Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Språkhistoria Från hedenhös till idag Språk. Dialekter.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Språkhistoria Från hedenhös till idag Språk. Dialekter."— Presentationens avskrift:

1 Språkhistoria Från hedenhös till idag Språk

2 Dialekter

3 Språk och grupper

4 Långt hitom flinten å´ långt bortom luman fanns landet. Kungstvåan hade just slussat de´ blev ett chuckert rörhöns som kallades Snövit, helt plötsligt tog Kungstvåan ner skylten. Då braita kungen en ny tvåa, den nya va´ en gammal tacka me´ just fasad men trots fasaden var hon helt iskall. Hon hade en självtittare som gav prognos en da´ när hon fråga tittarn´ vem som va´ chuckrast i riket svara tittarn ”Du din gamla tacka är chuckrast i hela riket här.” Då blev tackan så stöddi´ så pipen visa zenit. Helt plötsligt börja Snövit få justa lungor, pumpad häck å´ helslickad fasad, när tackan då fråga svara tittarn´ ”Du din gamla tacka är numer sågad av Snövit kär”, då fick tackan halvnojan å´ sa åt kulvicke att ta ut Snövit i buschen å´ me´ en tjuring lossa pumpen, men kulvicke va´ blöt så han sänkte en galt å´ la galtens pump på disken, Snövit gav järnet hon hamna hos ett gäng kvartsfigurer å´ börja brassa nagg å´ bläddra sängar. Så fråga tackan igen vem som va´ chuckrast å´ tittarn´ svara ”Snövit e´ chuckrare än vanligt”, då gick tackan igång me´ helnojan i halv skruv i tyska å´ koka ihop en soppa som kona som en explosion i ett ungkarlshotell, hon tryckte in tre droppar i ett pall å´ fick Snövit å´ att kränga se´ kring pallet, hon gick i däck som en golvad pråmskeppare, när gruvgänge´ kom till kvarten va´ Snövit horisontal dom packa in´ na´ i en glasbinge som dom ställde på tunet, hon platsa i ett vaxkabinett. Slang

5 Guzz, jalla och keff! Rinkebysvenska får ses som symbol för det inflytande som våra invandrare har och har haft på det svenska språket. Dessa sociolekter hör ofta hemma i förorternas miljon program. Kännetecknande är ett staccatoartat uttal och en tendens att förlänga korta vokaler och förkorta långa. Rak ordföljd används efter inledande bisatser istället för omvänd.

6 Förändringar och variation: Det mänskliga språket är primärt det talade språket. Individers och gruppers sätt att tala förändras hela tiden. Förändringar i samhälle, teknik m.m. avspeglar sig inte bara i förändringar i ordförrådet, utan också ofta i andra språkförändringar. Tal och skrift: Skriftspråk är de enda källor vi har till äldre tiders språk. Skriftspråket har också sin egen roll i språkhistorien. Skriftspråk är konservativa i förhållande till talspråket. Skriftspråket verkar tillbakahållande på talspråkets förändring.

7 Typer av förändringar: Förändringar av språkljuden är det mest utforskade området inom språkhistorien. Ett exempel på ljudlag är att [k] i svenskan har förändrats till tje-ljud före främre vokal, alltså i, e, ä, y eller ö, t.ex. i kila, kela, kärna, kyla, köl, men inte före andra vokaler, som i kaka, kåpa, ko, kula. Den viktigaste är benägenheten att förenkla uttalet. En vanlig uttalslättande förändring är att slutljudet i ett ord försvinner, t.ex. go för god. En vanlig tendens är också att uttalet av ett ljud påverkas av ett annat. Förändringen av [k] som nämndes ovan är en sådan förändring. Förändringar i ordförrådet är av två slag. När beteckningen gosse byts ut mot pojke kallas det lexikalisk förändring. I andra fall förändras innehållet, ofta därför att uttrycksbehoven förändras, t.ex ordet dator, något som inte fanns för decennier sedan. Ordet skäkta har däremot försvunnit ur språkbruket,eftersom företeelsen sällan påträffas. Sådana förändringar kan kallas semantiska.

