JiM NÄTVERKSTRÄFF 27 maj 2015 Lillemor

En presentation över ämnet: "JiM NÄTVERKSTRÄFF 27 maj 2015 Lillemor"— Presentationens avskrift:

1 JiM NÄTVERKSTRÄFF 27 maj 2015 Lillemor
Hej och välkomna! Presentation av oss som jobbar med JiM.

2 Program 09.45 - Resultatrapport från pilot-JiM, Lillemor Dahlgren,
Nationella sekretariatet för genusforskning Rast Normmedvetna och jämställda arrangemang, Helena Lundgren, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Länsstyrelserna, Sara Lhådö Könsneutralitet och könsmedvetenhet Lunch Dilemman om prioriteringar, aktiviteter och engagemang Samverkan Fikapaus Fler dilemman Tack för idag! Mikael Länsstyrelsen: Om hur ni kan ta hjälp av och samarbeta med Länsstyrelsen, och ta del av de nätverk och insatser de gör. De ska också berätta om sina egna erfarenheter av att jämställdhetsintegrera en sina organisationer, som ju också är statliga myndigheter. Fler dilemman efter fikat i eftermiddag handlar om: Intersektionalitet Riktade insatser Kompetensbrist Kvalitativ och kvantitativ jämställdhet Indikatorer

3 Resultatrapport Mikael
Pilotmyndigheterna har lämnat in sina resultatrapporter i mars. Sekretariatet har analyserat rapporterna och redovisat uppdraget till regeringskansliet. Lillemor Dahlgren kommer nu att presentera höjdpunkter och lärdomar från pilotmyndigheternas arbete. Vi tror att lärdomar från era rapporter kommer vara viktiga för att göra arbetet ännu bättre framöver. Lillemor

4 Välkomna till nätverksträff JiM, 27 maj 2015 i Göteborg
Lillemor Dahlgren, verksamhetsledare

5 Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet inom akademin och i samhället som helhet

6 Genusforskning Jämställdhet Kommunikation NIKK ESF JiM
Två kunskapsområden ger unik dubbelkompetens Vi arbetar med de två kunskapsområden genusforskning och jämställdhet. Kunskap från det ena området berikar och inspirerar det andra. Samtidigt finns det skillnader i perspektiv, förutsättningar och villkor. Genusforskningen är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som påverkas av inom- och utomakademiska beslut och som drivs och utvecklas genom forskarnas nyfikenhet och engagemang. Jämställdhet är ett politikområde som syftar till ett praktiskt förändringsarbete i olika samhällssektorer för att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen. För att möta de specifika behoven inom dessa båda områden är sekretariatet organiserat i två kärnområden – genusforskning och jämställdhet – med de tvärande funktionerna kommunikation och analys/utredning, i syfte att uppnå synergieffekter och överföra kunskap mellan och inom områdena. Sekretariatet är organiserat i två kärnområden – genusforskning och jämställdhet – med den tvärande funktionen kommunikation.

7 Resurser Genuslistan Databasen Gena Databasen Greda Databasen JÄMDA
samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhetsområdet – i ett nordiskt perspektiv och till en bred grupp av intressenter en e-postlista för utbyte av information om t ex arrangemang och publikationer. Listan kan även användas till att ställa frågor, med anknytning till genusforskning. Genuslistan Databasen Gena svenska doktorsavhandlingar inom kvinno-, mans- och genusforskning Databasen Greda genusforskare Databasen JÄMDA litteratur om både jämställdhetsintegrering och jämställdhet i bredare mening

8 AVHANDLINGAR OM JÄMSTÄLLDHET AKTUELLT: Nyheter Jämställdhet i media
VEM GÖR VAD? en databas som ger dig information om jämställdhetsarbete runt om i landet AVHANDLINGAR OM JÄMSTÄLLDHET AKTUELLT: Nyheter Jämställdhet i media Krönikor Lediga jobb Kalender Nyhetsbrev LAGAR OCH RÄTTIGHETER: Lagstiftning Konventioner POLITIK: Jämställdhetspolitik Myndigheters uppdrag Jämställdhet i partipolitik CEMR-deklarationen SÅHÄR GÖR DU: Praktiska exempel Verktygslåda Föredrag Filmer FAKTA: Jämställdhet Jämställdhetsintegrering Teori Ordlista Viktiga årtal Förutom JiM-sidorna!

