Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mål från LGR11, kursplanens syfte: 1.Planera varierade och balanserade måltider för olika situationer och sammanhang. 2.Du ska kunna värdera och dokumentera.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mål från LGR11, kursplanens syfte: 1.Planera varierade och balanserade måltider för olika situationer och sammanhang. 2.Du ska kunna värdera och dokumentera."— Presentationens avskrift:

1 Mål från LGR11, kursplanens syfte: 1.Planera varierade och balanserade måltider för olika situationer och sammanhang. 2.Du ska kunna värdera och dokumentera olika måltider utifrån H E M 3.Kunna välja och motivera mat och måltider utifrån en hållbar utveckling vad gäller H E M.

2 Mat och Hälsa Förmågor som bedöms: (kunna använda er kunskap för att göra följande) Planera mat och måltider för olika behov och sammanhang. Resonera om måltiders anpassning till individuella behov Kunna välja och motivera mat och måltider för en bra hälsa. Värdera och dokumentera måltider utifrån hur de påverkar din H (E M)

3 Mat och Hälsa Du ska kunna: Förklara individuella behov av energi och näring. (energibehov, energibalans, näringsbehov) Grupper av näringsämnen/indelning. Näringsämnen och deras viktigaste uppgifter i kroppen. I vilka livsmedel, grupper av livsmedel de olika näringsämnena finns. Avläsa en livsmedelstabell Matcirkel, tallriksmodell och kostråd, ”Vill du leva hälsosamt” gör så här…

4 Planera varierade och balanserade ”tänk matcirkel” ”tänk energibehov” måltider för olika situationer och Sammanhang ”tänk” olika personer med olika behov och olika tillfällen”

5 Ur Kunskapskrav: Elev kan föra underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman till individuella behov. Fråga: Tänk dig att du ska laga mat till en X Vad bör du då tänka på för att visa att du har förstått de personernas särskilda behov? a)Dig själv e) Elitidrottare b)Diabetiker f) lågenergi/rullstolsburen c)Muslim d)Vegetarian

6 Förmågor som ska tränas! Vad, vilka… kunna förklara varför, därför att.. Sammanställa, jämföra, analysera och se konsekvenser, se och förstå samband, sammanställa,

7 Frågeställningar utifrån kunskapskraven ”Det hänger på frågorna”

8 Faktafrågor – vad vilka Förståelsefrågor - varför, hur Vilka grupper innehåller matcirkeln? Varför är det bra att känna till matcirkelns sju grupper? Nämn tre vitaminerVarför är vitaminer viktiga? Vilka faktorer påverkar ditt energibehov? Varför behöver vi människor olika mängd energi?

9 Ur Kunskapskrav: Elev kan föra underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval utifrån frågor som rör en hållbar H E M (hälsa, ekonomi och miljö) Fråga: Innan du köper olika varor och innan du äter mat gör du olika val. Utan att vi tänker på det påverkas vi alla av trender, mode, reklam och information. Allt du köper och äter påverkar dessutom inte bara dig utan även samhället och naturen. Frågan är HUR?

10 Val och beslut! Värdera Det är bättre att dricka juice än läsk därför att.. Ekologisk mat är dyrare därför att.. ”å ena sidan…å andra sidan” Träna på att: analysera, se för och nackdelar, resonera, motivera och argumentera.

11 Fråga: Vad kan du göra för att påverka din hälsa - (energi- och näringsbehov) så positivt som möjligt. Ur kunskapskrav: En hållbar utveckling vad gäller din hälsa. (Att du ska få vara frisk nu och i framtiden)

12 Fråga: Vad väljer du med hänsyn till hur dina val kommer att påverka din egen hälsa? Ur kunskapskrav: Elev gör jämförelser mellan olika alternativ och kan resonera med bra koppling till konsekvenser för sin hälsa…

