Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Rusupplevelser och beroendeutveckling Biologiska, psykologiska och sociala faktorer i samspel Arne Gerdner Professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Rusupplevelser och beroendeutveckling Biologiska, psykologiska och sociala faktorer i samspel Arne Gerdner Professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet."— Presentationens avskrift:

1 Rusupplevelser och beroendeutveckling Biologiska, psykologiska och sociala faktorer i samspel Arne Gerdner Professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet i Örebro och vid Hälsohögskolan i Jönköping Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

2 Känslor Hög, eufori, rus Nere, deprimerad Tänk dig en känsloskala som går från starkt positiv ”euforisk” till svårt depressiv Kan du föreställa dig livet som helt stabilt, dvs utan höjder och dalar? Skulle vi uppleva det som ”liv”? Knappast. Snarare upplever vi väl livet som pulserande mellan högt och lågt. Vissa är visserligen mer stabila än andra som ”pendlar” mera. Men alla varierar på något sätt. 2 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

3 Eufori - rusupplevelse Eufori kopplas till många olika upplevelser Mat, aktivitet, sexualitet, att lyckas med något, förälskelse, social gemenskap m.m. Ofta gäller det sådant som har överlevnadsvärde för oss som individer och som art Men också av alkohol och olika droger, vilka på kemisk väg kan påverka de delar av hjärnan som hanterar lustupplevelser 3 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

4 En euforisk upplevelse Hög, eufori Nere, deprimerad Föreställ dig en mycket positiv upplevelse – och för tillfället tänker vi bort rusmedel Kanske första gången du skulle gå på dans Ny spännande upplevelse väntar Planlägger med kompisar Förväntan ökar Ni träffas i förväg, stämningen stiger Kommer till lokalen Träffar andra som är inställda på fest Stiliga kläder och make up Musik på hög volym, ljussättning påverkar intrycken Hejar på kompisar Ser någon som intresserar dig Vågar dig upp på dansgolvet Klarar att röra dig till musiken utan att göra bort dig Ögonkontakt Himlen öppnar sig – förälskelse Normal 4 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

5 Eufori - Rus Hög, eufori Nere, deprimerad Har man en gång varit där så ”vet man vad det är att leva” Inget som säger att man måste betala känslomässigt pris med motsvarande deppighet efteråt Men euforin går över – tillbaks till normaltillstånd – även om relationen utvecklas. Den stora euforiska upplevelsen blir ett positivt minne Den som varit där vill gärna dit igen. Och det är normalt bra – när det gäller mat, aktivitet, sex etc. Ofta stora likheter med upplevelser av alkohol- och drogrus Många alkoholister och narkomaner har starka positiva minnen av sina tidiga rusupplevelser Normal 5 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

6 Eufori - Rus Hög, eufori Nere, deprimerad Styrkan i rusupplevelsen varierar mellan olika personer Vissa upplever rus mer positivt än andra som intagit samma rusmedel och samma mängd – ”rusbegåvning ” De som har starkast positiva upplevelser löper större risk att utveckla beroende. En mängd olika faktorer spelar roll: - Biologiska – hur kroppen tar in och reagerar på rusmedlet - Psykologiska – personliga förutsättningar och inlärning - Sociala – sammanhang och gruppfaktorer Vi börjar med några sociala och socialpsykologiska faktorer Normal 6 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

7 Sociala och socialpsykologiska faktorer Hög, eufori, rus Nere, deprimerad Flera sociala och psykologiska faktorer påverkar styrkan i eufori- och rusupplevelser, t.ex -Setting (ljus, ljud, inramning) -Positiv förväntan -Normer som bejakar lust -Modellpersoner -Social gemenskap - grupptryck -Ruspositiv kultur (påverkar förväntan, normer och grupptryck) För alkohol- och drogrus är också tillgång till rusmedel givetvis viktig och beror bl a av -Ekonomiska tillgångar -Kontakter med dem som har rusmedlen -Samhällets alkohol- och drogpolitik Normal 7 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

