Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet."— Presentationens avskrift:

1

2 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet Cannabis påverkan under tonåren Fredrikstad maj 2012

3 Dagens meny Cannabiskunnskap Argument som ungdomar använder som legitimering för sitt bruk Cannabinoidernas biokemiska påverkansprocess Cannabis farmakologiska, psykologiska och social effekt Canabis påvirkning av tenåringshjärnan Ungdomar i riskzonen

4 Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem   Cannabis är en medicin.   Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt.   Cannabis är mindre skadligt än alkohol.   Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag stämplad av samhället som kriminell. Det är alltså hur samhället ser på en person som röker cannabis som är ett problem och därför borde det vara lagligt.   Det är ett naturpreparat.

5 Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem   Man dör inte av att röka cannabis.   Jag blir lugn/glad/kreativ/…av cannabis.   Röker man bara var sjätte vecka så är det inte farligt eftersom det på den tiden hinner gå ur kroppen.   Det finns så många andra problem i världen som är värre än att jag röker cannabis.   Jag kan sluta röka när jag vill men jag vill inte just nu.   Jag kommer inte att bli beroende.

6 Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem   Det är ju legalt i Holland, där får man röka cannabis utan att det ses som ett problem. Alla röker cannabis   Jag fungerar bättre när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis   Jag känner många som blir negativt påverkade av cannabis men jag påverkas inte så.   Cannabisförbudet inskränker individens frihet.

7 Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem   Cannabis är ingen inkörsport till tyngre droger.   Vi har cannabisreceptorer därför är det meningen att man ska röka cannabis.   Det är min kropp så jag bestämmer själv vad jag gör med den.   Cannabis är inte alls farligt. Jag känner många cannabisrökare som fungerar alldeles utmärkt, med jobb, familj och villa.

8 Cannabinoidernas biokemiska påverkansprocess

9 Cannabinoiderna förstärker GABA systemets hindrande funktion. Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Ruset är en effekt av att aktiviteten i det mesolimbiska systemet ökar, och att frontalloben kopplas bort = illusioner Som att skruva upp volymen på en radio. Informationsprocessen försämras oavsett hindrande eller förstärkande påverkan Vad händer? Belöningssystemet har inga CB1 receptorer så dopamin får där en ökad frisättning. Risk för problem i återupptagningsprocessen En minskad frisättning i frontalloben och de exekutiva funktionerna

10 Följande områden har hög täthet av CB1- receptorbindningar basala ganglierna, (motorisk kontroll) cerebellum, (motorisk kontroll) hippocampus, (kognitiva funktioner) cerebrala cortex, (kognitiva funktioner) Cannabinoiderna stör verksamheten i dessa områden.

11 rörelsecentra Samordning sinnesintryck syn muskelkoordination minne belöning bedömning beslutande centrum

12 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule Input Output förmågan att hantera komplex information, förmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, att vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, självkritik och känslomässighet koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information. Amygdala

13 Komplext system!

14 ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

15 Medicinsk aspekt Medicinsk aspekt Psykologisk och neuropsykologisk aspekt Psykologisk och neuropsykologisk aspekt Social aspekt Social aspekt De senaste vetenskapliga fynden De senaste vetenskapliga fynden Cannabis påverkan avseende

16 Den medicinska aspekten

17 Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis - sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja Och numera Spice Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser

18 Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Cannabisrusen Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

19 Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.

20 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

21

22 Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser. Fas 3

23 Utveckling av kronisk påverkan N

24 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Förekommer hos ca. 10 % av användarna

25 Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens Tid i missbruk Tonårsperiod år

26 Spice Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser

27 John William Huffman “Individer som använder dessa är idioter”. ”Du vet inte vad substansen kommer att göra med dig”. ”Det är som att spela rysk roulett eftersom vi inte har några data på giftighet vi vet inte vilka metaboliterna är och hur de fungerar och vi känner inte till farmakokinetiken (hur drogen uppför sig i kroppen).” ”De kan med stor sannolikhet förhöja risken för framtid cancer.”

28 ne.no27 Kommer ikke fra cannabisplanten Er ikke THC, men virker som det. Mest kjent er JWH-018 Er fremstilt i laboratoriet (J.W. Huffman 2008) Syntetiske cannabinoider Binder seg til både CB1-receptorene i hjernen og CB2- receptorene i lymfevev bl.a. Inneholder ikke CBD – som fungerer som en ”motvekt” til THC i naturlig cannabis

29 ne.no28 Virker på samme måte som THC Binder seg 24 ganger sterkere til reseptoren. Virkningen blir derfor 24 ganger sterkere og mer intens og varer lenger – opptil 24 timer Blir raskere avhengig Kan røykes og spises Hva er spesielt for JWH-018?

