Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Talmanus Öppna geodata 2015. Öppna geodata En presentation som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lantmäteriet under 2015. (Följande.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Talmanus Öppna geodata 2015. Öppna geodata En presentation som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lantmäteriet under 2015. (Följande."— Presentationens avskrift:

1 Talmanus Öppna geodata 2015

2 Öppna geodata En presentation som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lantmäteriet under (Följande kommuner har deltagit i arbetet: Göteborg, Järfälla, Karlstad, Lund, Malmö och Stockholm.) Den här presentationen visar exempel på nyttor med öppna geodata, men även på vilka förutsättningar som finns idag och vilka hinder som vi tillsammans behöver lösa för att alla ska få enkel tillgång till geodata.

3 Vad är geodata? Geodata är ett brett begrepp, man kan säga att det innefattar allt som har ett geografiskt läge. Det kan vara byggnader, sjöar och vägar men också vegetation och befolkning. Allt som går att lägesbestämma, helt enkelt. Kartor med aktuella geodata har alltid varit viktiga och nödvändiga i samhället, inte bara för att hitta rätt, utan för att kunna planera och fatta rätt beslut i många olika sammanhang. Geografin omkring oss förändras hela tiden - nya byggnader kommer till, skogsområden avverkas och vägar får nya sträckningar. Såväl kommunerna som den statliga myndigheten Lantmäteriet arbetar därför ständigt med att ta fram kartor med aktuella och korrekta grundläggande geodata. Med grundläggande geodata menas den data som visar oss läget på marken och vad som finns på marken samt vilka bestämmelser som gäller. Exempel på grundläggande geodata är grundkartprodukter som baskarta och översiktskartor, stomnät, flygbilder och fastighetsinformation. Kommunerna ansvarar för att det finns korrekta kartor inom kommunens olika verksamhetsområden, bl.a. samhällsbyggnadsprocessen. Lantmäteriet ansvarar för att ta fram kartor av hög kvalitet över hela Sverige. För att klara de här uppdragen samarbetar Lantmäteriet och kommunerna med att uppdatera och tillhandahålla grundläggande geodata. Vår gemensamma målbild är att öka och bredda användningen av geodata i samhället. Men i dag begränsas användningen av att Lantmäteriet och kommunerna behöver ta betalt för geodata för att finansiera geodataverksamheterna. Dessutom är reglerna för hur man får använda geodata ofta svåra att förstå.

4 Vad är geodata? (2) I dagens samhälle finns tekniska möjligheter att tillhandahålla digital information snabbt och enkelt. Såväl tid och pengar som liv och egendom kan sparas om korrekta och aktuella geodata finns på plats när vi planerar vårt samhälle, eller när ambulansen har bråttom att hitta rätt adress. Vad händer om de geodata som Lantmäteriet och kommunerna tar fram skulle vara öppna och tillgängliga för alla att använda – medborgare, företag, myndigheter och innovatörer?

5 Alla behöver aktuella geodata … (1) −De flesta företeelser har ett geografiskt läge eller utbredning −Långsam förändring:Vänern, Umeå, Göta älv, E4, Kebnekaise −Snabb förändring:Ni, jag, bilen, ovädret, sommaren, branden, vattennivån, influensan −Därför behöver vi geografisk information, eller geodata, som kartor, flygbilder, höjddata, 3D-modeller och positionering för att kunna beskriva och kommunicera kring företeelsernas egenskaper och samband. Ibland behöver vi också fastighetsinformation som fastighetsgränser, ägaruppgifter, adresser, rättigheter, bestämmelser och planer för att förstå hur marken får användas och bebyggas. −De flesta av oss använder geodata dagligen, t.ex. när vi försöker hitta rätt i stad, landsbygd och natur. −Ibland behöver vi också geodata för andra ändamål, t.ex.; −för att köpa, bygga eller sälja hus −för att planera och bygga vägar eller annan infrastruktur −för att planera och bevara miljön −för att förebygga kriser och katastrofer eller.. −för att rädda liv och egendom när olyckan redan varit framme. −Teknik som t.ex. GPS-positionering, mobilt Internet och geografisk informationsteknik har lett till en ökad efterfrågan på geodata och även visat på nya användningsområden. −Geodata är efterfrågad information som ofta kombineras med exempelvis statistik för att visualisera och presentera statistiken på en karta. Informationen blir enklare för oss att kommunicera och förstå.

