Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mänskliga rättigheter, Relativism och Mångfald Åsa Wahlström Vt 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mänskliga rättigheter, Relativism och Mångfald Åsa Wahlström Vt 2011."— Presentationens avskrift:

1 Mänskliga rättigheter, Relativism och Mångfald Åsa Wahlström Vt 2011

2 Samma rättigheter, utan åtskillnad FN Allmäna Förklaringen, Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. UDHR, ICCPR Art 2(1), ICESCR Art 2(2), European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms Art 14, American Convention on Human Rights Art 1, African Convention on Human and People’s Rights Art 20(2), Commonwealth of Independent States Convention on Human Rights and fundamental freedoms Art 20(2), Arab Charter on Human Rights Art 3

3 Alla lika inför MR, men det finns en mångfald Grundläggande princip att alla är lika inför staten som bär ansvaret för skyddet av individen när det gäller MR. Men alla är inte lika: det finns en mångfald av politiska och sociala grupperingar, värderingar, osv. Wiendeklarationen - särskilda kategorier som behöver särskild uppmärksamhet: kvinnor, barn, minoriteter, ursprungsfolk, arbetskraftmigranter, extremt fattiga och socialt utstötta...

4 Universalism och relativism i MR MR täcker allt och alla, kan likvärdigt åberopas Och Mångfalden måste beaktas

5 Relativism och filosofi Relativism: sanning/kunskap om världen är relativt i förhållande till vår intellektuella bakgrund. Efter 2:a världskriget – diskussioner om vad som kan tänkas ingå i ett internationellt gemensamt dokument om vad mänskliga rättigheter innebär

6 Vissa amerikanska antropologer Ett sånt projekt problematiskt för att det har redan bestämt vad slags moraliska värdering som gäller, d.v.s. bara de som grundar sig på demokratisk liberalism Färgad av individualism och etnocentrism.. Därför skulle en allmän förklaring av vad MR är köra över en mängd människor och samhällen där moraliska värderingar och levnadssätt är helt annorlunda och detta skulle leda till kulturell imperialsim.

7 Herskovitz, m.fl. Yrkade på tolerans för mångfald i sammanhang som MR och internationella relationer. Även bakomliggande syfte att stärka antropologins inflytande och status som vetenskapligt ämne: Bara antropologer kan tala om för västvärlden vad de här olika moraliska/kulturella strömningar bestod av och hur de skulle förstås.

8 Tolerans för mångfald eller moralisk nihilism? Den här typen av kulturrelativism som AAA yrkade på kan tolkas som tolerans för mångfald man kan inte säga att något är moraliskt korrekt eller ej, förtuom i förhållande till den kultur som förespråkar det (Merry 2003 om vad Herskovitz menade). Eller kan lätt mynna ut i moralisk nihilism: Inga moraliska ståndtaganden är mera “värda” än andra – “anything goes”

9 I motsats till den här typen av relativism - moralisk pluralism Förespråkad av Steven Lukes (2008): Ja, vi är olika och kulturell mångfald spelar roll, men det finns centrala mänskliga värden som alla människor har och som ska respekteras av alla nationsstyren. Det går att komma fram till universella värden i termer av en mista gemensamma nämnare för vad som är mänskligt värde. Baserat på dessa kan man implementera MR världen äver och bevisa att MR är relevanta överallt

10 Moralisk pluralism Till skillnad från Herskovitz, yrkar Steven Lukes på moralisk pluralism: det går att visa att det finns unversell moral, även om det handlar om mycket elementära behov. Det finns olika värderingar men de grundar sig på särskilda universella värden, så moraliska värderingar i MR behöver inte motstrida värderingar i andra sammanhang.

