Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mer än en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till en bra toalett. Ungefär en miljard människor saknar helt tillgång till toalett.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mer än en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till en bra toalett. Ungefär en miljard människor saknar helt tillgång till toalett."— Presentationens avskrift:

1 Mer än en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till en bra toalett. Ungefär en miljard människor saknar helt tillgång till toalett och tvingas uträtta sina behov utomhus. WHO har slagit fast att tillgång till anständiga toaletter är en grundläggande mänsklig rättighet. WHO – Europa regionen ; WASH in schools - water - sanitation - hygiene

2

3 Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för deras toalettvanor

4 Originalartiklar Lundblad B, Hellström A-L. Perceptions of school toilets as a cause for irregular toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. J Sch Health. 2005;75(4):125-8 Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Experiences of children treating functional bladder disturbances on schooldays. J Pediatr Urol. 2007;3: Lundblad B, Hellström A-L, Berg M. Children`s experiences of attitudes and rules for going to the toilet in school. Scand J Caring Sci; 2010;Jun;24(2) Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Teacher´s attitudes and strategies when Schoolchildren need to go the toilet. Submitted. Lundblad B, Hellström A-L, Johansson R, Wigert H. Satisfying toilet needs in pree-school, experiences of 5-6 year olds. Submitted

5

6 Barns blåskontroll Vid 5-6 års ålder har de flesta barn uppnått blås- och tarmkontroll innefattande social kontroll (behärska toalettmiljön, hygien, av och påklädning) 4,5% av förstaklassare har ofrivilligt urinläckage någon enstaka gång per månad. 2,5% har läckage mer än en gång per vecka och ofta hastigt påkomna trängningar Daginkontinens 1,5% vanligare hos flickor än pojkar vid 7-års ålder

7 Toalettvanor hos barn 7-15 åriga skolbarn oavsett kön tömmer blåsan 3 – 8 ggr under sin vakna tid Mängden urin som föranleder tömning varierar stort Volymen urin som barn kissar är störst vid toalettbesöket på morgonen Behovet av tarmtömning varierar hos barn i skolåldern, yngre skolbarn bajsar oftast 1-2 ggr per dag

8 Hälsorisker förknippat med toalettvanor Att ha som vana att inte ta sig tid att kissa färdigt – kvarstående urin i blåsan kan leda till urinvägsinfektion Vanan att ”hålla” sig under en hel skoldag – risk att utveckla funktionella blås - och tarmstörningar och att få urinvägsinfektion

9 Skoltoaletten En toalett per 15 barn (rek. också för förskolan) Funktionshindrade barn speciellt anpassad toalett Toaletten ska ligga avskilt Säkert lås som inte ska kunna lirkas upp Tvättplats i nära anslutning till toaletterna Toapapper, pappershanddukar el annan torkanordning, uppsamlingskärl för sanitetsbindor, klädkrok, spegel och bägare för dricksvatten ska tillhandahållas Inte placerade i samband med matrum Skall rengöras dagligen

10 Lundblad B, Hellström A-L. Perceptions of school toilets as a cause for irregular toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. J Sch Health. 2005;75(4):125-8 ”Barns erfarenheter och uppfattningar om skoltoaletten och betydelsen för toalettvanorna”. Frågeformulär med 28 frågor besvarat av 385 barn i åldrarna 6 till 16 år, 194 pojkar och 191 flickor i åtta grundskolor i Göteborg och Mölndal

11 Resultat Toaletten alltid eller mestadels illaluktande 58% äldre barn (80%) Toaletterna ibland eller aldrig rena 72% äldre barn (88%) Ibland eller alltid kiss eller bajs på toalettringen 70% Ibland eller alltid kiss och bajs på golvet 50% Finns inte alltid tillgång till toalettpapper 60% Finns inte alltid tillgång till pappershandduk 67% Finns inte alltid tillgång till tvål 75%

12 Låset upplevdes svårt att hantera inifrån, svårt att låsa upp 22% Visste att det gick att låsa upp dörren utifrån 40% Hade svårighet att känna lugn och ro under toalettbesök 39% Hade tillåtelse att göra toalettbesök under lektionstid när helst det behövdes 41%

13 Toalettvanorna under skoltid 16% av samtliga barn (25% av de äldre) kissade aldrig på toaletten i skolan 63% av samtliga barn (80% av de äldre) bajsade aldrig på toaletten i skolan