6 Alla behöver aktuella geodata … (2) −Kommunernas verksamhet med geodata är till varierande andel avgiftsfinansierad. Det gäller främst mät- och kartverksamheterna som hanterar den grundläggande geografiska storskaliga informationen som byggnader, vägar, fastigheter och flygbilder. −Fastighetsinformationen på Lantmäteriet är helt avgiftsfinansierad och den grundläggande geografiska småskaliga informationen är till stor del avgiftsfinansierad. −Avgiftsfinansieringen har blivit ett växande hinder för användning och innovation kring geodata. −Hindret är inte bara avgifterna i sig utan också att restriktioner måste sättas på vidarespridningen, vilket hämmar användningen i en Internetbaserad värld. −Systemet med avgiftsfinansiering leder också till att inaktuella geodata används för viktiga beslut −När vi fattar beslut baserade på geodata bör ju dessa geodata vara aktuella och tillförlitliga. För viktiga samhällsfunktioner som samhällsbyggnad och krishantering kan detta vara helt avgörande. −Dessa hinder ligger inte i linje med syftena för Lantmäteriet och kommunernas geodataproduktion: −att säkra försörjningen med bra grundläggande geodata och −att öka och bredda användningen av geodata −Även om vi lyckats avveckla dessa hinder finns det ett ytterligare hinder för att samhället ska dra full nytta av grundläggande geodata …..

7 Alla behöver aktuella geodata … (3) Ingår inte i originalmanus – extramaterial kring registerlagstiftningen. −Tyvärr har vi också en föråldrad registerlagstiftning som bidrar till att bästa tillgängliga geodata inte används. −Det finns idag fler än 200 osynkroniserade författningar på området och många beaktar inte samhällsutvecklingen och nya användningsområden. −Vi ska ta några exempel kring adressuppgifter: Adresserna i fastighetsregistret är s.k. belägenhetsadresser (en unik byggnadsanknuten adress) och som vi betraktar som harmlösa ur integritetssynpunkt. Fastighetsregisterlagen anger för vilka ändamål adresserna får användas, men beaktar inte nya användningsområden. Det är t.ex. inte ett godkänt ändamål att utveckla en generell karttjänst med Lantmäteriets adresser. Detta hindrar företag från att ta fram bra, innovativa karttjänster med de allra bästa adresserna. Det innebär också att de karttjänster som finns tillgängliga i samhället ofta har sämre och inaktuella adressdata. −Lagstiftningen är dessutom motsägelsefull, vilket gör det svårt att förstå hur data får användas. −T.ex. spridning av sådan fastighetsinformation som kommuner har i egna databaser faller inte under FRL:s ändamålsprövning utan prövas istället mot PUL. Ofta med ett helt annat resultat. −Sammantaget leder avgiftsfinansieringen tillsammans med den föråldrade registerlagstiftningen till att innovation hämmas och att bästa geodata inte används för olika beslut i samhället.