11 Martha Nussbaum och Steven Lukes Liberalistiska ståndpunkter om moraliskt likvärde mellan alla personer i ett samhälle. Nussbaum utvecklat lista över vad hon anser att de här fundamentala mänskliga värdena är

12 Nussbaum om “basic core values” 1. Life. Being able to live to the end of a human life of normal length... ; not dying prematurely Bodily health... Being able to have good health, including reproductive health; being adequately nourished... ; being able to have adequate shelter Bodily integrity. Being able to move freely from place to place; being able to be secure against violent assault, including sexual assault... ; having opportunities for sexual satisfaction and for choice in matters of reproduction

13 Basic core values, forts. 4. Senses, imagination, thought. Being able to use the senses; being able to imagine, to think, and to reason--and to do these things in... a way informed and cultivated by an adequate education... ; being able to use imagination and thought in connection with experiencing, and producing expressive works and events of one's own choice... ; being able to use one's mind in ways protected by guarantees of freedom of expression with respect to both political and artistic speech and freedom of religious exercise; being able to have pleasurable experiences and to avoid nonbeneficial pain 5. Emotions. Being able to have attachments to things and persons outside ourselves; being able to love those who love and care for us; being able to grieve at their absence, to experience longing, gratitude, and justified anger; not having one's emotional developing blighted by fear or anxiety....

14 Basic core values, forts. 6. Practical reason. Being able to form a conception of the good and to engage in critical reflection about the planning of one's own life. (This entails protection for liberty of conscience.) 7. Affiliation. Being able to live for and in relation to others, to recognize and show concern for other human beings, to engage in various forms of social interaction; being able to imagine the situation of another and to have compassion for that situation; having the capability for both justice and friendship.... Being able to be treated as a dignified being whose worth is equal to that of others. 8. Other species. Being able to live with concern for and in relation to animals, plants, and the world of nature.

15 Basic core values, forts. 9. Play. Being able to laugh, to play, to enjoy recreational activities. 10. Control over one's environment. (A) Political: being able to participate effectively in political choices that govern one's life; having the rights of political participation, free speech and freedom of association... (B) Material: being able to hold property (both land and movable goods); having the right to seek employment on an equal basis with others...

16 Vad väcker det för reaktioner hos dig? Va?

17 Några reflektioner Svårt säga emot, men på en sådan abstrakt nivå inte särskilt hjälpsamt att implementera eller arbeta med för att komma förbi distinktionen (kultur)relativism/universalism Måste lämna den abstrakta nivån för att kunna utvärdera dess argument. Men visst kan man säga att moralisk pluralism är lite mer hjälpsamt i arbetet för MR? – glaset halvfullt inte halvtomt

18 Politikiska dimensioner Problemet är inte försöket att utveckla en sån lista som Nussbaums, utan att det ligger i att föra en diskussion kirng vem som får ta del av att utveckla den och hur olika aspekter av den ska implementeras. Det som kan tänkas falla inom “(kultur)relativistiska” problem är ofta heta och oerhört känsliga frågor: FGM, barnhäxor, Samer som ursprungsfolk...

19 USA kanske inte något emot Nussbaums lista, men... USA och dödstraff (rätten till liv en “västerlänsk” värdering?? Freeman)... USA motvillig ratificera Barnkonventionen Troligen ha åsikter om vem som ska avgöra. Avrätta unga människor under 18, samt människor med lågt IQ...

20 Liberaldemokratiskt tänkande Vems ideal och politik som ska gälla i praktiken inte problematiskt i liberal demokratisk politiskt och filosofiskt tänkande då det utvecklades på 1700-talet För Rousseau och Locke: kulturella skillnader i ett samhälle skulle underkastas majoritetsfolkets “allmänna vilja” John Locke ansåg att individers naturliga rättighter skulle säkerställas av regeringen och lagstadgan. Han antog att, eftersom alla medborgare var likvärdiga, så var det rätt att politiska beslut togs av majoriteten. D.v.s. Minoriteter av olika slag, utröstade medborgare

21 Ingen föreställning om “kulturella minoriteters” säregna intressen Regeringen had helt enkelt skyldighet att respektera varje individs naturliga rättigheter, minoriteter i sig inga rättigheter. Demokrati, enligt Locke: folkets suveränitet vilket i praktiken tog prioritet över minoriteters intressen. Grundtanken med liberalism: individen skulle befrias från den traditionella samhällshierarkin Därför individuella rättigheter viktigare än grupp rättigheter.

