 Den första högkulturen:  Sumererna kallades det folk Som byggde städerna(Högkulturer) kring floderna Eufrat och Tigris ca 3000 f Kr.  De kom dit för.

En presentation över ämnet: " Den första högkulturen:  Sumererna kallades det folk Som byggde städerna(Högkulturer) kring floderna Eufrat och Tigris ca 3000 f Kr.  De kom dit för."— Presentationens avskrift:

1

2  Den första högkulturen:  Sumererna kallades det folk Som byggde städerna(Högkulturer) kring floderna Eufrat och Tigris ca 3000 f Kr.  De kom dit för mer än 6000-4000 år sedan.  Sumererna grävde diken och ledde bort vattnet.  Byggde vallar så att de kunde kontrollera översvämningarna.  De ledde in vattnet i en damm och använde det som magasin till bönderna.

3  Jordbruket gick så bra att till slut blev det ett överskott av mat vilket gjorde att människor kunde börja jobba med annat.  Yrken som; Snickare, krukmakare, handelsmän, köpmän skapades.  Klassklyftor(skillnader) skapades i och med det.

4  Sumererna uppfann:  Hjulet.  Användandet av vass och lera, kilskriften, man skrev på lertavlor med spetsiga vassrör.  De var de första som använde brons till vapen och smycken.

5  Byar blev till stora städer, bl a staden Ur.  Man behövde soldater för att skydda sig och allt man byggt upp.  Det viktigast av allt var att hålla sig väl med gudarna och det gjorde man genom prästerna.

6  Samtidigt som sumerernas tid kring tvåflodslandet fanns ett annat rike.  Egypten(Norra Afrika).  Där byggdes pyramider som idag hör till världens mäktigaste byggnader.  Egypten består nästan enbart av öken men tack vare Nilen gick det att odla där.  Vid översvämningar gjorde man som sumererna och tog vara på det näringsrika svarta slammet och gödslade med det.

7  Man kallade sitt land för ”det svarta landet p g a färgen på slammet(när Nilen översvämmades).  Även här blev det överskott på mat vilket gjorde att en högkultur kunde växa fram.  Kungen i Egypten kallades Faraon, han ägde hela landet och alla människor.  Egyptierna trodde på många gudar, däribland Farao. T ex Solguden Ra(Faraos pappa)

8  Mumien = Egyptierna trodde på liv efter döden och därför balsamerade man den dödes kropp.  Inälvorna inkl hjärnan tog ut. Kroppen låg i salt i 50 dagar så att allt vatten skulle dras ut.  Sedan smordes kroppen med kryddor och oljor och sveptes in med remsor av linnetyg och lades i en kista.

9  Pyramiderna var kungarnas begravningsplats. Den första pyramiden byggdes för 4600 år sedan.

10  Ordet ”Antik” betyder gammal.  Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia.  Varade mellan 800 f. Kr. till 500 e.Kr.  Högkulturer, Antiken – Det gamla Grekland.  För drygt 3000 år sedan kom folk norrifrån och erövrade byar från de som bodde där(till det som idag är Grekland).

11  I takt med att byarna växte började de alltmer likna städer, s k ”STADSSTATER”.  Dessa stadsstater styrde sig själva.  Grekerna skaffar sig kolonier(nya landområden) eftersom marken inte räckte till att försörja människorna i städerna.  Hellas var ordet som grekerna använde för att benämna dom områden som deras stadsstater låg i.

12  Grekerna kallade sig själva för ”hellener”.  Alla stadsstater hade självstyre och var självständiga men hade vissa saker gemensamt:  Alla talade grekiska.  De trodde på samma gudar.  Berättade samma sagor.  Hade slavar som fick utföra tunga kroppsarbeten.  Därför såg de sig som ett folk.

13  Grekerna hade gudar, myter och sagor som alla folk har.  Gudar:  Zeus(den främste guden, gift med Hera),  Afrodite(kärlekens och skönhetens gudinna),  Apollon(ljusets och tankens gud),  Poseidon(havets gud),  Ares(krigets gud),  Athena(visdomens och krigets gudinna),  Hermes(gudarnas budbärare).  Gudarna bodde på berget Olympos.