13 Analysera, reflektera och se konsekvenser utifrån olika aspekter som hälsa, ekonomi och miljö LivsmedelPåverkan på hälsan EkonominPåverkan på miljön Smak Kyckling Magert, proteinrikt kött Ca:22 gram protein/100 gram kött. Ca: 90kr/kg köttDjuruppfödning? Fodret? Bidrar inte till att bevara våra bestesmarker. Vi bör äta mindre kött. Svensk ekologisk kyckling bra Linser. bönor Magert, proteinrikt ca: 11 gram protein/ 100 gram linser Billigt ca: 20 kr / kg linser. Baljväxter resurssnåla

14 Analysera, reflektera och se konsekvenser utifrån olika aspekter som hälsa, ekonomi och miljö LivsmedelPåverkan på hälsan EkonominPåverkan på miljön Smak Tomat Morot

15 Livsstil – Du gör valet Ät enligt ditt energibehov Energibalans (inte tomma kcal) Näringsrik mat Ät Varierat (tänk matcirkeln) Regelbundna måltider Äta hälsosamt Fiberrik mat Fullkorn Frukt och grönt Ät fisk oftaRätt fett Inte småäta söta livsmedel Kunna välja och motivera och resonera kring mat och måltider för en bra hälsa. Värdera, dokumentera och resonera omkring mat och måltider utifrån hur de påverkar din H (E M)

16 Argument för och emot Ska det vara tillåtet att sälja ”vad som helst” bara det smakar gott? ”Vad som helst” Livsmedel som absolut inte behövs och som påverkar vår kropp negativt både för dagen och på lång sikt. (Diskussion)

17 Vilka vinner och vilka förlorar på detta? Vad krävs av er nu och i framtiden?

18 Mat och hälsa i samhällsdebatten Media och kroppsideal När det hälsosamma blir ett tvång Det är att balansera på lagom som är svårt Nyttigt, bra! För vad och för vem? Det mesta är både + och –

19 Livsstil Hälsa – Må bra Mat och Måltider Miljö Ekonomi

20 Ord och begrepp Hälsa= Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (Who:s def) Är att må bra i kroppen och knoppen och trivas med sig själv och livet. (att du får den energi och näring som du behöver)

21 Att må bra i kroppen då gäller kroppens spelregler - Att vi är i energibalans och att vi får de näringsämnen vi behöver. Du har ett Energibehov och ett Näringsbehov

22 Livsstil= Ditt eget sätt att leva, dina vanor och ovanor. Friskvård=Allt vad DU gör för att må bra. Mat - Miljö – Ekonomi – Livsstil – Hälsa allt hänger ihop och påverkar varandra.

23 Viktiga faktorer för att du ska må bra! Vilka kan du påverka själv?

24 Vad är det som försvårar att ha en bra livsstil?

25 Varför blir många överviktiga? Tillgängligheten – finns mat överallt För lite rörelse, motion Portionen har blivit större till samma pris!

26 2 olika sätt att äta fel. Undernäring = För lite mat Felnäring = Felaktigt sammansatt Ingen behöver svälta i Sverige! Antalet överviktiga har passerat antalet avmagrade/undernärda. Jfr. Livet för 75 år sedan med livet år 2000

27 Näringslära Nutrition = näringslära = Läran om hur maten påverkar er kropp. Maten den miljöfaktor som påverkar er mest, ton mat passerar er kropp under en livstid.

28 Kroppen beroende av bra näring Kroppens celler ska byggas Kroppens celler ska förnyas hela tiden Kroppsfettet byggs byts ut på några månader Muskelvävnad, organ ca: 11/2 – 2 år Bara vissa delar av hjärnan som inte förnyas.

29 Människokroppen Du är vad du äter! Du blir vad du äter!

30

31 Näringsämnen ca:50st (6 huvudgrupper) Kolhydrater Fett Proteiner Ger energi och näring Vitaminer Mineralämnen Vatten Ger inte energi Ger näring

32

33 Energi = bränsle, bensin behövs för.. Alla livsprocesser i kroppen, hjärtat, andning, nervimpulser.. Du ska kunna hålla din kroppstemeperatur 37 grader + För alla dina kroppsrörelser

34 Vad påverkar energibehovet ? Ålder Kön - Kroppsammansättning Längd och Vikt Ärftliga egenskaper Omgivningens temperatur Motion – rörelse.

