Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation –Boende – Skola - Arbete.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation –Boende – Skola - Arbete."— Presentationens avskrift:

1

2 Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation –Boende – Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World Values Survey

3

4 Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

5 LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vVD

6 LEV – PROJEKTET Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä, Karin Mossler och Drasko Markovic

7 Syftet med LEV Bakgrund: en åldrande befolkning Analysera långsiktig utveckling av efterfrågan på, och kostnader för, sjukvård och äldreomsorg Lyfta fram vilka faktorer som är centrala för utvecklingen Ta fram olika scenarier för hur efterfrågan och kostnaderna kan komma att utvecklas under olika antaganden om hälso- och teknologiutveckling Analysera scenariernas effekter på nuvarande finansieringssystem

8 Bakgrund: en åldrande befolkning

9 Demografisk försörjningskvot ”hur många personer – förutom sig själv – måste varje person i arbetsför ålder försörja” Arbetsför ålder: Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan

10 Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder Antal

11 Antal döda i olika åldrar, Sverige Antal Ålder Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB.

12 Antal döda i olika åldrar, Sverige Antal Ålder Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB.

13 Kostnad för hälso- och sjukvård och äldreomsorg, total kostnad och kostnad per person fördelat per åldersgrupp Källa: HEK 2006, Finansdepartementet 2006.

14 ADL och/eller DEMENS (65 +) Sesim år 2010

15 Vi kommer leva längre - men blir det sjuka eller friska år? Utökad sjuklighet Adderar sjuka år Uppskjuten Adderar friska år Komprimerad Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas Vad består de extra 2.5 åren av? Tre scenarier:

16 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighetLancet

17 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighetLancet

18 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighetLancet

19 Livet 1845

20 Livet 2010

21 Vård och äldreomsorg – inklusive ambitionshöjning/teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen

22 Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg öka med 70% Hälso- och sjukvård öka med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80%

23 Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr

24 Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering ?

25 Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten

26 Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden

27 Många bäckar små… konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna Förbättrad folkhälsa – simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr Fallolyckor – en halvering 4 miljarder kr Vårdskador – undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr Vårdrelaterade infektioner – direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr Demenssjukdom –skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr Högt blodtryck – sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr Effektiv vård och omsorg –lika bra som effektivaste landstingen10 miljarder kr Totalt 54 av 110 miljarder

28 Årlig procentuell produktivitetsförändring / / / / / /2005 Jordbruk med binäringar1,41,84,93,6 Industri2,72,55,53,7 Byggnadsverks amhet0,72,73,51,4 Transporter0,93,14,42,9 Privata tjänster0,92,11,41,9 Offentliga tjänster0,51,3-0,20,2

29 Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 – 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Organisationsinnovationer och kapitalintensitet

30

31 Värderingar

32 World Values survey - Kulturkartan

33 Källa: World Value Survey

34

35

36

37 Autonomi -extremt viktigt för vår välfärd Vi kan och vi vill! Vi vill ha hjälpmedel, jmf glasögon Men inte alla och inte alltid! Ofta är personalen och strukturen broms för utveckling

38 Teknik

39 Knowledge Doubling Curve Buckminster Fuller created the “Knowledge Doubling Curve”; he noticed that until 1900 human knowledge doubled approximately every century. By the end of World War II knowledge was doubling every 25 years. Today things are not as simple as different types of knowledge have different rates of growth. For example, nanotechnology knowledge is doubling every two years and clinical knowledge every 18 months. But on average human knowledge is doubling every 13 months. According to IBM, the build out of the “internet of things” will lead to the doubling of knowledge every 12 hours.IBM

40 Big data De som är bäst på data är de som kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera Integritetsdiskussion Maskininteraktion Användarinteraktion Internet 2.0, Semantic web, från textmassa till information

