Luleå kommun Ett gott liv för alla 28 augusti 2015

En presentation över ämnet: "Luleå kommun Ett gott liv för alla 28 augusti 2015"— Presentationens avskrift:

1 Luleå kommun Ett gott liv för alla 28 augusti 2015
Folkhälsa är politik Luleå kommun Ett gott liv för alla 28 augusti 2015

2 Politiska beslut avgör jämlik hälsa!
Folkhälsa handlar om goda och likvärdiga livsvillkor för hela befolkningen, och att de skillnader som finns ska vara så små som möjligt. Om livsvillkoren försämras för vissa grupper, försämras folkhälsan.

3 Medvetna beslut och ett gott socialt kapital avgör en jämlikare fördelning av befolkningens hälsa.
Skillnaderna i hälsa är systematiska och kan därför avgöras av politiker – ”av politiken”. Det finns strukturella hinder som kan ”beslutas bort” av en genomtänkt politik.

4 Befolkningens hälsa som politiskt uppdrag

5 Befolkningens hälsa som politiskt uppdrag
Alla politiska beslut kan komma att påverka invånarnas hälsa! Har vi tillräckliga kunskaper om sambanden? Hur ska vi ha råd med politiska prioriteringar i ett kort och ett långt perspektiv?

6 Vad är folkhälsopolitik?

7 Befolkningens hälsa på samhällsnivå – folkhälsan – påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper, olika miljöer och olika geografiska områden.

8 Våra utgångspunkter: Vad vet vi om befolkningens hälsa? Hälsoläget i Luleå kommun?

9 Hållbar utveckling Tre perspektiv
Ekonomiskt Miljömässigt Socialt

10 Kunskap om sambanden Livsvillkor Demokrati och delaktighet
Barns uppväxtvillkor Utbildning och arbete Livsmiljöer Socialt kapital Levnadsvanor Rökning Alkohol och andra droger Fysisk aktivitet Matvanor Sömn Sjukdomar Cancer Hjärt- och kärlsjukdomar Diabetes Psykisk ohälsa

11 Svenska nationella strategier
Miljö Folkhälsa

12 Definition på hälsofrämjande och förebyggande
- att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande Förebyggande - att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdom, skador, psykiska eller sociala problem

13 FOLKHÄLSA Folkhälsa är ett uttryck för
befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. 13

14 FOLKHÄLSOARBETE Folkhälsoarbete är systematiska
och målinriktade hälso- och sjuk- domsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Begreppet innefattar hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. 14

15 Olika perspektiv på folkhälsoarbete
Obs! Maria kollar bilden!!!!

16 Vilka metoder ska vi använda?
Ska man satsa på att främja, förebygga eller rehabilitera? Det är både mer kostnadseffektivt och humanitärt att arbeta främjande genom att ”anlägga en säker och hållbar grund”, än förebygga genom att behöva säkra upp ett redan byggt hus. Att låta människor hamnar i missbruk och vara i behov av rehabilitering, som att låta ett hus börjar rasa och vara i behov av grundlig renovering, är både onödigt och dyrt. Valet av strategi avgör framgången. Främja, förebygga eller rehabilitera Prevention innehåller tre nivåer och för politiker gäller det att prioritera mellan dem. Främja Främja betyder att satsa generellt, på det friska och förstärka friskhetsfaktorer Förebygga Förebygga betyder att identifiera och stödja specifika riskgrupper Rehabilitera Rehabilitera handlar om att stödja människor som hamnat i en situation där de inte längre kan dricka alkohol utan problem och risker för liv och hälsa.

17 Niofältaren Främja Förebygga Behandla Samhällsnivå Alla, generellt
Gruppnivå Vissa, identifierade Individnivå, enskilda med särskilda behov

18 Vad vet vi om befolkningens hälsa?
Hälsa i regionen

19 HÄLSAN ÄR OJÄMNT FÖRDELAD
Livsvillkor Utanför den enskilde Levnadsförhållanden Där vi lever Levnadsvanor Våra levnadsvaneval som vi själva kan påverka. Alla har inte möjlighet till kloka levnadsvaneval. 19

20 Alla politiska beslut påverkar de folkhälsan?
Våga se sambanden mellan Efterfrågan (som är subjektiv) Behov (som bedöms) Resurser (som är begränsade)

21 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR I HELA BEFOLKNINGEN
Lika möjligheter till god hälsa oberoende av Ålder Kön Socioekonomisk tillhörighet Funktionsnedsättning Etnicitet HBT- identitet FHI Anita Linell 21

