Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Workshop om horisontella principer Stockholm 2016-05-30.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Workshop om horisontella principer Stockholm 2016-05-30."— Presentationens avskrift:

1 Workshop om horisontella principer Stockholm

2 Uttryckt önskemål: Ett resonemang om resultat och effekter ur ett perspektiv där de horisontella principerna integreras. De horisontella principerna ska bli en invävd del i kommande ansökan och arbete i genomförandeprojektet – en utmaning! Att genomlysa ESFs särskilda villkor för beslut utifrån de horisontella principerna. Få handledning att jobba vidare med detta i arbetsgrupper för att kunna svara upp mot de ställda särskilda villkoren för beslut om genomförande. Särskilt jobba med jämställdhet i fördjupad analys och mål Efter dagens slut känna till de horisontella principerna fått vägledning hur projektet kan arbeta med att integrera de horisontella principerna fått en känsla av eventuellt fortsatt stödbehov och kunskap om hur det kan tillgodoses Syfte med dagen

3 Kunskapspass Introduktion Jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering PIACS-projekten och några ojämlikhetsaspekter kring socialt företagande Integrering av jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering i hela projektcykeln Grupparbete Dagens program

4 Vad är ESI-support? ESI-support syftar till att: stötta projekt så att de lever upp till Svenska ESF-rådets tvingande regelverk beträffande horisontella principer ge förståelse för vem de horisontella principerna är till för, varför de behövs och ge stöd i hur projekt och myndigheter kan arbeta med dessa resultatbaserat. stödja förvaltande myndigheter att implementera de horisontella principerna i alla verksamhetsdelar Idag kan vi stödja dig som: har beviljats medel från Socialfonden eller FEAD planerar att söka medel från Socialfonden eller FEAD arbetar på Svenska ESF-rådet

5 Jämställdhet Kvinnor och män har samma möjligheter och rättigheter Tillgänglighet Förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i syfte att förbättra integrationen i arbetsliv och utbildning Icke-diskriminering Frihet från diskriminering som har samband med kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder och sexuell läggning Ekologisk hållbarhet – valbar för ESF-rådet när utlysningar formuleras En ekonomi som har förmågan att generera resurser som ökar det mänskliga välbefinnandet och den sociala rättvisan samtidigt som miljörisker och användandet av ändliga naturresurser kraftigt reduceras Vilka är de horisontella principerna?

6 hemsidan ger dig verktyg och presenterar vanliga frågor och svarwww.esisupport.se helpdesk ger dig personlig och kostnadsfri handledning. Våra rådgivare har lång erfarenhet av både ESI-fonderna och de horisontella principerna. Rådgivningen sker per telefon, mejl eller videosamtal. Projekt och stödsökande beställer direkt via e- post regionala workshops där ett extra stöd i projektens analys- och genomförandefas ges. Beställning via din handläggare på ESF- rådet informationsträffar i samband med utlysningar. Beställning via ESF-rådet Från och med januari 2016 utförs ESI-support av Kontigo AB på uppdrag av svenska ESF-rådet. ESI-supports erbjudande

7 Ökad kompetens – För medarbetare och chefer på myndigheter och intresseorganisationer om civilsamhället och sociala ekonomin – chefer, ledare, medarbetare samt verksamma i civilsamhället och sociala ekonomin om hållbara och inkluderande verksamheter för utsatta grupper Kvalitetssäkra framtida tjänster (inkl arbetsint) och varor, Samverkan mellan offentliga och civilsamhället för att bidra till de arbetsmarknadspolitiska målen Identifierat strukturella hinder på arbetsmarknaden och ge förslag på insatser som underlättar och stödjer möjligheter till arbete för utsatta målgrupper Ett jämställdhet, tillgänglighet och diskrimineringsperspektiv ska integreras i varje del! PIACS-projekten ska arbeta för att uppnå:

8 Ser det ej som en möjlighet, saknar stöd från vänner och familj Risken att bli av med försörjningsstöd/bidrag Saknar utbildning/kunskap om företagande, ekonomi, juridik etc Saknar tillgång till start-up kapital, avsaknaden av tillgänglig information Ökade kostnader för exvis assistans vilket blir en konkurrens nackdel Saknar stöd från exvis företagsrådgivare/stödjare (bryter mot normbilden av en företagare plus företagsrådgivare ser det som riskabelt för dem) Avsaknaden av tillgängligt företagsstödjande material och tillgängliga företagsfrämjande lokaler Språkbruket kan vara stötande för personer med funktionsnedsättningar som inte alla gånger känner sig inkluderade i en retorik om ”tillväxt” ”innovation” ”nyskapande” Problem med bli kategoriserad som ”funktionsnedsatt” och i behov av ”särskilt stöd” istället för att bli inkluderad i vanliga företagsfrämjande åtgärder Problem med multi-utanförskap, tex ålder, socio-ekonomiska villkor Socialt företagande ur tillgänglighetssynpunkt

