Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att driva ett resurscentrum framgångsrikt HANDBOK FÖR RESURSCENTRUM.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att driva ett resurscentrum framgångsrikt HANDBOK FÖR RESURSCENTRUM."— Presentationens avskrift:

1 Att driva ett resurscentrum framgångsrikt HANDBOK FÖR RESURSCENTRUM

2 Innehållsförteckning - handbok Kapitel 1.Sammanfattning – Att driva ett resurscentrum framgångsrikt 2.Organisation och finansiering 3.Arbetssätt 4.Projektarbete 5.Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program 6.Jämställdhet 7.Historik Förkortningsförklaringar Bilagor 1.Förslag till stadgar för lokalt resurscentrum 2.Förslag till resurscentrakriterier oktober Bilaga 3 NUTEKs kriterier för resurscentra 2008

3 Kap 1 – Sammanfattning Att driva ett resurscentrum framgångsrikt Idén väcktes på 1980-talet Resurscentra har utvecklats till en folkrörelse aktiva kvinnor i ca 120 resurscentra NRC är en samordnande aktör som företräder resurscentra på nationell nivå Aktiviteterna ökar kontinuerligt

4 Kap 2 - Organisation och finansiering Resurscentras organisation

5 Kap 2 - Organisation och finansiering Organisatoriska alternativ 1.Nätverk 2.Ideell förening *) 3.Kooperativ *) 4.Del i offentlig sektor *) stadgar, styrelse, årsmöte

6 Kap 2 - Organisation och finansiering NRCs ändamålsparagraf Föreningen skall genom att stödja regionala och lokala resurscentras verksamhet verka för Att kvinnor tar sin del av samhällets resurser i anspråk Att kvinnors kompetens tas tillvara i samhället Att kvinnors och mäns insatser värderas lika

7 Kap 2 - Organisation och finansiering forts… NRCs ändamålsparagraf Föreningen ska bedriva opinion samt sprida kunskap om kvinnors livssituation. Föreningen ska genom att påverka och samarbeta med organisationer och myndigheter nationellt och internationellt verka för ett samhälle där kvinnors möjligheter, rättigheter och skyldigheter tas tillvara. Föreningen ska verka för att lika villkor och förutsättningar i fråga om arbete, arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och företagande för kvinnor och män kommer till stånd, samt att en jämn könsfördelning av makt och inflytande sker.

8 Kap 2 - Organisation och finansiering NUTEKs kriterier för RC Legitimitet Organisation Kompetens Samverkan Bilaga 3 i Handboken

9 Kap 2 - Organisation och finansiering Stadgar ~ lagen som RC ska rätta sig efter I stadgarna ska det framgå det allmännyttiga ändamålet öppenhet och demokratiska principer Föreningens/kooperativets ändamål ur ett RC- perspektiv, d v s med vad RC ska arbeta Hur verksamheten ska bedrivas Medlemskap, medlemsavgift och rösträtt Styrelsens sammansättning Årsmöte

10 Kap 2 - Organisation och finansiering Verksamhetsplanering Reglerar den löpande verksamheten Görs upp årligen Föreläggs styrelsen eller motsvarande för beslut Uppföljning

11 Kap 2 - Organisation och finansiering Årsmötet Årsmötet är högsta beslutande organ Årsmötet ger styrelsen i uppdrag att fortlöpande sköta verksamheten Styrelsen ger ofta ordföranden särskilt uppdrag att vara styrelsens förlängda arm

12 Kap 2 - Organisation och finansiering Styrelse Ansvarig för RC i sin helhet Sköter de praktiska uppgifterna Förelägger årsmötet verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning Fördelar arbetsuppgifter inom sig Kommer överens om delegation/beslutsordning och arbetsordning

13 Kap 2 - Organisation och finansiering Finansiering Medlemsavgifter Offentligt stöd basfinansiering och projektbidrag Olika stöd från samarbetspartners t ex lokal, kopiering, medfinansiering i form av medarbetares tid som ställs till förfogande Deltagaravgifter t ex inträde för att delta i någon aktivitet Ideellt arbete

14 Kap 2 - Organisation och finansiering Projektfinansiering NUTEKs program för resurscentra EU-program, strukturfonds-, socialfonds-, landsbygds-, Interreg-, Leonardo da Vinci-, kulturprogram Delegationen för fördelning av statsbidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt Länsstyrelser/regioner Kommuner Olika stöd från samarbetspartners Ideellt arbete

15 Kap 2 - Organisation och finansiering Samarbetspartners Länsstyrelser/regioner, främst ansvariga för tillväxtprogram och regionala utvecklingsprogram samt jämställdhetsansvariga Kommuner, ofta näringslivsansvariga Landsting, länsutvecklingsansvariga inom näringspolitik, kulturpolitik, kollektivtrafik NUTEK Arbetsförmedlingar Universitet/högskolor Svenskt näringsliv Företagarna Handelskamrar Turistorganisationer Försäkringskassan Folkhögskolor Riksdagsledamöter