8 Förändringar i grammatiken gäller både formsystem och syntax. I svenskan pågår en långsiktig utveckling i riktning mot minskad användning av böjningsändelser och ökad användning av självständiga ord med grammatisk innebörd. I äldre svenska kan man finna mannenom för åt männen, sjungom för låt oss sjunga osv. Den grundläggande ordföljden kan också förändras med tiden. Svenskan har normalt subjekt–verb–objekt, som i Pelle kastade stenen. I äldre språkstadier finns starka tendenser att ha objektet före verbet, som i urnordiska ek horna tawido 'jag gjorde hornet'. Alla delar av språksystemet kan alltså förändras. Som en allmän regel gäller att ljud- och ordförrådsförändringar kan ske snabbt, medan grammatiska förändringar tenderar att ta längre tid.

9 Det finns straka kopplingar mellan förhistoriens grottbilder och språkets utveckling.

10 Språkfamiljer - Indoeuropeiska

11 svenskasanskritengelskatyskalatinfranska mormatrmotherMuttermatermère farpitrfatherVaterpaterpère bror bhratarbrotherBruderfraterfrère ungjuvayoungjungjuvenisjeune tvådwo-twozweiduodeux Indoeuropeiska basord.. Indoeuropeiska är den största språkfamiljen i världen med mer än 3 miljarder modersmålstalare. Den dominerar Europa och Sydasien, Nord- och Sydamerika. De största språken inom familjen är engelska, spanska och urdu/hindi. (Finska, estländska och ungerska är inte indoeuropeiska språk liksom baskiska och samiska. Urindoeuropeiskan härstammar från trakterna kring Svarta Havet – men hur spridningen gick till är man inte överens om – fredlig eller militär?

12 þurþr * risþi * stin * þesi * eftR * futin * faþur * sin * þahn * hrþa * kuþan * uk * eftR * esburn * brþur * sin * trk * hrþa * kþan * 16-typiga runraden24-typiga runraden

13 Gallehushornet

14 Runsvenska ca 800- ca 1225 Tack vare inskrifterna på runstenar vet vi en del om det språk som talades i Sverige under vikingatiden. Inskrifterna är gjorda med det yngre 16-typiga runalfabetet vilket ibland leder till tolkningsproblem eftersom vissa runor kunde ha många olika ljudvärden. Runan för vokalen u användes exempelvis också för vokalerna o, ö och y och konsonanten v. De allra flesta runinskrifter är ändå säkert tolkade och ger oss information om språkets grammatik; de innehåller ett stort antal personnamn (ca 900) men relativt få andra ord (ca 600). En uttalsförändring som inträffade under denna tid var monoftongeringen av ai och au i danskan och svenskan. På många runstenar skrevs stain (för stæin 'sten') och taußr (för dauür 'död'), men under nästa epok har sådana ord alltid enkel vokal, dvs. e resp. ö. Redan under runsvensk tid hade svenskan sina typiska ordmelodier (accent 1 och 2) och verbets s-former.

15 Äldre västgötalagens författare var Eskil Magnusson lagman från Västergötland. Detta är den äldsta skriften på svenska från den finns i en avskrift från 1280.

16 Fornsvenska Under medeltiden skrevs svenska framför allt med latinskt alfabet. Perioden indelas ofta i en äldre "klassisk" del, som sträcker sig till mitten av 1300-talet, och en yngre, som sammanfaller med Vadstena klosters storhetstid som centrum för textproduktion. Den äldre fornsvenska perioden var ur språklig synvinkel tämligen stabil. Fortfarande fanns det äldre fyrkasussystemet (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ) kvar i böjningen av substantiv, adjektiv och pronomen. Ett adjektiv som rödh- böjdes i maskulinum singularis rödher, rödhs, rödhum, rödhan. Under denna tid befästes böjningen av substantiv i bestämd form, och den bestämda formen kom att användas ungefär som i modern svenska. Verben böjdes i person i pluralis: vi bindom, i binden, the binda. Under den yngre fornsvenska epoken skrevs allt fler originaltexter på svenska och allt fler texter översattes till svenska vid klostren. Den religiösa litteraturen dominerade. Ett svenskt kanslispråk efter mönster i latin, lågtyska och danska började ta form. Genom de många latinöversättningarna introducerades mönster för en skriftspråklig satsbyggnad som skilde sig mycket från det talade språket och lagarnas svenska: invecklade satsfogningar och participkonstruktioner blev vanliga både i det religiösa språket och i urkundernas kanslispråk. Men det fanns också texter som var mer talspråksnära. Hit hör städernas domböcker. Svenskan påverkades kraftigt av lågtyskan. Högfrekventa ord och t.o.m. formord övertogs: billig, möjlig, noga, sådan, hurdan, bliva, böra, måste, ganska, sakta. Också avledningssuffix från lågtyskan blev så småningom produktiva i svenskan: -eri, -inna, -het, -bar, -mässig, -aktig.

17 I Um suerikis kunungx rike, huilkit i sik hauer siu biskops döme ok nio laghmanz döme. II Iuir alt suerike agher ei kunungxlik krona ok ei kununger vara vtan een. III Ei ma kununger minzka kronunna ræt for aþrum kununge. IIII Nu ær til kunungx rikit i suerike kununger væliande ok ei æruande. V Þesse æru kunungx eþæ, först æt han skal ælska guþ ok þe hælgho kirkio, ok agher eeþ sin suæria a bok ok hælgho doma. VI Huru laghmæn ok landzmæn agha kununge eeþ ganga. VII Huru kununger agher erikx gatu {si} [sina riþa]. VIII Nu agher kununger i vpsalum wighias ok kronas. IX Huru kununger agher {ræt sin} [raþ sit] sætia. X Nu vil kununger a gifto ganga. XI Nu huru frælsis mæn agha kununge þiæna mæþ wapnum ok hæstum, ok huar wapnasyn skal hauas. XII Nu æn frælsis man ællis ok ær ei sialuer för. Ur Magnus Erikssons landslag Den yngre fornsvenska tiden medförde en genomgripande språkförändring, också av uttalet och grammatiken. De bakre vokalerna (a, o, u) fick sitt uttal förskjutet: bat blev båt och ord som bot (med o uttalat som i tyskan) och hus (med u uttalat som i tyskan) fick dagens uttal. I böjningsläran och syntaxen reducerades fyrkasussystemet. I de flesta dialekter försvann distinktionen mellan nominativ, ackusativ och dativ för alla kasusböjda ord utom för ett litet antal personliga pronomen som behöll distinktionen nominativ–ackusativ (jag–mig, hon–henne etc.). Dessa och andra förändringar medförde att det språk som Gustav Vasa lärde sig var mycket olikt den svenska som talades bara några generationer tidigare.

18 Gustav Vasas bibel trycktes Redan 1526 hade Nya testamentet översatts till svenska.

19 Äldre nysvenska Under Vasa- och stormaktstiden lades grunden till det svenska riksskriftspråket. Betydelsefulla omständigheter vid periodens början var därvid tryckerikonsten, reformationen och den påskyndade nationella integreringen av Sverige. Språket i Gustav Vasas bibel 1541 gavs en för sin tid enhetlig stavning. Där användes generellt ck för äldre kk och å, ä, ö fick sina moderna bokstavsformer. och tämligen ålderdomlig, eftersom den i rätt hög grad anknöt till Vadstenasvenskan. Valet av -a i stället för det annars vanliga -e i infinitiver visar att man ville undvika språkformer som kunde verka danska. Viktiga förändringar i talspråket under denna epok var uppkomsten av sj- och tj-ljud och uppmjukningen av g- till j- framför främre vokal. Efter hand kom svenskarna alltså att uttala skäl och själ, kära och tjära, jord och gjord på samma sätt. En ny substantivdeklination uppstod när neutra på vokal fick ändelsen -n i pluralis: märke-n. Det rådde särskilt i världsliga texter en stor variation i fråga om stavning och böjning. Många av dåtidens texter lånade från utländska språk som tyska, franska och latin. Gång på gång gav centralmakten ända sedan Gustav Vasa befallning om att endast ren svenska fick skrivas.

20 Gustav VasaGustav Vasa skrev i december 1524 ett brev till dalmännen där han ömsom vädjar och ömsom varnar dem för förrädare som Peder Jakobsson. Ett utdrag: "Käre vänner, som vi skrivom eder till for några dagar sidan om herr Peder kanceler, som här havar rympt sin borgan och givit sig upp till eder i then akt att han gärna stämplade oss något ont på med någon lygnaktug stycke, som han somligom utav eder föregivit haver, sva hoppas oss dock och intit tvivlar, att han thess med eder ingen makt hava skall. I äre the samma som först inträdde med oss, thå vi oss företogom näst Guds, eders och all Sverigis allmogis hjälp att forstyra then omilla k(onung) Krist(iern), och have thärmed, Gud tess lovad, god framgång haft, så att vi alle fri och säker vordne äre till vår hals för samma k(onung) K(ristiern) och hans parti, som edra forfädra i Dalerna alltid i fortiden gjort hava, att the theris rätte herre och sitt fädernes rike have bestånduge varit som ärlige tro dandemän. Och är for then skuld ingelunda troandis, att I för en sådan ordlös man skull, som for(nämn)da herr Peder är, vilje få eder och edra epterkommande itt annat rykte, än edra forfädra haft for eder (---) Ju förra thet kan ske ju bätter thet är, till att stilla thet rykte, som elles måtte föras kring om landit och thärmed väl in i annor stämplare, oss under ögonen, thär något ont av formodandis vore".

21 Olof Dalin utgav Then Svenska Argus mellan åren 1732 och De engelska tidskrifterna The Tatler och The Spectator var förebilder och därifrån hämtades också en del material. Argus behandlade ekonomiska, politiska och sociala frågor i satirens form. Olof Dalin ville förenkla och utveckla det svenska språket och arbeta bort influenser utifrån.

22 Röda rummet kom ut första gången Boken brukar räknas som en milstolpe i den svenska språkhistorien – för sin tid var språket modernt.

23 Yngre nysvenska Under stormaktstiden hade på flera sätt grunden lagts för det följande skedet i språkhistorien. Kyrkolagen 1686 hade inrättat husförhörssystemet, som snart ledde till att svenskarna i långt högre grad än andra folk ute i Europa blev läskunniga. Den nya lagboken 1734 hade förberetts länge. Den anknöt stilistiskt till medeltidens lagar men hade en modernare och mera konsekvent stavning och ordböjning. Stockholm hade under Gustav II Adolfs regeringstid blivit säte för hovet och rikets administration med ämbetsverken. Så småningom hade staden också fått ett rikt borgerskap. I huvudstaden uppstod ett talat högstatusspråk som blev utgångspunkten för det talade svenska standardspråket. Huvudstaden fick 1788 en fast svenskspråkig teater (Dramaten) och Gustav III inrättade 1786 Svenska Akademien, som bl.a. skulle befordra det svenska språkets "renhet, styrka och höghet". Under 1700-talet var hovet och adeln till stor del tvåspråkiga och blandade flitigt in franska ord i sin svenska. Andra omständigheter bidrog till att många tryckta texter började skrivas på ett mer talspråksnära sätt. På 1700-talet uppstod en läsande publik för tidningar och tidskrifter. Olof von Dalin visade med sin veckotidskrift Then swänska Argus (1732–34) hur svenska skulle skrivas för att attrahera många betalande läsare. Under 1700-talet hade det gamla grammatiska tregenussystemet reducerats i landets centrala dialekter. Maskulinum och femininum åtskildes inte längre med böjning. Om f.d. maskulina och feminina sakord som stol och vägg användes nu pronomenet den, inte han resp. hon. Nu skilde man i skrift också systematiskt mellan supinum och perfekt particip neutrum (bundit–bundet).Ledamoten av Svenska Akademien Carl Gustaf af Leopold skrev en ortografisk avhandling, som framgångsrikt reglerade stavningen av de många nya franska lånorden som löjtnant, fåtölj, publik. Från 1874 utkom med ojämna mellanrum upplagor av Svenska Akademiens ordlista, så småningom erkänd som den svenska rikslikaren för stavning och böjning.

24 . Under århundradets andra hälft slopades latinobligatoriet i den högre skolan – en viktig förutsättning för den svenska prosans frigörelse från latinska förebilder. (Särskilt under talet har skriftspråkets meningsbyggnad blivit enklare och mer lik talspråkets).. Under talet var Tyskland den dominerande stormakten inom kultur och vetenskap, och tyskan utövade stort inflytande på svenskan. Mot slutet av 1800-talet hade Sverige en kår av skönlitterära författare som levde av att skriva och som lästes av landets hela bildade allmänhet. Viktor Rydberg, August Strindberg, Selma Lagerlöf och andra fick genom sina böcker stor betydelse för skriftspråkets utveckling också utanför skönlitteraturen.

25 Ur Tahl til Fruentimret angående Könets goda Ryckte I tredje numret av Argus vänder sig författaren direkt till sina kvinnliga läsare. Han tänker inte smickra dem, utan uppriktigt kritisera deras svaga sidor. Han tror inte att kvinnorna kommer att ta illa upp, eftersom de själva är rättframma. Tillsammans kan Argus och kvinnorna sedan ta itu med karlarna. God dag, Swenska Fruentimmer! Det war länge sedan man gaf Eder från trycket en så förtrogen helsning. Wåra Lärda synas oförsiktiga i det de antingen skrifwa det I icke förstån, eller ock gå Ehr aldeles förbij, liksom den Satzen intet woro sann, at den som står wäl hos Ehr, kan uträtta hwad han wil. Edert Kön tyckes undertiden styra och beherska hela jordklotet och Eder Gunst är mångens lycka, antingen han är lyckan wärd eller intet; Derföre är jag nu så slug, at til Ehr ställes ett af mina första ark. Den ähran tilkommer ock wärkeligen ett så ädelt kön at få första Visiten, och jag hoppas at I tagen mig wäl emot. Dock at I icke mågen förakta min stora ödmjukhet, så will jag säija Ehr, at jag icke kommer til Ehr, som en smickrande Cavalier, hwilken ärnar med falsk ödmjukhet, söta ordalag och liufligt flaterie winna Eder wänskap. Sådant a la mode-kram ware långt ifrån Argus! Ney, jag kommer som en förtrolig och upriktig rådgifware, at wisa Eder dygde-wägen och lära Eder wackra, ärbara samt Edert wäna släkte anständiga seder. Än säger jag mer, ty jag kan icke inbilla mig at I blifwen misslynte öfwer en wälmenande Karl:Jag kommer til Ehr, som en alfwarsam Praeceptor, hwilken täncker icke på Graeska med högtrafwande obegripeligheter, utan på ren Swänska med enfaldiga läxor förehålla Eder Edra fehl, odygder och oanständiga upförande, om sådant skulle märkas, och ingen ting för liufliga ögne-kast skull sticka under stolen. I kunnen icke illa uptaga, om jag säijer alt det jag wet och afbördar alt det mig på hiertat ligger, ty då är jag Eder lik. I hafwen ont före at twinga Eder, så har jag. När I sen gubbar fählas galne som ynglingar, så blifven I harmsne, det blir ock jag. När I sen poikar löpa med skiägg, så len I, det giör och jag. När j sen katten predika om samvete för råttorne, så bringens I både till harm och löje, det giör ock jag- Tro mig, wij lära wäl förlikas, och om I giören ett med mig, så skola Manfolkens laster bo trångt...