9 Nationella sekretariatet för genusforskning
GÖTEBORGS UNIVERSITET

10 Vi som arbetar i JiM Boel Kristiansson Lillemor Dahlgren Mikael Almén
projektsamordnare Lillemor Dahlgren verksamhetsledare Mikael Almén projektsamordnare Magdalena Lindroth projektassistent Deepati Forsberg projektsamordnare från och med augusti Sebastian Källstrand projektassistent … och Klara Regnö utredare från och med mitten av augusti Karin Bengtsson projektsamordnare

11 Återrapportering av JiM 2013-2014
ORD ELLER MENING ATT PRATA OM!

12 Lärdomar från arbetet 2013-2014
Baserat på… 18 myndigheters rapporter Stödverksamhetens erfarenheter Utvärderingar

13 Myndigheternas rapporteringar
Analys och reflektion utav en stor del av sekretariatets medarbetare Kort tid (från sista mars till 18 maj) Kritisk blick – störning – dålig stämning: en del av sekretariatets roller i det här arbetet. Bidra till utveckling.

14 En samlad och övergripande analys
Varken lyfter eller hänger ut enskilda myndigheters arbete Fokuserar på gemensamma nämnare och generella slutsatser

15 Populärversion 2015 Påbörjad process med populärversion Inspiration
Konkreta råd och verktyg Presentation av myndigheternas insatser

16 Bäst med piloter som vill flyga
En unik satsning Bäst med piloter som vill flyga Upplägget unikt Stort engagemang (frivilligheten) Av internationellt intresse

17 Stödets placering I brist på annan, självklar, aktör Vinster:
Forskningen (störa, kritiskt granska, skapa dålig stämning) Bidra till förflyttning från åsikt/attityd till kunskapsfråga Bro mellan forskning och praktik, praktik och forskning

18 Förutsättningarna för JiM 2013-2014
Kort tidsperspektiv = mer fokus på vad som är görbart snarare än mest angeläget Kort startsträcka och begränsade resurser för stödet i uppstarten

19 Det direkta stödet till myndigheterna
Alla myndigheter har använt sig av stödet (olika omfattning) Utvärderingarna visar överlag att myndigheterna är nöjda med stödet Ser inget samband mellan tidigare (o)erfarenhet och hur mycket stödet använts Många myndigheter uppger att de önskar att de använt stödet mer än de faktiskt gjorde under planeringsåret Stora krav på stödet utifrån myndigheternas olika förutsättningar (sakområden, storlek, förkunskaper, etc.)

20 Förväntningar på stödet
Skräddarsytt stöd och sakkunskap Lösa perspektivträngseln Presentera färdiga lösningar (ibland) Direkt stöd inne på myndigheterna

21 Ledningsförankring På många sätt avgörande för utvecklingsarbetet
Stödet träffade 15 av de 18 ledningsgrupperna det första året Åtta ledningsgrupper genomförde rekommenderad heldag Närhet till ledningen avgörande – samordnare i ledningsgrupp eller regelbundna avstämningar Organiseringen och placeringen strategiskt viktig Ett tecken på sämre förankring i ledningen: Handlingsplan och rapportering är skrivna som förslag till den egna ledningen

22 Kompetenshöjande insatser
Svårt att ”träffa rätt” i både tid och innehåll Stort behov av kunskap Nödvändigt klargöra stödet respektive myndigheternas ansvar för hur den nya kunskapen omhändertas och omsätts i vardagen Utbildningarna hade behövs tidigare, men stödet var inte dimensionerat utifrån det behovet (och många myndigheter inte ”redo”)

23 Kompetenshöjande insatser
Väldigt få myndigheter har nyttjat alla erbjudna platser på utbildningarna (totalt 46 platser per myndighet under 2014)

24 Erfarenhetsutbyten Nätverksträffar mycket uppskattade
Gemensamt utbyte och lärande Särskilt uppskattat: träff med regeringskansliets myndighetshandläggare

