Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Varmt välkommen till kickoff för jämställdhetsintegrering i myndigheter!

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Varmt välkommen till kickoff för jämställdhetsintegrering i myndigheter!"— Presentationens avskrift:

1 Varmt välkommen till kickoff för jämställdhetsintegrering i myndigheter!

2 Introduktion till JiM Lillemor Dahlgren, verksamhetsledare

3 9.00 Fika 9.30 Välkommen (Lina Nilsson och Frida Hansson) 9.40 Introduktion (Lillemor Dahlgren) 9.50 Introduktion till jämställdhet, jämställdhetspolitiska målen och jämställdhetsintegrering (Karin Bengtsson och Mikael Almén) 10.45 Paus 11.00 Myndigheter presenterar (SiS och Kulturrådet) 11.25 Myndighetshandläggare presenterar 11.40 Paus 11.50 Stödet och insatser 2016 (Lillemor Dahlgren) 12.10 Frågestund 12.30 Mingellunch Dagens program Samla upp era frågor till frågestunden!

4 Arbetsförmedlingen ArbetsmiljöverketBarnombudsmannen Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten CSN Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Folkbildningsrådet Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten FORTE FORMAS Försvarets materielverk Försvarsmakten Försäkringskassan Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för vård och omsorg Konstnärsnämnden Konsumentverket Kronofogdemyndigheten Kriminalvården Livsmedelsverket Läkemedelsverket Migrationsverket Myndigheten för delaktighet Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tillväxtanalys Myndigheten för yrkeshögskolan Musikverket Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Pensionsmyndigheten Polismyndigheten Riksutställningar ESF-rådet Rättsmedicinalverket Sametinget SIDA Skatteverket Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens institutionsstyrelse Konstrådet Kulturrådet Skolinspektionen Skolverket SCB Tillväxtverket Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Tullverket Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet VINNOVA Vetenskapsrådet Åklagarmyndigheten 133 300 2013 2015 2016

5 Nationella sekretariatet för genusforskning arbetar med att öka genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet inom akademin och i samhället som helhet

6 Vi arbetar med… Främja och sprida genusforskning Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet Jämställ.nu NIKK

7 Stödet Erbjuda stöd i planering och genomförande Samordna kompetenshöjande insatser Anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte Sprida lärande exempel Sammanställa och analysera resultat Löpande utvärdera uppdraget

8 Vi som jobbar med JiM på sekretariatet Lillemor Dahlgren (verksamhetsansvarig och myndighetsstöd) 031-7865480 Sebastian Källstrand (administration och kommunikation) 031-7869237 Karin Bengtsson (myndighetsstöd) 031-7869244 Mikael Almén (myndighetsstöd) 0708-76 94 21 Klara Regnö (utveckling och uppföljning) 031-786 52 07 Boel Kristiansson (myndighetsstöd) 031-7865412 Johanna Lindros (kommunikation och Jämställ.nu) (börjar 1 mars) Ia Reneland (praktikant arbetsvetenskap) 031-7866782 Anna Frykholm (praktikant kommunikation) E-post: förnamn.efternamn @genus.gu.se

9 Vad är jämställdhet? Jämställdhetspolitiska målen Strategin jämställdhetsintegrering Karin Bengtsson & Mikael Almén

10

11 Vanligaste kvinnonamnen 1.Anna 2.Eva 3.Maria 4.Karin 5.Kristina 6.Lena 7.Kerstin 8.Sara 9.Emma 10.Ingrid Källa: SCB, 2015

12 Vanligaste mansnamnen 1.Lars 2.Anders 3.Mikael 4.Johan 5.Karl 6.Per 7.Erik 8.Jan 9.Peter 10.Thomas Källa: SCB, 2015

13 Vanligaste efternamnen 1.Andersson 2.Johansson 3.Karlsson 4.Nilsson 5.Eriksson 6.Larsson 7.Olsson 8.Persson 9.Svensson 10.Gustafsson Källa: SCB, 2015

14 Vanligaste flicknamnen nyfödda 1.Elsa 2.Alice 3.Maja 4.Saga 5.Ella 6.Lilly 7.Olivia 8.Ebba 9.Wilma 10.Julia Källa: SCB, 2015