41 IBM Watson -Algoritmbaserad vård Världens bästa jepardy-spelare Efter 2011 har watson ”suttit” på en Cancerklinik för att ge beslutstöd Förstår naturligt tal (i skrift) Läser igenom några hundratusen forskningspapper Alla kliniska riktlinjer osv Jämför med andra historiska patienter

42 Hög kompexitet och behov av koordinering - de 1% med högst vårdkonsumtion besöker minst 6 kliniker per år 42 Inklusive vårdcentraler Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom Besökta kliniker * per person, 2011 Antal >2 diagnoser 2 diagnoser 1 diagnos 1% med högst vårdkonsumtion av personer med kronisk diagnos Samtliga personer med kronisk diagnos

43 Revolutionerande teknik på ingång Videokommunikation – Nattfrid Giraffe Bestic - Äthjälpmedel Duschautomater Hårtvättsrobotar GPS på dementa C-Path, självlärande system för patologiska analyser Utandningsluft analyserare, för infektioner och lungcancer Salivtest för infektioner EEG och EKG i mobilen Kuddar som känner aktivitet, hållning, puls mm. Blodsocker, antikoagulantia etc Quantify-self rörelsen

44

45 Självtester -egenvård All vård och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt Vissa vill inte dela data – det måste vi acceptera, fast de kommer att få en allt sämre vård och omsorg

46 Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner? Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 Semmelweis om handhygien BMJ 17 år Pubmed 17 milj artiklar ökar med per år

47 Vi fattar inte rationella beslut, Därför är det svårt att förbättra verksamheter Begränsad rationalitet Inkonsistenta tidspreferanser Imperfekt information Vi kan inte värdera vår kvalitet, vem är den sämste i rummet? Vi (många) är default emot förändringar, jmf bussar i London

48 Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.

49 Isabel - expertsystem Feldiagnos står för 30 % av felbehandling Obduktionsdata är ett trist sätt att få rätt diagnos – 20% helt fel sjukdomar 30 % rätt diagnos jämfört med slutlig diagnos i akuten i vanliga fall 95 % med Isabel 8 av 136 studier i olika områden är människan bättre på att fatta beslut.

50 Människa eller maskin? All skatte och transfereringspolicybeslut simuleras noggrant som underlag Skatte, tull och transfereringar automatiska beslut Har vi lägre eller högre värde? Kapitalintensitet ger högre produktivitet = högre löner Isabel 500 kr per månad för en vårdcentral

51 Beslutsfattare Produktivitet Resultat Nöjdhet Folkhälsa Ytterligare år i hälsa Ekonomi

52 Digital ranking Svenska privatpersoner 1 Svenskt Näringsliv 3 Offentlig sektor 17 Vill man jobba i offentlig sektor? Analogångest. Ska man gå i skolan?

53 En bild av framtiden

54 Hälsoutveckling År 2050 är många 70 åringar lika alerta fysiskt mor och farföräldrar var vid 50 år ålder. Många sjukdomar har skjutits fram minst 15 år Fler kroniker kräver mer och mindre uppmärksamhet Livsstilsförändringar kräver uthållighet Hälften av de som föds idag blir 100 år Med ökande livslängd blir varje liv mer värdefullt – ökad riskaversion – färre olyckor

55 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Kirurgi minskar som botemedel, och av olyckor, men mer plastik och regenerativa ingrepp Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra

56 Systemets roll Systemen är milt invasiva, dvs ger diskret råd och valmöjligheter där default är det rätta baserat på den totala mängden data kring individen och hela samhället Systemen är alltid med, Varje kontaktpunkt består av minst två deltagare av fem möjliga: Patient/brukare, systemet, andra i samma situation, sociala kontakter, professionen I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