16 Kap 2 - Organisation och finansiering Svenska Riksförbundet nationellt ResursCentrum för kvinnor Arbetsuppgifter och organisation

17 Kap 2 - Organisation och finansiering Framgångsfaktorer för resurscentrum för kvinnor Några exempel Kvinnors engagemang och en engagerad styrelse Goda relationer med medlemmar, intressenter och beslutsfattare Gemensamma mål. Medvetenhet om RCs visioner och mål Långsiktiga och många allianser, lokal förankring

18 Kap 2 - Organisation och finansiering forts … Framgångsfaktorer för resurscentrum för kvinnor Kunskap om innehåll i olika program och policies för att stödja verksamheten. Eldsjälar tillvaratas och ges stöd Stabil ekonomi Arrangera intressanta och stimulerande möten och diskussioner. Idéer, önskemål och synpunkter tillvaratas Årlig verksamhetsplan och budget, årlig uppföljning och justering

19 Kap 3 – Arbetssätt RCs arbetsområden och profilering Kultur, design, konst, det textila arvet Kvinnohistoria Innovativ utveckling Transnationellt samarbete Jämställdhet Teknik, IT Styrelsearbete Ledarskap Landsbygdsutveckling Kvinnors hälsa Företagsamhet, företagande Social ekonomi Arbetslöshet Integration Turism

20 Kap 3 – Arbetssätt RCs arbetssätt Legitimitet Engagemang Lobbying Öppenhet Årlig verksamhetsplanering

21 Kap 3 – Arbetssätt Årlig verksamhetsplanering Årlig verksamhetsplanering – innehåll: -Hur basverksamheten ska fungera. Notera vilken roll var och en har, t ex, vem som är verksamhetsledare -Styrelsemöten, hur många och när -Medlemsmöten – öppna möten – årsmöte, hur många och när -Projektarbete enligt projektplanering, med tidsangivelser -Projektansökningar som ska göras, vilka och när

22 Kap 3 – Arbetssätt forts … Årlig verksamhetsplanering -Lobbyaktiviteter, vilka och när -Marknadsföringsaktiviteter och mediakontakter, antal och när -Arbete via Internet/hemsida -Budget innehållande kostnader för personal inkl sociala avgifter, pensionsförsäkringar och andra försäkringar enligt kollektivavtal -Lokalkostnader med tillhörande kontorsförsäkring. -Kostnader för telefon, fax, kopiering, material,

23 Kap 3 – Arbetssätt Kommunikation och marknadsföring Löpande information Protokoll Nyhetsbrev Hemsidor/portaler Broschyrer Visitkort Press- och mediakontakter –Tidningar, tidskrifter –Radio –TV –Debattartiklar –Annonser

24 Kap 3 – Arbetssätt Argumentationsteknik Tretal Slagkraftiga argument: korta, enkla, konkreta Jakande meningar Undvik meningar med ”inte” i Ta det lugnt Motivera Var engagerad och taktfull Skilj på sak- resp personfrågor Gå från generalisering till precisering Rätt kroppsspråk

25 Kap 3 – Arbetssätt Förhandlingsteknik Målmedvetenhet, tålamod, uthållighet Ta initiativ och agera för att hitta öppningar Intuition Lyssna aktivt Var taktisk, anpassa dig Våga ta risker och testa - blanda mod och förnuft Uttryck din vilja, dina tankar och känslor på ett tydligt och ärligt sätt, utan att såra andra Sök öppningar Var lagom positiv Kompromissa

26 Kap 3 – Arbetssätt Lyckade presentationer Kan ämnet Inledning, bakgrund, varför Beskrivning, vad och hur Sammanfattning, alltså… Kroppsspråket stämmer Röst Gester Blick Är engagerad Visar att ämnet är viktigt Illustrerar med bilder Kontakt med åhörarna

27 Kap 3 – Arbetssätt Härskarteknikerna

28 Kap 4 – Projektarbete Projektfaser Framtagning av idéer Förundersökning, skaffa underlag för projektplanen Projektorganisation Etablering och förankring av idéerna Detaljplanering och fastställande av projektplan Genomförande Uppföljning Slutrapport Utvärdering Avslutning

29 Kap 4 – Projektarbete Internationella projektmöjligheter EU-projekt –Transnationella projekt o d –Interreg-program –Leonardo da Vinci –FP7 för forskning, innovationer –EU-kommissionen SIDA-projekt –SALA-IDA

30 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Nationellt program för utveckling av resurscentra Hållbar tillväxt Lokal utveckling RTP RUP EU – En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 – 2013 Prioriteringar: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Tillgänglighet Strategiskt gränsöverskridande samarbete

31 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program NUTS-områden

32 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Det nationella strukturfonds- programmet och de åtta planerna Medlen förvaltas av Svenska ESF-rådet Programområde 1 Kompetensförsörjning, kompetensutveckling för redan sysselsatta, motverka diskriminering och förebygga långtidssjukskrivning Programområde 2 Arbetskraftsutbud: för personer som står utanför arbetsmarknaden för att underlätta etablering på arbetsmarknaden