25 Utvärderingar av stödverksamheten
Generellt goda omdömen: Bäst betyg på engagemang Sämst på väl avvägt 83 procent nöjda med utbildningarna i sin helhet Bäst betyg på delaktigheten: 96 procent 92 procent ansåg utbildarnas kompetens god

26 Tidigare erfarenhet Nuvarande och tidigare satsningar inom området både på gott och ont: Negativt: ställer till det (”sitter” redan i organisationen, organiseras parallellt) Positivt: kunskap finns internt Endast tre myndigheter skriver i rapporterna att de inte har arbetat med jämställdhetsintegrering tidigare Endast tre myndigheter har inte någon skrivning i instruktionen Det är inte samma tre myndigheter

27 De jämställdhetspolitiska målen
Stora svårigheter att förhålla sig till – behöver brytas ned (Hur kan stödet bidra mer?) Rapporteringarna saknar i stort problematiseringar och identifierad ojämställdhet ”Det har blivit bättre/ökat/minskat” (Än vad?) ”Vi har sett könsskillnader” (Vilka?)

28 Kartläggningar och analyser
Nödvändig grund för arbetet, men… Kan vi kartlägga bort ojämställdheten? Hur tar vi steget vidare från kartläggning/analys till faktiskt förändringsarbete?

29 En orättvis bild Myndigheternas rapporteringar ger inte alltid en rättvis bild av det stora förändringsarbete som vi vet pågår Hur kan stödverksamheten följa utvecklingen på bästa sätt? Vilken form av återkoppling önskar myndigheterna?

30 Stimulansmedel Som pilotmyndighet fanns möjlighet att få stimulansmedel för insatser under 2014 Flera myndigheter lyfter det som positivt att arbetet nu ska ske utifrån ram Tillfälliga särskilda medel förstärker ”projektbaserat” arbete Kan bli extra utmaning i övergången

31 Varningsklockor Personbundenhet
Attityd-/åsiktsfråga snarare än kunskaps- och styrningsfråga Organisationsförändringar som oförenliga med arbetet snarare än möjligheter för arbetet Organiseras som projekt/tillfälligt uppdrag

32 Möjligheter Glöm inte redan pågående eller tidigare arbete inom området Organisera inte parallellt/sidordnat Koppla nära ledningen och placera samordning strategiskt Använd stödet och tillgängliga resurser Kommunicera arbetet internt och externt Se till att ha kunskap och stöd även internt Lås inte planen bara vid vad som ter sig görbart idag – lämna utrymme för lärande utveckling och flexibilitet Problematisera! Koppa till uppdrag i instruktion, etc.

33 Frågor?

34 Tack!

35 Normmedvetna och jämställda arrangemang
Mikael Vid varje nätverksträff vill vi lyfta några av myndigheterna och synliggöra arbetet för varandra. Ni får gärna höra av er när ni har något att presentera, som ni vill dela med er av eller kanske få input på. Idag vill lyfta upp ett exempel från en av pilotmyndigheterna, MUCF, en myndighet som har utmärkt sig genom att vara i framkanten inom normkritik. Helena Lundgren ska berätta om arbetet med normmedvetna och jämställda arrangemang.

36 Länsstyrelserna Karin
En del av er myndigheter har ju regionala kontor. Och särskilt för er kan det vara värdefullt att använda Länsstyrelsen som den regionala resurser de kan vara. Och dessutom är Länsstyrelserna statliga myndigheter som har lång erfarenhet av att jämställdhetsintegrera sin egen verksamhet. Så precis som från pilotmyndigheterna i JiM finns hos dem många lärdomar att dra nytta av. Sara Lhådö- Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Hallands län Urszula Hansson Länsstyrelsen Norrbotten Malin Stenman Länsstyrelsen Västmanlands län Eva-Karin Wedin