14  Zeus(den främste guden, gift med Hera).  Afrodite(kärlekens och skönhetens gudinna).  Apollon(ljusets och tankens gud).  Poseidon(havets gud).  Ares(krigets gud).  Hades(dödsrikets gud).  Hefaistos(hantverket och eldens gud).  Artemis(jaktens gudinna)  Athena(visdomens och krigets gudinna).  Hermes(gudarnas budbärare).

15  Aten var den största grekiska stadsstaten..  Aten var världens första demokrati.  Aten styrdes inte av någon kung utan av medborgarna själva.  Medborgarna samlades 40 gånger om året för att besluta om viktiga frågor.  Besluten fattades genom omröstning.  Vilka hade rätt att rösta? De som var med i armén(för att få vara med i armén måste man vara en fri man, född i staden.)

16  De rika männen i Aten hade mycket fritid och kunde ägna sig åt politik, teater och idrott.  På kvällarna träffades de på ett symposium där de drack utspätt vin och diskuterade ett bestämt ämne.  Kvinnor var inte välkomna att delta vid dessa tillfällen, de hade heller inte rösträtt.  Kvinnan ansågs vara mannens ägodel.  Kvinnan skulle vara hemma och inte märkas.  Redan som nyfödda behandlades flickor sämre än pojkar.

17

18  På 400-talet f.Kr. var Sparta den näst största stadsstaten med ca 350 000 inv.  Sparta var Atens motsats på många sätt.  Spartanerna hade erövrat jordbruksområden från ett annat folk som levde där tidigare, de hette heloter.  Spartanerna gjorde heloterna till slavar och de fick arbeta åt spartanerna med bl a jordbruk.

19  Heloterna var många fler än spartanerna och spartanerna fruktade att de skulle göra uppror.  Då och då förklarade spartanerna krig mot heloterna enbart för att få döda dem som verkade mest upproriska.

20  Spartanerna behövde alltså inte arbeta så mycket själva, trots det så levde de inte i lyx och med ständig uppassning.  Vuxna män i Sparta var tvungna att vara soldater p g a att heloterna var så många fler än spartanerna.  Ingen lyx var tillåten i Sparta. Spartanerna skulle inte ens äta god mat. Man menade att hungern var bästa kryddan.  Ordet spartanskt betyder att leva i enkelhet.

21  Det fanns ingen demokrati i Sparta; Kvinnor fick inte sitta i folkförsamlingen som fattade beslut.  I folkförsamlingen satt alla spartanska män.  När pojkar fyllde sju år var de tvungna att flytta hemifrån, bo på träningsläger och gå i skolan.  Man ansåg att en bra krigare var tålig och därför härdade man pojkarna på olika sätt.

22  Man fick bära tunna kläder på vintern för att bättre tåla kyla.  Man fick gå hungrig längre perioder för att lära sig stå ut med hunger.  För att öva styrka och smidighet tränade pojkarna sig på att kasta spjut, brottas, simma och löpträna.

23 Kvinnorna i Sparta  Flickorna fick gå i skolan och lära sig skriva, läsa, spela lyra och sjunga.  Flickor fick även träna olika idrotter och fick äta lika bra mat som pojkarna.  De fick gå på fester.  De hade rätt att ärva sina föräldrars gårdar.

24  De hade rätt att skilja sig.  Man ville att den spartanska kvinnan skulle vara stark och frisk och föda många barn.  Inga grekiska kvinnor var så fria och jämställda med männen som kvinnorna i Sparta.

25  Aten var en stad med många invandrare från olika delar av Grek- land.  Till Aten kom filosofer och tänkare från öarna runt omkring som blivit erövrade av Persien(perserna).  Tänkarna hade lärt sig en hel del av perserna som visste mycket mer om t ex vetenskap.

