighet att utvecklas till att bli kvalificerad lärare, samt systematisk kompetensutveckling och fortbildning under hela yrkeslivet.  4. Kommissionen vill bryta skolsegregationen och utreda ett obligatoriskt skolval och se över antagningsreglerna.  5. Kommissionen pekar också på vikten av samling och bred uppslutning för skolan.  Kommissionens slutliga förslag presenteras i januari 2017

23 Sverige  Regeringens initiativ att bjuda in till nationell samling om skolan har fortsatt att arbeta. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen gjorde nyligen en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter där ett antal gemensamma ambitioner för det fortsatta arbetet i den nationella samlingen slogs fast. Regeringen kommer utse en utredare med ett antal områden som vi är överens om:  1. Karriärtjänstsystemet. Förstelärare och lektorer ska ha tydliga och goda förutsättningar för uppdraget att utveckla och förbättra undervisningen.  2. Legitimations- och behörighetsreformen ska justeras samt tas fram en tidplan för hur fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare framöver kan inkluderas i behörighetssystemet.  3. Tid ska frigöras så att lärare kan vara lärare. Analys av nationella provutredningens förslag. Det är viktigt att minska den administrativa börda som tar fokus från lärares huvuduppdrag. Andra yrkeskategorier för att avlasta lärarna.  4. Skolledare ska få bättre förutsättningar för sitt pedagogiska ledarskap. Förskolechefer ska bli rektorer.  5. Bra introduktion i läraryrket

24 NLS Sommarkurs 2016 Nordisk samhold ( Halfdan Rasmussen) I Sverige där får Helan gå när man skall dricka sammen. I Norge må de fulde stå og holde seg til Drammen. I Danmark dricker man omkaps med hullerne i jorden, så lad oss drikke dram och snaps og samle hele Norden. Ein Torshavnsk skål, en grönländsk sup, en ren från Nordkalotten, einn graan snafs från Heklas djup, den dricker vi i botten. Så har vi bara Finland kvar, nu ska vi lämna orden. Så skål och kippis! Ta en klar! Og samle hele Norden.


Ladda ner ppt "NLS Sommarkurs 2014 VÄLKOMMEN TILL NLS SOMMARKURS, Loen 2016."

Liknande presentationer


Google-annonser