Återhämtning från psykisk ohälsa med hjälp av livsstilsförändring

En presentation över ämnet: "Återhämtning från psykisk ohälsa med hjälp av livsstilsförändring"— Presentationens avskrift:

1 Återhämtning från psykisk ohälsa med hjälp av livsstilsförändring
Vänersborg 16/4-15

2 Brukarundersökning Behoven och önskemålen hos gruppen är ungefär detsamma som hos befolkningen i övrigt, dvs, ett jobb, hyfsad ekonomi, bra relationer, fritidssysselsättning och en god hälsa. Levnadsförhållandena är generellt sämre än hos befolkningen i övrigt. Inkomsterna är lägre liksom kontantmarginalerna och man har svårare att klara nödvändiga utgifter.   Av alla grupper med funktionsnedsättning utgör personer med psykiska funktionsnedsättningar den grupp som har lägst sysselsättningsgrad och bland unga med aktivitetsersättning, en majoritet. Den somatiska hälsan är nedsatt och gruppen får inte alltid sina behov tillgodosedda på det området.

3 Kultur & Hälsa Klara Livet Pengar- projektet Livsstils- coachning

4 Pengar, vänner och psykiska problem
Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa - en insatsstudie i ”Supported Socialization”

5 Återhämtning - Att vara sig själv
”Jag minns när jag går på stan och känner att: ’Nu är jag mig själv. Jag är tillbaka!’ Det var kul, även om jag har haft problem sedan dess också, men det har alla.”

6 Psykiatrins depression
A complete return to premorbid functioning is unusual – so rare, in fact, that some clinicians would question the diagnosis. Emil Kraepelin

7 Psykiatrins depression
… schizophrenia tends to be chronic… Complete remission (i.e., a complete return to full premorbid functioning) is probably not common in this disorder. DSM IV, s 282

8 Återhämtning Bygger på brukarerfarenheter och praktik. Inte professionellas metoder Ett vardagligt ord En gemensam erfarenhet

9 Återhämtning En individuell process En social process Ett tillstånd
Aldrig åter; utan framåt

10 Återhämtning En majoritet av de personer som får diagnosen schizofreni återhämtar sig

11 Återhämtning från allvarliga psykiska problem
Antal patienter % helt återhämtade % socialt återhämtade % bättrade Bleuler 1972 208 23 43 66 Harding et al 1986 269 34 68 Huber et al 1975 502 26 31 57 Tsuang et al 1972 186 20 46 Ciompi & Muller 1976 289 29 24 53

12 Återhämtning Människor med diagnosen schizofreni har alltid återhämtat sig, och i lika utsträckning

13 Återhämtning från allvarliga psykiska problem
Årtal Total återhämtning Social återhämtning Sammanlagd förbättring 1901 – 1920 20 40 60 1921 – 1940 12 29 41 1941 – 1955 23 44 67 1956 – 1985 22 45

14 Återhämtning Kulturella faktorer spelar en betydande roll för sannolikheten att återhämta sig från diagnosen schizofreni

15 Återhämtning - statistik
Flera WHO studier pekar på att sannolikheten för återhämtning från diagnosen schizofreni är högre i sk U-länder jämfört med I-länder

16 Återhämtning - statistik
Slutsats Det verkar inte finnas något statistiskt samband mellan behandlingsinsatser och återhämtning från allvarliga psykiska störningar Och ändå så återhämtar sig människor…

17 Materiella förhållande
Återhämtning Ett sammanträffande Materiella förhållande Individen Andra Mening/förklaring

18 Bakgrund till studien - ekonomin
1992 konstaterade Psykiatriutredningen att personer med allvarliga psykiska problem hade sämre ekonomiska villkor än både befolkningen i övrigt och än andra personer med andra typer av funktionsnedsättning

19 Bakgrund till studien - ekonomin
Socialstyrelsen (2006) Lägesrapporter Handikappomsorg. Personer med betydande psykiska funktionshinder har fortfarande inte bara klart sämre ekonomiskt utgångsläge, inkomsten har dessutom i princip stått stilla under en tioårsperiod. Eftersom den övriga befolkningens inkomst har ökat innebär det att den ovan nämnda gruppens ekonomiska resurser faktiskt försämrats. Vilka effekter får detta för den enskilde?