15 Vanligaste pojknamnen nyfödda 1.William 2.Lucas 3.Liam 4.Oskar 5.Elias 6.Hugo 7.Oliver 8.Charlie 9.Axel 10.Vincent Källa: SCB, 2015

16

17

18 Ledsna barn söker tröst PersonProcent av barnen Mamma40,9 % Kompis24,2 % Någon annan11,7 % Inte någon alls10,9 % Pappa5,4 % Källa: Kamratposten, 2008

19 10 vanligaste yrkena för kvinnor, 201310 vanligaste yrkena för män, 2013 1 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden mmFöretagssäljare 2 Vårdbiträden, personliga assistenterSystemerare och programmerare 3 Barnskötare m.fl.Lastbils- och långtradarförare 4 Förskollärare, fritidspedagogerByggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 5 Försäljare, fackhandelLagerassistenter m.fl. 6 GrundskollärareFörsäljare, fackhandel 7 Övrig kontorspersonalFastighetsskötare 8 Hotell- och kontorsstädare m.fl.Datatekniker 9 Försäljare, dagligvarorVårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 10 Skötare och vårdareVerktygsmaskinoperatörer

20 2,6 mkr

21

22

23

24 Mer än bara kön

25 Otrygghet i egna bostadsområdet Källa: Brå, NTU 2015

26

27 Jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv

28 1. Makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Kulturrådet: Kulturrådet ger förutsättningar för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjlighet till deltagande i, inflytande över och delaktighet i kulturlivet. Brå: Rädsla för brott och utsatthet för brott inskränker möjligheten att vara aktiv medborgare. Brå ska medverka till att jämställdhetsperspektiv integreras i lokalt brottsförebyggande arbete

29 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Försäkringskassan: Vi främjar ett jämställt nyttjande av socialförsäkringen. Konstnärsnämnden: Konstnärer, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att verka och leva av sin konst.

30 3. Det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Statens institutionsstyrelse: Att flickor och pojkar, kvinnor och män på SiS institutioner är bättre rustade för att leva ett jämställt liv efter institutionsvistelsen än när de skrevs in.

31 4. Mäns våld mot kvinnor Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Åklagarmyndigheten: Ökad rättstrygghet för målsägande som utsatts för brott i nära relation. Kriminalvården: Kriminalvårdens klienter får individanpassade och likvärdiga insatser för att återfall i brott ska förebyggas.

32 Intersektionalitet ” […] jämställdhetspolitiken [behöver] ta fasta på de klyftor och skillnader som finns mellan olika grupper av kvinnor och män. Det handlar både om skillnader som avser socioekonomiska faktorer och andra maktrelationer som t.ex. rör funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, ålder och etnisk tillhörighet. Det behövs ett starkare intersektionellt perspektiv i genomförande av jämställdhetspolitiken.” Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

33 Jämställdhetsintegrering ”Polismyndigheten ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.” Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Polismyndigheten

34 Jämställdhetsintegrering ”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” Europarådet

35 Vad är problemet? Om ni inte äger lösningen på problemet: Påtala brister i systemet! Jämställdhetsintegreringens infrastruktur

36 Vad är problemet? De jämställdhetspolitiska målen Feministisk regering Finansplan 2016 SCB:s indikatorer för jämställdhet På tal om kvinnor och män, SCB Utredningen Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Databaserna GENA, GREDA och JÄMDA på genus.se Jämställ.nu

37 Exempel: Kriminalvården Mannen är norm i verksamheten Säkerheten är inte anpassad till kvinnor Behandlingsprogram erbjuds inte eller är inte anpassade för kvinnor Riskbedömningsinstrument är utprovade på män Upphandlingar görs inte efter kvinnors behov

38 Exempel: Kriminalvården Miljön präglas av ett stereotypt maskulinitetsideal Påverkar den psykosociala miljön negativt Svårighet att se män som brottsoffer Kränkande uttalanden, hot och våld

39 Exempel: Skolverket Sexuella trakasserier och kränkningar är vanligt förekommande och ofta riktade mot flickor Skillnader i skolresultat mellan pojkar som grupp och flickor som grupp Antipluggkultur och maskulinitetsnormer hänger ihop och påverkar elevers hälsa och studieresultat Flickor har sämre psykosocial hälsa än pojkar Flickor och pojkar gör könsstereotypa studie- och yrkesval Läromedel är stereotypa både i faktainnehåll och i bilder Sex- och samlevnadsunderviningen är ofta heteronormativ

40 Exempel: Tillväxtverket Av svenska företag drivs 29% av kvinnor och 71% av män Av Tillväxtverkets medel går 8% till företag som drivs av kvinnor och 92% till företag som drivs av män. Kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i fråga om både inkomna och beviljade ansökningar.