37

38 Länsstyrelsens jämställdhetsuppdrag
Har regeringens uppdrag att bedriva, samordna och stödja det övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering på regional nivå Ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i länet Integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickor och pojkars villkor inom olika samhällsområden Genomgående presentera och analysera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund Vid Länsstyrelsen ska det finnas en särskild sakkunnig för frågor om jämställdhet Förordning med länsstyrelseinstruktion (2007:825) Lst har sedan 1994 haft regeringens uppdrag att bedriva, samordna och stödja det övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering på regional nivå. Vi är den enda institutionella myndighet som har uppdrag att jämställdhetsintegrera. Lst är bryggan mellan nationella, lokala och regionala satsningar. Vi har också i uppdrag att genomföra nationella mål samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. 2§ samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Lst ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarasområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Vi har en mängd nätverk inom en mängd område. På jämställdhetsområdet i Skåne har vi tex kommunnätverk för jsth strateger i kommuner, JiM, PoM, kuratorer. Punkt 2. Samma som Statistikförordningen §14 ”den officiella statistiken ska vara könsuppdelad” (såvida det inte finns särskilda skäl emot det. = färre än 5 personer med känslig information) Alla statistik vi producerar är officiell. Fick också i våra RB för 2013 att ta fram en strategi för arbetet med jämställdhetsintegrering internt och externt. Vilket alla gjort. Vissa samma, vissa separata. Skåne tagit fram en strat för skåne tillsammans med RS och KFS (och en för vårt interna arbete –som följer RK, mkt form. Innehållet kommer sen). Vi ger även stöd till regionala aktörer, EU-program. Arbetar för att få in genusperspektiv i olika frågor extern (och internt också )

39 Länsstyrelserna – en del av svensk jämställdhetspolitik
Strategi för jämställdhets-integrering i Regerings-kansliet Ett utvecklings-program för myndigheter Stöd till jämställdhets-integrering på regional nivå Insatser för att samla och sprida erfarenheter och kunskap om praktiskt arbete med jämställdhets-integrering Plattform för jämställdhetsintegrering- JiM Länsstyrelserna Jämställ.nu

40 Jämställdhetspolitikens genomslag
Kunskap Stöd till jämställdhetsintegrering Samordning Helhetssyn

41 Regeringens stöd till jämställdhetsintegrering på regional nivå
Myndigheter på regional nivå Stöd jämställdhetsintegrering, utbildningar, nätverk, erfarenhetsutbyte... Kommuner Stöd jämställdhetsintegrering, deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män, verksamhetsutveckling… Regionala aktörer Stöd jämställdhetsintegrering, RUS, EU-program, jämställd tillväxt…

42 Vad gör Länsstyrelserna?
Stöd jämställdhetsintegrering Kompetensutveckling Stöd till regionala aktörer Samordnar sakområdet genom nätverk Kunskapsunderlag Könsuppdelad statistik Läs mer om vårt uppdrag och jämställdhetsarbete på jämställdalän.se och jämställ.nu