26  Demokritos: Enligt honom är allt som existerar, både levande och döda ting, uppbyggda av små byggstenar.  Dessa partiklar är så små att de inte går att dela, därför kallade Demokritos dem för atomer(som på grekiska betyder odelbara).

27  Sokrates: Levde 470-399 f.Kr.  Sokrates ansåg att man skulle agera utifrån sitt förnuft.  Sokrates menade att allting handlar om att göra gott och då blir man lycklig.

28  Sokrates undervisade genom att ställa frågor till sina elever så att de skulle använda sitt förnuft.  Sokrates hade många elever men de som bestämde i Aten ogillade honom.  Han dömdes till döden, genom att tvingas dricka gift.

29  Platon: Sokrates elev.  Platon ville att Sokrates skulle bli ihågkommen och därför skrev han flera böcker om honom.  Platon tyckte liksom Sokrates att man skulle sträva efter lycka, inte bara hos sig själv utan även hos andra.  Platon öppnade en filosofisk skola i Aten som han kallade för Akademin.

30  Aristoteles: Han var Platons elev på Akademin.  Aristoteles menade att man genom att studera världen genom våra sinnen kunde få kunskap om världen.  Aristoteles öppnade en skola där man jobbade med matematik, psykologi, astronomi och biologi bl a.  Kunskaperna skulle nås genom forskning och inte enbart genom tankeverksamhet.

31  År 431 f.Kr. bröt ett långvarigt krig ut mellan Aten och Sparta, varade i 27 år.  Sparta segrar och hela Grekland var nu försvagat.  Kungen av Makedonien passar då på att erövra Grekland.  Alexander den store.

32  Alexander den store(År 356 f.Kr-323 f.Kr) angrep Perserriket i Mellanöstern(använde grekiska krigare och deras stridsfartyg).  Efter tio års krig hade han erövrat hela perserriket(se karta!)

33

34  När Alexander den store dog delade man riket han erövrat mellan olika makedonska kungar.  Tiden kom att kallas den hellenistiska eftersom grekerna(hellener) präglade kulturen.

35  De makedonska kungarna erbjöd välutbildade greker att komma och styra de olika ”storstäderna” i det välde som Alexander erövrat.

36  Rom styrs av ett folk som kallas etruskerna.  Etruskerna lärde romarna(Roms invånare) hur man byggde bl a vägar och vattenledningar.  Romarna hatade den etruskiske kungen så mycket att de ca år 500 f.Kr. gjorde uppror och avsatte honom.

37 När de fått sin självständighet bestämde de att aldrig mer ha någon kung. Rom blir en republik(landet styrs inte av någon som fötts till makten).

38  Rom styrdes hädanefter av senaten och två konsuler.  Senaten = 300 män från stadens rikaste familjer.  Två konsuler= Utvalda av Roms fria män.

39  ”Undantagslag”= Om krig eller andra faror hotade Rom skulle en diktator väljas att styra staden. Endast under ett halvårs tid dock.

40  På 50-talet f.Kr. levde en man som hette Julius Caesar(han var s k ”ståthållare” som kan liknas vid en tillförordnad härskare över en del av ett rike).  Han bestämde över ett romerskt område norr om Italien.  Han nöjde sig dock inte med det utan erövrade tillsammans med sin armé hela Gallien(nuvarande Frankrike).  Seriefigurerna Asterix och Obelix är galler.

41  Medeltiden i Europa Stäcker sig från 500 e.Kr. till 1500-talet.  Nästan alla människor bodde på landsbygden.  Bönderna arbetade och levde ett hårt liv.  Bönderna hade primitiva(enkla) jordbruksredskap t ex plogar av trä som inte gick tillräckligt djupt i jorden.

42  Bönderna var ”ofria” eller s k livegna = Det innebar att en storman bestämde över dem och tog betalt när byborna använde kvarnen för att mala sin säd till mjöl.  Bönderna tvingades arbeta åt stormannen 2-3 dagar i veckan.  Bönderna var tvungna att fråga stormannen om man ville flytta eller gifta sig.