8 … för en samlad lägesbild −Det handlar om att vi i många sammanhang också behöver en samlad, enhetlig bild av verkligheten som alla utgår från och samarbetar kring. −Kommuner och myndigheter behöver inrätta en gemensam struktur på data så att data kan kombineras och kopplas ihop över administrativa gränser. −Det borde vara lika självklart inom viktiga civila verksamheter som samhällsbyggnad och räddningstjänsten där flera aktörer och beslutsfattare måste agera effektivt tillsammans. I bästa fall blir konsekvenserna ”bara” ekonomiska genom att insatser eller processer drar ut på tiden. I värsta fall påverkas liv-, hälsa och egendom Arbetet med en gemensam infrastruktur för geodata i Sverige pågår. Lantmäteriet har uppdraget att samordna geodataområdet nationellt. Det innebär att Lantmäteriet utvecklar och förvaltar den nationella infrastrukturen för geodata tillsammans med kommuner, länsstyrelser, andra myndigheter och organisationer. −I den norska plan- och bygglagen har man nu ställt tydliga krav på vilka geodata från myndigheter och kommuner som ska utgöra underlag i samhällsbyggnadsprocessen. Länk till Kartverket för mer information.Länk −I Sverige finns tyvärr inte några motsvarande krav eller tvingande regler för valet av geodata. Byt Bild!

9 Sverige behöver öppna geodata (1) −Idag finns en förväntan att offentlig information är öppen information −Regeringen verkar för att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information bl.a. genom sin digitala agenda. −Branschen efterfrågar ändå tydligare riktlinjer och beslut från beslutsfattare och politiker för att ett nationellt öppnande ska påskyndas och snabbare leda till samhällsnytta. −Exempelvis måste registerlagstiftningen moderniseras för att kunna göra adresserna till öppna data. −För att öka och bredda användningen av grundläggande geodata av god kvalitet har Lantmäteriet föreslagit regeringen att myndighetens geografiska data och adresser blir öppna data. −Det här kostar ungefär 100 Mkr/år i ökade anslag, men Lantmäteriet bedömer att samhällsnyttan vida överstiger kostnaden. −Kostnaden motsvarar ca 2 km motorväg på landsbygd/år, men är i praktiken väsentligt lägre då avgifterna till betydande del avser transaktioner mellan olika myndigheter. −För att driva utvecklingen kring öppna geodata framåt har Lantmäteriet och några kommuner påbörjat ett arbete med att öppna delar av sin geodata. Informationen blir avgiftsfritt tillgänglig utan begränsande restriktioner för spridningen De flesta geodata är dock fortfarande inte öppna så mycket arbete återstår! ________________________________________

10 −Eftersom geografisk information efterfrågas i så många sammanhang får öppna geografiska data och adresser stor betydelse för företag, myndigheter och medborgare. I ett Sverige med mer öppna geodata: −får Företagen bättre förutsättningar för innovation och tillväxt och ökade möjligheter att engagera sig i både myndigheternas och medborgarnas behov av bra tjänster I ett Sverige med mer öppna geodata: −blir Samhället också effektivare och fattar snabbare och bättre beslut i viktiga funktioner som samhällsbyggnad, krishantering och klimatanpassning I ett Sverige med mer öppna geodata: −får Medborgarna direkt nytta av företagens och samhällets aktiviteter genom bättre e-tjänster, bättre samhällsservice och bättre kontakt med myndigheterna Som medborgare får vi också indirekt nytta av att samhället fattar bättre och effektivare beslut i viktiga samhällsfunktioner: Vi vill ju att samhället planeras och byggs på ett effektivt sätt som ger oss ett säkert och miljövänligt boende Vi vill ju också ha snabba och effektiva beslut i de mark-, byggnads- och bostadsfrågor vi själva initierar Vi vill också att blåljusaktörerna snabbt ska komma till vår undsättning när olyckan är framme Byt Bild! Sverige behöver öppna geodata (2)