43

44 Integrering på myndigheten

45 Könsneutralitet - könsmedvetenhet
Arena Utmaning Akademin Meritokrati Kultursektorn Kvalitet Rättsväsendet Objektivitet Skolväsendet Alla bemöts lika Mikael Resten av dagen kommer vi ägna åt att diskutera dilemman av olika slag. Vi vill börja med att reflektera kring ett av de dilemman som vi allra oftast stöter på när vi möter olika verksamheter. Det handlar om relationen mellan könsneutralitet och könsmedvetenhet. Det är två begrepp som kan vara intressanta att dröja lite vid. Det är könsneutralitet och könsmedvetenhet. För väldigt ofta möter vi föreställningen om att om man är könsneutral så är det något bra. Om man bara låter bli att låtsas om att kön spelar roll så blir det jämställt. Problemet är att det finns ingen empiri eller forskning som stödjer att om man inte pratar om ojämställdhet så försvinner den. Snarare tvärtom. Det är en god grogrund för ojämställdhet att låtsas som om den inte finns. Istället ska vi förhålla oss medvetet om att kön kan spela roll och göra det vi kan för att bekämpa den samhälleliga ojämställdheten. På olika samhälleliga arenor finns olika uttryck för idén om könsneutralitet. I akademin finns en idé om att det är meritokrati som råder, alltså att den mest meriterade är den som lyfts fram, får tjänster och forskningsanslag. I kultursektorn finns en idé om att den konst och kultur som beviljas anslag är den som håller högst kvalitet. I rättsväsendet finns en idé om objektivitet, alltså att saklighet och opartiskhet präglar vårt sättssystem. I skolväsendet finns en idé om att alla elever bemöts lika. Idealen om t.ex. meritokrati, kvalitet och objektivitet kan vara väldigt bra. Men idén om att vi redan är där, att vi redan lever i ett idealsamhälle är skadliga för de gör att vi inte ser systemens brister. Det blockerar förbättringssträvanden, för varför skulle vi förbättras när vi redan är fullkomliga? Om vi utgår från att vi redan lever idealet riskerar vi att betrakta jämställdhetssträvan som störande, som icke-objektivt, partiskt, som politisk klåfingrighet, och som skilt från eller i värsta fall en motpol till våra viktiga ideal. När vi granskar våra verksamheter ser vi ofta att i själva verket är våra verksamheter sällan så objektiva/sakliga som vi kanske uppfattar dem. Det finns nämligen ofta utrymme för tolkning och bedömning. Låt oss titta på var och en av dessa arenor och hur det bakom idén om att vi redan lever idealen döljer sig jämställdhetsproblem. Och hur idealen i sig själva ibland kan vara problematiska. I akademin finns en föreställning om att meriter styr vilka som gör karriär. I själva verket ser vi att kvinnor har bättre meriter, men är professorer i lägre utsträckning än män. I kultursektorn finns en föreställning om att den konst som håller högst kvalitet beviljas stöd. I praktiken har man sett att det finns biases till mäns fördel. I rättsväsendet finns också en föreställning om att domstolsväsendet är objektivt, i praktiken har vi sett att föreställningar om kön påverkat domutfall. I sexualbrottsdomar har man t.ex. vägt in kvinnors klädsel, grad av berusning eller sexualliv fastän det inte ska spela någon som helst roll. I skolans fall är ju idealet om att alla ska bemötas lika i sig problematiskt. Till att börja med är det felaktigt, eftersom kartläggningar visar att man inte bemöter flickor och pojkar lika, utan utifrån föreställningar om att flickor ska vara duktiga och ambitiösa och pojkar ska vara stökiga och lågpresterande. På så sätt riskerar man att åstadkomma självuppfyllande profetior. Förutom att man faktiskt inte bemöter lika så är det fel att göra det. Detta eftersom elever kan ha väldigt olika förutsättningar och att vi ibland behöver göra olika för att det ska bli lika. Eftersom vi lever i ett orättvist och ojämställt samhälle kan vi behöva kompensera för detta. Istället borde idealet vara likvärdighet. Alltså lika bra. Men kanske inte samma. Slutsats: Idén om att vi lever idealen hindrar oss från att nå dem. Idealen är däremot bra att eftersträva (ur ett jämställdhetsperspektiv) och jämställdhet kan stärka dessa ideal.

46 Lunch Mikael

47 Dilemman Karin Ny bordsplacering. Har alla hittat sin plats?
Ni ska nu få chans att diskutera de dilemman som ni har skickat in inför dagens träff. Det har varit intressant att läsa de funderingar ni har skickat in. Det finns stora likheter i vad ni brottas med, samtidigt som en del av er redan hunnit jobba med precis de här frågorna ett tag nu. Vi tror därför att ett erfarenhetsutbyte kring dessa ämnen kan ge mycket. Vi kommer inte att utgå från var och ens dilemma, men har slagit ihop dem i teman så att de allra flesta är med på något sätt. Det kommer också finnas möjlighet till öppna hörn om ni känner att något blivit missat, eller om det är något nytt dilemma som dyker upp under dagen. Vi börjar med tre dilemman som är vanligt återkommande och som rör er alla på ena eller andra sättet. Ni ska få 15 minuter på er för vardera av dessa tre dilemman och försöka hitta lösningar. Kanske har några av er redan hittat strategier för att hantera dilemmat, då kan fler få ta del av det.