22

23 Mina fem fokus Ta hjälp av ideella sektorn
Lyft fram barn och ungas hälsa (missbruk och fattiga familjer) Se den onödiga ohälsan Resurser finns i friska äldre ANDT arbetet (särskilt alkoholen) måste prioriteras. 23

24 Det idéburna arbetets betydelse för hälsan:
Av de som mår mycket bra deltar 59 % i ideellt arbete Av de som mår bra deltar 46 % i ideellt arbete. Av de som mår dåligt är det bara 26 % som deltar i ideellt arbete. Av de som mår dåligt är det 78 % som aldrig gjort en ideell insats. 24

25 Genom att skapa stödjande miljöer i samhället ökar förutsättningarna för den enskilde att välja hälsosamma levnadsvanor. 25

26 Vad vill göra för befolkningens hälsa?

27 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
27 27

28 DET FOLKHÄLSOPOLITISKA MÅLET FOLKHÄLSOMÅLET SKA UPPNÅS MED STÖD AV ELVA POLITISKA MÅLOMRÅDEN.
28 28

29 De 11 folkhälsomålen anknyter till hälsans bestämningsfaktorer
att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen – Kräver samverkan för att uppnå det folkhälsopolitiska målet

30 INVESTERA I HÄLSA Strategiskt och främjande folkhälsoarbete
Hälsofrämjande - syftar till att bevara och förbättra hälsan Förebyggande - och riktas mot kända risker för hälsan 30

31 STRATEGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Vad är hälsa? Vad bestämmer hälsa? Hur skapas hälsa? Var skapas hälsa? 31

32 Insatser på Individnivå Samhällsnivå
förbättra enskildas eller gruppers levnadsförhållanden Samhällsnivå skapa goda samhälleliga förutsättningar för människor att välja mer hälsosamma levnadsvanor

33 Dagens budgetsystem har svårt att klara kostnadspucklar
FHI Anita Linell 33

34 KOSTNAD FÖR OHÄLSA Minst 120 miljarder årligen
Räknat på skador, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, alkohol, tobak och narkotika Fokus på kostnader i hälso- och sjukvården samt produktionsbortfall Kostnader saknas för t. ex. arbetsmiljö, dopning, spel, smittosamma sjukdomar, flera miljöfaktorer mm FHI Anita Linell 34

35 Strategiskt arbete Kartläggning - Vi måste veta hur läget ser ut först! ANALYS – gemensamt med alla inblandade aktörer!! Nya siffror 2013 för HLV Tryck på ekonomin och att politiken ska efterfråga hur det går!

36 utmaningar för kommuner, landsting/regioner
Uthållighet och hållbarhet Fokus på ojämlikhet i hälsa, utanförskap Göra jämlikt = göra skillnad Hälsa och tillväxt Struktur individ Använd folkhälsodata Analysera! Räkna! Prioritera! Kompetens och resurser Kärnverksamheter Samverkan räcker inte, gemensamma mål Marianne Granath SKL 36

37 KOMMUNERNA ANSVAR ENLIGT LAG
Barnomsorg och förskola Biblioteksverksamhet Individ- och familjeomsorg Krisberedskap Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Skola Stadsplanering och byggande Vatten och avlopp Vård och omsorg av äldre och funktionshindrade Färdtjänst 37

38 KOMMUNERNA ARBETAR MED FÖLJANDE PÅ FRIVILLIG BASIS
Fritidsverksamhet Kultur Bostäder Energi och andra tekniska verksamheter Sysselsättnings- och näringslivsfrågor 38

39 Vad ska vi göra åt folkhälsan
Låt oss föra ett samtal om: Vad ska kommunen göra? Vem ska och vill hjälpa till? Vad ska du som politiker bidra med?

40 Så här tänker jag Livscykel eller arena perspektiv
Kommunalt folkhälsoarbete kräver prioriteringar, systematik och strategi som att främja eller förebygga: Livscykel eller arena perspektiv Individ- eller samhällsnivå Stödjande miljöer Bekämpa ojämlika förhållanden

41 Framtiden Sociala faktorer Miljöfaktorer Hälsa Kultur och fritid
- fysisk miljö - social miljö - psykisk miljö Sociala faktorer - arbetslöshet -boende - yrke och utbildning - enskildas ekonomi Framtiden Hälsa - kunskap om ohälsofaktorer -levnadsvanor och risker - tillgång till hälso- och sjukvård Kultur och fritid -föreningsliv och social gemenskap - deltagande i kulturarbete - personlig utveckling

42 Svensk Förening För Folkhälsoarbete www.folkhalsoarbete.se
VIKTIGA E-POSTADRESSER: Svensk Förening För Folkhälsoarbete