14 Främsta skäl för att undvika eller helt avstå toalettbesök Synlig smuts och dålig lukt ”Det är kiss på toalettringen” ”De kanske tror att den äckliga lukten kommer från mig” Rädsla ”Jag är alltid rädd att någon utanför ska höra när jag kissar” ”Jag är rädd att någon kan komma in och se mig”

15 Vad lär vi av barnens erfarenheter? Riktlinjer för en god toalettmiljö följs inte alltid i skolan Barn använder sina sinnesupplevelser och känslor som underlag vid beslut om toalettbesök i skolan En skoltoalett som upplevs smutsig, illaluktande och ger upphov till rädslor försvårar för barn att tillgodose sina toalettbehov under skoltid och kan bidra till ohälsosamma toalettvanor

16 Enligt skollagen har barn har rätt att vara med i beslut om sin arbetsmiljö i skolan Ledarskap i klassrum uppfattas ofta som en lärares ensak. Studier har visat att lärare bestämmer tidpunkt för när barn får tillgodose sitt toalettbehov

17 Lundblad B, Hellström A-L, Berg M. Children`s experiences of attitudes and rules for going to the toilet in school. Scand J Caring Sci; 2010;Jun;24(2) ”Barns erfarenheter av attityder och regler för toalettbesök i skolan” Nitton 9 till 16;åriga skolbarn i 5 grundskolor i Göteborg och dess närhet intervjuades Intervjuerna skedde efter önskemål i barnens skola

18 Resultat Toaletterna upplevdes av de flesta som äckliga, illaluktande och osäkra, citat: ”Dom är äckliga” ”Jag går inte om jag inte är tvungen” ”Om du har en krona kan du öppna dörren från utsidan det hände en kompis han kom inte till skolan på en vecka”

19 Regler för toalettbesök Ett fåtal av barnen hade fått muntlig information av sin lärare om hur de skulle gå tillväga vid toalettbesök under lektionstid. Enligt barnen hade varje lärare egna regler för toalettbesök, citat: ”Ingen har berättat om reglerna” ”Läraren frågar varför gjorde du det inte på rasten?” ”Lärarna gör reglerna för toalettbesök” ”När man haft dem en tid så vet man hur de vill ha det”

20 Toalettbesök under rasten Under korta raster var det svårt att hinna med toalettbesök eller så fanns inte behovet just då. Barnen skulle hämta nya böcker i sitt skåp och prata med kompisar. Det kunde upplevas pinsamt att visa sitt toalettbehov Det var också svårt att planera toalett besök citat: ”Du behöver inte kissa precis efter du har druckit men när du är i klassrummet så känner du det” ”Man leker och så glömmer man” ”Jag har alltid känt det pinsamt att gå på toaletten” ” Det är lite personligt”

21 Toalettbesök under lektionstid Enligt barnen var det tryggare att gå på toaletten under lektionstid. De flesta barn skulle räcka upp handen och inför klassen tala om att de behövde gå på toaletten, citat: ”Det är säkrare att gå under lektionstid” ”Vi räcker upp handen och frågar om vi får gå på toaletten” ”En del som räcker upp handen får vänta i evigheter” ”Du har redan varit en gång det räcker” ” Du måste säga att jag är orolig i magen idag så jag måste gå på toaletten” ”Nu måste du verkligen klara det för nu håller vi på med något som är jätteviktigt, du måste hålla dig lite”

22 Barnens uppfattning var att toalettbesök inte fick göras under lärarnas undervisning, genomgångar, och när det var prov. Att räcka upp handen och inför sina klasskamrater informera om sitt toalettbehov kunde upplevas generande, citat: ”Inte när läraren undervisar” ”Alla behöver inte få veta att jag behöver kissa” ” Det är min ensak om jag behöver gå på toaletten alla behöver inte veta det”

23 Vad lär vi av barnens erfarenheter Barn är inte alltid delaktiga i utformningen av regler som gäller deras arbetsmiljö Rasten är den tidpunkt som är lämpligast för toalettbesök ur ett lärarperspektiv men inte alltid fallet utifrån barns behov Regler för toalettbesök kan få till följd att barn inför sina klasskamrater måste offentliggöra sitt privata toalettbehov

