Kan Sverige samverka för att bli världsbäst i digital förvaltning?

En presentation över ämnet: "Kan Sverige samverka för att bli världsbäst i digital förvaltning?"— Presentationens avskrift:

1 Kan Sverige samverka för att bli världsbäst i digital förvaltning?
Göran Goldkuhl & Anders Persson Forskningsgruppen VITS ( Inst f ekonomisk & industriell utveckling Linköpings universitet

2 Svensk e-förvaltning i världsklass?
”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”

3 Hur bra är vi? Hur bra kan vi bli? Hur gör vi i så fall?
Agenda Glimtar från forskningsprojektet RESONANS Glimtar från några benchmarking-undersökningar Vad är VM i digital förvaltning för slags tävling? Vad gör vi för att bli bättre?

4 Glimtar från ett forskningsprojekt om offentliggemensamma digitala resurser
RESONANS ”Former för utveckling och förvaltning av offentliggemensamma digitala resurser” Forskningsprojekt i samverkan mellan Linköpings Universitet E-delegationen SKL Uppsala universitet Finansierats av VINNOVA Kartläggning av offentliggemensamma insatser Jämförande fallstudier av 8 viktiga digitala resurser

5 Digital resurs Webbplats Komponent på webbplats (t.ex e-tjänst)
Verksamhetssystem Digital meddelandetjänst …. Något digitalt (mjukvara, information) som är meningsfullt att tala om i något avseende som en samlad resurs eller en samling av resurser och som kräver särskild styrning (vad gäller utveckling, drift & förvaltning)

6 Offentliggemensamma digitala resurser
Digitala resurser som i någon mening kan ses som en gemensam angelägenhet för flera offentliga förvaltningar Flera förvaltningar berörs av drift/användning av den digitala resursen Informationsleverantörer och/eller informationskonsumenter Flera förvaltningar har intresse i styrning av utveckling & förvaltning av den digitala resursen I flera fall handlar det om att överskrida sektorsgränser mellan det statliga, regionala och kommunala Gemensam digital angelägenhet

7 Digitala resurser i samverkan?

8 Tillvägagångssätt i RESONANS
Kartläggningsstudie Vilka samverkansprojekt är på G Inventering + mönster Diagnosstudie 8 fallstudier av offentliggemensamma digitala resurser Studera samstyrning & samanvändning utifrån 7 samverkansdimensioner Jämförande tväranalys (slutrapport) Vägledningsstudie Vad lära från framgång och misslyckande Slutsatser av vägledande karaktär Förslag till guide för samstyrning Stegvis kunskaps- utveckling

9 Åtta fallstudier av digitala resurser
Ladok Ekonomiskt bistånd E-recept Gemensam gymnasieantagning Mina meddelanden Kommunala e-tjänsteplattformar verksamt.se 1177 Vårdguiden

10 Hur har vi gått tillväga i RESONANS?
Undersökningsdimensioner Interoperabilitet Juridisk Organisatorisk Semantisk Teknisk Normativ Regulativ Performativ Relationell Semantisk Interaktiv Arkitektonisk

11 Benchmark – välsignelse eller förbannelse?
Vilket värde kan benchmarks ha? Hög abstraktionsnivå - huvudvärdet finns på policynivå Sätter fokus på potentiellt viktiga utvecklingsområden Kan väcka sjukdomsinsikt och skapa politiskt tryck för frågorna Indikerar vilka man kan inspireras av och i vilka frågor Hur kan benchmarks användas? Benchmarks kan i regel bara utgöra ett analysstöd på aggregerad nivå Undersökningarna måste analyseras för att identifiera utvecklingsfrågor Vilka problem kan vi se med dessa benchmarks? Bygger de på rätt grundvärden om bra e-förvaltning? Förenklad teknocentrisk och utbudsfokuserad världsbild Relativa modeller där olika länder jämförs mot varandra Konstant förändring av modell gör tidsserier svåranalyserade Ibland kraftigt pendlingar för resultat över tiden Variation mellan rapporter för likartat definierade indikatorer Ibland svaga underlag och mycket svag transparens