20 Bakgrund till studien - ekonomin
Socialstyrelsen (2008) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2008. … 5 procent av befolkningen har uppgett att de erhåller ekonomiskt bistånd. Motsvarande siffra för personer som uppgivit rörelsehinder är drygt 9 procent, medan bland dem som uppgivit psykisk funktionsnedsättning får hela 23 procent ekonomiskt bistånd. Det är vanligast att personer med psykisk funktionsnedsättning tar emot ekonomiskt stöd på detta vis [av närstående, anhöriga eller någon släkting].

21 Bakgrund till studien - Ensamheten
Människor med allvarliga psykiska problem beskrivs i den psykiatriska litteraturen som att de har mindre sociala nätverk än andra. Deras sociala nätverk är också annorlunda. Familjemedlemmar spelar en större roll. Alltfler är personal från psykiatrin och socialtjänsten. De lyfter ofta fram sin dåliga ekonomin och ensamhet som sina främsta problem

22 Bakgrund till studien – Psykiatrins synsätt
Dålig ekonomi – en följd av ”sjukdomen” Dålig realitetsförankring, initiativlöshet, apati Ensamhet – ett symptom på ”sjukdomen” Ett ointresse för och en oförmåga att etablera sociala relationer

23 Vägen ut? ”Att kompensera för den låga inkomsten är möjligt till en viss gräns, men för att den ekonomiska situationen verkligen ska förbättras krävs att en högre andel kommer ut på arbetsmarknaden.” (SoS 2010)

24 Arbetsmarknaden – en realistisk utväg?
Många spännande satsningar Men Ökade krav på arbetsmarknaden på arbetskraften. Mellan 85 och 95 % av personer med en schizofrenidiagnos är arbetslösa i olika länder i världen.

25 Arbetsmarknaden – en realistisk utväg?
De som arbetar, jobbar ofta deltid på lågt betalda arbetsuppgifter. Får ingen förbättring av sin ekonomiska situation. Ibland en försämring! Förblir beroende av stöd och bidrag.

26

27 Projektet är en samverkan mellan…
Karlskrona kommun Ronneby kommun Landstingspsykiatrin i Blekinge Brukarrörelsen Stockholms universitet Linnéuniversitet

28 Förlagan…är en amerikansk studie
Syftet med den svenska studien är… …att undersöka följderna av en förbättrad privatekonomi för människor med allvarliga psykiska störningar/ funktionsnedsättningar vad gäller deras sociala liv samt för deras symptom och funktionsnivå

29 Kvasiexperimentell design
Samtliga personer som har insatser från socialpsykiatrin i Karlskrona och Ronneby kommun har erbjudits att delta i studien  Insatsgruppen - Karlskrona kommun (100 personer) har fått ett aktivitetsbidrag på 500 SEK i månaden att disponera fritt för sociala aktiviteter under en period på nio månader (insatsen är genomförd)  Jämförelsegruppen - Ronneby kommun (36 personer) Har ej fått aktivitetsbidrag utan har fungerat som jämförelsegrupp

30 Skattningar Samtliga medverkande i båda kommunerna har skattats (egen skattning och professionell skattning) innan studiens start mot slutet av insatsperioden 6 månader efter insatsperiodens slut (ej ännu sammanställt) 

31 Skattningar Skattningarna genomförs i samverkan med den psykiatriska vårdorganisationen och mäter symptom funktionsnivå livskvalitet socialt nätverk självbild

32 Slutenvårdskonsumtion
Konsumtion av slutenvård har har kartlagts Nio månader innan insatsen Under Efter insatsen (nio månader) Nio månader efter insatsen

33 Intervjuer I insatsgruppen Karlskrona kommun har ett strategiskt urval på 16 personer intervjuats vid tre tillfällen i samband med skattningstillfällena. Innan, i slutet efter sex/sju månader och 6 månader efter insatsens slut. Intervjuerna fokuserar på pengarnas roll för personernas sociala och psykologiska liv samt hur de brukat sitt aktivitetsbidrag och med vilka följder och erfarenheter för dem

34 Anhörigintervjuer Intervjuer har genomförts med 16 anhöriga till de personer som fått insatsen för att studera de anhörigas ekonomiska börda samt deras bild av effekterna av insatsen. Under bearbetning.

35 Intervjuerna

36 En berättelse Jag försöker anpassa mig så gott det går... Vad gör man när man inte har pengar? Man kan ju inte bara sitta och titta på en tapet, utan man får gå ut och gå. Det är ju min räddning.

37 En berättelse Nej, visst, ja, det går ju inte, jag kan inte ta mig till den personen. Varför ska jag ringa och få reda på att de ska göra något roligt, som vi gjorde förut. ”Jaha, vad kul ni ska ha då…”, men jag kan ju inte följa med, för jag har inte de pengarna...

38 En berättelse Och då blir det: Varför gick jag ut överhuvudtaget? Det kanske hade varit bättre om jag suttit hemma och... Så det blir... det är dubbelt det där… Nu har jag få, men goda vänner. Och dom vet ju om min situation... så ska vi åka någonstans så kommer de ju och hämtar mig.

39 Kunskap? Socialstyrelsen (2010) beskriver exempelvis personer med en psykosproblematik: De är ”försjunka i sig själva” De ”lever i sin egen värld, ter sig inaktiva med nedsatt drivkraft.” Ett annat förekommande symptom är en ”oförmåga att fatta beslut”.

40 Pengar som möjlighet? För andra är bowling enbart en idrott, men för mig är det också terapi. Det är en social sport. Om jag skulle träna fotboll, så träffas man två gånger i veckan och sedan går man hem efter att ha duschat, sedan är det slut. Här kan jag gå ner varje dag… nästan dygnet runt. Någonstans att ta vägen. Ett socialt utrymme

41 Pengar som möjlighet? Alltid finns det någon man kan tala med. Man är som en stor familj. Vi har samma intresse, alla hjälper alla. Tillhörighet. En bland alla

42 Pengar som möjlighet? I och med att de har sett att jag är hjälpsam, duktig på data och har gott om tid, så har jag fått olika hedersuppdrag, som att ställa upp och hjälpa till på träningar. Jag får hjälpa till med data och de tycker jag är viktig. Jag tar hand om resultaten och talar om vem som vinner, vem som kommer tvåa… Hjälpsam. Hedersuppdrag. Jag är viktig. En bland alla, men speciell

43 Pengar som möjlighet? Jag har makt att bestämma. Det ger en viss styrka. Det ger mig också ett visst människovärde. På en bowlingbana spelar det ingen roll om du är psykiskt sjuk, om du är utlänning, astmatiker, dyslektiker; bara du strajkar så mycket du kan. Makt, styrka och människovärde

44 Pengar som möjlighet? Man är lika som andra; idrotten förenar, heter det. Så när jag spelar match är jag lika mycket värd som alla andra. Jag har utvecklat ett förtroende. Så fort det blir något så ropar de på mig. Ett förtroende. Vara behövd. Värde

45 Aktiva förhållningssätt
Personerna utvecklar en rad sätt att handskas med sin dåliga ekonomi (”coping”) Att hålla sig inom ramarna Handla billigt, avstå… Att vidga ramarna Låna av föräldrar, vänner, bank. Svart arbete

46 Aktiva förhållningssätt Att gå utanför ramarna
Skaffa sig en guldkant När livet blir reducerad att överleva Det kan ändå inte bli sämre Symptom eller förståeligt handlande?

47 Skattningarna

48 Resultat, symtom o sociala relationer
Statistiskt signifikant förbättring i insatsgruppen beträffande Mindre ångest och depression Bättre livskvalitet Förbättrad självbild Bättre tillfredsställelse gällande sociala relationer Ingen statistisk signifikant förbättring i jäm-förelsegruppen Resultaten är ännu ej publicerade

49 Resultat slutenvårdskonsumtion
Resultaten är ännu ej publicerade

50 Resultaten Kunskapsutveckling i ett fält, som brukargrupperna själva ofta lyfter fram som av central betydelse. Metodutvecklingsarbete av evidensbaserade psykosociala insatser Publicering dels i vetenskaplig press, dels i fackpress och dels i vanliga tidningar (senaste nr av Arena!!!) FoU rapport, på BKC hemsida.

51 Slutsats? En förbättrad ekonomi
Verkar kunna påverka inte bara funktions-nedsättningen utan även symptom på ”allvarlig psykisk störning/sjukdom” ”apati”, ”ointresse för och oförmåga till sociala relationer”, ”brist på målrelaterat handlande”

52 Slutsats? En social insats verkar kunna påverka centrala aspekter av det som ofta betecknas som en sjukdom? Är sociala insatser behandling? Eller är psykiska problem inga sjukdomar?

53 Slutsats? Sociala förhållanden verkar kunna påverka
Uppkomsten av symptom på allvarliga psykiska problem och deras utveckling (”Kroniska” – återhämtning)

54 Even the hardest sceptic must acknowledge the abundant evidence of the importance of personal relationships in shaping both cause and cure of disorders. Priebe, Burns & Craig, 2013

55