24 ”Barns erfarenheter i skolan när de behandlas för funktionell blåsrubbning” Personliga intervjuer med tjugo 8 – 14 åriga pojkar och flickor i 20 grundskolor i Göteborg eller dess omedelbara närhet. Samtliga barn genomgick behandling hos uroterapeut Barnen tillhörde 20 olika skolor och intervjuerna skedde i barnens hem. Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Experiences of children treating unctional bladder disturbances on schooldays. J Pediatr Urol. 2007;3:189-93

25 Uroterapeutisk behandling vid funktionell störning Syftet: Normalisera blåsfunktionen och förebygga ytterligare besvär Barnets medverkan nödvändig, personligt utformat träningsprogram innefattande regelbundna toalettbesök samt blåstömmingsteknik; Kissa varannan till var tredje timma eller oftare vid behov Ta god tid på sig, sitta med fötterna stadigt på golvet, inta en bra sittställning så att bäckenbottenmuskulaturen blir avslappnad, i lugn och ro kissa ”tomt”

26 Resultat Samtliga barn var väl införstådda med att de förväntades gå på toaletten minst var tredje timma eller om möjligt oftare. ”Hon (uroterapeuten) säger att jag måste gå helst innan jag känner det” ”Ibland säger hon (läraren) ja ibland säger hon nej” ”Om fröken är sträng får vi vänta tills hon sagt det som är viktigt” ”Hon skriver upp om man vill gå mer än två gånger”

27 ”Det är så mörkt därinne” ”Man känner sig trängd där” ”Riktigt äckligt därinne det luktar som när man är sjuk” ”Det är ju bakterier på papper och det ligger papper på golvet överallt” ”Jag sitter inte” ”Man känner att man inte skyndar sig tillräckligt så man skyndar sig ännu mer”

28 Barnen använde olika knep/aktiviteter för att hämma kissbehov och undvika toalettbesök Under rasten: ”Jag springer” ”Jag leker så jag inte känner” ”Jag står med benen som om jag stretchar och så tänker jag på döden så jag inte skrattar” Under lektionstid: ”Jag sitter och så skakar jag med fötterna” ”Man hör inte vad läraren säger, det går inte” ”Man lyssnar inte” ”När jag håller mig så önskar jag bara att dagen ska ta slut”

29 Osäkert socialt stöd ”Jättebra att fröken vet så behöver man inte förklara” ”Jag tror det skulle vara bra (att berätta) men jag tror inte hon skulle komma ihåg det” ”Lärarna bryr sig inte” ”NN får gå på toaletten för hon har kisseproblem” ”En flicka utnyttjar det hon säger: ska inte du gå på toaletten nu?”

30 Vad lär vi av barnens erfarenheter? Skolan är inte en trygg arbetsplats för barn som har funktionell blåsstörning En skoltoalett förknippad med fysiskt, psykiskt och socialt risktagande är inte ett framgångsrikt terapeutiskt verktyg när skolbarn ska utföra egenvård vid funktionell blåsstörning Barn använder allehanda knep för att om möjligt undvika toalettbesök och för att inte upptäckas ha blåstömningsproblem Lärares regler för toalettbesök kan försvåra egenvård

31 Barn i förskolan 95% av 5-6 åriga barn i Sverige deltar i förskoleverksamhet De ska åtnjuta omsorg och känna trygghet. Deras inneboende resurser ska stimuleras och deras nyfikenhet ska användas som stöd för sin utveckling. Hälsofostran ska verka som stöd för utveckling av motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Hälsofostran ska bidra till förståelse för hälsans betydelse och inverkan på välbefinnandet.

32 Vid 5-6 års ålder har de flesta barn uppnått blås- och tarmkontroll innefattande social kontroll (behärska toalettmiljön, hygien, av och påklädning) Stora variationer ses avseende antal gånger barn kissar under sin vakna tid. Barn i tidiga skolår kissar i genomsnitt 5 gånger under sin vakna tid. Många barn kissar när de finner det lägligt inte nödvändigtvis då de känner behovet.