9 Tekniskt stöd för att möjliggöra för företagande Policy utveckling – öka kunskapen om möjligheterna – utveckla entreprenör kompetens – stöd utvecklingen, inköp och användning av stödteknik – säkerställ möjlighet till ekonomiskt stöd – utveckla internet och it tillgänglighet Tillgängligt socialt företagande

10 en hög andel egenföretagare bland utrikes födda men… överlevandegraden bland företag startade av utrikes födda är lägre Företagare födda i länder utanför Europa upplever i större utsträckning än infödda företagare att de diskrimineras av såväl banker som kunder och leverantörer. Vidare löper företagare födda i länder utanför Europa större risk än infödda företagare att få avslag när de ansöker om lån i banker. De får även, i de fall då lånen beviljas, betala högre ränta än infödda företagare Språk/dator kunskaper (sistnämnda särskilt för kvinnor) stockholmslan.se/wp-content/uploads/2015/10/Rapport-arbetsmarknad- nyanlända.pdf Kunskap om lagar och regelverk Fattigdomsfällan! Socialt företagande ur integrationssynpunkt

11 Mer jämställt än vanligt företagande även om män är majoritet att arbeta i dem och att leda dem Social företagande kan vara en “språngbräda för kvinnor” i att starta reguljära företag och är därmed ett verktyg för att öka kvinnligt företagande överlag Men…. Större lönegap än andra företag (enligt engelsk studie) och männen arbetade i högre utsträckning i hög status/lönsamma områden medan kvinnorna fanns inom utbildning, hälsa, social service, kvinnorna mer nöjda med sitt arbete än män Vissa menar att kvinnors preferens för socialt företagande kan att ha med högre grad av frihet och lägre risk för diskriminering Kvinnors företag tenderar att vara mindre och med sämre finansieringsmöjligheter Socialt företagande ur jämställdhetssynpunkt

12 Standarden –framtagen utifrån ESI-fondernas arbetsgång Ett verktyg som systematiskt bygger in jämställdhet i ESF-rådets alla verksamhetsdelar. Kommer också för de andra horisontella principerna (t.ex. tillgänglighet)

13 Jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering behöver integreras systematiskt, i programcykelns alla delar

14 Bikupa Vad är en viktig jämställdhets- jämlikhetsfråga för dig?

15 Representativitet (fördelningen grupper i olika sammanhang) Resursfördelning (hur samhällets resurser fördelas) Attityder och värderingar (vad som ses som typiska karaktäristika för olika grupper t ex kvinnligt och manligt, muslimer eller äldre och vilket värde det tillmäts) Normer (vad som utgör normen i planering och genomförande av olika aktiviteter) Makt (ekonomisk och politisk makt eller social rättvisa) Relationellt (sociala frågor), Rättsligt (mänskliga rättigheter, våldsfrågor, diskriminering, trakasserier) Individuella identitetsfrågor (hur vi uppfattar – och agerar utifrån – vår könsidentitet) Intersektionellt (det sätt som ojämikhetsskapande processer samvarierar och konstrueras i förhållande till olika sociala kategorier) Jämlikhetshetsbegreppet kan handla om...

16 ATT FRÄMJA LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER OCH MOTVERKADISKRIMINERING

17 ”Upplevelser av diskriminering är en del av många människors vardag. De påverkar tillgången till grundläggande rättigheter som bostad, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård” De flesta som utsätts för diskriminering vet inte vart de ska vända sig eller vad de kan göra för att situationen ska förändras har liten kunskap om vilka rättigheter som lagstiftningen ger är sällan delaktiga i beslut som rör dem och tilltron till samhället och myndigheter är mycket låg Ca en tredjedel av alla anmälningar som inkommer till DO rör kommuner. Diskriminering som samhällsproblem

18 De skyddade diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

19 Diskriminering – ett missgynnande eller kränkning som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna Det finns olika sex former av diskriminering enligt lagen; direkt diskriminering indirekt diskriminering bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktioner att diskriminera. Diskriminering enligt DiskL

20 arbetslivet utbildning arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag start eller bedrivande av näringsverksamhet yrkesbehörighet medlemskap i vissa organisationer varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet) anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis konserter, marknader eller mässor ) hälso- och sjukvården socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag socialförsäkringssystemet (Försäkringskassans tjänster) arbetslöshetsförsäkring statligt studiestöd värn- och civilplikt. Var kan man bli diskriminerad?

21 ”Ojämlikhet skapas i ”processer som vidmakthåller, skapar och legitimerar uppfattningar om såväl människor och gruppers inneboende ”olikheter” som rangordningen mellan ”olika” kategoriseringsprinciper.” (de los Reyes och Martinsson 2005) EXEMPELT RASISM: Olika slags ”rasistiska diskurser”, tex Orientalism (Asien/mellanöstern), tropikalisering (Latinamerika) och primitivism (Afrika) Rasistiska diskurser påverkar hur diskriminering kommer till uttryck, är relationell, t ex positionen ”svart” skapas och framhävs i relation till ”vithet”. ”Vardagsrasism” - ett vardagligt och passivt medverkande/görande i ett system av underliggande värderingar, redan existerande ojämlika maktrelationer, institutionellt upprätthållen rasism samt olika och ojämlika möjligheter. För de priviligierade som utgör normen är systemet osynligt och för givet taget, dvs de ser det ofta inte som ett problem. (Kalonaityte, Kawesa, Tedros 2007, Van Dijk 1993, Young 1995, Esseed 1995). Diskriminering har olika orsaker

22 Diskriminering i juridisk bemärkelse ”mikro-ojämlikheter” ”mikro-diskriminering” Toppen av ett isberg

23 T ex Skapa bättre kunskaper om hur diskrimineringen kommer till uttryck, individuellt men också institutionellt t ex i planering och genomförande av offentlig verksamhet Öka delaktigheten av deltagare Utbildning av personal/projektaktörer och av deltagare (rättighetsbaserade) Förebyggande arbete (policies, planer) Hantera upplevelser av diskriminering under genomförandet Vad påverkar och vad förändrar diskriminering?

24 JÄMSTÄLLDHET

25 Högt arbetskraftsdeltagande (77% kvinnor, 82% män), men många kvinnor jobbar deltid (34%), löneskillnader (15%) samt en mycket könssegregerad arbetsmarknad Hög andel kvinnor inom politiken (44% kvinnor i riksdagen) men män har makten i näringslivet (24% i börsstyrelser, 5% kvinnor styrelseordförande) Hög andel föräldraledighet för män (24%), men kvinnor arbetar mer obetald tid i hemmet (47 minuter per dag=6 år under ett arbetsliv!) Jämställdhet - på första plats men fortfarande en bit kvar…

26 I ett jämställt samhälle svarar all offentligt finansierad verksamhet mot både kvinnor och mäns villkor och behov. (SKL, Upphandling för Jämställdhet 2012) Delar av den offentliga medborgarservicen sköts på entreprenad efter offentlig upphandling. All medborgarservice som är offentligt finansierad bör jämställdhetsintegreras, oavsett utförare. Krav om detta borde därför finnas i upphandlingsunderlagen. (JämStöd2007) Europarådets definition av jämställdhetsintegrering: "(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet." Jämställdhet ur ett verksamhetsperspektiv

27 Jämställdhet beskriver förhållandet mellan kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till ekonomisk självständighet makt och inflytande ska ta lika stor del av det obetalda arbetet samma rätt till kroppslig integritet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämställdhetspolitiska målen

28 Ojämställdhet på arbetsplatsen kan ses som systematiska skillnader mellan medarbetare i makt och kontrollmöjligheter. – Makten över mål, resurser och resultat i organisationen; arbetsplatsbeslut om t ex hur arbetet ska organiseras; – Möjligheter till karriärutveckling och intressanta arbetsuppgifter; arbetsförhållanden, arbetstrygghet och; lön och olika arbetsförmåner; respekt; arbetstillfredsställelse och arbetsplatsrelationer (Acker 2006) Vad innebär ojämställdhet på arbetsplatsen?