48 Dilemma: Framtida aktiviteter
Svårt att planera in aktiviteter för 2017 och 2018 eftersom vi ska börja med en kartläggning. Hur tar vi hand om alternativt aviserar osäkerheten i handlingsplanen? Vi kan bara specificera kartläggningsaktiviteterna. Inte utvecklingsaktiviteterna, eftersom vi inte vet vad kartläggningarna kommer att visa. Det blir tämligen hypotetiskt, men så måste det väl vara. Mikael Läs högt och ge dem 15 min att diskutera. 5 min delning i storgrupp. Vårt bidrag till lösning av dilemmat: Mail till Lina: Kommer uppföljning och utvärdering vara grund för revidering av mål och aktiviteter? Jag tänker att det är viktigt att myndigheterna förstår att om de använder utvärderingar/uppföljning för lärande så kommer de sannolikt se att mål behöver revideras, aktiviteter kan komma att behöva bytas ut. Det är ju bra om mål/aktiviteter blir bättre under arbetets gång och planen i den bemärkelsen blir ett levande dokument. Samtidigt problematiskt – eftersom det är den plan som fastslås i nästa regleringsbrev som ligger. Naturligtvis med möjlighet att diskutera ev. förändringar med sin myndighetshandläggare. Hur tänker du kring detta? Min andra fråga handlar om mål- och aktivitetsplanen och är lite relaterad till den första. I takt med arbetets gång kommer myndigheterna ju få fördjupad förståelse av vad det är de håller på med. För de nya myndigheterna kommer det första året sannolikt handla mycket om att kartlägga och analysera verksamheten/bygga infrastruktur för det kommande jämställdhetsarbetet. Egentligen är det ju först därefter, dvs. där JiM1:orna är nu, då de kan sätta lite mer kvalificerade effektmål. Vad gäller aktiviteter är det ju så, tänker jag, att det är lätt att sätta aktiviteter för år 1, svårare för år 2 osv. Detta eftersom man identifierar aktiviteter med hjälp av de kartläggningar och analyser som man gjort. Hur levande tänker du att handlingsplanerna kan vara? Får vi helt enkelt acceptera att aktiviteter blir vagare längre fram och effektmål mindre bra för de nya myndigheterna, eller ska vi uppmana till löpande lärande och att de i dialog med sina myndighetshandläggare gör handlingsplanerna till levande dokument? Det kan hända mycket i jämställdhetspolitiken under de här åren. Det behöver finnas en öppenhet för det.

49 Dilemma: Prioriteringar
Vi måste prioritera och hitta vilka åtgärder som är mest relevanta och kan få störst genomslag. Relationen mellan ambitionsnivå och resurser. Var ska vi börja när vi arbetar med jämställdhetsintegrering? Vi är en liten myndighet vilket gör att vi måste prioritera och göra sådant där vi får maximal påverkan. Vi har flera olika avnämare med olika perspektiv och behov. Arbetsgivare, studenter, utbildningssamordnare. Vilken målgrupp ska vi prioritera? Vi har identifierat flera områden som vi skulle vilja arbeta med och behöver välja ut något eller några som vi börjar med. Vad har andra myndigheter tagit hänsyn till när de gjort sin avgränsning? Karin Läs högt och ge dem 15 min att diskutera. 5 min delning i storgrupp. Möjliga prioriteringsgrunder: Vad tror vi ger störst utfall för vår målgrupp. På lång sikt och på kort sikt. Pågående aktuella processer just nu. Tex. upphandlar ni ett nytt stödsystem för verksamhetsplanering, då är det bra att jämställdhetsintegrera verksamhetsplaneringen. Med vilken del av verksamheten kan myndigheten bidra mest till de jämställdhetspolitiska målen? I vilken del av verksamheten har ni identifierat jämställdhetsproblem? Ta hänsyn till vad verksamheten orkar med just nu. Medborgarnära resultat är viktiga för att motivera medarbetare, och utåt i samhället. Men samtidigt svåra att sprida och permanenta i organisationen. Det kan ge snabba men begränsade resultat.

50 Gradering Lätt 4 3 2 1 Svår Liten effekt Stor effekt Karin
Till denna enkla metod kan man bygga på en gradering. Har man t.ex. ett antal aktiviteter så kan man gradera dem på en graf med axlarna: lätt – svårt och låg effekt – hög effekt. Naturligtvis är det bra att göra det som är lätt och har stor effekt. En del som är svårt men har stor effekt kan ju också vara bra att göra. Svår Liten effekt Stor effekt