22 Liberalism och grupp/individ rättigheter I en liberal demokrati har människor som tillhör en minoritet i någon bemärkelse rätt att ta del av sin grupps kulturella liv. Människor som tillhör en minoritet in gån bemärkelse har samma rättigheter som alla medborgare och därför anses minoriteters status i en liberaldemokrati vara rättvist, i alla fall i teorin.

23 Kymlicka Anser att i ett mångkulturellt samhälle så framhäver staten vissa kulturer och därför diskrimineras andra. MR kan inte lösa problemet med att representera mångfald och minoriteter – inte det som MR kan ge svar på. I en liberaldemokrati kan minoriteter lida ofördelaktigt utan att staten nödvändigtvis bryter mot MR eftersom det är majoriteten som bestämmer vad som gäller, d.v.s. vem/vad man prioriterar. MR kan t.o.m. förvärra situationen: rätten röra sig fritt i landet och rösta – majoritetsbefolkning flyttar till minoritets/ursprungsfolks marker, röstar ”ut” dem, och underminerar deras kultur. Lösning: staten kan bestämma att minoriteter får kollektiva rättigheter till att äga mark, använda sitt språk. Staten kan begränsa majoritetens rättigheter till att röra sig fritt och rösta i vissa frågor. Strider inte i sig mot MR, eftersom inom ramen för MR att staten kan göra så.

24 Kymlicka, forts. så länge minoriteters kollektiva rättigheter är likvärdiga med de som staten godkänner, så ska minoritets- och majoritetsbefolkningen vara lika i MR sammanhang. Argument kräver att de grupper K. pratar om är ”internt liberala”. Gäller inte fundamentalistiska strömningar av olika slag, eller de som internt diskriminerar eller kontrollerar andra inom gruppen.

25 Susan Moller Okin För en feministisk kritik mot K’s argument: problemet är att kvinnoförtryck inom en grupp inte ofta görs synligt, t.ex. om pågår inom familjen. Pratar särskilt om Islam: anser att man måste fråga unga, muslimska kvinnor om deras synpunkter (inte äldre kvinnor – en annan status i “kulturen”, kan ha blivit del av förtrycket). Gör dock inte detta själv... Målar upp förenklad och svart-vit bild av vad förtryck är, vem som förtrycker och är förtryckt. Sylva Frisk föreläsning 12 april: mera nyanserad bild genom prata om feminismer inom Islam.

26 Man ställer sig frågan När man läser Okins artikel: tänk om de unga, muslimska kvinnorna man pratar med inte alls känner sig förtryckta av sina än, men utav liberalfeminister som anser sig veta vad deras angelägenheter består i Och vars synpunkter får oerhört stort genomslag/gehör i nyhetsmedier och politik (Frankrike, förbud bära niqab, osv.) Vi kan inte komma vidare i diskussionen om relativism och universalism, kulturrelativism och liberalism om vi bara håller oss på en teoretisk nivå som Kymlicka och Okin gör

27 Richard Wilson Både universalism och relativism är viktiga här: universalism gör att man kan jämföra och relativism ger insikt i ett specifikt kontext och är observant på tolerans av mångfald. Att dela in diskussionen i en absolut dualism gör att man lätt fastnar i föreställningar om vad det handlar om, att man antar att man redan vet vad problemet grundar sig i. I stället: empirisk studie av vad som pågår i specifika sammanhang där rättigheter och kultur påkallas. Då kan man ta reda på hur individer, grupper, det allmänna och staten använder rättighetsdiskurser för att uppnå sina mål.

28 I den här kursen Är syftet att veta om och känna till de teoretisk debatter som pågår mellan moralisk filosofi och nihilsm, liberalism och minoriteters grupprättigheter/kulturella rättigheter, o.s.v. Å andra sidan är syftet att i diskussion och i era essäer kunna visa på vad man vinner med att studera frågorna empiriskt genom konkreta fallstudier. (antropologi viktig här i fråga om metod, mer än kulturfilosofi??) Verkligheten troligtvis mer nyanserad än vad teoretiska begreppsdiskussioner tillåter.