43 Riddarnas tid (800-talet till 1500-talet)  Orolig tid då kristendomen växte sig allt starkare och stridigheter mellan olika religioner och folkslag utbröt.  Stigbygeln uppfanns(asiatisk uppfinning).  Stigbygeln underlättade strider till häst och gjorde även att man kunde bära tyngre rustningar.

44  Kungen delade ut mark stora som landskap till de stormän som lovade att ställa upp med sina riddare om det blev krig.  En storman blev som en kung, han fick t ex bygga sin egen försvarsborg och ta in hur mycket avgifter han ville från bönderna i sitt område.  Kungen hade inte så mycket makt under medeltiden.

45  Page = Som åtta-åring fick riddarpojken flytta hemifrån och börja sin utbildning. En page passade upp vid fina middagar och lärde sig goda seder.  När det fanns tid över fick han träna sig att rida med lans, slåss och fäktas.  När pagen var i 14-års åldern blev han väpnare åt en riddare.  Han hjälpte riddaren att ta på sig sin rustning och följde med på vissa strider.

46  Om väpnaren var duktig dubbades han till riddare.  Dubbningen var en speciell ceremoni i kyrkan.  Allteftersom riddarna blev mer betydelsefulla började man skriva ner riddarsagor.  Riddarsagor byggde på legender som tidigare hade berättats muntligt.

47  Tornérspel växer fram(krigslekar till häst).

48

49  Det fanns många starka kvinnor under medeltiden. Man och hustru var beroende av varandra och arbetade mycket tillsammans.  I lagen var dock kvinnan underställd mannen. När en kvinna skulle gifta sig måste hennes mor och far godkänna mannen.  På en bondgård behövdes såväl kvinna, man som barn. Kvinnan hade hand om hemmet och de små barnen. Hon hade också ansvaret för djuren och mjölkningen liksom att spinna, väva och sy kläder.  En dotter i en välbärgad familj var värdefull förutsatt att hon inte hade någon bror(rätt att ärva).

50  Fadern var noga med vem han gifte bort sin dotter till. Ibland kunde dottern giftas bort med en släkting så att arvet inte skulle gå ur släkten.  Kvinnan var tvungen att vara oskuld när hon giftes bort.  För att en kvinna skulle bli gift var fadern tvungen att betala hemgift.  Hemgifterna var dyra så många valde att sätta sina döttrar i kloster istället(där de fick ett bra liv med utbildning mm samt att de levde längre).

51  Den kristna tron växte sig allt starkare under medeltiden.  I varje by fanns en kyrka dit man gick.  Prästerna läste mässorna på latin och Bibeln fanns bara på latin(sedan Romarriket).  Människorna förstod nästan ingenting av latinet.  Människorna trodde på helgon och magi(likt antiken). Varje by hade sitt eget skyddshelgon och varje sjukdom och yrke hade ett eget helgon.

52  Klostren var viktiga under medeltiden. Där bodde munkar och nunnor som för resten av sina liv lovat att tjäna Gud.  Munkar och nunnor var i princip ensamma om att kunna läsa och skriva(kungen tog hjälp av dem).  Munkar och nunnor lärde bondefamiljer hur man odlade t ex ärtor, äpplen.  De skrev böcker(för hand).

53  Kyrkan var en rik institution genom att prästerna tog in avgifter för t ex:  Om någon var sjuk och man ville att prästen skulle be för denne.  Kyrkan var skattebefriad(eftersom de hjälpte kungarna att hålla ordning på folket).  Över alla präster bestämde biskopar och över biskoparna bestämde påven.

54  Ca år 1000 blir jordbruket mer effektivt p g a en uppfinning som kallades bogträ.  Bogträet var en del av selen på hästen som låg framme på bogen och gjorde att maximal styrka från hästen kunde användas.  Klimatet blev varmare så det växte bättre.  Befolkningen ökade i takt med att man fick mer mat.

55  När?  Var?  Vilka?  Varför?  Hur?  Välj en upptäckare och skriv en fördjupning om denne utifrån punkterna ovan(1-2A4). Förklara även begreppet ”triangelhandel”.