57 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

58 Mentorernas roll Mentorn uppmuntrar, stödjer, tjatar, medel 50 adepter Tre mentorer under livstiden: 0-35, och 70- Mentorn har inte avancerade kliniska eller andra fackkunskaper och fattar inte beslut, det gör expertsystemen. Mentorn är framförallt empatisk/kommunikativ I mentorn kombineras skolkuratorn, skolsyster, SYV, försäkringskassehandläggaren, primärsvårdsläkaren, arbetsförmedlaren, biståndsbedömaren, sjukgymnasten och den personliga tränaren Eftersom mentorn och adepten känner varandra väl, och har stor tillit (annars byts mentorn) finns det inte mycket reglering kring sjukersättning, eller andra åtgärder kvar. Poolade resurser. Ett litet antal avböjer att ha mentorer, leder till moraldebatt

59 Den nya hälsovården Primärvården läggs succesivt ner, blir något nytt Hemdiagnostik Omplåstring - färre olyckor - palpation Färre hus - mer hembesök – ambulerande Labb & röntgen på tunnelbanan, spårvagnen, i affärer Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård Behandlar risker och inte främst sjukdomar

60 Äldreomsorg Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. Underlätta än mer för äldre att träffa släkt Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås. Genom musik, konst och kultur ge meningsfullhet och klinisk nytta

61 UR och SKUR äldreboende Fysiskt aktiva äldre mår bättre. Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter

62 Kunskapsutveckling sedan 1960 Grafik: Anna Spa ̊ ng, Dagens Samha ̈ lle

63 Vi måste/kommer umgås mer med maskiner/teknik Flipped classroom MOOC Programmering Gränssnittsdesign Embedded utvecklare IoT Internet of things Sensorutvecklare Big data Beslutstöd IT pedagoger Mechatronik Robotik

64 Vad blir viktigt? Inte evidens per se Lärande Flexibilitet Databeroende Analysförmåga Experimentvilja Mod!

65 Nya yrkesgrupper I vård skola omsorg Logistiker Mättekniker Analytiker Gränssnittsdesigner Embedded programmerare Databas arkitekter Ruttoptimerare Processdesigner Industristatistiker Robottekniker

66 Vi måste umgås mer med människor Vård Omsorg Handledare Coacher Personlig tränare Kock Livsstilscoach Kultur

67 Korta ungdomsutbildningarna! Kreativitet – upp till års ålder Halveringstiden på utbildningar Dubbleringstiden på kunskap Men om det var den senaste kunskapen som är viktigast på en arbetsplats skulle vi inte ha särskilt hög ungdomsarbetslöshet…..

68 Morgondagens problem har vi haft länge

69 Dålig kvalitet och produktivitet Bostadsbyggande Trafiken (SJ+Bilar) 3000 personer dör i förtid i vården skadas 10 procent får infektion efter operation Väntetiderna har varit konstanta 10 procent av grundskoleeleverna klarar inte grundkrav eller blir drop outs Missbrukare fortsätter droga Patienter-Brukare faller mellan stolar och organisationer IT-systemen sämst av alla branscher Detta har hållit i sig i decennier Samtidigt blir vi bättre i punktproduktivitet, mätt som tex femårsöverlevnad i olika diagnoser, framförallt hjärt-kärl.

70 Ingen av de dagliga politiska diskussionerna löser dessa problem Privat – offentligt Statligt – kommunalt Mer – mindre resurser Fler – färre landsting/kommuner Omorganisationer Regelverk - Lagstiftning Större - mindre klasser Senare – tidigare betyg Valfrihet Alla dessa har liten eller ingen påverkan på kvalitet och produktivitet, (förutom under vissa speciella förutsättningar) Konkurrens verkar ha viss påverkan, kan dock kanske gå via storlek –

71 Varför är det så svårt att göra något åt välfärden?

72 Mikrosystem All vård, skola, omsorg produceras i mötet mellan patient, elev, brukare - systemet (i vid bemärkelse) och professionerna Alla reformer som inte förändrar detta möte kommer inte heller förändra resultat, kvalitet eller effektivitet. Därför måste vi hålla reda på varje individ över alla förvaltningsgränser