33 Lundblad B, Hellström A-L, Johansson R, Wigert H. Satisfying toilet needs in pree-school, experiences of 5-6 year olds. Submitted ”Att känna behov av och att göra toalettbesök i förskolan, 5-6 åriga barns erfarenheter ” Kontakter med föräldrar och barn som visade intresse att deltaga i studien förmedlades via BVC sjuksköterskor framför allt i Göteborg men också av några sjuksköterskor verksamma i mindre stad i Göteborgs närhet. 10 flickor och 7 pojkar som dagligen vistades i förskolan ombads att berätta om sina erfarenheter vid behov av att kissa och bajsa och erfarenheter i samband med toalettbesök i förskolan. Förskolan kunde vara i privat eller kommunal regi. Intervjuerna utfördes efter önskemål mestadels i förskolan men också på BVC. En av barnets föräldrar var närvarande under intervjun. Intervjuerna varade mellan 15 – 30 minuter.

34 Resultat Toalettbehov sällan en ensak Omständigheter som berör

35 Det var vanligt med två toaletter för barnen och en toalett för lärarna. Toaletterna hade i de flesta fall en dörr men det förekom att dörren ersatts med ett draperi. Att inte ha en dörr att stänga om sig gav upphov till obehagskänslor. En del barn hade möjlighet att stänga om sig andra fick med hjälp av en skylt visa när det var upptaget. Lärarnas toalett kunde barnen få använda vid speciella tillfällen tex då de hade något uppdrag som krävde omedelbar medverkan såsom att hjälpa läraren att duka inför lunch eller mellanmål. ”Det är en dörr som du kan låsa”, ”Det är ett draperi”, ”Den andra toaletten har ingen dörr så alla kan titta in alla ser när någon kissar”, ”Du kan höra andra genom väggarna”, ”Om du är i Älg gruppen får du använda lärarens toalett”.

36 Bland barnen fanns en oro att bli sedd sittande på toaletten eftersom detta kunde leda till att bli retad. Även då det fanns möjlighet att göra så var det barn som vare sig stängde eller låste toalettdörren. Ibland var det barnets eget beslut men inte sällan var det på inrådan från läraren att hålla dörren på glänt och inte låsa. Något barn hade tidigare blivit inlåst och var därför rädd att det skulle hända igen., Citat; ”Jag kissar med dörren stängd för jag vill inte att någon ska se mig”. ”Det är vidöppet men jag vill det ska vara stängt” ”Hon brukar säga lämna dörren litet öppen så jag kan höra när du ropar”.

37 Toaletterna delades av både pojkar och flickor och barnen beskrev dem i ljusa färger och de var dekorerade med bilder och tavlor, djur, frukter och blommor. Väggprydnaderna medverkade i allmänhet till barnens välbefinnande men motivet kunde också vara skrämmande. Barnen menade att det var fröken som bestämt hur det skulle se ut på toaletterna. ”Toaletten är jättefin”, ”Läraren bestämmer färgen på toaletten”, ”Jag är rädd för tavlan med räven på”. Utrustningen på barnens toaletter skiljde sig åt. Förutom toaletten fanns hos de flesta ett handfat, toalettpapper och handduk. Hos en del barn fanns också tvål, spegel, en behållare för plasthandskar och en papperskorg; ”Det finns ett handfat, tvål, en toalett och så finns det rör som går runt på väggarna och upp på taket”, ”Toaletten är vit med en spegel och en papperskorg”.

38 Det flesta av de 17 barnen gick på toaletten under tiden i förskolan men det fanns de av barnen som aktivt försökte undvika toalettbesök. ”Alla går på toan”, Då känns det såhär, jag måste gå på toan men jag vill inte”. Ett toalettbesök för att kissa gjordes av barnen på egen hand men ett flertal av de som brukade bajsa under tiden i förskolan fick hjälp att torka stjärten. Denna hjälp visade sig dock inte vara helt oproblematisk utan kunde ge obehagskänslor och medverka till en längtan efter mammas hand; ”Jag går själv på toaletten”, ”Hon torkar mig med papper i rumpan, ibland kan fröken ta hårt då gör det ont”.

39 Barnen hade olika uppfattningar om toaletternas hygieniska standard. Många fann dem fräscha och andra smutsiga och illaluktande. Några barn kände till att det fanns en speciell person som städade på toaletten. Bland barnen fanns de som hade funderat över hur det kunde komma sig att det var vått på golvet, att det låg papper där och varför det luktade illa på toaletten och hade kommit fram till naturliga förklaringar. ”NN gör rent men inte på taket”. ”Dom är inte bra på att slänga pappret i toaletten ibland landar det utanför men ibland är det inget papper på golvet”. ”När du spolar skjuter vattnet riktigt högt upp i toaletten”. ”Ibland luktar det illa kanske för att någon har glömt att spola”.