29 TILLGÄNGLIGHET

30

31 Mål: En samhällsgemenskap med mångfald som grund Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Nationella funktionshinderspolitiken

32 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning EU-direktiv Statliga myndigheter förordning 2001 Nationell handlingsplan Bygglagstiftning Enkelt avhjälpta hinder Diskrimineringslagstiftning, bristande tillgänglighet en form av diskriminering Tillgänglighetskrav och lagar

33 Betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. ”Universellt utformade” ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. Definition FN:s Konvention Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Universellt utformning

34 Plan för lika rättigheter och möjligheter – Arbetsförhållanden – Trakasserier – Rekrytering (intern och extern) – Föräldraskap kombinerat med förvärvsarbete – Lönesättning Ska innehålla: – Policy mot trakasserier och sexuella trakasserier – Utvärdering av föregående plans mål och åtgärder – Resultat av kartläggning och nulägesanalys – Uppföljningsbara mål för arbetet – Konkreta åtgärder – Handlingsplanen för jämställda löner – Uppföljning Diskrimineringslagens krav på arbetsgivarna

35 Handlingsplaner och policys Rekrytering Arbetsmiljöarbetet Inköp och upphandlingar Ledningen och medarbetares attityder och kunskap kring funktionshinder/funktionsnedsättningar Tillgänglighet integrerat i projektets alla delar. En tillgänglig verksamhet kan vara…

36 Tillgängliga lokaler kan handla om Ta bort trösklar Kontrastmarkeringar på stora glasytor Tydliga skyltar Hörselslinga Dörrars bredd Viktiga platser: Entrén/Reception Toalett Mötesrum Personalmatsal Uteplats

37 Information Instruktioner behöver ges på olika sätt: Tala och skriv så alla förstår Tänk på målgruppen vad gäller språkbruk Kontraster – undvik färgplattor med text Hemsida och intranät med tydlig struktur Testa hemsidan:

38 Analys Mål och indikatorer Genomförande-aktiviteter Uppföljning Utvärdering Tillgänglighetskompetens Systematiskt arbetssätt

39 ATT ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET, TILLGÄNGLIGHET OCH DISKRIMINERING INTEGRERAT I HELA PROJECTCYKELN

40 En analys ska ingå i projektets problembeskrivning Kvantitativa och kvalitativa data Orsaker till skillnaderna ska beskrivas Koppla till nationella eller regionala jämlikhethetsmål Skilda behov? Samvarierar olika sociala kategorier i att skapa en mer utsatt person för vissa grupper? Glöm inte något perspektiv! Fokus: Analys

41 Följande bedöms: Analys 1.Ingår en jämställdhetsanalys av projektens fokusområde i problembeskrivningen? a) Beskrivs könsmönster mer kvantitativa och kvalitativa data? b) Görs analysen med utgångspunkt i utlysningsspecifika, nationella och/eller regionala jämställdhetsmål? Krav från ESF-rådet jämställdhet

42 Följande bedöms: Mål och indikatorer 2) Anger projektet egna jämställdhetsmål som visar hur projektet bidrar till jämställdhet inom projektets fokusområde? 3) Specificerar projektet indikatorer för att kunna följa upp sina jämställdhetsmål? Krav från ESF-rådet

43 Följande bedöms: Aktiviteter /Genomförande 4) Finns planerade aktiviteter för att bidra till att lösa de i projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen? Finns en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter samt förväntade resultat och effekter? Krav från ESF-rådet

44 Följande bedöms: Jämställdhetskompetens 5) Har projektet jämställdhetskompetens internt eller externt? Saknas kompetens internt ska stödstruktur användas, alternativt läggas kostnad för externa experter i budget 6) Ställs krav på jämställdhetskompetens i upphandling av utbildningar och utvärdering? Krav från ESF-rådet

45 Följande bedöms: Uppföljning 7) Beskriver projektet i rapporter hur mål/resultat/effekter av jämställdhet ska följas upp internt och åtgärdas om de inte följer planen? Utvärdering 8) Beskriver projektet hur mål, resultat och effekter för jämställdhet ska utvärderas externt? Krav från ESF-rådet

46 Forskning, förstudier, andra projekt 4 R metoden, andra metoder Intervjuer enkäter med målgruppen Fokusgrupper Uppsökande verksamhet, mötesplatser Verktyg för fördjupad analys

47 Mål för jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering i projektet utifrån problembeskrivning och målgruppens behov Koppla målen till nationella/regionala/programmets jämställdhetsmål Sätt indikatorer för att kunna följa upp projektets jämlikhetsmål Glöm inte något perspektiv! Mål & indikatorer

