Vad kan man när man kan ett språk

En presentation över ämnet: "Vad kan man när man kan ett språk"— Presentationens avskrift:

1 Vad kan man när man kan ett språk
Vad kan man när man kan ett språk? Hur har språket och kommunikationsmöjligheterna förändrats de senaste 20 åren? En utmaning för skolan! Västerås den 2 oktober 2015 Lars-Gunnar Andersson Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet

2 Allmänna tendenser. Kommunikationens ramar och villkor.
Utjämning. Den dialektala variationen i landet minskar. Från kodbyte till kodglidning. Demokratisering. Skriftspråket är allas egendom, och alla kan publicera sig på nätet. Fler normgivare idag; den bildade elitens auktoritet är inte lika självklar längre. Intimisering. Ett vardagligare och informellare tilltal. Internationalisering av språken. Svenskan anglifieras och språkmiljön diversifieras (några hundra olika språk i landet). Globalisering av kommunikationen (Internet). Teknifiering. Telefonsvarare, dator, e-post, chatt, sms, etc. Visualisering. Från skrivmaskin till textmaskin (bilder, tabeller, diagram). Tal och skrift. Närmar sig från båda håll. Man kan ”prata” i skrift (monolog-dialog).

3 Mobiler och datorer möjliggör skriftspråklig dialog
Mobiler och datorer möjliggör skriftspråklig dialog. Vi ”pratar” på nätet. Tal – skrift. Prosodiska drag i skrift:   Jag VILL se matchen. (versaler) Det var sååå kul på festen. (teckenupprepning) Jag är VRÅÅÅLHUNGRIG. (båda knepen) ”Dialogenkelt” skriftspråk: håller med, jäpp, varför?, e du dum eller osv. Vardagliga drag i skriftspråk: medans, nån, nåt, sån, sånt, eran, våran osv. Dialektala drag i skriftspråket: görenkelt, dörra, osv. Sitter här och funderar på valet. (subjektslös sats)

4 Den stilistiska variationen i skriften blir lika stor och vid som den i talet.
I generationer har vi lärt oss att vi talar på olika sätt i olika situationer – formella och informella. Vi växlar i stort sett helt automatiskt. Däremot var skriften förr hållen inom en ganska snäv stilistisk ram som vi lärde oss i skolan. De som växer upp i dag möter ett helt annat och mycket mer vardagligt och informellt skriftspråk på nätet. Skolan måste alltså förmedla budskapet att skrivandet ska se helt olika ut i formella och informella situationer. Detta är den nya stora utmaningen för skolan. Alla måste lära sig vad en disposition är.

5 Det är en seger för demokratin att alla har chans att skriva offentligt. Men alla skriver inte så bra. Att bero på häst. Jag undrar om jag kan få ta några fina bilder… Att bero på tidigt tal. Min dotter sa idag… Att bero på den där tjejfesten….Som säkert sagt tidigare är jag utbildad Make Up artist… Att bero på bikinis…så har jag bestämt mig att i år blir det Missonibikini Att bero på fylle-SMS… Det stavas inte ”att bero på”. Apropå! Man är väl inte mer än människa, är nog det ända jag kan säga. En människa med många uteblivna svenskalektioner.

6 Språkets schibboletfunktion, att kunna skilja vän från fiende, den egna gruppen från den andra. (Domarboken 12: 5–6) Och gileaditerna besatte vadställena över Jordan för efraimiterna. Då nu någon av de efraimitiska flyktingarna sade: ”Låt mig komma över”. Frågade Gileads män honom: ”Är du en efraimit?”. Om han då svarade nej, så sade de till honom: ”Säg schibbolet”. Sade han då sibbolet, därför att han icke lade sig vinn om att uttala ordet rätt, så grepo de honom och höggo ned honom där vid vadställena över Jordan. På detta sätt föllo vid det tillfället fyrtiotvå tusen efraimiter.

7 Leder vardagliga, skriftspråkliga dialoger till skriftspråkliga dialekter, där isoglosserna (gränserna) finns på nätet snarare än i geografin? Hej alla, Är det bara jag som reagerar på att fler och fler stavar JU med ett H på slutet: JUH ? Verkar smittsamt om ni frågar mig...” Har inte tid att vara sjuk juh. haha, det fungerade juh..! Hemma igen, o det känns juh bra *suck* ... Men tyvärr så tickar juh klockan på i en vidrig takt i detta land...