35 Energibalans= Lika mycket energi in som du har behov av Energibehov

36 Proteiner Uppgifter i kroppen Bygga upp och reparera kroppens vävnader. (bygga upp hela dig..hud, hår, muskler.. Bilda hormoner och enzymer Ge energi (vid energibrist används proteinet till energi och inte till uppbyggnad)

37 Proteiner Behov: ca: 1 gram/ kg kroppsvikt Finns i: kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, bönor, linser

38 Protein

39 kolhydrater Indelning av kolhydrater Socker Stärkelse Fibrer

40 Kolhydrater Uppgift i kroppen: Ger energi Är det näringsämne som kroppen snabbast kan omvandlas till energi Hjärnan är helt beroende av glukos (hjärnan kan inte lagra glukos) Kolhydrater behövs också för en bra mag- och tarmfunktion.

41 Var finns kolhydraterna?

42 Lördag hela veckan…

43 Blodsockernivån efter två olika måltider

44 Fibrer Ger ingen energi, men på sin väg genom kroppen uträttar de ett livsviktigt arbete. På lång sikt därför att fibrer motverkar många av våra välfärdssjukdomar, därför att de … Ger mättnadskänsla. Maten lämnar magsäcken långsammare. (Blodsockret jämnare) Ger en bra tarmfunktion Det blir mer saliv och bättre tugg

45

46

47 Fett Uppgifter i kroppen: Ge energi Lagras vid överskott som depåfett/reserv skydd för inre organ (mage) isoleringsmaterial (valkar, ”bilringar”) Bygger upp alla cellmembran.

48 Fett Uppgifter i kroppen: Ge energi Livsnödvändiga fettsyror = omega3, omega6 Fettlösliga vitaminer (A, D, E, K) Kvinnors hormonproduktion Betydelse för matens smak och konsistens

49 Det är skillnad på fett och fett

50

51 Mineralämnen Kalcium Järn Natrium Jod Fluor Selen Zink

52 Bygg ett starkt skelett Kalcium D-Vitamin och Fosfor Motion / belastning av skelettet.

53 Ditt dagsbehov av Kalcium

54 Riskfaktorer för ett svagt skelett Rökning Coca-Cola Hård bantning Dricka för lite mjölk Undviker fett (D-Vitamin) Stillasittande

55 Järnets uppgifter Järn ingår i det röda blodfärgämnet hemoglobin som transporterar syre från lungorna till kroppens alla delar. Att byggas in i hjärnans celler. Rekommenderat dagligt intag: kvinnor 18 mg män 10 mg

56 Järnbrist Trötthet, håglöshet, irritation Förmågan till inlärning kan försämras. Försämrad kondition – p.g.a dålig syreupptagning.

57 Intaget järn är inte lika med upptaget järn Järnupptagningen försämras av Te, grovt mjöl, kalcium, ägg Järnupptagningen förbättras av C-Vitamin, kött och fisk faktorn Små förändringar ger stora skillnader!

58 Järnupptagning försämras av dessa livsmedel

59 Järnknep C-Vitaminrika grönsaker, frukt och bär till varje måltid. Kött i någon form, helst varje dag Gör som förr i tiden - använd järngryta och gjutjärnspanna i matlagningen.

60 Vitaminer Varje vitamin har sin Speciella uppgift och kan inte ersättas av ett annat vitamin.

61 Vitaminer Fettlösliga vitaminer A, D, E, K Kan lagras i kroppen Vattenlösliga vitaminer B- grupp vitaminer, C-vitamin Kan inte lagras i kroppen

62 A-Vitamin Synen, huden, slemhinnorna och tillväxten Behov: 0,8-1,0 g / dag Finns i : Lever, smör, ost, morot, ägg, torkade aprikoser Exempel: Morot 100 gram 1,6 Aprikoser 50 gram 0,7 Mjölk 2 dl 0,1

63 D-Vitamin Kroppens omsättning av kalcium till skelett och tänder. Finns i : Fet fisk, ägg, smör, Mjölk (berikade) Bildas av solen i huden.