43 Olof von Dalin adelns folkbildare 1708-1763
Nöjd levnad Äta litet, dricka vatten, Roligt sällskap, sömn om natten, Käckt arbeta, lägligt bo, Stillhet någon stund på dagen; Det är lagen, För min hälsa och min ro

44 Fördjupningsmaterial för mina fem fokus

45 FOLKHÄLSAN BEHÖVER IDEELLA
Demokratin behöver röstbärare i organisationer som driver olika ideologiska och politiska frågor. Samhället behöver det ”kitt” som utgörs av idéburna organisationer. Den sociala hållbarheten är beroende av en stark idéburen sektor. Engagemanget gör det möjligt för många att förbli friska. 45

46 FAKTA OM IDEELLT ARBETE
Det ideella arbetet utförs till 90 % i organisationer 50 % av befolkningen gör en insats motsvarande 4 timmar i veckan 80 % deltar någon gång i livet (20 % gör det inte och mår dåligt) 25 % sitter i en styrelse 500 000 frivilliga årsarbeten om 1 800 timmar 145 000 anställda 200 000 föreningar och organisationer 46

47 Det ideella arbetes drivkrafter:
Oavlönat, ideellt arbete kan inte ersättas med pengar Mottagarnytta, att vara nyttig för andra Frivilligheten, man arbetar för att man själv vill Engagemanget, det ideella arbetet är personligt Gemenskap, är viktigt för man lämnar anonymiteten. 47

48 ALKOHOLPROBLEMET I FOLKHÄLSOSIFFROR MED SOCIALA PROBLEM OCH I AKUT BEHOV AV VÅRD ALKOHOLBEROENDE UTAN SOCIALA PROBLEM HAR RISKFYLLDA ALKOHOLVANOR (”RISKDRICKER”). UR FOLKHÄLSOSYNPUNKT ÄR DET DE ALKOHOLBEROENDE OCH DE SOM ”RISKDRICKER” SOM ÄR PROBLEMET! SOCIALSTYRELSEN SÄGER ATT ÄR ALKOHOLBEROENDE! 48

49 BARN OCH UNGDOM Missbruk och psykiska problem
400 000 barn växer upp i familjer där den ena eller båda föräldrarna dricker oroande mycket alkohol. Bedömningen är att 20 % av landets 2 miljoner barn har en mamma och eller en pappa med ett riskabelt bruk av alkohol, det vill säga, de behöver inte vara alkoholberoende med dricker så mycket och så ofta att det ställer till problem för dem själva eller för barnen. Några har också psykiskt sjuka föräldrar. . 49

50 Barn i fattiga familjer
I Sverige finns barnfattigdom. Forskare och politiker är överens om att det finns ca 220 000 barn som växer upp under ”fattigdomsstrecket”, d v s att de lever under omständigheter som är ekonomiskt ofördelaktigare än socialbidrag. Många barn har självfallet både att hantera missbruk och psykiska problem hos föräldrarna och familjens relativa fattigdom. Men det finns ingen självklar koppling. 50

51 ÄLDRES HÄLSA Vi bör ha fokus på äldres hälsa av två mycket tydliga skäl. Det finns både ekonomiska och hälsomässiga aspekter på detta. Det kan sammanfattas så här: Allt fler äldre är friska och pigga och mycket intresserade av sin hälsa. Stora möjligheter att åstadkomma en positiv utveckling både på äldres hälsa och på deras livskvalitet. Om vi inte gör något radikalt kommer samhället, och särskilt många kommuner, inte att klara sitt välfärdsåtagande på ett rimligt sätt. 51

52 Det finns ett gammalt talesätt: ”Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre”.
Kostnaden för hemtjänst i en ”normalkommun” är omkring 200 000 sek per år och person och för boende i vård och omsorgsboende kostar det ca 580 000 sek. Om vi har som ambition att minska de bedömda behoven av hemtjänst med en person och med en person i vård om omsorgsboende har vi 780 000 att satsa främjande och förebyggande! 52

53 DEN ONÖDIGA OHÄLSAN 53

54 Bristen på tillgänglig- het leder till en ute- stängningseffekt
DET SOM ÄR NÖDVÄNDIGT FÖR 10 %, UNDERLÄTTAR FÖR 40 % OCH ÄR BEKVÄMT FÖR 100 % Bristen på tillgänglig- het leder till en ute- stängningseffekt som kan bero på de olika svårigheter som personer med funktionsnedsättning har. Dessa fem svårigheter är: Höra Se Röra sig Bearbeta, tolka och förmedla information Tåla vissa ämnen 54