8 Förväntan på ruseffekt -Positiv förväntan skapas av t.ex. grupptryck och av egna positiva upplevelser (minnen). -Den som vet /tror/ sig få alkohol blir vanligen mer påverkad än den som inte tror sig få alkohol -Alkoholister har större förväntan på effekt av alkohol än icke-alkoholister -Då effekten minskar (pga tolerans) kompenserar alkoholisten genom att öka dosen -Alkoholister som tror sig få alkohol /men inte får det/ dricker mer för att höja effekt än den som inte tror sig få alkohol -Efterhand som beroende utvecklas kommer positiv förväntan utvecklas till ”sug” som känns alltmer svårt att motstå. (Sug har även biologiska komponenter.) 8 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

9 Det personliga nätverket: Personer som jag tillbringar min tid med eller som är viktiga för mig Stor betydelse – både för att pröva på och för att utveckla konsumtionsmönster, samt attityder och värderingar till detta. Central faktor i processen in i missbruk (Och avgörande faktor senare ut ur missbruk och beroende) Vi får viktiga rollmodeller och normer (både i stort och om alkohol och droger) från familjen och andra närstående. Skyddande faktorer: nära anknytning, trygghet, normbildning Sårbarhetsfaktorer: konflikter, föräldrars missbruk, övergrepp och försummelse, svårigheter att klara försörjning 9 9 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

10 I ungdomsåren spelar kamrater och partner allt viktigare roll. Gruppnormer allt viktigare. Dricker/drogar ungdomar som sina kamrater för att de övertar gruppens mönster eller för att man väljer kamrater som passar med ens eget mönster? Svar: Både och Viktiga processer: 1.Alkohol/drogdebut sker oftast med kamrater/partner, och vanor utvecklas tillsammans med dem. 2.Tendens att välja kamrater som passar de alkohol- och drogvanor man har, och välja bort dem som antingen brukar mer än jag (stökiga), eller mindre än jag (de passar inte in i mitt mönster). 3.Utanförskap i relation till jämnåriga innebär också en sårbarhetsfaktor. a) Blir jag nekad intimitet så kan intensiva rus bli ersättning. b) Droger kan ”förena”, jag får tillhöra en grupp 10 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

11 Nätverk och arbetsliv Alkohol har en stark ställning i vuxnas umgänge Ökar genom arbetslivets förändring med stark koppling mellan arbete och nätverk Ökning av antal situationer med arbetsrelaterat drickande, särskilt i gråzonen mellan arbete och fritid -Fredagen som ingång till helgen -”After Work” och ”teambuilding” -I samband med resor och konferenser (gäller allt större grupper inom arbetslivet) -I representation ”Teambuilding” 11 Riskbruk, missbruks- och beroendelära Nesvåg 2005

12 Kulturella faktorer -Jämförelser mellan länder visar stora skillnader i alkohol- och drogproblem (FHI 2009). -Amerikanska studier visar att kulturmiljö spelar stor roll efter flera generationer. (Vaillant 1995) -Samma fenomen finns i Sverige. Gamla frikyrkolän skiljer ut sig. -Ungdomar i olika stadsdelar i Stockholm. Mer drickande i Kungsholmen och Norrmalm än i Tensta och Rinkeby. -Kolonialt arv kan ha stört kulturella gruppers skydd mot missbruk, eller rent av påtvingat missbruk. -Etnisk stolthet som del i motstånd mot kolonialt förtryck är däremot kopplat till mindre drickande och drogande Vissa kulturer (och subkulturer) är mer ruspositiva eller hedonistiska medan andra är mer återhållsamma eller restriktiva gentemot rus eller t.o.m. helt avvisande till rus. 12 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