64 B-gruppens vitaminer Behövs för omsättningen av kolhydrater, protein och fett till energi. För en normal funktion hos muskler och nerver. Mest kända B-vitaminer är.. Tiamin B1, Riboflavin B2, Niacin B5, B6 – B12 Finns i : Beror på vilket B-Vitamin

65 C-Vitamin Behövs för att kroppen lättare ska kunna ta upp järnet i maten. Som skydd mot skadliga ämnen fria syre radikaler.. Finns i : Frukt, bär och grönsaker

66 Bra mat hela dagen ? ? ? ?

67

68 Vill du äta hälsosamt – Gör så här: Ät enligt ditt energibehov (Tallriksmodell) Regelbundna måltider Varierat (tänk matcirkeln) Rätta proportioner - mängder (Tallriksmodell) Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram/dag! Ät gärna fullkorn (fiberrikt) Ät fisk ofta Inte småäta söta livsmedel

69 Varierad = (matcirkeln) och balanserad = (tallriksmodellen) måltid Vad är en balanserad måltid?  En måltid enligt ditt energibehov.  Din mat måste innehålla tillräckligt mycket av näringsämnen för uppbyggnad (proteiner), fettsyror. Fibrer, vitaminer och mineralämnen.

70 Tänk inte så här! Pizza utgår inte från tallriksmodellen! Alla måltider kan utgå från någon av modellerna, det är det som är själva grejen, ”tänket”. Du lägger upp enligt rätt proportioner

71 För olika energibehov

72 ”mellan” energibehov Vitaminer, mineralämnen, Kolhydrater (fibrer) Proteiner, fett, mineralämnen, vitaminer Ger energi Bör helst vara med mkt. Fibrer i ? vitaminer 40% 20%

73

74 Tallriksmodell för lågt energibehov. Tallriksmodell för ”normalförbrukare”

75 Tallriksmodell för ”normal” ”mellan” energibehov Tallriksmodell för högt energibehov.

76 Tallriksmodell för högt energibehov

77 Tallriksmodell för Vego

78 Tallriksmodell LCHF

79

80 Planera varierade och balanserade ”tänk matcirkel” ”tänk energibehov” måltider för olika situationer och Sammanhang ”tänk” olika personer med olika behov och olika tillfällen”

81 Mat och Hälsa Förmågor som bedöms: (kunna använda er kunskap för att göra följande) Planera mat och måltider för olika behov och sammanhang. Resonera om måltiders anpassning till individuella behov Kunna välja och motivera mat och måltider för en bra hälsa. Värdera och dokumentera måltider utifrån hur de påverkar din H (E M)

82 Dokumentera, Skriv en sammanfattning omkring din måltid. Motivera och resonera kring måltidens livsmedel. (se kunskapskrav) Börja ungefär så här: Min måltid innehåller.. Eller Måltid X innehåller.. Ur Kunskapskrav:  Värdera och bedöm din måltid utifrån matcirkeln och tallriksmodellen  Värdera och bedöm din måltid utifrån Hälsa, Ekonomi och Miljö.

83 Betyg F Måltid med makaroner är en onyttig måltid för den innehåller inga grönsaker, Det här är en nyttig måltid för den innehåller grönsaker

84 Kriterier 123 Hälsa Kan hänvisa till matcirkeln och rita upp och förklara tallriksmodellen. Kan med hjälp av matcirkel och tallriksmodell se om det saknas någon del i en balanserad måltid. Har grundläggande kunskaper om de sex huvudgrupper av näringsämnen Nivå 1 + Kan föreslå förändringar så att en måltid blir mer hälsosam. kan då också förklara varför. Tänker på att kostråd är olika beroende på vem som ska äta. Nivå 1 och 2 + Förstår och använder begrepp som mättat fett, omättat fett, kostfiber, blodsocker, snabba och långsamma kolhydrater, fullkorn, järn, kalcium. Förstår betydelsen av tillagningsmetod. Kan resonera kring ”Det beror på”

85


Ladda ner ppt "Mål från LGR11, kursplanens syfte: 1.Planera varierade och balanserade måltider för olika situationer och sammanhang. 2.Du ska kunna värdera och dokumentera."

Liknande presentationer


Google-annonser