11 Effektivare samhällsplanering Öppna geodata som dessutom är harmoniserade data kan ge: Färre kontaktpunkter för tekniska konsulter. Vid projektering av en väg i en kommun behöver konsulten idag kontakta många myndigheter för att få tag på data som behövs, t.ex. befolkningsstatistik, människors resvanor, placering av stora arbetsplatser, köpcentrum och vattenledningsnät. Minskade hinder över kommungränser. Användare behöver inte omvandla olika kommuners varierade kartunderlag till ett enhetligt material inom planerings- och bygglovsfrågor. Även administrativa hinder och kostnader minskar när användare slipper beställa material från olika kommuner. Underlättad dialog mellan kommuner, företag och allmänhet i ärenden som rör planerings- och bygglovsfrågor när samma aktuella information används. https://www.geodata.se/sv/Varfor/Nyttan-med-geodata/Nyttor/Sakrare-samhallsplanering-med-geodata/ https://www.geodata.se/sv/Varfor/Nyttor-och-kostnader/Efektivare-planering-och-okad-samhallsnytta/ https://www.geodata.se/sv/Varfor/Nyttan-med-geodata/Nyttor/Smidigare-planerings--och-bygglovsprocess- med-geodata/

12 Klimatsmarta transporter God tillgång till information om vägnät, adresser och annan transportrelaterad information ger möjlighet till mer klimatsmarta transporter. Öppna geodata som dessutom är harmoniserade data kan ge: -bättre transportnoder baserade på mer komplett underlag. -effektivare transportval och färre mil med mindre miljöpåverkan. -snabbare övergång till förarlösa, energieffektiva och säkra transportkonvojer.

13 Klimatsmarta transporter, exempel Resejämföraren I Resejämföraren från Lunds kommun där du kan jämföra tid, sträcka, kostnad, miljöbelastning samt kaloriförbrukning för cykel, gång, kollektivtrafik och bil. Resejämföraren är ett lättillgängligt verktyg som hjälper dig att ompröva dina resvanor och lyfter fram de hållbara färdsätten. Målet är att fler ska välja hållbara transportmedel. Hyperlänk på bilden i bildspelet. Trafiklab Trafiklab är en community för öppen trafikdata. En plats där utvecklare kan ta del av data och API:er för kollektivtrafiken i Sverige och enkelt kan få den information som behövs för att utveckla tjänster. Trafiklab är också en arena där aktörer kan visa upp vad de gjort och få inspiration från vad andra redan skapat. Trafiklab byggdes i samarbete mellan Samtrafiken, Storstockholms Lokaltrafik och Viktoria ICT (genom forskningsprogrammet ISET) https://www.trafiklab.se/ Hyperlänk på bilden i bildspelet. Bilderna är dolda i bildspelet – tänd bild om du vill använda den i presentationen

14 Rädda liv och egendom För polis och räddningstjänst handlar det om att snabbt kunna nå platsen där det händer, när det händer. Tyvärr inträffar alltför ofta det som inte får ske – kartan stämmer inte. Vid skogsbranden i Västmanland 2014 tog det lång tid att samla ihop sammanhängande och uppdaterat kartmaterial. Bara ett av många exempel då tid förlorades i onödan i en akut situation. Öppna geodata som är harmoniserade kan ge: fria kvalitetssäkrade adresser fria kvalitetssäkrade kartor att navigera efter möjliget att kombinera adresser, kartor samt intressepunkter som polisstationer, hotell, restauranger och bensinmackar Här har kommunerna stort ansvar. Varje kommun ansvarar för adressättningen i sin kommun. Därför är det viktigt att samverkan mellan Lantmäteriet och respektive kommun fungerar bra för att det ska finnas rikstäckande kvalitetssäkrade geodata.

15 Rädda liv och egendom, exempel SOS Alarms karttjänst -SOS arbetar med utbyggd karta där de kombinerar adresser och kartinformation från flera olika system. -I den utbyggda kartan finns även intressepunkter efter vägarna som polisstationer, hotell, vissa restauranger och bensinmackar. Dessutom ingår belägenhetsadresser samt information om avfarter och trafikplatser. -Kartapplikationen innehåller smarta funktioner som varnar operatören när en adress inte verkar stämma. -Om den som larmar är osäker på det geografiska läget kan operatören ändå lotsa ambulansen rätt om den som ringt in kan lämna koordinater. -För SOS Alarm är det viktigt att ha tillgång till uppdaterad kartinformation, aktuella adresser och att de har samma kartor som övrig räddningstjänst. -Öppna geodata gör det lättare för alla parter att ha: -tillgång till uppdaterad kartinformation -bra rutiner för att använda aktuella kartor, t.ex. med karttjänster -Är geodata dessutom harmoniserade får de tillgång till enhetliga kartor över hela Sverige. Exempel på insatser som försvåras om data är dåliga https://www.geodata.se/sv/Varfor/Nyttan-med geodata/Nyttor/Utbyggd-karta- raddar-liv/ https://www.geodata.se/sv/Varfor/Nyttan-med-geodata/Kategorier/Blaljus-- krishantering/ Bild är dold i bildspelet – tänd bild om du vill använda den i presentationen

16 Smartare förvaltning En smart förvaltning levererar rätt information på rätt sätt till dem som behöver den. Vi behöver bli bättre på att själva använda och dela med oss av data inom den egna organisationen istället för att bara samla information inom den egna förvaltningen. Att börja använda sig av öppna data även internt ger en mer effektiv och helhetsövergripande bild inför beslut. Idag är det svårt att överblicka all geodata som finns inom en kommuns olika förvaltningar och avdelningar. Öppna geodata som är harmoniserade kan: bli ett effektivt stöd i informationssökning och beslutsunderlag genererar snabbare processer, sparar tid och pengar. ge möjligheter till nya arbetssätt underlätta för e-tjänster

17 Transparens och delaktighet Den demokratiska samhällsutvecklingen bygger på transparens och delaktighet för myndigheter, allmänhet och media. Öppna geodata : bidrar till att stärka den lokala demokratin genom att vi får en transparent organisation som bjuder in till delaktighet.  Enklare för allmänheten att engagera sig med hjälp av modern teknik. Det kan handla om att förbättra närområdet genom att registrera uppgifter om klotter eller trasig belysning med hjälp av en app (ex ”Tyck till” i Stockholm). Det kan också vara att engagera sig i samhällsfrågor som man blivit varse genom de data som tillgängliggjorts. En kommun som erbjuder användbara tjänster med ett öppet förhållningssätt har förmodligen lättare att locka nya invånare än en kommun som inte gör det. bidrar till att öka den offentliga sektorns legitimitet minskar risken för oegentligheter skapar nya möjligheter att utveckla och utvärdera den egna verksamheten

18 Transparens och delaktighet, exempel Mitt Sundsvall e-tjänst som visar upp stadens hållbarhetsmål. Syftet med Mitt Sundsvall är att visualisera hur Sundsvall mår och utvecklas, för att på så vis öka kunskapen och medvetandet om vilka frågor som är viktiga att jobba med. – Används som beslutsstöd för verksamheten samtidigt som begriplig information visas för användaren – Du kan ta del av samma information oavsett din roll. Detta skapar transparens i kommunen. Samma data till alla: politiker, medborgare, journalister, tjänstemän,.. – Du som invånare kan logga in i tjänsten och se exempelvis hur mycket sopavfall du har per månad, om du komposterar. Detta knyts till kommunens mål. Information visas på stadsnivå, områdes nivå och individnivå. – Idag visas inte informationen på en karta. Här skulle man kunna knyta informationen till kartunderlag som visar kommunens områden och få en tydlig bild över hur kommunens områden ligger i förhållande till kommunens mål. Enklare att se t.ex. var extra kommunikationsinsatser behövs. Bild är dold i bildspelet – tänd bild om du vill använda den i presentationen