13 Samhällets totalkonsumtion -När totalkonsumtionen av alkohol ökar i ett samhälle så ökar också skadorna totalt. Det gäller både beroendetillstånd och andra fysiska och psykiska skador samt trafikskador, kriminalitet och sociala problem. -Detta samband är exponentiellt, dvs ökningstakten ökar ju mer konsumtionen ökar. -Detta samband – på samhällsnivå – konstaterades av den finske forskaren Kettil Bruun och en arbetsgrupp inom WHO. -Modellen kallas ”Totalkonsumtionsmodellen” och utifrån denna brukar slutsatsen dras att samhället bör satsa på att minska ”den totala konsumtionen” av alkohol, inte bara inrikta sig på högkonsumenternas överkonsumtion. -Ju fler som dricker eller dricker mycket, vilket sker i ruspositiva kulturer, desto fler passerar sina egna individuella gränser till skadligt bruk eller blir beroende. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 13

14 Missbruk och klass: Är det ett problem för underklassen? -Inget enkelt samband -Gamla tyska studier pekade tidigt på samband med samhällsekonomi. Stark ekonomi – mer missbruk. Men mer missbruk försvagade också ekonomiska förutsättningar (Baer 1878). -Ekonomiska kriser (t.ex. storstrejk) ledde till minskat missbruk -Svenska socioekonomiska studier anger U-kurva. Drickande större i grupper med stora tillgångar men också bland människor med stora ekonomiska problem. Mindre bland dem med medelinkomster (Hemmingsson 1999). -Ryska befolkningsstudier (Rojas m.fl. 2008) pekar på två motsatta tendenser vid fattigdom: Mycket berusningsdrickande eller att helt avstå. 14 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

15 Bio-psykologiska och biologiska faktorer Hög, eufori, rus Nere, deprimerad Men även andra faktorer är viktiga, t.ex. Personlighet Hög benägenhet till nyhetssökande, sensationssökande, ökar intresse för rus – redan tidigt i livet Hög ängslighet, benägenhet att undvika risker, minskar intresse för rus – åtminstone tidigt i livet. (Senare i livet kan rus erbjuda en flykt.) Biologi Vissa tål alkohol mer än andra 1) Vissa har högre tolerans från början – högre risk för missbruk/beroende 2) Skillnader i enzymer som bryter ned alkohol och acetaldehyd – Inbyggt ”skydd”. Förklaras strax. Normal 15 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

16 Personlighet - En kombination av temperament och karaktär Temperament i hög grad genetiskt, medan karaktären formas i relationer och av erfarenheter under livet. Både temperament och karaktär har betydelse för risken att utveckla missbruk och beroende: -Temperament: Personer med sensationssökande, nyhetssökande läggning prövar alkohol och andra droger tidigare och mer än personer med mer försiktig, riskundvikande läggning. -Karaktär: Personer med mognadsproblem löper större risk, särskilt i kombination med sensationssökande läggning, s.k. utagerande personlighet. -Psykisk ohälsa: Personer med olika psykiska sjukdomar (oavsett personlighet i övrigt) löper större risk att utveckla beroende om de börjar missbruka alkohol eller droger. 16 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

17 Nedbrytning (metabolisering) av alkohol i vår kropp Olika enzymer bidrar i tre led till nedbrytningen av alkohol Nedbrytning av acetaldehyd (led 2) kan hejdas genom Antabus (spärrmedicinering). Ger avsiktligt obehaglig effekt. Ordineras endast efter eget val, som hjälp till att hålla fast vid eget beslut att avstå. Vissa människor – särskilt i Japan, Korea och Kina – har en variant av enzymet som fungerar sämre. Fungerar som ett inbyggt Antabus och minskar benägenhet att dricka då upplevelsen blir negativ. 1.Alkohol: eufori, rus 2.Acetaldehyd: gift, ger starkt obehagliga reaktioner, med ”flushing”, hjärtklappning, ångest m.m. 3.Ättika: sur i magen m.m. 4.Koldioxid och vatten: Lämnar kroppen med andning och urin AlkoholAcetaldehyd Ättika Koldioxid Vatten Enzym (ADH) Enzym (AHDH) Enzym 17 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