41 Exempel: Migrationsverket En man som är politisk flykting och underförstått heterosexuell är norm i asylprocessen. I 91 % procent av de familjer där det finns en vuxen man, en vuxen kvinna och minst ett barn, är det mannen som registreras som huvudperson.

42 Diskussion: Vad är problemet? Vilka ojämställdhetsproblem finns i er verksamhet? Vilka ojämställdhetsproblem på samhällsnivå kan ni vara med och lösa?

43 Om ni inte äger lösningen på problemet: Påtala brister i systemet Exempel Pensionsmyndigheten Problem: Ca fyra gånger fler kvinnor än män får garantipension. Av alla kvinnor som går i pension idag får ungefär hälften garantipension. De med lägst pensioner har också lägst kunskap om vad som påverkar pensionen. Förklaring: Pensionssystemet premierar de som arbetar heltid med betalt arbete, inte är föräldralediga och har högst lön under sitt arbetsliv. Fler män lever och arbetar så. Systemet missgynnar därmed kvinnor som grupp.

44 Jämställdhetsintegreringens infrastruktur Källa: Sveriges kommuner och landsting

45 Det finns få, om ens några, redovisade effekter på samhällsnivå till följd av den särskilda jämställdhetssatsningen som tyder på att de olika insatserna stärkt jämställdheten mellan kvinnor och män Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

46 Stöd och insatser 2016 Lillemor Dahlgren, verksamhetsledare

47 Stödet – vad vi kan göra (och inte) Erbjuda stöd i planering och genomförande Samordna kompetenshöjande insatser Anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte Sprida lärande exempel Sammanställa och analysera resultat Löpande utvärdera uppdraget

48 Stödet Besök i ledningsgrupper, mars – maj (boka in så snart som möjligt) Återbesök myndigheterna, augusti – september Utbildning och workshop, 3 och 11 maj Lägesrapportering JiM 2015, 18 mars i Stockholm Mall/handledning för handlingsplan Löpande helpdesk på telefon och e-post Tematiskt arbete under året

49 Stödet – övriga tillgängliga resurser Jämställ.nu Vem-gör-vad Praktiska exempel Verktygslåda Handledningar Jämställ.nu/jim (lösen:integrering)

50 Databaser KVINNSAM är en tvärvetenskaplig litteraturdatabas med drygt 100 000 svenska och utländska genusvetenskapliga referenser. GENA är en databas som innehåller referenser till svenska doktorsavhandlingar inom kvinno-, mans- och genusforskning. Gena innehåller ca 1000 avhandlingar från 1960 och framåt. GREDA Svenska genusforskare, på lägst doktorandnivå. JÄMDA Innehåller litteratur om både jämställdhetsintegrering och jämställdhet i bredare mening.

51 Några råd på vägen Börja i rätt ända – vad är problemet ni ska bidra till att lösa? Bota sjukdomen eller lindra symptom? Görbart och/eller angeläget? Uppfinn inte hjulet igen Det går inte att kartlägga bort ojämställdheten Arbetet måste vara ledningsstyrt, måste börja i ledningen Se till att kompetens, stöd och samordning finns internt Jämställdhet är en kunskapsfråga Förväxla ej med lagstyrda diskrimineringsarbetet Det handlar om verksamhetsutveckling (placering, organisering och nyckelpersoner) Fastna inte i vad som inte kan göras - granska ert handlingsutrymme Ta stöd och hjälp av varandra Fastna inte i att räkna huvuden

52 Frågestund


Ladda ner ppt "Varmt välkommen till kickoff för jämställdhetsintegrering i myndigheter!"

Liknande presentationer


Google-annonser