8 Hur gemensam är den svenska språkgemenskapen
Hur gemensam är den svenska språkgemenskapen? Vi lever i olika skriftspråkliga världar, umgås bara med våra ”vänner” på nätet. Begränsning i både åsikt och språk. Hej! Sedan bra många år tillbaks har jag retat mig på folk som säger, och skriver saker som "Varför gör ni hat på Zara Larsson?" och "Varför hatar ni på honom?”. Det låter så urbota korkat och när jag gick i skolan (studenten togs 1996) så pratade vi inte så. Är det ännu ett fördummande av språket eller har jag missat något? Med vänlig hälsning, /Kristin Ordet näthat nytt i SAOL Det är något som diskuteras flitigt på nätet. Då skapas nya uttryck, t.ex. göra hat på.

9 Är det bra med valfrihet?
Det fanns en tid … (50- och 60-talet) då det offentliga språket nådde familjen Andersson genom en tv-apparat med en kanal och begränsad sändningstid, en radio med en pratkanal och en dagstidning. Och i bokhyllan fanns det böcker. Mina barnbarn (födda 2004–) är försedda med paddor där de kan välja att läsa, se och lyssna på hur mycket olika saker som helst. Utbudet är enormt. Mina barn födda på 1970-talet växte upp i en värld som mer likande min än deras barns.

10 Språk = grammatik + ordförråd + pragmatik
Grammatik: fonologi, morfologi, syntax, (text). De här delarna lär vi oss (tillägnar vi oss) från barndomen och sedan sitter de där. Ordförrådet: lexikologi, semantik. Nya ord och nya betydelser är något vi samlar på oss livet igenom. Pragmatik: det situationsbundna språket. Både tidig och sen inlärning. Turtagning och artighet – tidigt. Högtidstal och avhandlingsopposition – sent.

11 Pragmatik Det offentliga språket informaliseras, gäller både talspråk och skriftspråk. Politiker och tjänstemän talar som grannen. Soffprogrammen i TV är den eftersträvade modellen, tycks det. Hälsningsfraser, artighetsfraser. Några exempel: Hej – det neutrala alternativet Hur inleds och avslutas brev/mejl? (Hej! eller Hej,) Användningen av förnamn och/eller efternamn Du ersätter Ni och titel (Nytt niande utvecklas) Tant Aina och farbror Bertil blir Aina och Bertil (och du) Jag först: Olle och jag (Jag och Olle) var på Ullevi i går.

12 Ord Orv ut och app in. Eftersom livet och samhället förändras, så förändras också ordförrådet: facebook, twitter, bloggar, poddar, tvoddar osv. tjej-flicka-tös; kille-pojk(e)-gosse Tjej och kille är på väg att bli de neutrala termerna. Det är lätt att inse att äldre och yngre, läraren och eleven (med nödvändighet?) har olika stilkänsla. Jobba-arbeta, dissa-kritisera, tillbringa-spendera, erkännande-cred/kredd

13 ORD Hur många (svenska) ord kan du?
Hur många ord finns det i Svenska Akademiens ordlista (SAOL)? Hur har du lärt dig dina ord? Genom språkanvändningen Genom att titta i ordböcker Genom undervisning Självklart har du lärt dig de allra flesta ord genom att du talar med andra och läser allt från SMS till lyrik. Över 90 procent av nya ord i SAOL är svenska sammansättningar, t.ex. åsiktskorridor (hur snabbt fattar du?). Jämför viral.

14 Nivåer i språksystemet, grammatiken
text mening sats fras ord morfem Fonem/grafem

15 Ortografi, stavning Analytisk gentemot syntetisk stavning av sammansatta ord (särskrivning): Brunhårig sjuksköterska eller Brun hårig sjuk sköterska. Apostrofgenitiv: Molanders advokatbyrå men Ronny’s bil och motor Enskilda ord: juice/jos, zebra/sebra, shop/shopp, dax att gå, (skriva juh i stället för ju). I chatt- och sms-språk: prosodin kommer in i texten. Är smileyn ett skiljetecken eller ska det samsas med punkt och utropstecken?

16 Fonologi Vanligt med sammanfall mellan kort /u/ och kort /ö/, öppna fönstret eller uppna funstret. Jämför /e/ och /ä/ som i sett och sätt (äldre sammanfall). De långa vokalerna /ä/ och /ö/ får ett öppnare uttal även när det inte kommer ett /r/ efter. Det blir samma vokaluttal i häl och här, i snö och snöre. Sje- och tje-ljud sammanfaller ibland, t.ex. fötjöka egentligen/ejengklien, ordentligt/ordengklitt, äntligen/ängklien.

17 Fonologi, läsuttal Under de senaste hundra åren har det förekommit en uppenbar förändring i riktning mot läsuttal. Körka och böxer har blivit kyrka och byxer (eller byxor). Vesst blir visst. Ja blir jag, å blir åck. Te och ve blir till och vid. Detta är en språkförändring, och språkförändringar brukar reta folk. Men i det hör fallet har vi ett undantag. Talspråkets förändring i riktning mot skriftspråket ses som en förbättring. Det är som om skriftspråket skulle vara normen för talspråket. Eventuell förklaring: allmän folkskola, folkbildnings-tanken och John Chronschoug.

18 Morfologi Genusval, valet mellan en och ett.
Några ord varierar: paraply, paket, bakelse, apelsin, borr Nya ord kan vara knepiga: en/ett super meal, en/ett play station, en/ett game boy En slags regel eller ett slags regel? Fel av följande typ hör och ser man ofta: En av de konstigaste och mest intressanta språken. Jämför: En/ett av de konstigaste dialekterna/språken

19 Korp (Språkbanken) har 33 träffar på ”ett form av”
Ett svar vi nog kan räkna med som ett form av standardsvar . om jag tycker det är så viktigt att det FINNS ett form av liv efter detta . Det var ett form av läromedel som faktiskt var riktigt roligt sitter vid en dator och spelar ett form av " gissa bil " spel . gjorde sig för ett tag sedan till ett form av " språkrör" för s k vanligt folk det pågår ett form av tävling mot lönebotten i Europa , Fast gillandet kanske kan menas som ett form av stöd? Enligt islam så när du dör , placeras du i graven i ett form av väntotillstånd

20 Gamla och nya pronomen Han som objektsform (inget nytt)
Jag såg han/honom Jag såg’en, såg’na, såg’et Nya svenska pronomen Va e’re?, Va säge’rom?, Va sa’ru? Hör a’rej! Få som diskuterar detta uttal, väcker märkligt lite irritation trots att det är mycket vanligt. Kanske så vanligt att många inte lägger märke till det. (Jämför hur I blev ni en gång i tiden.)

21 Syntax Sin och hans Chefen såg assistenten smita in på sitt rum
Vi analyserar varje mening i sitt/dess sammanhang Kalle gick hem till hans mamma (=Kalles mamma) Pluralböjning efter man: Inom regeringen är man orolig/oroliga inför valet nästa år. Plural efter substantiv som polisen, regeringen: Polisen är orolig (305 träffar)/oroliga (323 träffar) Regeringen är beredd (812)/beredda (879)

22 Syntax Var (befintlighet) och vart (riktning). Tendensen är att vart används över hela linjen. Vart e du? Vart bor du? I den mån någon säger att vinsten innebär ”att ni får resa var ni vill”, så är det med största säkerhet en hyperkorrektion. Den äldre generationen lärde sig/tillägnade sig distinktionen automatiskt. Den knepiga frågan är varför nästa generation inte med samma automatik tillägnar sig distinktionen.

23 Syntax Relativsatsens huvud 1:
Det var trevligt för de/dem som var där. Relativsatsen huvud 2: Han skall till hon/henne som är snäll. Jag gillade hon/henne som spelade flöjt bäst. Vi får nya subjunktioner: även fast, eftersom att, plus att, och en del nya konjunktioner: dels…, men också…; både…, men också…) Konstruktionslån: den förste att hoppa 9 m, vad han sa var att …

24 Tal och skrift närmar sig
Talet är inte självklart dialogiskt och skriften inte självklart monologisk längre. I en värld där alla kan publicera sig offentligt och skriftspråket är allas egendom kommer vi att få se flera grammatiska förändringar. För att inte tala om alla förändringar som sker i ordförrådet. Det skapas nya språkgemenskaper som baseras på närhet på nätet snarare än närhet i rummet. (De som stavar ju juh, t.ex.) Framtidens isoglosser går kanske i cyberrymden eller i bloggosfären, inte i geografin. Språkets historia blir en annan i framtiden.

25 Platonsk språkfilosofi (om variationen i det offentliga språket)
Visst heter det medan och inte medans, vilket man ofta hör både i radio och annars. Senast i går i väderleksrapporten: ”… medans det i Norrland blir mulet till halvklart”. Fel är fel och för evigt fel. Gud eller Darwin? Sedan när har språket börjat bli sämre? Sedan när är språkförändringar språkförsämringar? En bra övning är att söka platonisten i sitt inre. Vad retar du dig på och varför?

26 Frågor jag inte fått: Lyssnaren uppmärksammar en förändring i språket och uttrycker sitt gillande.
”Jag har märkt att allt fler börjat säga och skriva det kommer bli bra i stället för det gamla det kommer att bli bra, som jag använde i skolan en gång i tiden. Det är så roligt att kommer att nu blivit det riktiga hjälpverbet kommer som mer liknar våra andra svenska hjälpverb. Hur kommer sådana här förbättringar till stånd?”

27 Varför förändrar vi språket när alla tycks vara emot språkförändring?
”Angående nya ord som ni tog upp i det senaste programmet har jag en tanke om ett ord som ofta förekommer i såväl radio som TV. När man beskriver en strid o.s.v. använder man ordet häftig, t.ex. en häftig strid. Häftig låter för mig positivt. I mitt tycke får det mera kraft om man säger en kraftig strid eller en massiv attack. Rätt eller fel?”

28 Varför …? Vi deltar alla i språkförändringen och, som regel, utan att veta om det. Vi vet ofta inte vad vi gör. Talar ni eller pratar ni? Tar ni beslut eller fattar ni beslut? Vidtar ni åtgärder eller gör ni åtgärder? Har företaget vuxit eller har det växt? (givit/gett) Är 15-åringar flickor och pojkar eller tjejer och killar?

29 Tre pedagogiska alternativ
Utrotningspedagogik (Kategoriska svar: använd aldrig!) Tvåspråkighetspedagogik (Å ena sidan…, å andra sidan…, villkorliga svar) Nollpedagogik (Allt är lika bra, vilket också är ett kategoriskt svar.) Diskutera ”ansökningstestet”med de/dem-dom.

30 Vad hände 1968? Från utrotnings-/enspråkighetsperspektiv till flerspråkighetsperspektiv – på fyra områden. På språkvårdens område. Wellander: Riktig svenska (1939) inte längre obligatorisk kurslitteratur för blivande svensklärare. På invandrarspråkens område. Det var runt 1970 som SFI och hemspråksundervisning (modersmålsundervisning) kom igång. Aktiv tvåspråkighet var målet. På de inhemska minoritetsspråkens område. Nils-Erik Hansegård: Tvåspråkighet eller halvspråkighet, 1968. På dialektområdet, stärkt ställning för dialekterna såväl i skolan som i kulturlivet (musiken, teatern).

31 Björseth m.fl.: Göteborgsdialekten och skolan, några anvisningar (1939)
Dialektala egenheter hos Göteborgsbarnen Inledning Följande synpunkter kunna läggas på de olika dialektdragen med hänsyn till dessas betydelse för skolarbetet. Det är klart att vissa dialektegenheter vålla besvär ur flera av dessa synpunkter. Vilka dialektegenheter äro ur fysiologisk synpunkt betänkliga i det de medverka till uppkomsten av onaturliga spänningar i talorganen. I nära samband härmed står frågan om vilka dialektdrag som särskilt göra talet odistinkt och otydligt. Viktigt är här att taga hänsyn till sådana egenheter, som försvåra inlärandet av ett gott och hygieniskt sånguttal.

32 Folk säger båda, folk säger båda, folk säger båda hela dan.
Vad kan man vid undervisningen göra för att mildra, ev. bortarbeta, mera stötande former av göteborgsdialekten? Stundom kunna ord och ramsor sättas in i en känd melodi och sjungas med riktigt och oriktigt uttal, gärna med en smula överdrift. T.ex. Mel.: Rakman och Krokman Folk säger båda, folk säger båda, folk säger båda hela dan. Vi säger bada, vi säger bada, vi säger bada här i stan Folk säger köngen, folk säger köngen, folk säger köngen hela dan. Vi säger kungen, vi säger kungen, vi säger kungen här i stan.

33 Och så var vi tillbaks till språkets schibboletfunktion.
Den här förändringen från utrotningspedagogik till tvåspråkighetspedagogik är nödvändig för att klara de språkliga utmaningar som finns i dag. Dessutom är det ett mycket trevligare sätt att betrakta språket på. Tack ska ni ha!