26 Nusvenska Under 1900-talet har ett jämförelsevis standardiserat rikstalspråk blivit var mans egendom i Sverige. Dialekterna har försvagats genom att folk i stor utsträckning har flyttat från landsbygden in till tätorterna. Det redan standardiserade skriftspråket har i vissa avseenden kommit att fungera som modell för rikstalspråket. När ord som glad uttalas med -d och gator med -or så sker detta under påverkan av skriften; i de flesta av landets dialekter heter det sedan länge gla resp. gater. Både ord och syntax i moderna svenskars tal är ofta övertagna från skriftspråket. Men i takt med att dialekterna har försvagats och likheten mellan tal och skrift ökat blir det också naturligare att talet påverkar skriften. År 1906 bestämdes att skolan skulle stava v och t efter talet (vad, leva, liv inte hvad, lefva, lif; rött, målat inte rödt, måladt). (Senare försök att reformera stavningen på andra sätt i riktning mot talet har dock inte vunnit framgång Runt 1950 gick de allra flesta skribenter över till att använda verbets singularform också vid pluralt subjekt, dvs. man skrev de kommer, vi var, inte längre de komma, vi voro. Under efterkrigstiden har statens roll ökat i samhällslivet och den enskilde medborgaren möter allt fler administrativa texter. Det har blivit nödvändigt att lagar och förordningar utformas mera läsarvänligt, och ett stort arbete läggs därför ner på att ersätta det äldre snåriga kanslispråket med mer lättlästa Under 1900-talet har svenskan liksom under de tidigare perioderna påverkats utifrån, nu av engelska som efter andra världskriget blivit ett ekonomiskt, kulturellt och politiskt världsspråk. Ett stort antal främmande ord har inlånats: tejp, spray, zooma, show, cool etc. Svenska språkets ställning har också försvagats gentemot engelskan inom vissa samhällssfärer, t.ex. de multinationella företagen, naturvetenskapen och tekniken samt inom vissa delar av populärkulturen.

27 Den 1 juli 2009 fick Sverige en språklag. Frågan om behovet av en samlad språkpolitik hade under en längre tid uppmärksammats och utretts och i december 2005 kom en proposition med fyra överordnade mål: Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Språklagen bygger på dessa mål. Svenska är alltså det gemensamma språket och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, dvs. organ sombe driver offentlig verksamhet, har här ett särskilt ansvar; bl.a. ska myndigheter se till att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Svenska är också Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Även teckenspråket får en starkare ställning, i likhet med minoritetsspråken (se nedan). Syftet med språklagen är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige. Lagen behandlar inte språkriktighetsfrågor.

28 Fem minoritetsspråk Sedan den 1 april 2000 finns i Sverige fem officiellt erkända minoritetsspråk: finska samiska meänkieli (tidigare kallat tornedalsfinska) jiddisch romani chib (tidigare kallat zigenarspråk) De har alla talats länge i Sverige; finska och samiska lika länge som svenska. Med svenska och det svenska teckenspråket, som också bör räknas som ett eget språk, blir det alltså sammanlagt sju inhemska språk. Minoritetsspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket. Dessutom finns närmare 200 språk som talas av nya invandrargrupper, bland annat albanska, arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska och turkiska.


Ladda ner ppt "Språkhistoria Från hedenhös till idag Språk. Dialekter."

Liknande presentationer


Google-annonser