18 Missbruk och kön Kvinnor tål alkohol mindre än män av flera biologiska skäl, bl a: -Kvinnor har i snitt mindre kroppsvikt -Män har högre andel vatten per kg. Mer utspädning. -Metabolisering av alkohol kompliceras hos kvinnor av att samma enzym (aldehyddehydrogenas) är aktivt i hanteringen av kvinnligt könhormon. Kvinnor som dricker lika mycket som män skadas därför mer (mer sårbara). Men män utvecklar flest alkoholskador, pga att män över hela världen dricker mer än kvinnor gör. I Sverige är andelen kvinnliga/manliga alkoholister ungefär 1/3. Denna andel har ökat under 1900-talet med emancipationen. Både biologiskt och socialt kön spelar alltså roll. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 18

19 Risk för vissa sjukdomar är större i en del släkter än i andra Ur Läkartidningen: Släktträd som visar släkt med hög risk för cancer I tredje generationen har de äldsta hunnit utveckla sjukdom, medan många barn ännu är friska. Bör förebyggande åtgärder inriktas på dessa? Vilka etiska dilemman finns? Intervju med drogberoende patient på Runnagården inventerade alkohol- och drogproblem i släkten. Extremt stor andel hade eller hade haft problem. Farfar och farmor var godtemplare. Trots det blev många beroende. Hur kan det hänga ihop? Från Hasselgren m fl Riskbruk, missbruks- och beroendelära

20 Djurförsök: Fritt val av vatten/alkohol Då försöket upprepas med avkomman – utan möjlighet till social inlärning – så väljer ungarna lika som föräldrarna. Råttor fick möjlighet att fritt välja mellan vatten och alkohol. Forskarna noterade hur de valde under längre tid. Vissa råttor föredrar konsekvent rent vatten framför vatten med alkohol. Andra väljer tvärtom. 20 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

21 Olika slags studier om arv och miljö -Familjestudier (Boss 1929, Polish 1933, Dahlberg och Stenberg 1934, m fl) : Alkoholism har stark tendens att gå i vissa släkter mer än i andra. Kan bero både på socialt och biologiskt arv. -Tvillingstudier (Kaij 1960) : Större likhet i beroende hos enäggstvillingar än hos tvåäggstvillingar. Påvisar biologiskt arv. -Djurförsök (Eriksson 1971, Forsander 1974) med råttor och apor som föredrar alkoholblandning framför rent vatten får avkomma som gör samma val, utan inlärning. Bekräftar biologiskt arv. -Adoptionsstudier (Shuckit 1972, Goodwin 1974, Sigvardsson m.fl. 1982) visar att barn som tidigt adopterats skiljer sig i missbruksutveckling beroende på de biologiska föräldrarna. Både socialt och biologiskt arv finns, men biologiskt arv är betydligt starkare. -Prospektiva långtidsstudier (Öjesjö 1981, Vaillant 1983) som följer stora grupper människor över hela livet – från barndomen och uppåt – visar att både arv och kulturell bakgrund har stor betydelse. -Epigenetiska studier visar att viss genetisk sårbarhet vid speciella sociala omständigheter (men inte annars) leder till negativ utveckling. Alltså interaktion arv-miljö. 21 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

22 Summering om arv och miljö Av barn vars biologiska föräldrar inte har missbruksproblem utvecklar mycket få eget missbruk (mindre än 4 %) Om en biologisk förälder missbrukar så ökar risken att barnen också gör det (4-5 ggr så hög risk), trots att de inte levt med den missbrukande föräldern. Om båda biologiska föräldrarna missbrukar så ökar risken ytterligare (nästan ny dubblering) Alltså: En påtagligt ökad risk hänger samman med biologisk arv. Men även om båda biologiska föräldrarna missbrukat, så gäller detta inte majoriteten av barnen. De flesta av dessa (c:a 70 %) missbrukar inte. Man ärver varken missbruk eller beroende – men man ärver en ökad sårbarhet. Både arv och miljö spelar stor roll. 22 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