29 Uppgift 1 I er första examinationsuppgift: själva göra ett försök till en etnografisk fallstudie (nästan i alla fall, genom att lyssna på ett radioprogram och skriva om det). Ni ska studera fenomenet barnhäxeri i Demokratiska Republiken Kongo. Fenomen uppmärksammats av Rädda Barnen i Kinshasa, ex. och i antropologiska studier.

30 Kindoki och barn i Kinshasa I Kinshasa finns det ett ökande antal barn som blir anklagade för (och säger sig själva) att vara häxor.

31 Ur On being Shege in Kinshasa: My name is Mamuya. I am 14 years old. I became a witch because of Komazulu, my boyfriend. One day he gave me a mango. The following night he came to visit me in my parents’ house and threatened that he would kill me if I didn’t offer him human meat in return for the mango. From that moment I entered his group of witches and became his nocturnal companion. I didn’t tell my mother.

32 Ur On being Shege in Kinshasa, forts. There are three members in our group. At night we fly to the houses of our victims with our aeroplane that we make from the bark of a mango-tree. When we fly out at night I transform myself into a cockroach. Komazulu is the pilot of our plane. He is the one who kills. He gives me some meat and some blood and then I eat and drink. Sometimes he gives me an arm, sometimes a leg. Personally I prefer to eat buttocks. I keep a part of the meat to give to my grandmother, who is a witch too. Komazulu is a colonel in the second world and he has offered me the grade of captain for sacrificing my baby brother. I killed him by giving him diarrhoea. With our group we have already killed eight people. Now I have come out of the world of shadows thanks to the prayer of the preacher who treats me in church. But the others who are still in the second world keep pulling at me. They want to kill me now for fear that I will betray them…

33 Vad händer? Barnen ofta kastas ut från familjen Pingstkyrkor kan ta in dem (våldsamt, ogynsamma förhållanden bo i kyrkans lokaler). Präster kan ställa ”diagnos”/bekräfta om är häxa eller ej. Kan utföra ritualer som driver ut häxkraften. Kan då återförenas med familj, men ofta inte – barnen redan marginell ställning i familjen (ofta bor inte med far- morföräldrar) Lagförslag i DRK: det ska bli olagligt och straffbart att anklaga barn för häxeri. Rädda Barnen: det här är child abuse, den här lagen är bra. Socialarbetare, Polis, präster, m.fl. delade meningar: Problemet med häxeri kvarstår, dock…

34 Er uppgift: Att lyssna på BBC radioprogram om barnhäxeri och lagförslaget. Lyssna på BBC World Service radio program ‘No More Child Witches’ av Angus Crawford (2008), tillgänglig på: (Har alla möjlighet till det här?) Läs också angivna texter Gör din “etnografiska studie” med hjälp av radioprogrammet ovan och svara på följande frågor: Vilka är de olika aktörerna som diskuteras och kommer till tals? Vilka olika åsikter om fenomenet kan du identifiera? (och/eller) Vad finns det för olika förklaringar till varför fenomenet uppstår? Vilka olika lösningar på att hantera fenomenet barnhäxeri föreslås? Vad är journalistens slutgiltiga analys? Vems åsikt(er) om hur man ska hantera fenomenet håller du mest med om? Finner du motsättningar eller brister i radioprogrammet, Filip De Boecks, och Aguilar Molinas text?

35 Men det är inte bara de andra De där borta i 3:e världen där frågor kring mångald, kulturrelativsm och MR uppstår. Kategorier av minoriteter och vad mångfald betyder i Sverige? Frågor kring diskriminering. MR och Sverige oerhört angeläget: Staten har valt att implementera MR på ett visst sätt vilket har konsekvenser för hur aktivt man åberopar MR i praktiken. Å ena sidan arbetar Sverige aktivt för MR i andra länder, men man är inte särskilt självkritisk om hur vi gör här (men påväg åt det hållet: MR-delegationen, Ullenhags planerade kartläggning, samt utredning om Romers långtgående diskriminering).