51 Dilemma: Engagemang Hur får vi gehör i organisationen för uppdraget?
Hur skapar vi en förståelse för att jämställdhetsintegrering berör vår verksamhet och kan innebära förändringar i vårt arbetssätt. Alla tycker det är bra men berör det mig? Vi ser bara koppling till ett av de jämställdhetspolitiska målen, hur motiverar vi organisationen att jobba med alla när de andra känns så ”off”? Hur får vi med alla på tåget? Tips och råd mottages tacksamt på hur vi kan få folk att ”bry sig” när det finns så oändligt många andra möten att gå på och andra arbetsuppgifter osv. Vi ser det som en utmaning att konkretisera och inte bara prata om sånt som alla tycker låter bra men inga vet hur de ska omsätta i praktiken. Mikael Läs högt och ge dem 15 min att diskutera. 5 min delning i storgrupp. Vårt bidrag till lösning av dilemmat: Hur får ni gehör för andra uppdrag? En fälla kan vara att tänka att jämställdhetsarbete ska bäras av personligt engagemang. Jämställdhetsintegrering innebär att det ska bäras av organisationen. Kultur, attityder, att känna sig motiverad. Kan åstadkommas genom kunskap, känsla av sammanhang, känsla av att det man gör blir synliggjort. Skapa ett förbättringstryck genom att visa på glappet mellan önskat läge och var vi är. Struktur, framgår i arbetsordning, regleringsbrev, styrdokument, tjänstebeskrivningar, medarbetarintroduktioner. Hur ramar vi in jämställdhet, hur presenterar vi det? Att presentera det både som mål och medel. Det är svårt att omsätta i praktiken? Säg nej till inspirationsutbildningar! Ha processinriktade utbildningar istället, med görande. Tex. få chans att testa arbetssätt och utvärdera det vid nästa träff. Måste alla vara med på tåget? Vilka är det som vi behöver ha med på tåget och hur ska vi säkerställa att de är det? Chefen måste signalera att det här är ett viktigt och prioriterat område.

52 Nätverk = det totala mönstret av relationer inom en grupp av organisationer som agerar i syfte att nå gemensamma mål (Nationalencyklopedin) Karin I år kommer nätverket träffas fyra gånger. Två gånger gemensamt och två gånger uppdelat i ettor och tvåor. Men framöver kommer nätverken antagligen se ut på andra sätt och delas in lite mer efter verksamhetsfält. Målet är att göra samverkan så givande som möjligt, och själva träffarna eller samverkan kommer att se ut kan vara lite olika på vad samarbetet handlar om. Utifrån era önskemål från årets första nätverksträff har vi nu klurat på förslag till samverkan. Dels grupper utifrån vilka arenor ni verkar inom. Dels grupper utifrån temaområden såsom bemötande, tillsyn och hbtg.

53 Nätverksgrupper Arbetsmarknad / Tillväxt Kultur Servicekontor
Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket* Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Tillväxtverket* Myndigheten för yrkeshögskolan Kultur Statens konstråd Statens kulturråd Konstnärsnämnden* Riksutställningar Musikverket* Boverket Sametinget Hälsa / Sjukvård Socialstyrelsen Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Livsmedelsverket* Inspektionen för vård och omsorg Internationella insatser/ 1325 Folke Bernadotteakademin SIDA Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarsmakten* Kriminalvården Servicekontor Skatteverket* Försäkringskassan* Migrationsverket Pensionsmyndigheten* Rättsväsende Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Diskrimineringsombudsmannen Statens institutionsstyrelse* Sveriges domstolar Åklagarmyndigheten Forskning CSN* Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Verket för innovationssystem (VINNOVA) Vetenskapsrådet* Barn och utbildning Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor* Statens skolinspektion Statens skolverk* Karin Vi testar just nu här idag. Utifrån era önskemål är det här är ett av många sätt som ni kan delas upp. Hur känns det? MUCF är idag ensamma från Barn och utbildningsgruppen och sitter med grupp X.