23 Stress-sårbarhetsmodellen Teoretisk modell inom psykiatrin för att förklara uppkomst av psykisk sjukdom. Beskriver förhållandet mellan en (i stor utsträckning) genetisk sårbarhet å ena sidan och besvärliga livssituationer å andra sidan. Människor med stor sårbarhet kan utveckla psykisk sjukdom efter relativt liten stress En person med låg sårbarhet kan tåla betydligt högre stress. Men riktigt stor stress kan medföra psykisk sjukdom även om sårbarheten är låg. Detta gäller många olika slag av psykisk ohälsa Beskriver också hur det är med skador och beroende av alkohol och droger Sårbarhet Stress Psykisk sjukdom Hälsa 23 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

24 Stress-sårbarhetsmodellen Kan appliceras även på alkohol- och drogberoende Både genetik och tidiga uppväxtproblem ger ökad sårbarhet även för alkohol- och drogberoende Högkonsumtion och missbruk är i en stressfaktor för beroende Men dessutom finns en länk mellan beroende och annan psykisk ohälsa - Missbruket i sig är en stressfaktor också för annan psykisk sjukdom - Missbruk försätter personer i riskabla situationer, som medför svår stress Stress-sårbarhetsmodellen förklarar på individnivå hur totalkonsumtions- modellen fungerar på samhällsnivå Sårbarhet Stress Psykisk sjukdom Hälsa Alkohol- och drogberoende 24 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

25 Tillbaks till euforin: Vad händer i hjärnan? Lustcentrum upptäcktes i djurexperiment. Råtta med svagströmselektrod kopplat till detta fick själv administrera stimulering genom en pedal. Valde ständigt att göra detta – gav sig själv lustupplevelser. Struntade i mat som sattes in – valde hellre pedalen. Struntade även i sex, då löpande hona sattes in i buren. Fortsatte beteendet till fullständig utmattning. 25 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

26 Hjärnans belöningssystem Positiv upplevelse medför Ventral Tegmental Area (VTA) sänder signaler som aktiverar systemet (startknapp) Dopamin frisätts i två små centra (Nucleus Accumbens) vilket ger stark lustupplevelse i Septum (Dessa tillsammans är lustcentrum) Upplevelsen lagras i lustminne (Amygdala) Värdering och ev. inhibering, dvs gränssättning, sker i pannloben (Prefrontala Cortex) 26 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

27 Neuroner – hjärnceller Cellkropp Dendriter Axon Synaps Neuroner består av cellkropp och olika utskott (dendriter) samt långa nervtrådar (axon). Inom cellerna skickas signaler på elektromagnetisk väg. Men mellan nervcellerna sker överföring av signaler på kemisk väg. Detta sker i synapserna. De kemiska budbärarna som verkar i synapserna kallas transmittorsubstanser. Vår förmåga att producera och hantera dessa substanser är avgörande för vår personlighet. Flera har stor betydelse i missbruk och beroende. Den är genetiskt kodad men förändras också av t.ex. sjukdomar och drogbruk. 27 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

28 Synapser – kopplingar mellan neuron -I synapsen avger den sändande cellen transmittorsubstanser -Dessa tas upp av receptorer på mottagande cell, som då skickar signal vidare. -Varje transmittorsubstans har specifika receptorer till vilka de passar. -Överblivna substanser som finns i den synaptiska klyftan tas åter upp av sändarcellen för att kunna skickas ut igen. -Mediciner kan balansera svaga transmittorsystem – utan rus eller beroende -Men droger kan också störa och förstöra systemen 28 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

29 Olika transmittorsubstanser, exempel -Dopamin: rörelser, belöning och eufori -Endorfiner: dämpar smärta, ger eufori -Serotonin: känsloregulator för t.ex. aggressivitet och depression -Noradrenalin: stressrespons, flykt -GABA (gamma-aminobutyric acid): allmän bromseffekt -Glutamat: allmän accelerator, gaspedal för hjärnan 29 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

30 Eufori av mat, sex och droger Ökad frisättning av dopamin sker t.ex. när man äter god mat, när man älskar och när man drogar sig. Vid god mat ökar frisättningen av dopamin med ungefär 50 % jämfört med normalt. Vid sex ökar detta mer, ungefär 100 %. Vid injicering av amfetamin ökar det mycket mer, ungefär 1000 % Alla beroendeframkallande medel har egenskapen att öka frisättning av dopamin i lustcentrum – om än i olika utsträckning. Tillslagshastighet spelar också roll för euforin. Och denna varierar bl a med administration. Snabbare med injicering och inhalering än oralt. Normal = Riskbruk, missbruks- och beroendelära

31 Droger påverkar transmittorsystemen på flera sätt. Alkohol som exempel Akut -Ökar frisättning av dopamin i lustcentrum, känns bra -GABA frisätts mer och tränger lättare in i neuronen, dämpar hjärnan -Glutamat dämpas av alkohol -Endorfiner frisätts, ger lugnande effekt, smärtlindring och eufori -Serotonin frisätts, lugnande På lång sikt -Dopaminsystemet störs, ger mer obehag -Långsiktigt minskad aktivitet främst i frontallober och övriga cortex -Förmågan att producera endorfiner och serotonin påverkas starkt negativt. -Receptorer tillbakabildas -Svårare att hantera ångest 31 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

32 Beroende utvecklas -Utifrån positiva upplevelser av rus: Ju mer positiva, desto starkare drivkraft -I fortsättningen söker man upprepa dessa. Drogminnet viktigt. -Lustupplevelsernas intensitet prioriteras – och man offrar även andra intressen inklusive relationer. Intensitet går före intimitet -Nedsatt förmåga till självvärdering innebär ökad risk. -Förmåga till självvärdering minskar dessutom med missbruket pga hjärnpåverkan (av prefrontala cortex). -Försvarsmekanismer utvecklas – man försvarar både rusupplevelserna och självkänslan. 32 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

33 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Nere, deprimerad Normal Tolerans Gillar man det så vill man upprepa det. Men efterhand börjar effekten minska 33 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

34 Olika typer av tolerans För många droger uppstår tolerans pga förändringar i synapserna, t.ex. tillbakabildning av receptorer (ex. cannabis, ecstasy, opiater). Leder till att det krävs mer för effekt, men också att specifika transmittorsystem försämras → psykisk ohälsa. Alkohol har mer ospecifik verkan (dirty drug). Det är ett lösningsmedel som stör ordningen i neuronernas membran, vilka består av fetter och protein. Leder akut till att GABA lättare tränger in → sedering (och kan innebära fara!) För den som dricker ofta försvarar sig kroppen bl a genom att bygga om cellmembranen (armerar dessa med mer protein) → tål mer. 34 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

35 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Nere, deprimerad Normal Tolerans Ökad tolerans Abstinens- problem Gillar man effekten och den undflyr p g a ökad tolerans… Så dricker man mer Men toleransen ökar Dessutom kommer surt efter… 35 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

36 Abstinensproblem När sederingen är djup hotas basala funktioner Kroppen försvarar sig mot svår sedering. Retikulära aktiveringssystemet drar igång. Glutamat aktiverar och försöker motverka koma. När sederingen viker undan (tillnyktrar) är aktiveringssystemet fortfarande i full gång och hjärnan blir istället överspänd. Vaknar tidigt, pirrig, orolig Svårare: Skakningar, hallucinationer, delirium tremens. När sederingen viker kan också epileptiska anfall följa. Dessutom: Problemen förvärras av acetaldehydeffekt. Alkoholisten dricker nu så stora mängder att kroppen inte hinner bryta ner. Acetaldehyd ansamlas och ger obehagseffekt. Livshotande tillstånd som kräver vård 36 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

37 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Nere, deprimerad Normal Tolerans Ökad tolerans Abstinens Åter- ställare Svårare abstinens Onda cirklar Beroendeutveckling från lättare till tyngre, kroniskt 37 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

38 Även socialt dryckesmönster ändras Eufori, rus Nere, deprimerad Normal I glada vänners lag, markera fest, ”guldkant” Mer vardag över drickandet, som ”avslappning” Onda cirklar Beroendeutveckling från lättare till tyngre, kroniskt Dricker ensam, som ”flykt” Självmedicinerar Dricker för att nå medvetslöshet 38 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

39 Att vara människa är att vara ”på väg” genom tiden FörrNuSedan Att ha ett tidsmedvetande är utmärkande för människan som art Tidsmedvetandet sitter i frontal- och tinningsloberna, de hjärnstrukturer som är mer utvecklade hos människan än hos andra arter. Tidsmedvetandet ger fantastiska fördelar Förmåga till planering Målformulering Flexibilitet Analytisk förmåga Kausaltänkande Värdering och moral m.m. 39 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

40 Tidsmedvetandet – en fundamental del i att vara människa Tidsmedvetandet har också problematiska sidor Skulden – för det jag gjorde eller borde ha gjort Skammen – för det jag är /en djupare känsla/ Ångesten – för det som ska hända och för det jag månde bliva Vi kallar dessa för existentiella känslor eftersom de är kopplade till människans existens 40 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

41 Ruset och hjärnan – Genom att sedera (dämpa) hjärnan slipper vi undan tiden Sederingens ordning: 1.Frontal- och temporallober tid, planering, värdering, moral m.m. Sedering: dämpa spänning o ångest, skuld och skam 2.Övriga hjärnbarken (cortex) medvetna beslut, associativt tänkande Sedering: Sämre kognitiv förmåga 3.Limbiska systemet, känslohjärna Sedering: Sämre känslomässig nyansering, snabba känslomässiga kast 4.Lillhjärnan, koordination, autopilot Sedering: Svårt koordinera rörelse och balans 5.Hjärnstam/reptilhjärnan: Basala livsfunktioner, vakenhet, attack, hunger Sedering: Koma ”Ju mer man dricker, desto mer ödla blir man” – dvs reptilhjärnan blir mer dominant 41 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

42 Centralstimulerande droger - Det är inte främst de högre mänskliga funktionerna i frontal- och tinninglober som stimuleras. - Främst ökar aktiviteten i reptilhjärnan med högre känsla av vakenhet, och delar av limbiska systemet (sex och aggression) - Samma obalans mellan högre ”mänskliga” funktioner och mer primitiva reptilfunktioner. - Samma relativa dominans av reptilhjärnan 42 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

43 Den stora sagan om människoblivandet Adam och Eva i paradiset berättar hur det hänger samman Åt av ”kunskapens träd” – dvs erövrade mänskligt medvetande … och såg att de var nakna. Skam! – Det var ditt fel, Eva – Nej det var ormens Skuld och skuldfördelning föddes (Som vi sett var ormen/reptilen knappast skyldig, saknar förmåga till planering och manipulation) Fr o m nu måste de arbeta i sitt anletes svett för att säkra sin framtid. Ångest! Eva och hennes döttrar måste föda sina barn i smärta Frontal- och tinninglober – större skalle hos fostret – ger modern smärta Lever i paradiset – en tillvaro utan skuld, skam eller ångest 43 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

44 Skuld, skam och ångest måste hanteras Men hur? Olika möjligheter Genom olika aktiviteter kan vi öka vår känsla av närvaro i nuet – och minskar då skuld, skam och ångest -Skapande aktivitet -Motion -Skogspromenader och svampplockning -Trädgårdsskötsel -Socialt umgänge -Sexuell aktivitet -Meditation eller bön -Lyssna på eller utöva musik -m.m. m.m. Eller också kan vi på kemisk väg minska tidsmedvetandet Genom att stimulera reptilhjärnan Och dämpa (sedera) frontal- och tinningslober Enskilda rus ändrar sällan personligheten De är parenteser undan tiden och tillvaron.. 44 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