40 De barn som hade problem med lukten på toaletten försökte på olika sätt att hantera detta. De förekom att befintliga toaletterna prövades för att se var lukten kändes mest överkomlig. Om lukten var påträngande satte sig barnet på toaletten och höll för näsan med den ena handen. Upplevdes lukten alltför besvärande avstyrdes toalettbesöket och den avbrutna leken fortsatte. ”Jag drar ner mina byxor med en hand och håller för näsan med den andra”. ”Jag går inte till en annan toalett jag går och leker”.

41 Barnens erfarenheter visar att det kunde dröja att få sitt toalettbehov tillgodosett. De hade uppfattat att deras toalettbesök först måste komma läraren till del. Detta skulle göras dels för få klartecken att få gå på toa men också för att förbereda läraren på att hennes hjälp snart kanske kunde behövas. Att fånga lärarens uppmärksamhet för att lämna informationen om det förestående toalettbesöket kunde upplevas ta lång tid; ”Man måste säga till fröken innan man behöver gå på toaletten men det är inte alltid hon svarar”.

42 För att hjälpen skulle fås/komma var det vanligt att behöva ropa högt både en och flera gånger. De fanns barn som fann att hjälpen snabbt var på plats medan andra tålmodigt fick vänta. Dröjde det alltför länge och kunde ett utanför väntande barn få tjäna som budbärare till läraren att nu var det dax.; ”Du måste ropa om du behöver lärarens hjälp”. ”Jag ropar att jag är färdig och läraren kommer”.

43 Utanför väntande barn kunde vara en källa till oro för barnen som befann sig på toaletten. Rop, skratt liksom ryck i handtaget störde och barnen försökte på olika sätt förhindra detta. Först kunde barnet pröva att säga åt barnen utanför att sluta och om detta inte räckte försökte barnet skydda sig genom att hålla i dörrhandtaget under tiden de satt på toaletten. ”Det är inte roligt om dom kommer in och skrattar det tycker jag inte är roligt”. ”Om någon drar i handtaget kan jag hålla i det”.

44 Barnens erfarenheter visade att friheten att gå på toaletten när så önskades till del var beskuren. Barnen var tillsagda att gå på toaletten innan utevistelse och det var också klart för många att toalettbesök helst inte skulle göras under samlingen; ”Läraren säger gå och kissa sätt på er jackorna och gå ut”, ”Nej, du måste hålla dig litet det är lunch snart säger många lärare”. Det fanns olika uppfattningar bland barnen om och hur toalettbesök under lunchtid skulle göras. Många hade uppfattat att de inte var tillåtna gå på toaletten under tiden de åt lunch och andra barn menade att man bara får gå innan man sätter sig vid bordet. En ytterligare uppfattning var att man måste äta färdigt innan ett toalettbesök fick göras; ”Jag frågar alltid läraren ibland säger hon ja ibland säger hon nej”.

45 Under utomhusvistelse framkom att barnen antingen kunde gå inomhus för att kissa eller så kunde de pröva att finna ett lämpligt ställe någonstans i närheten där de kunde uträtta sitt behov. Det fanns också de som hade blivit ombedda att försöka hålla sig tills utomhusleken var slut; ”Kissar ute om ingen ser”, ”Då säger hon att vi får vänta tills vi kommer in för det är så jobbigt med alla kläder”. Vid utomhuslek hann barn inte alltid i tid uppfatta sitt kissbehov vilket hos några kunde leda till i att kissa i byxan. Läraren informerades inte om vad som hänt utan de våta byxorna byttes självständigt till torra medhavda byxor eller så fick de våta byxorna helt enkelt torka på kroppen; ”Då kissar jag ner mig och då kan kisset torka”.

46 Vad lär vi av barnens erfarenheter 5 till 6 åriga barn är sårbara önskar privathet under toalettbesök Toalettbesök i förskolan kan innebära att utsättas för stress Olika regler för toalettbesök förekommer Det finns barn som inte vill gå på toaletten i förskolan 5-6 åriga barn är vetgiriga, utmärkt ålder att lära och träna Gör föräldrar delaktiga, träna personlig hygien, säkerhet och förhållningsregler på och utanför toaletter


Ladda ner ppt "Mer än en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till en bra toalett. Ungefär en miljard människor saknar helt tillgång till toalett."

Liknande presentationer


Google-annonser