73 Komplicerade system

74 Komplexa självorganiserade system

75 Inte bara komplicerat utan komplext Mycket inom vård, skola, omsorg är komplicerade processer och flöden skapade av människor. Vissa saker är enkla Men det mesta är komplext. Vi har precis börjat förstå komplexiteten i vår biologi, ekonomi, sociala nätverk osv Om tio år kommer vi att inse att vi i själva verket förstår mindre än vad tror att vi förstår idag

76 Dave Snowden’s Cynefin framework

77 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Enkla system Brukarcentrerad servicedesign Prova checklistor, gärna IT-baserade för egenvård eller anhörigomsorg. Algoritmbaserad förskrivning/biståndsbedömning Implementera riktlinjer i beslutsalgoritmerna Hög GDS-grad för de som kan och vill. Ekonomiska incitament och marknader Privatisering av tjänster som är väldefinierade NPM funkar! Stordriftsfördelar Upphandla/utveckla icke-besöks-system

78 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplicerade system Både i mikrosystem men även patientflöden. Måste utveckla mer av analysverktyg och beslutsstöd, och automatisk processtyrning. Kanske mer i diagnos/biståndsprocessen Medan produktionsprocessen kan många gånger vara ”enkel” Cancer tracks Data! Försäkringskassan, socialtjänst, livsstil, anhöriga Good Practice och forskning som tips i beslutstöden Alla förutsättningar finns för att börja utveckla dessa system/arbetssätt

79 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplexa system Makrosystemet är ett komplext system, men även vissa mikrosystemsåtgärder. (egentligen antagligen alla..) Vår biologi och livsstil i samverkan med vård och omsorgssystemen, men även försäkringskassa, arbetsplats osv. Helt omöjligt att hantera manuellt – vi har ingen förmåga att tänka på komplexa system. Måste börja samla Big Data, kring människors liv och livsstil, resultat och välmående Självlärande maskiner Självkoordinerande system Stordriftsnackdelar Till dess: PAL, Äldrevårdcentraler, Experimentera! (Det kan inte bli värre!)

80 Vad kan staten göra?

81 Infrastruktur: motorväg i Nord Korea

82 Trafik Från och till mig Från och till mina mojänger Mellan mina mojänger Kräv att all offentligt finansierad verksamhet utbyter information om mig Fokus på nytta för mig, på mitt sätt. Jag och mina mojänger måste kunna välja tillitsnivå! Orimligt att inte får maila med min doktor till exempel.

83 Det STORA problemet - Navigationen Vård- och omsorgsprocessen – Patient- och brukarresan Elevens väg genom sociala nätverk och skolan -Inte att välja byggnad men att konnekta Viktigt att koppla ihop alla offentligt finansierade aktörer bla.

84 Inre och yttre effektivitet Inre effektivitet, gör vi saker rätt, dvs effektivt? Idag ökande fokus på att göra saker enligt gällande rätt, utan tanke på effekt Yttre effektivitet, gör vi rätt saker? Systemeffekt, men även slutlig resultatet för mig som invånare

85 Viktigast är inte att få ett leg, utan en identitet Nationell adresslista – var är Televerkets telefonkatalog i den nya tiden? Var är de goda samhällsplanerarna? Så att jag kan vara i centrum! När kan de statliga (offentliga) systemen bota sin demens? De kommer aldrig ihåg min förra kontakt! Vem är du? Vad vill du? Vad gjorde vi förut med dig? Om även privata aktörer kan använda sig av detta och verifiera identiteten, Kan vi börja adressera olika problem med nättroll etc. Jag som individ finns bara en gång, på ett identifierbart sätt. Tänk om man kunde ställa in så att man enbart får mail från verifierade individer/organisationer? Även mina mojänger måste ha en digital identitet! (och kopplas till mig)

86 Extremt snabb teknisk utveckling för att identifiera Alla aktörer I hela världen har samma problem Fingeravtrycksläsare på kreditkort Windows hello Sätt att trycka på tangenter Sätt att gå Pulsrespons i smarta klockor Är ni riggade för att hänga med? Befolkningen är det…..