54 Temaområden för samverkan
Bidragsgivning Tillsyn Bemötande Kommunikation Hbtq Mäns våld mot kvinnor Maskulinitet Analys Mikael Bidragsgivning – berätta om den processen. Här kommer vi ha ett uppföljande möte där Jim-tvåor som handlägger bidrag också kan delta. Tillsyn – workshop liknande den om bidragsgivning. Vi vet redan idag att många av er som jobbar med tillsyn vill ha erfarenhetsutbyte och ökad kunskap om hur vi kan säkra en jämställd tillsyn. Bemötande – utbildning/erfarenhetsutbyte i vår Kommunikation – utbildning 8 sep. Berätta något om upplägget. Det finns redan nu ett webbaserat nätverk för kommunikatörer. HBTQ – 5 hbtq-strategiska myndigheter träffas 2 halvdagar Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen Statens kulturråd Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Diskrimineringsombudsmannen -Kvalitetssäkrar strategin jämställdhetsintegrering ur ett hbtq-perspektiv -Sprider kunskap till övriga JiM-myndigheter. Mäns våld mot kvinnor – nätverk. Vi har en person som har jobbat leda en kunskapsutvecklingsprocess där myndigheterna kommer att involveras. Särskilt ni myndigheter som jobbar med frågan. Maskulinitet Analys Alla dessa är på ert initiativ. Ta gärna kontakt med oss när ni ser ett behov av samverkan eller kunskap av något slag. Ju mer konkreta ni är i era frågor desto lättare för oss är det att ge er det ni vill ha.

55 Fler dilemman Kvalitativ eller kvantitativ jämställdhet?
Riktade insatser Öppna bord Indikatorer Brist på jämställdhetskompetens Karin Indikatorer Vad är bra indikatorer? Svårt att skapa målformuleringar. Hur kan vi egentligen påverka? Det är inte helt tydligt hur vår verksamhet kopplar mot de jämställdhetspolitiska målen – ett dilemma är därmed att formulera verksamhetsmål som direkt svarar mot dessa. Vårt arbete har en mycket indirekt påverkan. Detta gör det svårt att veta hur vi ska mäta/sätta upp mål för vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Hur märks det att ett område blivit jämställdhetsintegrerat ”färdigt” och vi kan gå vidare med nästa? Intersektionalitet Vi vill passa på att lyfta in andra perspektiv såsom ålder, sexualitet mm. Men samtidigt inte tappa kön. Hur hanterar vi en tredje könskategori i enkätsvar? Vi har flera olika uppdrag på jämställdhets- och mångfaldsområdet. Hur får vi ihop detta. Hur ska vi separera/samordna arbetet med jämställdhetsintegrering och arbetet med mångfaldsfrågor. Brist på jämställdhetskompetens Bristfällig kunskap i organisationen. Riktade insatser Kan vi ge riktat stöd till kvinnor? Hur synliggör och engagerar vi kvinnor? Hur kan vi både synliggöra kvinnor (som är underrepresenterade) och åstadkomma en ”naturlig” likabehandling som är inbyggd i systemet. Kanske behöver vi fokusera på det förstnämnda till att börja med men när ska det övergå till det andra? Kvalitativ eller kvantitativ jämställdhet? Vi har som mål en jämn könsfördelning av bidragen men har börjat ifrågasätta denna målbild i och med arbetet med jämställdhetsintegrering. Hur gör vi jämställdhetsarbetet djupare och tar hänsyn till mer kvalitativa aspekter. Ni får 20 minuter på er (eller fram till 15.30) Då ska ni ha utsett en i gruppen som på max 30 sekunder kan presentera era förslag på sätt att hantera dilemmat ni valt att diskutera. Varje grupp får presentera lösningar. Intersektionalitet

56 Viktiga datum 2015 1 sep Workshop om styrdokument JiM 2
2 sep Träff med myndighetshandläggare JiM 2 3 sep Träff med myndighetshandläggare JiM 1 8 sep Jämställd kommunikation alla 1 okt Handlingsplan klar JiM 1 2 nov Handlingsplan klar JiM 2 26 nov Nätverksträff alla Mikael Påminn särskilt om att vi behöver ha underlag senast två veckor innan deadline för att hinna ge feedback.

57 www.jamstall.nu/jim Lösenord: integrering Mikael
Här finns metoder, teori, begreppsförklaringar, kalender, nyheter mm. Även specifika sidor för er som jobbar i JiM-satsningen. Lösenord: integrering

58 Tack för idag! Mikael Almén
Nationella sekretariatet för genusforskning Telefon: Mail: Karin Bengtsson Telefon: Mail: Karin Ni är varmt välkomna att kontakta Karin eller Mikael och använda oss som bollplank framöver.