30 ne.no29 Angst, panikkanfall Uro, rastløshet Psykotiske opplevelser og tilbakefall hos tidligere velregulerte brukere I sjeldne tilfelle (helst hos ikke regulære brukere) –Kramper og epileptiske anfall Har blitt beskrevet av erfarne røykere som skremmende, pga styrken Hva er spesielt for JWH-018?

31 ne.no30 ”lett”, ”høy”, ”mer våken” Høy, svimmel, svevende, kroppen kjennes lett, følelser forsterkes og/eller forvrenges. Ubehagelig da det raskt ga ubehag, paranoide tendenser, noe hallusinogen effekt, kvalme. JWH018. Rask virkning, etter 2-3 trekk, og innen et par minutter. Rusopplevelsen beskrives som 3 x den beste marihuanaen han hadde vært borti, og den varte i over en time Beskriver følgende fysiske reaksjoner på røykingen; veldig tørr i munn, mageproblemer / sterk diare, hodepine etter bruk. Av psykiske bivirkninger nevner brukeren angst / paranoia, men ikke i sterk grad, mer som et moment i rusen og i etterkant. Potent, og med ”nedtur / noia / mistroiskhet ovenfor omgivelsene” både under og etter bruk. Patientrapporter

32 Negativa effekter som uppstår omedelbart: Uttorkning Röda ögon En rätt udda pulserande känsla mellan ögonen Det kändes som att allt syre försvann från hjärnan Jag upplevde det som att jag förlorade kontrollen. Hjärtat kämpar långt efter ruset är borta. Stark overklighetskänsla. Negativa effekter som kan uppstå dagen efter : Allmän bakfullhet liknande den vid bakfylla på grund av alkohol, fast utan illamående. Mentalt långsam förvirrad tankspridd som att leva i en ostkupa jag pratade med träd och gröna fyrkanter

33 Vanliga aktiva ingredienser i Spice Cannabicyclohexanol (CP 47,497 Cannabicyclohexanol (CP 47,497 dimethyloctyl homologue, (C8)-CP 47,497) är en CB1 receptor agonist som Fizer utvecklade CP 47,497 är många gånger starkare i sin variant också starkare än klassiska substanser som HU-210. dimethyloctyl homologue, (C8)-CP 47,497) är en CB1 receptor agonist som Fizer utvecklade CP 47,497 är många gånger starkare i sin variant också starkare än klassiska substanser som HU-210. Dronabinol (Marinol) Dronabinol (Marinol)

34 JWH018, en dimethyloctyl variant av CP47,497 (CP47,497-C8) och nu på senare tid JWH073 som inte binder lika starkt som JWH-018 och CP 47,497-C8. HU-210 är en syntetisk cannabinoid som syntetiserades 1988 av en grupp vid Hebrew University (därav förkortningen) under ledning av Professor Raphael Mechoulam HU-210 är 100 to 800 gånger starkare än naturligt THC och har en förlängd påverkans tid. Det är egentligen en variant av den substansen som uppstår när THC går in i systemet. HU-210, tillsammans med andra syntetiska cannabinoider som WIN 55,212 och JWH 133 antas förhindra inflammationer orsakade av proteiner som är involverade i Alzheimers sjukdom.

35 HU-210 är också en potent smärtlindrare med många effekter som liknar naturligt THC. Andra HU cannabinoider är HU-211, HU-239, HU-243, HU-308, HU-320, HU-331, HU-336, HU-345 Andra syntetiska forskningssubstanser som har förbjudits eller som kommer att bli det inom en snar framtid är JWH-015, JWH-018, JWH-073, JWH-081, JWH-133, JWH-200, JWH-250, JWH-398, CP 47,497.

36 From: Panda Chem Dear Sir, How are you? Now AM2201 is banned in some place, we have new products, MAM2201 this is stronger than AM 2201, USD 3700/kg, we accept the Paypal. And 5g sample price is USD 99 including EMS fee, the EMS is safer than DHL. If you need others, Pls feel free contact me. Sincerely waiting for your reply. Mike Panda Chem Promise for life. Mobile: Web:

37 Medications Containing Synthetic Cannabinoids: Dronabinol (Marinol) Nabilone (Cesamet) Sativex Rimonabant (SR141716/Acomplia)

38 Products that Contain (or Have Contained at One Time) Synthetic Cannabinoids: Spice Smoke Blend K2 Genie Yucatan Fire Skunk Sence Smoke ChillX Highdi’s Almdröhner Earth Impact Gorillaz Galaxy Gold Space Truckin Solar Flare Moon Rocks Blue Lotus Aroma Scope Sky OG Potpourri

39 Du som röker Spice Tänk på att det är lösningsmedel du röker. Tänk på att den tillförda JWH O18 (THC liknande) ökar risken att du får cancer.