19 Innovation Öppna geodata kan: Stimulera och underlätta för näringslivet att utveckla nya tjänster Generera nya företag och arbetstillfällen inom öppna data Underlätta för bättre och fler informationstjänster för medborgarna Göra det möjligt att kombinera olika geodata och andra data på nya sätt Främja tillväxt genom att myndigheter fokuserar på sin kärnverksamhet och låter andra aktörer arbeta med förädling En rapport från Finland visar att tillväxten har ökat med i snitt 15% för de företag som verkar på en marknad där öppna geodata tillhandahålls fritt eller till högst marginalkostnad jämfört med de där geodata tillhandahålls med kostnadstäckning. (Does Marginal cost pricing of public sector information spur firm growth?, Heli Koski, 2011, ETLA – The Reasearch Institute of the Finnish Economy) Det har gjorts flera försök att beräkna värdet på marknaden för informationstjänster som bygger på offentliga data och e-tjänster. En studie på uppdrag av EU-kommissionen 2011 visar på stor nytta av fritt tillgänglig offentlig data. Omräknat till svenska förhållanden skulle den direkta tillväxtpotentialen i en ökad vidareanvändning av offentlig data i Sverige vara runt 10 miljarder kronor. Givet den svenska skattekvoten skulle det innebära ökade intäkter för det offentliga med drygt 4,5 miljarder kronor. Detta kan jämföras med de cirka 530 miljoner kronor som statliga myndigheter säljer offentlig data för idag.

20 För öppna geodata ska bli verklighet behövs (1) Ingår inte i originalmanus – extramaterial kring hinder Vägen till ett Sverige som drar stor nytta av öppna geodata kan sammanfattningsvis liknas vid en hinderbana. Hindren bör kunna lösas i den ordning jag här nu sammanfattar dem. Hinder 1 är avgiftsfinansieringen som leder till: – att användare väljer geodata med sämre tillförlitlighet. – att vi hämmar innovation och tillväxt. – att vi har många transaktioner mellan myndigheter. Avgiftsfinansieringen är huvudfrågan som behöver lösas. Vi behöver fokusera på möjligheterna med öppna geodata och verka för att finansieringsfrågan får en långsiktig lösning. Hinder 2 är olika lägesbilder, en situation som uppstår när beslutsfattare som ska samarbeta i viktiga frågor använder olika geodata med skiftande kvalitet för sina beslut. Detta leder till: – Ineffektivit agerande, och … – Försenade eller försvårade insatser och processer Problemen kan minskas med öppna geodata, men det behövs också nationell samordning och standards på struktur kring gemensamma geodata/lägesbilder för viktiga samhällsfunktioner Hinder 3 är otidsenlig lagstiftning som i vissa fall leder till: – att användningen begränsas i onödan av snäva och omotiverade begränsningar – att det ofta är svårt att förstå hur data får användas. Vi behöver en modern registerlagstiftning så att bästa möjliga adressdata fullt ut kan användas i samhället.

21 För öppna geodata ska bli verklighet behövs - Vi går mot ökad öppenhet i samhället. -Även grundläggande geografisk information är offentlig information som av många förväntas vara öppna data och som många samhällsfunktioner skulle tjäna på om den var öppen och fri att använda. Även om vinsten för samhället totalt sett blir stor så kommer ett öppnande av geodata i det korta perspektivet att kosta pengar i meningen förlorade intäkter. Det blir även ökade kostnader för harmonisering, tjänster, informationsinsatser etc. Öppna grundläggande geodata, som dessutom är enhetliga över hela landet, kan vara en katalysator för samhällets utveckling: -Smidigare och effektivare arbetsflöden som förkortar planerings- och byggtiden när vi bygger (stad) -Företagen får ökad innovationskraft och tillväxt -Förbättrad kontakt mellan medborgare och myndigheter genom transparenta organisationer För att öppna geodata ska bli verklighet behövs: en långsiktig finansiering av geodataverksamheterna samordning för hur myndigheterna och kommunerna ska samverka Branschen efterfrågar även: modern (register)lagstiftning samordning och standards i landet kring gemensamma geodata för viktiga samhällsfunktioner Avslutning: Anpassa avslutningen efter vad som är viktigt för er organisation. Vad behöver ni göra för att komma vidare med öppna geodata?


Ladda ner ppt "Talmanus Öppna geodata 2015. Öppna geodata En presentation som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lantmäteriet under 2015. (Följande."

Liknande presentationer


Google-annonser