87 Inre effektivitet Bli lite bättre varje dag Lite mindre resurser varje dag Gränser för inre effektivitet vid varje tekniknivå Storleken spelar roll. Större organisationer är mindre effektiva. (Om det inte enbart rör sig om enkla processer, tex bilfabrik då är större bäst) På vissa områden har enorma framsteg gjorts i vården

88 Yttre effektivitet Göra rätt saker! FACIT räknemaskiner uppnådde hög inre effektivitet i tillverkning av räknemaskiner. Men missade övergången till digitala miniräknare Offentlig verksamhet inte konkurrensutsatt om inte görs privat. Mycket offentlig verksamhet är komplex snarare än ineffektiv, hjälper inte privatisera Flexibilitet i organisation och IT viktigt för innovation och yttre effektivitet

89 Vad utmärker patienter/brukare/elever/klienter om får den bästa vård, skola, omsorg under en övergångsperiod? Envisa Pålästa Relativt friska Hög inkomst Bor i storstad Tekniskt adaptiva Leder under en övergång till ökade klyftor i hälsa, välmående, utbildning

90 Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer Datadrivet utvecklingsarbete Misslyckas mer och mindre Koppla upp befolkningen Inse att det är komplexa system!

91 Patient/brukarcentrerad jämlik vård och omsorg på riktigt Egentligen är det först med den nya tekniken vi kan utgå från varje patient/brukare Det är först med den nya tekniken vi kan uppnå jämlikhet i hälsa och omsorg Vi måste inse att vi inte kan kunna manuellt, vård och omsorg är alltför komplext

92 ILD (Inner Leadership Development) Manifesto Allting som kan göras av maskiner (datorer, video, dataprogram, dataspel osv) skall göras av maskiner Allting som kan göras/beslutas av konsumenter (patienter, anhöriga, volontärer) skall göras/beslutas av dem Allting som kan göras enkelt, effektivt och roligt skall göras så Allting som kan mätas ska mätas Du och jag skulle vilja vara patienter/elever/klienter där Du och jag skulle vilja arbeta där. © Copyright Ruslan Savitskij, Siv Johansson. Innernet AB

93 Hälsa är inte allt för att må bra, att må bra är viktigt för hälsa Musik ger liknande effekt neurologisk effekt som sex och mat Bejaka andlighet. Meditation och bön reducerar stress, ångest och spänning Hjälp någon annan. Låta de som orkar hjälpa andra få möjlighet att göra det Visualisera lycka och fokus på positiva tankar. Människor har en unik förmåga att kunna visualisera och dagdrömma. Visualisera positiva tankar istället för tänka negativt och få ångest. Berätta din livshistoria. Berätta historier. Dåliga minnen tynar bort snabbare om de återberättas. Aldrig för sent att prova nya saker.

94 Slutsatser för informationsförsörjning Det går inte att få säker effektiv och dynamiskt utvecklande vård och om sorg utan massiva datamängder. Realtid + massiva datamängder => samtycke går inte Data har egentligen tre ägare; Individen, producenten samt det allmänna (FoU samt utvärdering, planering mm) Alla system måste vara öppna för appar och apparater, Kanske ska individerna själva kunna bestämma autenticeringsnivå?

95 Vem äger informationen - Integritet Invånaren Myndigheten Professionen Skattebetalarna Viktigt skilja på individdata och avidentifierade data som används för forskning utveckling processtyrning förbättring osv Varför är det de ängsliga som ska få ge oss andra analogångest? Opt-out låt de som är oroliga få allt manuellt

96 Tack! När vården blir IT

97


Ladda ner ppt "Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation –Boende – Skola - Arbete."

Liknande presentationer


Google-annonser