48 Aktiviteter för att jämställdhet, tillgänglighet och diskriminering bakas in i genomförandeplanen. Logisk koppling mellan analys, mål, insatser, förväntade resultat och effekter. kompetens, internt eller externt i projektet Glöm inte något perspektiv! Genomförande

49 Hur följer man upp arbetet med? Det finns en beskrivning av hur mål/resultat och effekter ska följas upp internt och åtgärdas vid behov Glöm inte något perspektiv! Uppföljning

50 Projektet har en plan för utvärdering av jämställdhet och jämlikhet Projektet ska ställa krav på att utvärderare har jämlikhet- och jämställdhetsskompetens samt praktisk erfarenhet från arbete med jämlikhet och jämställdhetsintegrering Glöm inte något perspektiv! Utvärdering

51 Bakgrund: Krokom ville minska sjuktalen och förebygga ohälsa i kommunen och sökte medel från ESF. Problemanalysen visade en sjukfrånvaro i kommunen som låg över genomsnittet i landet (10,5 procent jämfört med 7,2 procent) Eftersom ESF ställde krav på jämställdhetsintegrering, gjordes en jämställdhetsanalys som visade att kvinnors sjukfrånvaro var dubbelt så hög som mäns (kvinnor: 11,9% män: 5,8 procent). Insatser för mäns rehabilitering var dyrare än insatser för kvinnor. Utifrån analysen sattes målet att minska sjukfrånvaron men också att minska skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män, samt mål för en mer jämlik resursfördelning för rehabilitering. Primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkade i projektet. Exempel: ESF-projektet ”Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län”

52 De insatser som genomfördes - rehabiliteringsprogram, chefsutbildning, hälsoombud och en lokal samordnare för företagshälsovården – upphandlades med kravet på att leverantörerna skulle ha jämställdhetskompetens. Alla aktiviteter och lokaler skulle också vara tillgängliga för alla, oavsett modersmål och funktionalitet. Projektet följde upp sina aktiviteter med hjälp av en utvärderare med jämställdhetskompetens från ett universitet i regionen. Resultat från projektet var att 40 procent av deltagarna hade ökat sin arbetsförmåga. Skillnaderna i sjuktal mellan kvinnor och män har minskat med knappt 3 procent. Kommunen har förbättrat sina rutiner för rehabilitering. Efter en process i länsrätten där ett av företagen anmälde kommunen till följd av de krav på jämställdhetskompetens som ställts i upphandlingen, finns nu (då Krokom vann) en policy för upphandling i kommunen, där jämställdhetskompetens ingår. Summa summarum: Projektexemplet visar hur jämställdhetsintegrering kan bidra till bättre analys, genomförande och resultat i projektens arbete.

53 Tack för att du lyssnade!

54 Genus; kulturellt och historiskt skapade föreställningar om kvinna och man, kvinnligt och manligt. Jämställdhet; innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden (SCB). Jämställdhetsintegrering; Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet (Regeringens hemsida) Mångfald; saknas officiell politisk definition Normkritiskt perspektiv; att uppmärksamma osynliga och omedvetna normer som kan leda till att vissa priviligierade perspektiv blir rådande (över andra) i planering och utförande av offentlig service (Lycke och Balkmar 2015). Intersektionalitet; I arbetet med intersektionella analyser är en målsättning att utifrån teorier om makt förstå hur olika sociala kategorier skär in i, påverkar och förutsätter varandra (Eriksson-Zetterqvist och Styrhe 2007) ORDLISTA

55 Jämställdhet – jämlikhet Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt : Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Källa SCB ”På tal om kvinnor och män”

56 Women’s Entrepreneurship: closing the gender gap in access to financial and other services and in social entrepreneurship (2015) STU(2015)519230_EN.pdf STU(2015)519230_EN.pdf Policy Brief on Entrepreneurship for People with Disabilities https://www.oecd.org/cfe/leed/Policy-brief-entrepreneurship-people- disabilities.pdf https://www.oecd.org/cfe/leed/Policy-brief-entrepreneurship-people- disabilities.pdf Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare mot-diskriminering/ mot-diskriminering/ Under Ytan. Beskrivningen av hur kvinnor bedömdes finns i en rapport som du kan ladda ned här:http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=2014http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=2014 Referenser


Ladda ner ppt "Workshop om horisontella principer Stockholm 2016-05-30."

Liknande presentationer


Google-annonser