33 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Landsbygdsprogram 2007 – 2013 Syfte Att främja en diversifiering av landsbygdens näringsliv och därigenom bidra till inkomstbringande lokal sysselsättning och ett hållbart nyttjande av landsbygdens resurser Möjlighet att få bidrag, tre axlar Axel 1 Förbättra konkurrenskraft i jord- och skogsbruk: kompetensutveckling, samarbete om utveckling av nya produkter, ny teknik, m m Axel 2 Miljövänligt jordbruk och stöd för ickeproduktiva investeringar Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden, t ex mikroföretag, turistverksamhet, förnyelse och utveckling av byar, bevarande av natur- och kulturarv, mm

34 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Territoriellt samarbete – Interreg Gränsregionala program – Interreg IV a Transnationella program – Interreg IV b Interregionala program – Interreg IV c

35 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program EUs 7:e ramprogram forskning och utveckling, FP7 EUs viktigaste instrument för att finansiera forskning i Europa Nutek är kontaktpunkt för två program inom FP7 - Forskning till förmån för små och medelstora företag - Kunskapsregioner

36 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Särskilda medel miljoner kronor/år - NUTEK Främja kvinnors företagande och därigenom bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i Sverige genom att fler kvinnor driver, köper och utvecklar företag. Fyra delprogram under

37 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Jämställdhet i tillväxt- och utvecklingsprogrammen Jämställdhet är en förutsättning för hållbar tillväxt Regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete inom RC –Tillväxtfrågor och utvecklingsstrategier i Sverige och Europa hör till NRCs viktigaste arbetsområden –RC har en betydande roll som aktör i regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete (ur regeringens regleringsbrev till NUTEK) –NRC har i sin verksamhet särskilt uppmärksammat fokus på entreprenörskap och betydelsen av att ha rådgivare med kompetens om kvinnors företagande

38 Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program forts … Jämställdhet i tillväxt- och utvecklingsprogrammen Social ekonomi och lokal utveckling –NGO, frivilligföreningar, ideella föreningar. Lokal förankring och drivkraft –Gemensamma mål och innovativ karaktär –”Det finns ett samband mellan mängden socialt kapital och regionernas ekonomiska utveckling.” (Professor Robert Putnam)

39 Kap 6 – Jämställdhet Jämställdhet / Jämlikhet Jämlikhet Avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhets- frågorna. Jämställdhet Handlar om relationen mellan kvinnor och män. Kvinnor och män skall ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller eget arbete och försörjning, inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet.

40 Kap 6 – Jämställdhet Mål för jämställdhetspolitiken Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En förutsättning för att kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden Målen antogs av riksdagen den 16 maj 2006

41 Kap 6 – Jämställdhet forts … Mål för jämställdhetspolitiken Fyra delmål Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

42 Kap 6 – Jämställdhet Jämställdhet i siffror Statistiska centralbyrån (SCB) – Jämställdhetsstatistik – ”På tal om kvinnor och män – lathund om jämställdhet” Eurostat – Jämförelser mellan EUs medlemsländer, bl a jämställdhetsstatistik

43 Kap 6 – Jämställdhet Jämställdhetspolitiken i Sverige Regeringen –regleringsbrev och förordning för JämO Jämställdhetsministern –samordning och uppföljning Jämställdhetsenhet på regeringskansliet –handlägger jämställdhetsfrågor inom EU samt gör utredningar

44 Kap 6 – Jämställdhet forts …Jämställdhetspolitiken i Sverige JämO –Ser över rättigheterna i arbetslivet, i förskolan, inom skolväsendet samt inom vissa andra områden: arbetsmarknadspolitik, socialförsäkring –Övervakar att olika lagar följs Jämställdhetslagen Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever inom förskola, särskola och inom skolbarnomsorgen Lagen om förbud mot diskriminering

45 Kap 7 – Historik Viktiga år för RC för kvinnor taletI projektet Hela Sverige ska leva, bildas nätverket Kvinnokraft 1986Kvinnoprojekt, Gävleborgs län IRIS 1992Kvinnokraft 1994Regionalpolitiska proposition 1993/94: Propositionen 1997/98:62 Regional tillväxt 1999Företrädare för regionala och lokala RC bildar den ideella föreningen NRC och påbörjar lobbying för att säkerhetsställa lokala och regionala RC arbete och roll för jämställd regional utveckling 2002Propositionen ”En politik för tillväxt och livskraft i hela landet” 2001/02:4 2005I regleringsbrevet till NUTEK anges särskilt arbetet för RC. Nutek och NRC fördjupar samarbetet 2007Nuteks program för utveckling av resurscentra för att förbättra kvinnors villkor och förutsättningar inom regionala strukturfonds-, tillväxt- och utvecklingsprogrammen


Ladda ner ppt "Att driva ett resurscentrum framgångsrikt HANDBOK FÖR RESURSCENTRUM."

Liknande presentationer


Google-annonser