Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

10-08-30 Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se 0702 788756.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "10-08-30 Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se 0702 788756."— Presentationens avskrift:

1 Ullika Lundgren Miljöcontroller

2 Miljölagstiftning för interna miljörevisorer 27 april 2011
Miljölagstiftning för interna miljörevisorer 27 april 2011 Fm Introduktion - Allmän genomgång av lagstiftning (normhierarki) - Miljölagstiftning historiskt sett Miljöbalken Em Miljöbalken forts. Miljölagstiftning och revision - Exempel från verksamheten Hur hanterar GU miljölagstiftningen? Miljöbalken ca 50 sid. Förordningar och föreskrifter mkt mer omfattande. En dag räcker inte för att lära sig all miljölagstiftning. Ska man jobba med det krävs att man fördjupar sig i relevanta områden beroende på vilka man ska revidera. Att köpa ett ex av miljöbalken + förordningar är ett måste.

3 Vad behöver man veta som myndighet?
Vad behöver man veta som myndighet?

4 Krav i ISO14001: Krav i förordningen:
Krav i förordningen: (…) Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör verksamheten. Krav i ISO14001: Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att: a) identifiera och ha tillgång till tillämpliga lagkrav och andra krav som organisationen berörs av och som har samband med organisationens miljöaspekter, b) avgöra på vilket sätt kraven är tillämpliga på miljöaspekterna. Organisationen skall säkerställa att hänsyn tas till tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av, när miljöledningssystemet upprättas, införs och underhålls.

5 Krav i ISO 14001: Krav i förordningen:
Krav i förordningen: Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten årligen genomför interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheten följer gällande miljöregler. Krav i ISO 14001: 4.5.2 Utvärdering av att lagar och andra krav följs Enligt organisationens åtagande om att följa lagkrav, skall den upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet utvärdera att tillämpliga lagkrav följs. Organisationen skall bevara redovisande dokument från den regelbundna utvärderingen.

6 Krav i ISO 14001: Krav i förordningen:
Krav i förordningen: För uppföljning enligt 18§ ska myndigheten (…) 3. Utvärdera hur gällande miljöregler har följts. Krav i ISO 14001: 4.6 Ledningens genomgång Underlag för ledningens genomgång skall omfatta: resultat från interna revisioner av miljöledningssystemet och utvärdering av hur organisationen uppfyller lagar och andra krav som den berörs av; information från externa intressenter, inklusive klagomål; organisationens miljöprestanda; i vilken omfattning övergripande och detaljerade mål har nåtts; status för korrigerande och förebyggande åtgärder; uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar; förändrade förhållanden, inklusive utveckling av lagar och andra krav som kan relateras till organisationens miljöaspekter; rekommendationer till förbättringar.

7 Alltså… Identifiera och lista lagkraven Kontrollera efterlevnaden
Utvärdera och följa upp

8 (O)Känd miljölagstiftning?
(O)Känd miljölagstiftning? Tack vare miljöledningssystemet har GU bättre koll på miljölagstiftningen: Avfallslagstiftning - Sorterar förpackningar - Journal över mängd slängda glödlampor Golvavlopp i laboratorier Miljöbilsförordningen Vad efterlevde vi inte från början? Bly-gjuteri Förkromningsanläggning Kemikalielagstiftning Avfallslagstiftning och mycket mer Rutiner gör att personalen inte behöver känna till specifika paragrafer i lagstiftningen.

9 Svensk rätt EG-rätten Grundlag Lagar Förordningar Föreskrifter
Svensk rätt EG-rätten Grundlag Lagar Förordningar Föreskrifter Allmänna råd Riktlinjer Fördragen Förordningar Direktiv Beslut Riktlinjer mm Hållbar utveckling finns med i Regeringsformen (grundlag) där det står ”Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer” 1 kap 2§ 3st. Grundlag ger starkast skydd i svenska lagstiftning EG-rätten är ytterligare ett sätt att påverka hållbar utveckling i Sverige.

10 Lagstiftning som reglerar avfall
Lagstiftning som reglerar avfall Miljöbalken (SFS 1998:808) Kap 15 Avfall och producentansvar Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordningen (1997:645) om batterier Förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck Förordningen (1997:788) om producentansvar för bilar Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (2000:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 1997:4) om transportdokumentation för transport av farligt avfall Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 1999:8) om tillstånd eller anmälningsplikt för yrkesmässig transport av avfall Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:22) om hantering av brännbart avfall Föreskrifter för avfallshantering i Göteborg (Renhållningsordningen för Göteborgs stad) Farligt avfall (Handbok 2003:8) Handbok med allmänna råd enligt avfallsförordningen

11 EG-rätten EG-fördraget (Romfördraget)
EG-fördraget (Romfördraget) Direkt tillämpligt i EU- länderna Miljö: Artikel EG-rätten Fördragen Förordningar Direktiv Beslut Riktlinjer mm Direkt tillämpligt i EU-länderna Primär rättskälla Bindande med avseende på resultat Formulerade för att anpassas till nationell lagstiftning, inte för att gälla direkt Sekundär rättskälla Hållbar utveckling finns med i Regeringsformen (grundlag) där det står ”Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer” 1 kap 2§ 3st. Grundlag ger starkast skydd i svenska lagstiftning EG-rätten är ytterligare ett sätt att påverka hållbar utveckling i Sverige. En sekundär rättskälla måste alltid vila på en primär. På miljöområdet finns den rättsliga grunden i artikel i EG-fördraget.

12 Miljölagstiftning historiskt sett
Miljölagstiftning historiskt sett 1860 Vatten och avlopp 1918 Vattenlag 1918 Hälsovårdsstadga 1962 Tyst vår 1967 Naturvårdsverket 1969 Miljöskyddslagen 1973 Miljöfarliga varor 1982 Hälsoskyddslagen 1987 Naturresurslagen 1999 Miljöbalken ersätter 15 lagar

13 Miljöbalkens struktur http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM
Miljöbalkens struktur Avdelning 1: Mål och tillämpning (Kapitel 1–6) Miljöbalkens mål Allmänna hänsynsregler Markanvändning Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivningar Avdelning 2: Naturskydd (Kapitel 7–8) Skydd av områden Skydd av djur och växter Allmänna hänsynsregler som alla ska följa för att skydda naturen. Hänsynsreglerna innebär till exempel att alla måste vidta nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Hänsynsreglerna ska gälla för all verksamhet som påverkar miljön och betyder att den som orsakar skada eller olägenhet ansvarar för att förebygga eller avhjälpa den. Miljökvalitetsnormer som sätter gränser för hur mycket naturen tål. Genom miljökvalitetsnormerna bestäms högsta eller lägsta halt av ämnen i mark, vatten eller luft i ett område. Krav på miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, måste alltid göras innan miljöfarlig verksamhet kan tillåtas. En MKB ska identifiera, beskriva och bedöma verksamhetens effekter på människor, djur, mark, vatten, luft, landskap och kulturmiljö. Allmänheten har enligt miljöbalken rätt att delta och yttra sig när MKB görs. Dessutom kan miljöorganisationer överklaga tillstånd. Kap 6 MKB Kap 7 Skydd av områden Kap 8 Särskilda bestämmelser för skydd av djur- och växtarter

14 Miljöbalkens struktur, forts.
Miljöbalkens struktur, forts. Avdelning 3: Särskilda hänsynsregler (Kapitel 9–15) Miljöfarlig verksamhet Miljöskador Vattenverksamhet Jordbruk GMO, kemiska produkter Avfall Avdelning 4: Prövning (Kapitel 16–25) Allmänt om prövning Överklaganden Mål i miljödomstol Tillstånds giltighet, omprövning mm

15 Miljöbalkens struktur, forts.
Avdelning 5: Tillsyn (Kapitel 26–28) Tillsyn Avgifter Tillträde Avdelning 6: Sanktioner (Kapitel 29–30) Straffbestämmelser Miljösanktionsavgifter Avdelning 7: Kostnader (Kapitel 31-33) Ersättning Skadestånd Miljöskadeförsäkring

16 Miljöbalken kapitel 1 Balkens mål Främja hållbar utveckling
Miljöbalken kapitel 1 Balkens mål Främja hållbar utveckling Vi och kommande generationer ska ha en god miljö Naturen har ett eget skyddsvärde (!) Vi har ett förvaltaransvar De fem grundstenarna i balken Hälsa och miljö ska skyddas Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas Den biologiska mångfalden ska bevaras En god hushållning av mark och vatten skall tryggas Återanvändning och återvinning ska främjas Definition av hållbar utveckling! Tre ben! Inte bara miljöhänsyn vilket tydligt kan märkas i grundsten 4-5!

17 Miljöbalken kapitel 2 – De allmänna hänsynsreglerna
Miljöbalken kapitel 2 – De allmänna hänsynsreglerna 1§ Bevisbörderegeln 2§ Kunskapskravet 3§ Försiktighetsprincipen, PPP, Bästa möjliga teknik 4§ Produktvalsprincipen 5§ Hushållningsregeln, Kretsloppsregeln 6§ Lokaliseringsregeln 8§ Skadeansvaret 9-10 §§ Stoppregler 7§ Skälighetsregeln vilket innebär att kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. 1§-2§ alla som bedriver verksamhet har skyldighet att se till att man har den kunskap som behövs 6§ För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska verksamhetsutövaren välja en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet med verksamheten ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön3. 9§-10§ Slutavvägning Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. 10 § Om en verksamhet eller åtgärd är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt kan regeringen tillåta denna, även om förutsättningarna är sådana som anges i 9 § andra stycket. Detta gäller dock inte om verksamheten eller åtgärden kan befaras försämra det allmänna hälsotillståndet. Beslut enligt första stycket får förenas med villkor för att tillgodose allmänna intressen. Tillämpningsområde Miljöbalken 1:1 är vägledande Hänsynsreglerna är direkt tillämpbara (grund för villkor, föreläggande, förordning, föreskrifter) Gäller parallellt med annan lagstiftning

18 Diskutera: Hur berörs era respektive myndigheter av de allmänna hänsynsreglerna?

19 Kap 3-4 Hushållningsbestämmelserna
Kap 3-4 Hushållningsbestämmelserna Kap 3: Visar vilka allmänna intressen som har särskild betydelse - Bevarandeintressen som stora opåverkade områden, känsliga områden mm - Nyttjandeintressen som rennäring, fiske, materialförekomster mm. Kap 4: Visar särskilt utpekade områden av riksintresse - Skyddade enligt lag (direkt inskrivna i lagtexten) - Turism och friluftsliv, orörda kuster och fjäll mm Kap 4: områden kring Gbg: Kustområdet i Bohuslän från Norgegränsen till Lysekil, Hallandskusten, Vänern mm

20 Kap 5 Miljökvalitetsnorm
Kap 5 Miljökvalitetsnorm 1 § Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). 2 § Miljökvalitetsnormer skall ange 1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, 3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller 4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

21

22 Kap 6 – Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)
Kap 6 – Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) MKB är obligatorisk vid ansökan om tillstånd för t.ex. miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet Syftet är att identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter på: - människor, djur och växter - mark, vatten, luft och klimat - landskap och kulturmiljö - mm mm MKB ska alltså upptäcka och förebygga kunskapsluckor samt ge en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljön och användningen av naturresurser.

23 Allemansrätt, nationalpark, naturreservat, strandskydd mm
Kap 7 Skydd av områden: Allemansrätt, nationalpark, naturreservat, strandskydd mm Kap 8: Särskilda bestämmelser för skydd av djur- och växtarter Regeringen eller myndigheter får meddela föreskrifter om förbud mot att döda, skada, fånga eller störa vilda djur och växter.

24 Kap 9 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Kap 9 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Innehåll Definition av miljöfarlig verksamhet (MFV) och hälsoskydd (HS) Särskilda hänsynsregler Tillstånds-/anmälningsplikt för MFV Generella föreskrifter Hälsoskydd Övriga bestämmelser som låter kommunen komma med lokala föreskrifter

25 Definition 1 § Med miljöfarlig verksamhet avses 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. 2 § Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. 3 § Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Annat liknande är svårdefinierat men kan vara t.ex. råttor, flugor, lukt Olägenhet för omgivningen = inte bara människor

26 GRUPPARBETE: Definitioner av Miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap 1§
GRUPPARBETE: Definitioner av Miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap 1§ Kemiska produkter 14 kap 2§ Vattenverksamhet 11 kap 2§ MOTIVERA! Utsläpp från avloppsreningsverk Buller från ett diskotek Kolväteutsläpp från en lackeringsverkstad Gödsling av en åker Lukt från ett svinstall Störande skrik från grannens lägenhet (deras bebis har kolik och skriker i 3 månader) Grannen spränger bort en bergknalle Läckage från soptipp Uttag av grus från ett grustag Deponering av muddermassor Flugor från en gödselstad Kemikalietransport Oljeläckage från en cistern Oljeutsläpp från en motorbåt Buller från vägen utanför huset Sopbilen som väcker dig varje torsdag kl 05.00 Def kap 14: Ex vara: suddgummi, ex ej vara: lim Här finns miljöbalkens förordningar

27 Miljöfarlig verksamhet
Miljöfarlig verksamhet A-verksamhet Miljödomstolen ger tillstånd B-verksamhet Miljöprövningsdelegationen ger tillstånd C-verksamhet Kommunens MHN prövar anmälan U-verksamhet Varken tillstånd eller anmälan krävs Tillämpningsområde MFV Miljöbalken 9:1 Tillståndspliktig A- och B-verksamhet Anmälningspliktig C-verksamhet ”Fri” verksamhet U-anläggning OBS! De allmänna hänsynsreglerna gäller all MFV

28 Bröderna Bengtsson AB driver en gård med 450 mjölkkor.
GRUPPARBETE: Definieras följande verksamheter/åtgärder som miljöfarlig verksamhet (A,B eller C), och i så fall vem skall pröva ärendet? Bröderna Bengtsson AB driver en gård med 450 mjölkkor. Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten vid GU hanterar en okänd mängd lösningsmedel. Genom inköpsstatistik och inventeringar har mängden halogenerat lösningsmedel uppskattats 450 KG och mängden organiska lösningsmedel totalt till 1 ton. Ale kommun driver ett avloppsreningsverk som 80% av befolkningen är anslutna till. I Ale bor det personer. I en verkstad på Medicinareberget hjälper man forskare att tillverka olika instrument och konstruktioner i metall. I verkstaden finns ett krombad på 1 kubikmeter. Avloppsvatten 11 m3. Karolinska universitetssjukhuset (1600 vårdplatser) Kompost AB tar emot 75 ton trädgårdsavfall per år, komposterar och säljer som jord. Ringhals kärnkraftverk 1 =B BMP sid58, 2 =U sid 66, 3 = B BMP sid67, 4 = B sid 64, 5=C sid 67, 6=C sid68, 7 = A BMP sid66

29 Kap 10: Verksamhet som orsakar miljöskador
Kap 10: Verksamhet som orsakar miljöskador Saneringsansvaret på förorenaren, Ägare av fastighet kan trots frihet från skuld bli saneringsansvarig, Kollektivt saneringsansvar, UPPLYSNINGSSKYLDIGHET Kap 11: Vattenverksamhet Gäller åtgärder som syftar till att ändra vattnets djup eller läge (t.ex. vattenkraftverk, hamnar, broar). Generell tillståndsplikt gäller Kap 12: Jordbruk och annan verksamhet Regler om gödsling, begränsning av antal djur mm. Kap 13: Genteknik Ska säkerställa att etisk hänsyn tas Kap 14: Kemiska produkter och biotekniska organismer Även förordningar och föreskrifter + Reach

30 Kap. 15 Avfall och producentansvar
Kap. 15 Avfall och producentansvar ”Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med” (MB 15:1)

31 AVFALLSKATEGORIER Bilaga 1 Q 1 Produktions- eller konsumtionsrester som inte specificeras närmare nedan. Q 2 Produkter som inte uppfyller uppställda krav. Q 3 Produkter för vilka tiden för användning har löpt ut. Q 4 Material som spillts ut, förlorats eller utsatts för någon annan olyckshändelse, inklusive material, utrustning o.d. som förorenats på grund av olyckshändelsen. Q 5 Material som förorenats eller nedsmutsats i samband med planerade åtgärder (t.ex. rester från reningsförfaranden, förpackningsmaterial, behållare). Q 6 Oanvändbara delar (t.ex. kasserade batterier, utbrända katalysatorer). Q 7 Ämnen som inte längre har tillfredsställande prestanda (t.ex. förorenade syror, förorenade lösningsmedel, förbrukade härdsalter). Q 8 Restprodukter från industriprocesser (t.ex. slagg, destillationsåterstoder). Q 9 Restprodukter från processer för att begränsa förorening (t.ex. skrubberslam, avskilt stoft från textil- eller glasfiberfilter, använda filter). Q 10 Restprodukter från mekanisk bearbetning av metallytor (t.ex. svarv- och frässpån). Q 11 Restprodukter från utvinning och bearbetning av råvaror (t.ex. gruvslagg, slopoljor). Q 12 Material som förorenats genom uppblandning (t.ex. olja förorenad av PCB). Q 13 Varje material, ämne eller produkt vars användning har förbjudits i lag eller andra föreskrifter. Q 14 Varor som innehavaren inte längre har användning för (t.ex. utgallrat material från jordbruk, hushåll, kontor, handel och affärsverksamhet). Q 15 Förorenade material, ämnen och produkter som uppkommit som resultat av marksanering. Q 16 Samtliga material, ämnen och produkter som inte omfattas av någon av ovanstående kategorier.

32 Lagstiftning som reglerar avfall
Lagstiftning som reglerar avfall Miljöbalken (SFS 1998:808) Kap 15 Avfall och producentansvar Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordningen (1997:645) om batterier Förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck Förordningen (1997:788) om producentansvar för bilar Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (2000:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 1997:4) om transportdokumentation för transport av farligt avfall Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 1999:8) om tillstånd eller anmälningsplikt för yrkesmässig transport av avfall Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:22) om hantering av brännbart avfall Föreskrifter för avfallshantering i Göteborg (Renhållningsordningen för Göteborgs stad) Farligt avfall (Handbok 2003:8) Handbok med allmänna råd enligt avfallsförordningen

33 Kap 15 Avfall och producentansvar
Kap 15 Avfall och producentansvar Viktiga paragrafer MB 15:8 Den kommunala renhållningsskyldigheten Avfallsfo 21§ Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra Avfallsfo 26§ Avfallstransportörer måste ha särskilt tillstånd Avfallsfo 27§ Undantag från ovanstående Avfallsfo 39§ Avfallslämnarens skyldighet att kontrollera tillstånd enl 26§ Avfallsfo 41§ Krav på transportdokument för farligt avfall Avfallsfo 43§ Krav på anteckningar om farligt avfall

34 Gruppövning AVFALL Till vilken avfallskategori (enligt Bil 1 till Avfallsfo) hör förorenade lösningsmedel? Myrorna erbjuder hämtning av second hand-föremål (ej farligt avfall) som enl. 15:1 räknas som avfall då innehavaren avser att göra sig av med föremålen. Måste Myrorna ha tillstånd för transport av avfall? Räknas köldmediet HCFC som farligt avfall och vilket avfallsnummer har det enligt bilaga 2 till Avfallsförordningen? Vilket avfallsnummer har ”Avfall från torghandel”? Räknas skärande och stickande avfall som farlig avfall och vilket avfallsnummer har det enligt bilaga 2 till Avfallsförordningen? Kan jag köra 500 lysrör till tippen, Var finns lagstödet? Om tillstånd krävs, vad gäller för att erhålla det och hos vem söker man? Avfallsförordningen

35 Kap 16-25 Miljöbalkens prövning
Kapitel 16 Allmänt om prövning 16:2 Tillstånd får förenas med villkor och får tidsbegränsas. 16:5 Tillstånd får ej meddelas för en verksamhet som bidrar till att en miljökvalitetsnorm överskrids. Om åtgärder vidtas som ÖKAR möjligheten att miljökvalitetsnormen uppnås kan verksamheten dock tillåtas. 16:13 Enbart ideella föreningar som syftar till att tillvarata miljöskyddsintressen, har mer än 2000 medlemmar och har varit aktiva i Sverige i mer än 3 år har rätt att överklaga domar enligt MB.

36 Kap 16-25 Miljöbalkens prövning
Kapitel 17 Regeringens tillåtlighetsprövning 17:1 Regeringen prövar kärnkraftverk, motorvägar, järnvägar o allmänna farleder. 17:6 Kommunerna har vetorätt. Regeringen får bara tillåta verksamhet enligt MB 1 kap.1§ om kommunen tillåter det. Kommunen kan dock bli ”överkörda” om det handlar om mellanlagring o slutförvaring av kärnbränsle.

37 Kap 16-25 Miljöbalkens prövning
Kapitel 19: Förvaltningsmyndigheternas och kommunernas prövning 19:2 Om en verksamhet bara kan tillåtas enligt 2:9 el 2: (stoppreglerna) ska länsstyrelsen eller kommunen lämna frågan till regeringen med ett eget utlåtande. 19:4 Prövning av miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen eller kommunen ska kungöra ärendet, samråda, hålla sammanträden med berörda, platsbesök mm.

38 Kap 16-25 Miljöbalkens prövning
Kapitel 20: Domstolar 20:1 Regeringen utser vilka tingsrätter som ska vara Miljödomstolar. Svea hovrätt är miljööverdomstol. Högsta domstolen dömer som sista domstol. 20:2 Miljödomstolen prövar mål om MFV, vattenverksamhet, ersättning för miljöskada, solidariskt ansvar enl. 10 kap mm. 20.4 Miljödomstolen består av ordförande, ett miljöråd och två sakkunniga ledamöter.

39 Kap 16-25 Miljöbalkens prövning
Kap Miljöbalkens prövning Kap 21: Mål i miljödomstol Kap 22: Förfarandet vid miljödomstolarna i ansökningsmål Kap 23: Rättegången i Miljööverdomstolen och Högsta domstolen Kap 24: Tillstånds giltighet, omprövning mm Kap 25: Rättegångskostnader och liknande kostnader

40 Kap 26 Tillsyn Tillsynen ska säkerställa syftet med Miljöbalken.
Kap 26 Tillsyn Tillsynen ska säkerställa syftet med Miljöbalken. Tillsyn kan utövas på allt som motverkar miljöbalkens mål och kan ske på tillsynsmyndighetens initiativ eller efter anmälan. För tillståndspliktiga verksamheter kontrolleras om villkoren är tillräckliga. Kommunerna och Länsstyrelsen är de två största tillsynsmyndigheterna. Vem som har tillsyn över vad framgår av förordningen om tillsyn enligt Miljöbalken. Kommunen har ALLTID tillsynen över Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (kap 9) förutom tillståndspliktig verksamhet (A+B-verks), avfallshantering, förorenade områden mm. Kommunen kan ta över tillsynen för A+B-verksamheter från Lst. Detta är vanligt.

41 Kap 26 innehåller också verksamhetsutövarens egenkontroll
Kap 26 innehåller också verksamhetsutövarens egenkontroll 19 § Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar.     Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön.     Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det.     Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen.

42 Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll
Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll Krav på egenkontroll när olägenhet kan inträffa (tillstånds- & anm.pliktiga verksamheter enligt 9 kap, kap) innebär att VU: - ska ha klar intern ansvarsfördelning - fortlöpande ska bedöma riskerna - ska kontrollera utrustning mm - ska upprätta preciserad förteckning av kemiska produkter - ska ha rutiner för olyckor och tillbud - ska dokumentera dessa uppgifter och hålla dem uppdaterade. Egenkontrollen kompletterar tillsynen OBS! ALLA omfattas av kunskapskravet (MB 2:2)

43 Resterande del av Miljöbalken
Resterande del av Miljöbalken Kap 27: Avgifter Kap 28: Tillträde Kap 29: Straffbestämmelser mm Kap 30: Miljösanktionsavgifter Kap 31: Ersättning mm Kap 32: Skadestånd för vissa miljöskador mm Kap 33: Miljöskadeförsäkring mm

44 Förvaras farligt avfall skilt från annat avfall (får ej blandas)?
Förvaras farligt avfall skilt från annat avfall (får ej blandas)? Har verksamheten kontrollerat att transportören har tillstånd? Var förvaras signerade transport- dokument för farligt avfall? För verksamheten anteckningar över farligt avfall?

45 Sorterar de alla fraktioner de ska?
Sorterar de alla fraktioner de ska? Känner personalen till rutinerna kring källsorteringen? Information? Hur är avfallsflödet organiserat, känner alla till sitt ansvar? Vem hämtar de olika fraktionerna? Har avfallstransportören rätt tillstånd? Vem kontrollerar? Kör de något avfall själva? Har de tillstånd? Har de farligt avfall?

46 Hur är det organisatoriska ansvaret fördelat och dokumenterat?
För vilka tjänster finns det ett definierat och dokumenterat ansvar? Vilka rutiner finns för att kontrollera utrustning och apparater? Genomför verksamhets-utövaren regelbundet riskanalyser ur miljö- och hälsosynpunkt? Hur är rutinerna dokumenterade? Känner personalen till rutinerna? Har riskanalyserna dokumenterats? Vilka rutiner finns för att informera tillsynsmyndigheten om en olycka inträffar? Operators control Ordinance on operators control (only activities defined as environmentally hazardous) Hur förtecknar verksamhetsutövaren de kemiska produkter som verksamheten använder? Inkluderar registret produkternas namn, använd mängd, produkternas effekt på miljön och människors hälsa samt produkternas klassificering?

47 Hur förhåller sig en myndighet som Göteborgs universitet till miljölagstiftningen?

48 P D C A Identifiera och lista lagkraven Kontrollera efterlevnaden
Utvärdera och följa upp P D C A

49 P D C A PLAN (exempel avloppslagstiftning)
P D C A PLAN (exempel avloppslagstiftning) Att identifiera relevanta lagar GU:s miljölagstiftningsregister Regler om avloppets sammansättning: Råd och regler för anslutning till Ryaverket 2000 ABVA, Göteborgs stad Beskrivning: Bestämmelser om avloppets sammansättning, gränsvärden mm. Tillämpning: Aktuell främst för avloppsvatten som inte kan liknas vid ”vanligt hushållsavlopp” Berörd verksamhet: Utsläpp till avlopp

50

51 P D C A DO (exempel avloppslagstiftning)
P D C A DO (exempel avloppslagstiftning) Att efterleva identifierade lagar Riktlinjer för avlopp från laborativ forskning och undervisning ( ) Genom verksamhetsrutiner Vad skall göras Vem skall göra det Hur skall det göras Genom utbildning för laborativ personal

52 Regler och rutiner http://www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/
Regler och rutiner iftningefterlevs/

53 P D C A CHECK (exempel avloppslagstiftning)
P D C A CHECK (exempel avloppslagstiftning) Att utreda om vi efterlever lagar Miljörevisioner: Revisorn kontrollerar löpande om lagar efterlevs. Revisorn kan fråga personal om vilka rutiner som finns för uthällning till avlopp. Universitetets checklista för utvärdering av lagefterlevnad

54 Utvärdering av lagefterlevnad sker genom en checklista som fakulteterna fyller i. Vid ledningens genomgång gås lagefterlevnaden igenom och rektor signerar att vi följer lagarna.

55 P D C A ACT (exempel avloppslagstiftning)
P D C A ACT (exempel avloppslagstiftning) Att hantera avvikelser från miljörevisioner. Avvikelser som upptäcks vid miljörevisioner korrigeras och följs upp. Utvärdering av lagefterlevnad sker i samband med ledningens genomgång Exempel från Sahlgrenska akademin: Utsläpp av xylen till avloppet. Åtgärder: Avloppsprover, informationskampanj, skyltar mm.

56 Miljölaglista Anlita någon för att göra den första genomgången med utgångspunkt från era miljöaspekter ”Låna” laglista från annan myndighet och bygg vidare själv Gå utbildning om miljölagstiftning Prenumerera på nyheter från Tillsyns- och föreskriftsrådet, t ex ”Senaste ändringar i miljöbalken samt nya och ändrade förordningar” Köp ett system för uppdateringar av miljölagarna (t ex Uppdatera och komplettera miljölaglistan minst 2 gånger per år

57

58 Diskutera! Vad skulle ni ta med på laglistan för er myndighet?
Diskutera! Vad skulle ni ta med på laglistan för er myndighet? Generell miljölagstiftning? Vilka kapitel i Miljöbalken? Finns det specifik lagstiftning inom något område som är intressant?

59 Tre exempel på hur GU har hanterat nya förordningar
Tre exempel på hur GU har hanterat nya förordningar Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter

60 Slutsats: Identifiera de miljölagar som berör er verksamhet
Slutsats: Identifiera de miljölagar som berör er verksamhet Ange hur lagkraven berör er Ange hur myndigheten hanterar lagkraven Skapa verksamhetsrutiner som följer miljölagstiftningen Skapa förutsättningar för uppföljning och utvärdering av lagefterlevnaden

61 Hur förhåller man sig till miljölagstiftningen som miljörevisor?
AFS (1997:10) Laboratoriearbete med kemikalier, 13 § Kemikalier som kan alstra hälsofarliga luftföroreningar skall när de inte används förvaras i mekaniskt ventilerade kemikalieskåp eller kemikalieutrymmen. Kemikalier får inte förvaras i dragskåp, när detta används för laboratoriearbete med kemikalier. Hur förhåller man sig till miljölagstiftningen som miljörevisor? Dragskåpet är öppet till max Kemikalier SKALL (1977:944) förvaras med lock, om det inte är i direkt anslutning till användning av den aktuella kemikalien. Detta gäller i synnerhet kemikalier i dragskåp.

62 Tillgång till säkerhets- datablad i pärm eller via KLARA.
SÄIFS (2000:2) Vid förvaring av brandfarliga vätskor inomhus skall utrymmet vara brandtekniskt avskilt och i övrigt anpassat till förvaringen. Tillgång till säkerhets- datablad i pärm eller via KLARA. Finns brandfarliga vätskor? SÄIFS (2000:2) En invallning, avledning eller annan teknisk lösning, för att förhindra att ett utsläpp sprids okontrollerat, skall vara beräknad och konstruerad utifrån bl.a. den förvarade mängdens volym.

63 Fo (2008:245) om kemiska produkter, 19§
Fo (2008:245) om kemiska produkter, 19§ Förpackningar SKALL vara avsedda för att förvara den aktuella kemiska produkten, t ex frätande kemikalier skall vara förpackade i kärl som tål detta

64 AFS (1997:10) Laboratoriearbete med kemikalier, 25 § På laboratorium där farliga ämnen hanteras får mat eller dryck inte tillredas, förtäras eller förvaras. KIFS 2008:2, 8§Hälsofarliga kemiska produkter ska förvaras så att de är (…) väl avskilda från produkter som är avsedda att förtäras. Utsläpp till avlopp?


Ladda ner ppt "10-08-30 Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se 0702 788756."

Liknande presentationer


Google-annonser