40 Den psykologiska aspekten

41 Kognitiva funktioner Verbal förmåga (språklig förmåga) Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser) Psykomotilitet (flexibilitet i tanken) Minnesprocessen Korttids/arbetsminne Långtidsminne- semantiskt, episodiskt Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en helhet) Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet) Gestaltminne (helhetsminne) Välfungerande Kvalitativ försämring

42 Förmågan att dra korrekta slutsatser. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Flexibilitet i tanken. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra. Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna

43 Förmågan att sätta samman en helhet av delar. Minnessystemet 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 1. Korttidsminnet/arbetsminnet

44 Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska komma ihåg din historia se din nutid utifrån ditt eget sammanhang och kunna se in i framtiden.

45 Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

46 Cannabinoidernas inverkan p å m ä nniskans tankeverksamhet inneb ä r att man inte tillfullo f ö rm å r att: sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, urskilja vad som är väsentlig information, urskilja vad som är väsentlig information, lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, förstå nyanserna i informationen. förstå nyanserna i informationen.

47 Långtidsmissbruk (kroniskt) innebär: inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter nedsatt förmåga till självkritik emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)

48 Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner Förändrad känsla av självkännedom Nedsatt mognadsutveckling

49 Vem är de som fortsätter efter 22 års åldern? De som inte har fått hjälp med sin social och/eller psykologiska brist (33-50%). De som inte har fått hjälp med sin social och/eller psykologiska brist (33-50%). De som har hittat sin identitet i missbrukets avskärmning av känslor och tankeverksamhet. De som har hittat sin identitet i missbrukets avskärmning av känslor och tankeverksamhet. De som har hittat sin identitet i missbrukets sociala sammanhang. De som har hittat sin identitet i missbrukets sociala sammanhang. 1,6% av de som testar

50 Neuropsykologiska aspekter

51 Endocannabinoidsystemet Cannabinoider = Endocannabinoider Ständigt nya överraskningar Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda

52 Endocannabinoiderna är involverade i: motoriskt beteende kognitiva funktioner smärtupplevelse aptit och mat intag drog- och alkoholberoende hormonutsöndring reproduktion Immunrespons gatrointestinal och cardiovascular funktion.

53 psykomotorisk kontroll, minne, sömn subjektiv perception Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992 tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på låg Anandamid produktion.

54 Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex ( en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

55 Onödiga kopplingar försvinner. Signalering mellan hjärnans olika delar blir effektivare. Det som inte används försvinner Det är bra om ungdomar exponeras för nya intryck och att de stimuleras att upptäcka. Det viktiga är hur vägen till en fullt utvecklad hjärna sett ut. Intressant är att en fördröjd av förtunning, där hjärnan under en längre period har kvar många kopplingar, hänger samman med högre resultat på IQ-test

56 Drogdebuten äger rum i en period av förändring Biologisk – puberteten Kognitiv – konkret operativt -> formal operativt tänkande Social – nya kompisar Maktlös -> Makt Beroende -> Oberoende Nonchalerad -> Uppmärksamhet

57 Tonårshjärnan transformeras till Vuxenhjärna Abstrakt tänkande. Att inte behöva se för att förstå. Impulskontroll Målformulering Motivation Interpersonell interaktion Resonemangsförmåga Positiv eller negativ feedback? Utvärdering av tidigare försök, värdering av beteende Bromsar. Hindra sig själv innan det går fel.