45 Men att ofta, länge, återkommande och djupt berusa sig… …leder till att man förlorar i tidsmedvetande och försämrar många högre kognitiva funktioner Tiden /och tillvaron/ sönderstyckas Planering, flexibelt tänkande, värdering av processer, självmedvetenhet… Världen och horisonten krymper 45 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

46 Långtidseffekter Genom PET-scanning och EEG kan man undersöka hur hjärnan påverkas av ständiga rus. Kroniska alkoholister som varit helt nyktra ett par månader hade fortfarande dämpad aktivitet (blodgenomströmning och kraft) …i frontalloberna (c:a 30 %) …i övriga Cortex (c:a 20 %) Påverkar personligheten, förmåga till planering och flexibelt tänkande, värdering, inkänning och självinsikt. 30 % 20 % Även om tillfrisknande kan ske så tar det lång tid och är en osäker process. 46 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

47 Två sätt att hantera oro och tristess – utifrån Maslow’s teori om tillväxt och motivation 1. Genom skapande aktivitet Oro/tristess Handling: skapande aktivitet Hög, eufori Personlig tillväxt Ny baslinje: rikare liv 2. Med droger Oro/tristess Hög, eufori Tillbaks till samma oro/ tristess Eller till tristare läge, mer oro Patologisk utveckling Handling: Droger 47 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

48 Inlärningsteoretisk modell En alkoholist som varit nykter en tid vaknar upp med en känsla av oro. Dricker, och oron minskar. Slocknar och sover bort ruset. Vaknar upp med stigande oro – t.o.m. mer än föregående dag alkoholens s.k. ”reboundeffekt”. Får ny lindring med alkohol Men även nu ökar oron. Tills han dricker igen Detta upprepas under veckan, med allt värre resultat. Varför fortsätter han? När han tänker på detta kommer han ibland fram till att han inte borde dricka. Men många beslut att avstå faller. Hur skall vi förstå detta? Tag med berusningen i beräkningen! De streckade partierna är borta. Varje gång han dricker – lindring När han inte dricker – ökad oro Oro Tid 48 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

49 Två typer av inlärning 1.Kognitiv (inkluderar tankar, värdering) och inbegriper cortex 2.Betingning (fungerar utan tankar) mer grundläggande form av inlärning -Upprepad stimulus (drickande) följt av respons (lindring) ger stark betingning. -Avsaknad av stimulus (ej druckit än) negativ effekt (ökande oro) stärker kopplingen ytterligare (operant betingning). Två olika jagtillstånd hos samma individ: -Ett tänkande jag som ev. medvetet (ibland) försöker välja bort drickande -En autopilot som ofta tar över – särskilt då personen inte är i balans för att tänka efter. -Bidrar till s.k. kontrollförluster 49 Riskbruk, missbruks- och beroendelära

50 Summering -Alla rusmedel medför frisättning av dopamin i lustcentrum -Sociala och psykologiska faktorer medverkar och påverkar rusupplevelsen -Omfattande och ständigt upprepade rus stör strukturen i hjärnan -Högre funktioner försvagas och autopiloten tar över -Även om alla kan utveckla beroende så skiljer riskerna stort -Man ärver ökad sårbarhet för beroende – men inte beroendet i sig -Beroende utvecklas som ett biopsykosocialt syndrom. -Biologiska, psykologiska och sociala faktorer är nära sammanflätade -Hjärnan kidnappas med störda biologiska funktioner -Kognitiva viljefunktioner och sociala funktioner i relationer till andra försvagas -Förutsättningar för existentiell medveten närvaro försämras Ett livsproblem och en sjukdom där själva viljan är sjuk Det är därför man behöver hjälp – inte moralisering 50 Riskbruk, missbruks- och beroendelära


Ladda ner ppt "Rusupplevelser och beroendeutveckling Biologiska, psykologiska och sociala faktorer i samspel Arne Gerdner Professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet."

Liknande presentationer


Google-annonser