12 Sju livshändelser med Sveriges placering inom EU
Förlora och hitta arbete: 24 (33) Starta företag: 10 (33) Driva företag: 14 (33) Starta ett rättsligt förfarande: 15 (33) Äga och köra bil: 3 (33) Studera: 15 (33) Flytta: 2 (33)

13 Sveriges utveckling över tiden enligt WEF
WEF - NRI PLACERING WEF - OSI ÅR

14 Sveriges utveckling över tiden i enligt FN
FN - EGDI PLACERING FN - OSI ÅR

15 Sveriges historiska utveckling - två gap att analysera
GEMENSAM STAGNATION Behov av strategisk och taktisk ledning i form av: Gemensamma digitala möten Gemensamma processer Gemensam grunddata Gemensam mjuk infrastruktur Gemensam finansiering Lagstiftningsutveckling Hämmas av självständigheten! ENTREPRENÖRIELL UTVECKLING Självständiga myndigheter med: Målformuleringsmandat Utvecklingsmandat Ekonomiskt mandat Juridiskt mandat Drar fördel av självständigheten! UPPSTICKARE PLACERING SE i EU ÅR

16 INFORMATION & INFRASTRUKTUR
Identifierade utvecklingsområden LEDNING OCH STYRNING SAMMANHÅLLET DIGITALT MÖTE TJÄNSTEUTBUD LOKAL NIVÅ INFORMATION & INFRASTRUKTUR ÖPPENHET OCH TRANSPARENS E-DELTAGANDE DEMOKRATI och EKONOMIVÄRDEN I båda fallen både intern och extern EFFEKTIVITET & PRODUKTIVITET

17 Vi är bra på digitala stuprör
sämre på digital samverkan Livshändelse - livssituation

18 Världsbäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter?
VM i digital förvaltning är inte EN tävling i teknik utan en SJUKAMP Målstyrning av digitala resurser Funktionell lagstiftning för digitala resurser Aktörsrelationer, rollfördelning och samverkan avseende digitala resurser Design av verksamhetsprocesser och digital funktionalitet Språklig begriplighet och precision i digitala informationsresurser Organisering och design av digitala möten Arkitektonisk design av digitala landskap

19 Digitala resurser är inte bara inramade av olika verksamhetsförutsättningar utan också bärare av dessa Mål & värden Regelverk Aktörsrelationer Verksamhetsprocesser Språkbruk Digitala resurser kan aldrig bli bättre än sina externa förutsättningar

20 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen?
Målstyrning av digitala resurser

21 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen?
Funktionell lagstiftning för digitala resurser

22 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen?
Aktörsrelationer, rollfördelning och samverkan

23 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen?
Verksamhetsprocesser och digital funktionalitet

24 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen?
Språklig begriplighet och precision

25 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen?
Digitala möten

26 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen?
Digitala landskap

27 Styrning för ökad kvalitet
Styrdimension Kvalitetsdimension hos digital resurs Normativ Normativ följsamhet Regulativ Regulativ följsamhet Relationell Aktörstydlighet, behörighetssäkerhet Performativ Funktionalitet Semantisk Informationskvalitet Interaktiv Användbarhet Arkitektonisk Interoperabilitet

28 Läs om resultat från RESONANS
Slutrapport med jämförande tväranalys och slutsatser (publicerad): Goldkuhl G, Eriksson O, Persson A, Röstlinger A (2014) Offentliggemensamma digitala resurser: Utmaningar i samstyrning och samanvändning inom svensk e-förvaltning (RESONANS slutrapport) Åtta fallstudierapporter som beskriver varje digital resurs mer ingående (3 publicerade; övriga under utarbetande) En kartläggningsrapport (under utarbetande) En vetenskaplig artikel (presenterad/publicerad) En guideskrift (preliminär version) Publicering på

29 Svensk e-förvaltning mot världsklass?
Självklart mål? Bör vi istället sikta på hög kvalitet i enlighet med våra egna samhälleliga mål? Tänk om internationella indikatorer leder oss bort från det vi vill åstadkomma? Ska vi tänka sjukampen istället för internationella organs ”fyrkantiga” indikatorer? Vad kan man lära sig från internationella benchmarks? Digital samverkan? Hur bli bättre på det? Hur vill vi utvärdera detta?