58 Identitet Positiv identitet som person Självständighet Oberoende Klarar sig själv Detta befäster identiteten. Beroende upplevs som att man hindras i sin personliga utveckling och skapar ångest. Konflikten för tonåringen Rollförvirring negativ identitet Beroende föräldrar myndigheter Samhällsinsatser Maktlös Maktlöshetskänslor skapar ångest. Självförakt självskadebeteende Nonchalerad Känsla av att vara oviktig. Mäktig utmaningar Klarar av, bekräftar att man finns som självständig individ. Självkänsla Tro på framtid Tro på förmåga. Uppmärksamhet Bli sedd som den person man är

59 Utanförskap. Jag är unik. Jag lever ett alternativt liv utanför samhället Alkohol är ju tillåtet och det är mycket farligare än hasch Kärnkraft är farligt, inte hasch Om det etablerade samhället störtade samman skulle allt bli bättre Jag borde bo ute på landet med bara en ko Jag borde bo i en stuga i skogen och bara tillverka bra bongar. Jag fungerar inte bra utan hasch. Jag har en brist som måste kompenseras med att röka cannabis

60 Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. Intern kontroll viljestyrd = Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll Emotioner skapade av inre och yttre stress

61 Padula och medarbetare (2007) visar resultat som stärker misstanken om att Cannabis hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan till en vuxenhjärna. I huvudsak består problematiken på en neuropsykologisk nivå av en underutvecklad exekutiv funktion som minskar förmågan till inre vilja och förorsakar därmed en svårighet att stå emot emotionella och stressrelaterade impulsgenombrott och därför måste individen förlita sig på yttre kontroll.

62 Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt vidmakthåller drogbruket. en tendens att inte bry sig. att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA.

63 Cannabis och inlärning   Inlärning som kopplas till associationer, försvåras.   Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen.  Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad.  Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas.  Cannabis tycks accelerera den interna klockan i förhållande till den verkliga klocktiden.  Förmågan att återberätta en kort historia försämras och uppblandas med nytt material  Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis ruset.

64 Den sociala fasen i eliminationsprocessen hos unga: När verkligheten kommer tillbaka ska de unga fungera i en miljö de flytt ifrån. Aspekter som behöver beaktas blir då: Hur ser nuet ut. Hur planerar den unge sin dag Hur ser nuet ut. Hur planerar den unge sin dag Cannabis/Spice effekten då och funktion nu. Cannabis/Spice effekten då och funktion nu. Medvetandegöra förbättring av verbal förmåga, logiskanalytisk förmåga och minnesfunktionen. Medvetandegöra förbättring av verbal förmåga, logiskanalytisk förmåga och minnesfunktionen. Familjesituationen Familjesituationen Tillgång till vuxen förälder Tillgång till vuxen förälder Att kunna backa i sin frihetssträvan Att kunna backa i sin frihetssträvan Ta emot pedagogiskt stöd (ingen förberedelser för skolan) Ta emot pedagogiskt stöd (ingen förberedelser för skolan) Ta emot socialt stöd (tex mot mobbning) Ta emot socialt stöd (tex mot mobbning) Mognadsdiskussioner Mognadsdiskussioner Ta emot psykologisk stöd (möts av likgiltighet, ej älskad) Ta emot psykologisk stöd (möts av likgiltighet, ej älskad) Utvärdering av positivt och negativa effekter på hur han/hon fungerar Utvärdering av positivt och negativa effekter på hur han/hon fungerar Upplevelsen av verklig inre kontroll Upplevelsen av verklig inre kontroll Vem är ens familj och vem kan man umgås med Vem är ens familj och vem kan man umgås med

65 Ungdomar i riskzonen och samsjuklighet

66 Missbruk i fyra stadier Testning 1 – 4 ggr Rekreationellt bruk > 5 ggr totalt Själv-reglerande bruk > 4 ggr/månad – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50% 3 år 20% 92% har slutat 62.5% m 37.5% kv % 16% 1,6 % 2,5 ?

67 Det är alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas Det är alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas

68 Unge-Teamet De sårbare unge – hvem er de? ”Rask” ”Syg” Den sårbare unge ligger i området mellem det ”sunde” og det ”syge” Der er ingen faste grænser Ikke målgruppe for ungdomspsykiatri Ikke velfungerende, deltagende og i udvikling Sårbar