36 MR delegationen Som Elisabeth Abiri ledde visar på strukturella problem med hur vi implementerat MR och olika konventioner. Rättigheter omskrivs i många fall på ett passivt sätt. Vi har skolplikt, inte rätt till skolgång och detta är en av anledningarna till att många barn inte går i skola: ansvarsbördan inte på skolan, utan på eleven. Frågor om etnisk tillhörighet och diskriminering. Paul Hunt, specialrapportör, ifrågasatte att vi inte för detaljerad statestik vad gäller etnicitet. Hur kan man då veta vad som pågår kring hälsofrågor, t.ex.? Vilka grupper som uppmärksammas och åberopar MR i Sverige? Vilka kommer göra det i framtiden?

37 Lisa Åkesson Har gjort en studie om så kallade andra generationen kap verdeaner i Sverige. Hon poängterar utbredd diskriminering av s.k. andra generationen ”invandrare” i Sverige gällande tillgång till bostad, arbete, o.s.v. Samtidigt visar EU’s Migration Integration Policy Index (MIPEX) en oerhört positiv bild av integration i Sverige – S. mest framgångsrikt i Europa. Hur kan de finnas så vitt skilda bevismaterial? Jo, man tittar ju på olika saker. Men vad är viktigt att titta på för att arbeta mot segregation i Sverige? Kanske måste vi tänka förbi de kategorier av personer vi talar om idag som behöver särskild beskydd av MR, och förbi de indikatorer som MIPEX bygger på, eller?

38 Till Lisas föreläsning Ska ni läsa hennes studie och MIPEX rapport (eller delar av den) och diskutera de motsättningar som finns. Ni ska träffas innan hennes föreläsning i grupp och förbereda en kort presentation av er diskussion. (Vi delar in grupper nu) Seminariegrupp A och B, och 5 grupper till Lisas diskussion

39 Nästa föreläsning Kommer handla om kulturbegreppet i och utanför MR. D.v.s både hur det framkommer i den allmänna förklaringen och andra dokument och i antropologin Staffan Lundén kommer prata om rätten till kulturarv Rubina Jasani är en antropolog som jag bjudit in från Birmingham. Hon har forskat om våldet mellan hinduer och muslimer i västra indien och kommer ge ett historiskt perspektiv på detta i sin föreläsning

40 Sen är det dags för essän Jag vill att ni väljer en fråga och svarar på den med hjälp av konkreta fallstudier och kurslitteraturen. För en diskussion med hänvisning till konkreta exempel, med fördel de som kommit upp under kursens gång, en om ni brinner för annat får ni själklart ta upp det. Jag försöker kontrollera att essäerna verkligen hanterar kursens innehåll – det är därför jag har förbestämda frågor. Men om du verkligen vill skriva om något annat, så diskutera alternativ frågeställning med mig. Ex: Att skriva om individuella kontra grupprättigheter utan att hänvisa om hur man hanterar frågor kring mångfald i den här kursens litteratur ligger för långt utanför den här kursen.

41 Vad jag tittar på när jag bedömer essäer: Många bra essäer förra året som fick VG, men även några som fick underkänt. De som inte fick godkänt hade t.ex. inte refererat till kurslitteraturen, eller mycket lite, utan bara använt sig av MR text, typ från FN, Rädda Barnen, UNHCR, o.s.v. Jag förväntar mig att man försöker göra en självständig, nyanserad analys av en viss fråga. Man behöver inte ”tycka” att mångfald ska trumfa för att MR ska fungera bra, men man ska kunna visa på kunskap om argument som yrkar för det, (och tvärt om).

42 Slutseminarium Dagen efter inlämning av er essä. Alla förbereder en kort presentation av de viktigaste poängerna de gjorde i sin essä. Sedan diskuterar vi dem. Sedan utvärdering (blankett) och diskussion i grupp. Om det är saker ni irriterar er på under kursens gång, säg till, så ska jag försöka fixa det. Snälla, kom till den sista föreläsningen. Planera din essä i tid. Använd den första inlämningsuppgiften som hjälp till att skriva essän: OK om vissa repetitioner av litteratur, text och argument förekommer i de två essäerna.

43 Vad har jag glömt? Övriga frågor


Ladda ner ppt "Mänskliga rättigheter, Relativism och Mångfald Åsa Wahlström Vt 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser