Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Zimbabwefonden En kyrkofond för våra barns barn Arbetet med att grunda en egen kyrkofond inom ELCZ Initierades 1998 av dåvarande biskopen Ambrose Moyo,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Zimbabwefonden En kyrkofond för våra barns barn Arbetet med att grunda en egen kyrkofond inom ELCZ Initierades 1998 av dåvarande biskopen Ambrose Moyo,"— Presentationens avskrift:

1

2 Zimbabwefonden En kyrkofond för våra barns barn Arbetet med att grunda en egen kyrkofond inom ELCZ Initierades 1998 av dåvarande biskopen Ambrose Moyo, som ett steg i hans kyrkas strävan mot ekonomisk självständighet. Den bärande tanken var att skapa en långsiktigt hållbar inkomst för kyrkan från säkra källor, ”för våra barns barn” som biskop Moyo uttryckte det. Sex miljoner kronor insamlade Den svenska Zimbabwefonden grundades år 1999 som En solidaritetshandling och utgör nu en betydelsefull del av det pågående vänstiftsutbytet mellan ELCZ och Uppsala stift. Zimbabwefondens insamling har pågått sedan år 2000 och förmögenheten uppgår nu till sex miljoner kronor. Målet för insamlingen är tio miljoner kronor. Kapitalet är investerat på den svenska och den globala aktie- och räntemarknaden och aktuellt marknadsvärde är drygt sju miljoner kronor. Utbildning, diakoni och prästlöner Varje år delas avkastningen från Zimbabwefonden ut till ELCZ, i enlighet med fondens föreskrifter, och pengarna får endast användas för de tre föreskrivna ändamålen: Undervisning, diakoni och prästlöner. Utdelningen från år 2005 uppgick till 143.000 kronor. I dagens svåra situation i Zimbabwe med en instabil politisk situation, nära var tredje vuxen smittad av Hiv/AIDS, med 700 procents inflation, 70 procents arbetslöshet och en hotande svältkatastrof är naturligtvis Stödet från Zimbabwefonden särskilt angeläget. Tanken med denna broschyr är att åskådliggöra att bidragen från fonden verkligen har en avgörande betydelse för medlemmarna inom ELCZ och bidrar till en utveckling mot ekonomiskt oberoende.

3 Från maktlöshet till möjlighet – berättelsen om Needed Diakoner från Uppsala stift besöker 2001 församlingar om är intensivt engagerade i hiv/aidsarbetet. En präst berättar med glädje att de just har fått möjlighet att öppna en liten butik, (en s.k. tuc-shop). Där möter vi en flicka, själv föräldralös sen några år och med flera småsyskon i hembyn några mil bort. Genom församlingens program och församlingsprästens engagemang har hon fått hjälp med att avluta sin skolgång. Nu har hon fått uppgiften och förtroendet att ansvara för den nya butiken, och får även utbildning i bokföring. Hennes lön för detta går till småsyskonens skolavgifter. När vi frågar efter hennes namn blir svaret ”I am Needed”, jag heter Needed (Behövd). Där i butiken bland hyllorna, nyfyllda med tepaket och socker, tändstickor och konserverad mjölk pågår processen av ”empowerment”, bemyndigande. Maktlöshet vänds till möjlighet. I samband med diakoniseminariet 2005, möter vi åter församlingsprästen som stöttat Needed. När vi ivrigt rågar hur hon har det och var hon finns, blir svaret – Needed går nu på Teachers Training College, lärarutbildning, en önskan och dröm som hon haft i flera år. I ELCZs hemvårdsbaserade arbete har man en egen uttolkning av bokstäverna HIV, Hope is vital, hoppet är väsentligt.

4 Kyrkans väg stavas diakoni Utbildning och Diakoni är två grundpelare i den Evangelisk-utherska kyrkan i Zimbabwe. Söndagsskolor, Lekmannautbildningar och bibelskolor är viktiga redskap till stöd för den enskilde liksom i församlingarnas arbete. Kyrkans grundskolor och gymnasieskolor är en del av kyrkans ansvarstagande i samhället i stort och ger flera tusen barn och ungdomar möjlighet till en god grundutbildning och förutsättningar till framtida oberoende. Den afrikanska storfamiljen gäller inte alla idag, men det Diakonala arbetet som knyter samman ord och handling är kyrkans väg att behålla och utveckla denna goda kultur. - Kärlek är inte kärlek förrän den ges vidare, säger Läraren Josphine Siziba som menar att det är diakoni som gör kyrkan relevant för människor. Kyrkans diakoniutbildning som nu är under uppbyggnad tillför viktiga resurser i form av kunskap, fördjupning och inspiration att möta nya och allt svårare utmaningar. Den idag förmodligen viktigaste delen av ELCZs diakonala arbete kommer till uttryck genom de båda programmen Thusanang och Betseranai, som på Sotho respektive Shona betyder ”Låt oss hjälpa varandra”. De handlar om hembaserad vård för dem som drabbats av hiv/aids. En uppgift är att stödja de barn som blivit föräldralösa på grund av pandemin, inte minst vad gäller deras skolgång och yrkesutbildning. Andra delar är hembesök och stöd till suka, upplysningsarbete och utbildning av frivilligarbetare. En viktig resurs är den stora diakonalt arbetande frivilliggrupp av kvinnor, som kallas Vashandiri.

5 Pionjärer övervann motståndet När Chiropafadzo Moyo började studera på teologiska seminariet var hon en av de första kvinnorna. Som pionjär upplevde hon till en början starkt motstånd där en del vägrade ta emot nattvarden från de kvinnor som var präster. Nu har vinden vänt och de kvinnliga prästerna uppskattas ofta mer än sina manliga kolleger. Det finns en rad orsaker till den förändringen och allt fler inser att kvinnor är mycket lämpade att gå in i prästuppgiften. De flesta är mödrar och har outtröttligt och på ett lättförståeligt sätt undervisat sina barn. Det ligger i kvinnans natur att ha omsorg om sjuka och sörjande, en kvalitet som kommer till nytta för prästen som går på hembesök. Eftersom de flesta medlemmarna i kyrkan är kvinnor är det mer naturligt att vända sig till en kvinna som själasörjare samtidigt som majoriteten blir representerade i prästerskapet. Men visst finns det svårigheter. Den som är kvinna och präst måste vara gift, annars får hon inte respekt, och mannen måste stödja kyrkan. Eftersom kvinnan självklart tar hand om barnen begränsas hon när hon är gravid eller får barn. Chiropafadzo Moyo gläds åt att motståndet är borta, ett motstånd som snarare var kulturellt än teologiskt, och hon menar att kyrkan vinner på att det finns både män och kvinnor som präster.

6 Mot ett slut på beroendet Allt sedan födelsen för drygt hundra år sedan har den lutherska kyrkan i Zimbabwe (ELCZ) gjort ansträngningar för att nå ett oberoende genom att skapa fonder som “chikwama chokuzvimirira”, en fond för självförsörjande, och “Nhaka”, att se om sitt hus för framtiden. Fonderna visade sig svåra att förverkliga på grund av den ekonomiska situationen i Zimbabwe. Eftersom de flesta församlingsborna hade en låg inkomst hade de svårt att ge några bidrag. ELCZ såg till att församlingarna klarade sina kostnader, inklusive prästernas löner, men det var svårare att klara av kostnader för skatter och pensioner. Stödet till kyrkan centralt liksom hälsovård och sjukhus har varit möjligt endast tack vare ekonomiskt stöd utifrån – därav utmaningen att finna nya vägar till självförsörjande. Genom bildandet av Zimbabwefonden ser vi ett slut på beroendet av stöd från andra kyrkor när det gäller att genomföra kyrkans ordinarie verksamhet. Fonden skapar också tillräckliga resurser för att stödja ELCZ´s gemensamma åtaganden. Det innebär att stödet från utlandet för att klara kyrkans löpande kostnader kan upphöra. Det faktum att Zimbabwefonden har kommit till med stöd av Uppsala stift, Svenska kyrkan på nationell nivå och Lutherska världsförbundet (LWF) är ett tecken att de två kyrkorna sluter ett förbund i ömsesidighet – i Guds tjänst i Zimbabwe. RT Rev N Shava Presiding Bishop of the ELCZ

7 Att bära varandras bördor Vad kan vi säga om Zimbabwe av i dag, mars 2006? Inte särskilt mycket förutom att det är ett rikt land med stora natur- och mänskliga resurser, men ett land där allting annat har gått snett. Orsaken till det är oacceptabla politiska misstag. Zimbabwe, ett land som en gång var Afrikas lysande exempel och en källa till inspiration, har fått se sitt utbildnings-, hälso- och ekonomiska system stagnera under de senaste åren. Den Evangelisk lutherska kyrkan (ELCZ) är, liksom övriga kyrkor i landet, oförmögna att fullfölja sin missionsuppgift på grund av orsaker som ligger utanför deras kontroll. Zimbabwefonden, som finns i Sverige och som stöds av Svenska kyrkan på nationell nivå och av Uppsala stift, är från Lutherska världsförbundets perspektiv ett utmärkt exempel på hur ett liv i gemenskap kan uttryckas. Ett uttryck för Kristi gåvor som gestaltas i en andlig gemenskap bland troende människor och som gör det möjligt för ELCZ att trofast hålla ut i sin strävan att verka på Guds sida i en extremt svår situation. För Svenska kyrkan blir viljan att ge det stödet samtidigt ett uttryck för lärjungaskap. Att vi bär varandras bördor är ett tecken på att vi hör ihop som medarbetare i Herrens vingård. Ishmael Noko

8 Vi möter framtiden gemensamt Sedan 1998 finns ett vänstiftsavtal mellan Uppsala stift i Svenska kyrkan och den Evangelisk-lutherska kyrkan i Zimbabwe, ELCZ. Det tillkom för att stimulera kontakter och utbyte av kunskaper och erfarenheter inom bland annat diakoni och kyrkomusik. Avtalet har lett till möten och en viktig del är de relationer som utvecklats mellan församlingar i Uppsala stift och Zimbabwe. Det visar på trosgemenskap, solidaritet och vilja att tillsammans dela kyrkans liv. Zimbabwefonden är ett uttryck för ömsesidigheten i relationen. Bildandet av en fond i Sverige med en motsvarande fond i Zimbabwe är ett tecken för den långa och djupa relationen mellan våra kyrkor och vår gemensamma förpliktelse att möta framtiden tillsammans. Den svenska Zimbabwefonden är rättsligt självständig men stöds av Uppsala stift. Fonden stöder diakoni, utbildning och avlöning av präster i ELCZ genom den avkastning som fondkapitalet ger. Därmed bidrar den till att ge en finansiell bas för kyrkan och i förlängningen till att kyrkan blir oberoende eftersom den själv beslutar om vilka prioriteringar som ska göras. Genom fonden har församlingar och enskilda kristna möjlighet att medverka till en hållbar utveckling för Evangelisk-lutherska kyrkan i Zimbabwe och dess medlemmar. I övertygelsen om att Zimbabwefonden står i tjänsten för Guds rike ber vi om Guds välsignelse över människorna och kyrkorna i våra länder. Biskop Ragnar Persenius, Uppsala stift

9 Fakta om Zimbabwefonden Grundad 1999 Zimbabwefonden grundades 1999 av prosten Göran Liljestrand, ättling till en av de första svenska missionärerna i Zimbabwe och Tord Harlin, dåvarande biskop i Uppsala stift och tidigare missionär i Zimbabwe. Fonden är i juridisk mening en stiftelse, vilket framförallt innebär att grundkapitalet aldrig kan förbrukas och att avkastningen måste gå till vissa specifika ändamål. Målsättning och ändamål Målsättningen med Zimbabwefonden är att insamla ett fondkapital för långsiktigt stöd till den Evangelisk-Lutherska kyrkan i Zimbabwe (ELCZ) i dess ansträngningar att uppnå ekonomisk självständighet. Eftersom fonden formellt sett är en stiftelse kan grundkapitalet tas i anspråk – endast avkastningen får användas till utdelningen, och avkastningen är även predestinerad till tre specifika ändamål: Undervisning, diakoni och prästlöner. När målet för insamlingen, tio miljoner kronor, är uppnått förväntas en utdelningsnivå på 500 000 kronor per år. Förvaltning Zimbabwefondens styrelse har sitt säte i Uppsala och består av biskop emeritus Tord Harlin (ordförande), Dr Ishmael Noko, Rolf Forslin och Alvar Magnusson. Det faktum att Dr Ishmael Noko är generalsekreterare i Lutherska Världsförbundet (LWF) samt att Rolf Forslin och Alvar Magnusson är förste respektive andre vice ordförande i stiftsstyrelsen i Uppsala stift, ger fonden värdefulla kopplingar till LWF såväl som till Uppsala stift. Den finansiella förvaltningen hanteras av statliga Kammarkollegiet, som även förvaltar stora pensionsfonder, Nobelstiftelsen och huvuddelen av Svenska kyrkans fondkapital på nationell och stiftsnivå. Kammarkollegiets placeringsstrategi är långsiktighet och låg risk, vilket kombineras med en relativt sett hög avkastning och låga förvaltningsavgifter. Tack vare det kostnadsfria administrativa stöd som fonden erhåller från Uppsala stift samt det faktum att styrelseledamöterna deltar i arbetet på ideell basis, kan de administrativa kostnaderna för fonden hållas på en mycket låg nivå.

10 Zimbabwefondens värdetillväxt

11 Insamlat kapital 2000-2007 Tusen kronor

12

13 Sätt in din gåva till Zimbabwefonden på bankgironummer 5318-4990 Zimbabwefondens sekreterare, Jonas Toresäter 018-68 07 43, 0046-70-327 14 29 eller jonas.toresater@svenskakyrkan.se jonas.toresater@svenskakyrkan.se


Ladda ner ppt "Zimbabwefonden En kyrkofond för våra barns barn Arbetet med att grunda en egen kyrkofond inom ELCZ Initierades 1998 av dåvarande biskopen Ambrose Moyo,"

Liknande presentationer


Google-annonser