69 Drogdebuten äger rum i en period av förändring Biologisk Biologisk Kognitiv Kognitiv Social Social

70 Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984

71 Riskgruppen karaktäriseras av: Dysfunktionell familjebakgrund Dysfunktionell familjebakgrund Ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar) Ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar) Ofta en icke trovärdig modersfigur (speciellt hos flickor) Ofta en icke trovärdig modersfigur (speciellt hos flickor) Ringa föräldrakontroll (ingen vet vad jag sysslar med och med vem jag är) Ringa föräldrakontroll (ingen vet vad jag sysslar med och med vem jag är) Långt pedagogiskt stöd (inge förberedelser för skolan) Långt pedagogiskt stöd (inge förberedelser för skolan) Lågt socialt stöd (tex mot mobbning)’ Lågt socialt stöd (tex mot mobbning)’ Lågt stöd i etablering och vidmakthållande av relationer Lågt stöd i etablering och vidmakthållande av relationer Lågt psykologisk stöd (möts av likgiltighet, ej älskad) Lågt psykologisk stöd (möts av likgiltighet, ej älskad) Får inget stöd vid negativ självbild (lågt självvärde) Får inget stöd vid negativ självbild (lågt självvärde) Ringa stöd i att utveckla affektstyrning och känslomässigbearbetning Ringa stöd i att utveckla affektstyrning och känslomässigbearbetning Diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla Diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla Missbruket uppklevs som en självvald aktivitet (ofta är det tal om ett maskerat depressivt tillstånd) Missbruket uppklevs som en självvald aktivitet (ofta är det tal om ett maskerat depressivt tillstånd) Man söker sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter Man söker sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter Den nyfunna gruppen kompenserar för det bristande familjestödet Den nyfunna gruppen kompenserar för det bristande familjestödet

72 Bland ungdomar med missbruk- eller beroendediagnos rapporterar 50 – 90 procent samsjuklighet i psykiatrisk problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg et al 2006, Armstrong & Costello 2002). I en studie av svenska ungdomar med missbruksproblem/riskbruk framkom att 90 procent av flickorna respektive 82 procent av pojkarna någon gång i livet hade uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Tengström 2006).

73 DIAGNOSBARA SYMTOM Trotssyndrom (ODD) Trotssyndrom (ODD) Uppförandestörning (CD) Uppförandestörning (CD) Depression Depression Ångest Ångest ADHD/ADD (beteendediagnoser) ADHD/ADD (beteendediagnoser) PTSD PTSD Trauma Trauma

74 Externaliserad problematik (CD och ODD) är mer utbrett hos pojkar emedan flickor med missbruk/beroende i högre grad uppvisar en internaliserad problematik (förstämningssyndrom och ångest) (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh, et al 2006). Detta överstämmer med resultatet från en svensk studie där 80 procent av pojkar med missbruk/beroende hade en livstidsprevalens för CD, 54 procent för depression och 33 procent för ångest. Hos flickor med missbruk/beroende i studien var depression och ångest vanligare (76 %) än CD (53 %) (Tengström 2006).

75 Hos ungdomar med ADHD enbart eller i kombination med annan psykiatrisk diagnos uppfyller procent även kriterierna för missbruk eller beroende (Wilens et al. 2005a). I populationer av missbrukande ungdomar rapporteras ADHD hos procent (ibid.). Det råder sällan ett direkt orsakssamband mellan ADHD och missbruk. I ett antal studier har det visat sig att missbruk hos ungdomar som diagnostiserats med uppförandestörning och ADHD förklaras missbruket bättre av symtomen på uppförandestörningen än symptomen på ADHD (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh et al 2006).

76 Ungdomar som samtidigt har missbruk och annan psykisk störning har oftare ett allvarligare missbruk än andra missbrukande ungdomar. De debuterar tidigare och använder narkotika mer regelbundet och över tid (Couwenbergh et al. 2006). Dessa ungdomar löper också en förhöjd risk att utveckla andra sociala problem såsom familje- och skolrelaterade problem och ökat kriminellt beteende (Armstrong & Costello 2002, Bender et al, 2006, Wilens et al. 2005a). Det finns ett klart samband mellan samsjuklighet i uppförandestörning och missbruk/beroende i ungdomsåren och diagnosen antisocial personlighetsstörning och allvarligt missbruk i vuxen ålder (Couwenbergh et al. 2006).

77 Forskning visar att i en absolut majoritet av fallen uppträder den psykiska problematiken långt innan barnet/ungdomen provar någon substans för första gången (Armstrong & Costello 2002). Missbrukets allvarlighetsgrad kan dock inte relateras till om den psykiska problematiken har utvecklats före eller efter själva missbruket, behovet av behandling är lika stort oavsett utvecklingsväg (Bender et al. 2006).

78 Vägen ut ur haschmissbruket. Ett partitur med Struktur och regler Lundqvist & Ericsson 1988 Cannabiskunskap Orginalmetoden HAP-manual 18 sessioner Kortprogram 6-8 sessioner Cannabissamtal 3 sessioner Guide på olika språk Gatuguiden Cannabisbehandling och FFT Familjearbete med cannabisproblematik Internetbaserad behandling Internetbaserad självhjälpstest Cannabisbehandling och Förståndshandikap osv… Cannabiskurs i häktet

79 FRAMTIDEN?


Ladda ner ppt "Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser