ES kongressen 2014 En sammanfattning.

En presentation över ämnet: "ES kongressen 2014 En sammanfattning."— Presentationens avskrift:

1 ES kongressen 2014 En sammanfattning

2 Föredrag av SvD kulturchef – Daniel Sandström Estetiken och livet
Hans bakgrund: popmusiker ,litteraturvetare och kulturchefskap på flera tidningar Du lär dig mer ledarskap och samarbete i ett popband än att läsa en kurs management. Att få ett kollektiv att fungera och ändå låta individerna få frihet. I dag är den klassiska kulturen ett normbrott. Förr var popkulturen det… I dag har vi ett otroligt snabbt informationsflöde. Förr var det informationsbrist. Kultur produceras i väldiga mängder på internet. ”Det går fort att bli konstnär”. Därmed har värdet på kultur sjunkit till nära nog 0! I stället är hela samhället ”genomesteticerat”. Du kan knappt skilja på estetik och teknik. Mobiltelefoner och surfplattor är multifunktionella. Det krävs alltmer estetisk kompetens. Konst lever var man med i vardagen. Man tar sina ”selfies” (själporträtt) men kallar dem inte konst. Estetik = Kärlek Du säger att du älskar kultur och det du håller på med. När kultur/estetik har en självklar plats för dig så betyder inte det att du blir bra på att legitimera den. Hur ska du förmedla din övertygelse om estetikens plats när det inte finns något vedertaget språk? Hur förklaras estetikens nytta? Daniel talar om: ”Före och efter informationsmurens fall”. 1900-talets medborgerliga kulturprojekt var homogent. Man rättade sig efter klassiska kulturyttringar. Individen hade inte stora möjligheter att komma till tals. Den med makt hade ”rätt”. Upplevdes ändå tryggt. Man visste vad som gällde. I dag är normerna för vad som gäller oklara. Kultureliten /elitismen är inte så tydlig. Normer plockar barn upp från kompisar och på nätet. Därför finns nu en oreda och därmed också otrygghet.

3 Argument för estetik: enligt Daniel Sandström SvD:s f.d. kulturchef
Kultur har ett egenvärde! Stärk din argumentation. Kärleksargumentet räcker inte! Elitargumentet att viss kultur bara är till för kultureliten, det vill ingen stå för. Kultur ska vara tillgänglig för ALLA. Demokratiargumentet de som utövar estetik i olika former blir bättre samhällsmedborgare, bättre på att samarbeta Kvalitetsargumentet Sverige som är i framkant med det mesta, skulle inte vi ha råd med kultur, estetik, teknik etc… Intellektuella argumentet det är ett värde att kunna använda kulturen in i framtiden. Estetisk och kultur håller yttrandefriheten vid liv (se på Ryssland och Ukraina nu) Estetisk utbildning är inte bara en fråga om färdigheter, det är också reflektion och analys – Vad har kulturen betytt och vad betyder den för samhället? Pedagogiska argument håll fram vad forskningen säger om estetiska läroprocesser och multimodala lärosätt Estetiska ämnen är både frigörande och diciplinerande Vid Stanford och MIT i USA är man inte i dag lika noggranna vad gäller mätning av betyg för intag av nya elever. Här tittar man mycket mer på de konstnärliga och kreativa sidorna hos eleverna. Det är en annan dimension med det estetiska!

4 Summering DISKUSSIONSPANEL
ESTETPROGRAMMET har varit bland de 4 populäraste under Lpf 94. Detta är på väg att ändras efter Gy11. Politiken har nedvärderat de estetiska ämnena och ES programmet: med meritvärderingssystemet Estetisk verksamhet har tagits bort många program läser inte ett enda est. ämne Striden kring det estetiska har bestått i att ”inte avveckla” men att inte heller utveckla. Resultat: Föräldrarna är uppskrämda Estetprogrammen får färre sökande Estetiska ämnen väljs bort av eleverna till förmån för ämnen som ger meritpoäng. ES-program stängs ner Många estetlärare står utan jobb Allt färre söker högskoleutbildningar inom de estetiska konstnärliga grenarna Kvalitén på de som söker har försämrats För få klassiska musiker utbildas Barn väljer redan tidigt på ett sådant sätt att deras framtida val begränsas. Gustav Fridolin Miljöpartiet Michael Svensson Moderaterna Marie Forsberg ordf LR o. Estetlärare Jonas Nilsson Lärarförbundet o Rektor Mohamad Hassan Uppsalas kommunalråd Peter Österberg Ph dokt. Forsknings psykolog om kreativa processer.

5 Frågor till politikerna
Vad har estetiken för betydelse? För dig 2. För skolan 3. För samhället Varför sätta betyg på ”det omätbara”? Kan man ha estetik i ALLA skolämnen? Vad har hänt med estetämnena i skolan?

6 Vad kan man göra? Se till att skolan blir likvärdig (oavsett kommunal eller friskola) Politikerna måste återställa förtroendet för Yrkesprogrammen och Estetiska pr. genom att göra dem högskoleförberedande . Öka gymnasiepoängen till 2600 eller mer för den som vill och orkar. Återinföra estetiska ämnen som obligatorium (Kanske kan rektorer redan bestämma om att varje program ska ha någon valbar estetisk kurs) Något estetiskt ämne får meritpoäng eller helt ta bort meritsystemet eftersom det begränsar ungdomars val och därmed framtidsmöjligheter Utveckla pedagogik för att färga in estetiska uttryck i andra ämnen. Över h. taget jobba mer praktiskt också i andra ämnen. SKOLAN BEHÖVER BLI ROLIGARE FÖR ALLA! Kompetensutveckla SYV:arna. Marknadsföra de estetiska ämnena för åk 9 i praktisk form. Inrätta lektorer också på Estetprogrammen (Uppsala modell) ÖKA PÅ LÄRARLÖNERNA!

7 Estetlärares kommentarer:
Estetiska uttryck måste man träna sig på! De kommer inte av sig själva. Kvalité kräver tid och möda. Det som skiljer allmänna ämnen från estetiska är: ämnet är en ”fristad”, det är gränsöverskridande, här byggs självförtroende och identitet, du får träna interaktion, träna kreativt tänkande, träna din sociala förmåga, diciplinerande, möjlighet för den som inte är bra på det skriftliga att ändå uttrycka sig på andra sätt. (”Spiller över” på Svenska ämnet.) Emotionell påverkan som startar kreativa processer hos utövaren. Man blir open-minded och heterogen (vilket är nyckeln till kreativitet). Här får människan en möjlighet att ge uttryck för de stora frågorna i livet. Övar abstrakt tänkande som ger effekter också i annat lärande. I Uppsala tjänar estetlärare flera tusen kronor mindre än lärare i allmänna ämnen Utöka gymnasiepoängen så eleverna kan välja estetiska ämnen Estetlärares kompetenser behövs också i andra ämnen Det finns icke mätbara kunskaper i ALLA ämnen, inte bara i estetiska.

8 GYMNASIEARBETET Vad gäller?
Arbetet är ett kvitto på att eleven är förberedd för högskolestudier. Arbetet ska knyta ihop elevens hela utbildning – ska alltså vara kopplat till programmets examensmål Arbetet ska vara på Steg 3 nivå (gymnasial nivå) och eleven ska använda de kunskaper den har – arbetet är alltså inte till för att tillägna sig nya kunskaper! Processen ska efterlikna de arbetsformer och presentationsformer som finns på introduktionsnivå på högskola/universitet. Eleven ska allstå planera – genomföra – utvärdera ett större arbete. Arbetet måste ha E i betyg för att eleven ska få ut gymnasieexamen och betyget visar om eleven är förberedd för högskolestudier eller ej. Arbetet är 100p som INTE ingår i meritvärdet!

9 Arbetsprocessen i gymnasiearbetet
PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA I samråd med Redovisning Återkoppla till handledare presentera och en frågeställning och medbedömare diskutera sitt om man har en. arbete samt ge Skriftligt arbete (Det tar tid!) respons på andras ska efterlikna arbeten. de som görs på (opponering) högskolor. Abstract på eng. muntligt eller skriftligt beroende på arbetssätt.

10 ES gymnasiearbete Två sätt
Vid konstnärligt arbete: ej rapport, behövs ingen frågeställning, inget skriftligt MEN muntlig presentation och viktigt att handledare följer med kontinuerligt i processen. Abstract (engelska) kan också göras muntligt. Vid skriftligt arbete: uppsats eller rapport, liknande de redovisningsmallar som finns på högskola/universitet. Skriftlig abstract (eng.) (kvantitativ och kvalitativ skillnad, frågeställningar med avgränsning, användning av källmaterial, säkerställning av empiriskt material)

11 Vad gör de olika parterna? Gymnasiearbetet
SKOLAN: får i dialog med eleven bestämma vilket arbete eleven ska göra. får bestämma tema för arbetet. får ta hjälp av Svenska 3 när skriftligt arbete görs. Lärare med leg. som handleder sätter betyget. Varje elev ska få en enskild bedömning och ett enskilt betyg. Betygsättande lärare behöver ej vara mest kunnig i det ämne som eleven gör arbetet kring Medbedömare bör vara den med sakkunskap i ämnet men är inte handledare! Rektor utser ansvarig för gymnasiearbetet på program. ELEV: får genomföra arbetet parallellt med en kurs men INTE genom en kurs på ES får göra ett praktiskt- konstnärligt ELLER ett skriftligt arbete. ES-elev kan exempelvis göra en uppsats i historia (med inriktning musik). kan även göra arbetet som UF men då bör eleven gått någon kurs som tillhör UF-området. Kan genomföra arbetet parallellt eller i samverkan med någon kurs – dock inte under en hel kurs. med särskilda behov ska få mer handledning men arbetet ska ändå till stor del vara självständigt Får pröva eller göra om sitt gymnasiearbete. Kan göra gymnasiearbete på Komvux.

12 PROBLEMATIK KRING GY ARBETET
Eleverna bör förberedas för gymnasiearbetet genom hela sin gymnasietid. Hur skulle detta kunna gå till? Prata om det redan i åk 1. UF-projekt – eleven behöver gå någon UF-inriktad kurs via Ind valet. Handledare tillika betygsättande lärare bör få en god överblick över de generiska kunskaper (processen) som eleven tillägnar sig i sitt gymnasiearbete. Hur mycket tid ska läraren lägga då? Om ES elev gör en uppsats i historia eller samhällskunskap – Hur ska den då kunna innefatta examensmålen för ES programmet? ES elever behöver inte göra skriftlig redovisning. Hur kommer det sig att musikhögskolorna och andra estetiskt/praktiskt inriktade högskoleutbildningar inför dessa vetenskapligt anpassade redovisningssätt i allt högre grad? Esteteleverna är då inte förberedda… Ska konst och konstnärliga redovisningsformer vara ”l’art pour l’art” eller behöver esteterna anpassa sig till den vetenskapliga diskurs som nu råder för att framöver höja sin professions status? Det är i dag svårt att definiera vilka sorters arbeten som är ”rätt” att göra och där examensmålen uppfylls. Kan skolverket lägga ut exempel också på gymnasiearbeten för ES? När eleverna endast kan få F el. E i betyg så sänks ofta deras ambitionsnivå. Hur kan vi peppa dem ändå till goda resultat? Hur mycket tid är det rimligt att handledande lärare lägger på varje elevs gymnasiearbete?

13 FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT Dans, musik eller teaterföreställning
Förbered eleverna på dessa redovisningsformer i Est Kom 1 och 2. Förbered eleverna också via andra ämnen som ex. Svenska 2-3 Låt ett antal timmar (ex. 20) av Svenska 3 kursen gå till förberedelse för uppsats- eller rapportskrivning Jobba med seminariegrupper som inriktar sig på begrepp som rör konstnärlig kritik för att elever som gör konstnärligt praktiskt arbete ska ha ett språk att synliggöra sitt arbete genom. Också för att de ska kunna bedöma och kritisera varandras praktiska arbeten Förbered elever som ska skriva uppsats på opponering och ventileringsprocessen redan i början av arbetet. En opponent ska kunna dyka ner i någon fråga i en annans konstnärliga arbete och resonera kring det med relevanta begrepp. För att kunna se vad som är en högskoleförberedande nivå på ett arbete så kan man t.ex. gå in på musikhögskolornas inträdesprov för att se nivån där. Schemalägg arbetet 1h/vecka – inte alltid lärarlett dock. Gör det mesta av arbetet under hösten. Redovisa i jan.-febr. Tydliga deadlines för inlämning, abstract, redovisning, opponering

14 Peter Österberg PhD psykolog/forskare
”Stimulerar arbete med estetiska och konstnärliga uttryck kreativiteten?” Peter Österberg PhD psykolog/forskare

15 Hur hänger estetik & kreativitet ihop?
Estetik med allt vad det kan vara anknyter till den känslomässiga världen (emotionerna). Kreativitet = när man kombinerar inte relaterade kunskapsobjekt till nya koncept. T.ex. apelsin + köttbulle = ”apelbulle” Kreativitet sker i huvudet på människan och blir synligt i utbyte mellan människor. På ett känslomässigt plan föredrar människan bildspråk, musik och rytmisk rörelse framför abstrakt text. Du blir mer kreativ genom att umgås med någon som är olik dig. (ickerelaterade objekt skapar nya koncept) Nyfikenhet – nyckeln till kreativitet!

16 Hjärnan neurologiska funktioner – psykologiska funktioner
SOCIALA FAKTORER NEURO FAKTORER PSYKOLOGISKA FAKTORER Ledarstil höger o. vänster hjärnhalva procedurminne Lärare frontloben motivation (energi jag skapar) Föräldrar hjärnceller emotion Kompisar dorsolaterala prefrontala cortex kognition Omedvetna faktorer (eftertänksamhet-stanna upp) episodiskt minne (hur människors mimik, limbiska (känslostyrd) semantiskt minne klädsel, sätt att tala är) hippocampus (dopaminkänslighet) uppmärksamhet amygdala (kortisolkänslighet) impulskontroll m.fl m.fl självkänsla m.fl. ”Estetiken kom före filosofin. Den var likvärdig vetenskapen under Antiken.”

17 Forskning I rörelse till musik så öppnas våra sinnen och vi blir öppna för interaktion med andra människor. Kreativiteten ökar Men det är skillnad i effekten av koreograferad dans och fri dans. Fri dans där du väljer själv hur du ska röra dig har större effekt . Vid musikimprovisation frisätts ett speciellt dopamin som ökar den kreativa förmågan En studie med jazzpianister som fick improvisera på ett specialtillverkat piano när de låg i magnetröntgen. Hos dem hämmades de hierarkiska neuropsykologiska processerna till förmån för de laterala ( där arbetet mellan h. och v. hjärnhalva går snabbare) kreativiteten ökar alltså. Olika grupper elever på GIH fick lyssna på musik eller göra parkour och sedan göra kreativitetstest. De 2 gruppernas resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp. Musiklyssnarna låg högst i kreativitetstestet. En studie av pianister visade att under tiden de spelar komplicerade stycken fungerar kopplingen mellan h. och v. hjärnhalva snabbare. Detta gör att man blir bättre på helhetstänkande, att se struktur och att vara kreativ.

18 Av musik eller musik kombinerat med rörelse
Så, hur funkar det då? UPPLEVELSE Av musik eller musik kombinerat med rörelse KOM I STÄMNING Emotionell reglering KREATIVITET Aktiviteten mellan hjärnhalvorna ökar. Kombinering av ickerelaterade kunskapsobjekt – du blir mer ”open-minded”