Auditory Central Processing Disorders

En presentation över ämnet: "Auditory Central Processing Disorders"— Presentationens avskrift:

1 Auditory Central Processing Disorders
Marie-Louise Barrenäs

2 Perifera hörselsystemets anatomi och fysiologi

3 Marie-Louise Barrenäs
Översikt Marie-Louise Barrenäs

4 Marie-Louise Barrenäs

5 Cortiska organets sinnesceller
Marie-Louise Barrenäs

6 Marie-Louise Barrenäs
Inre hårcellen Marie-Louise Barrenäs

7 Marie-Louise Barrenäs
Ganglion Spirale Innehåller neuron % utgör type I ganglion celler. Bipolära. Dendriten går från inre hår cellen. Myeliniserad. Dendriten har kontakt med en IHC allena. Varje IHC har emellertid kontakt med många type I celler. Type II ganglion cell omyeliniserad. Dendriten har kontakt med den yttre hårcellen. Varje type II cell har kontakt med ca 20 OHC. Neuronens axon ingår i N cochlearis, som går till medulla oblongata. Marie-Louise Barrenäs

8 Centrala hörselsystemets anatomi och fysiologi

9 Marie-Louise Barrenäs

10 Centrala Auditiva Hörselbanorna
Hörselbarken Corpus geniculatum (Thalamus) Colliculus inferior Nucleus cochlearis Oliva superior Marie-Louise Barrenäs

11 Marie-Louise Barrenäs

12 Marie-Louise Barrenäs

13 Marie-Louise Barrenäs
Nervus Cochlearis Ingående signal från ggl spirale Kommunicerar fr a via corpus trapezoide med kontralaterala kärnans samtliga celltyper Via ?? Med coll inf Marie-Louise Barrenäs

14 Nucleus Cochlearis Kockleotrop organisation:
Nucleus Cochlearis dorsalis (diskant frekvenser) Nucleus Cochlearis ventralis (bas frekvenser) Ljud lokalisation Anterior del (AVCN) Posterior del (PVCN) Marie-Louise Barrenäs

15 Marie-Louise Barrenäs

16 Dorsal nucleus of the trapezoid body
Ljudlokalisation (fas och intensitetsskillnad mellan öronen). Efferent innervation som selektivt ”tonar” in hörselorganets frekvens diskriminering (lyssnar in ett speciellt instrument i en orkester) påverkar längden på de yttre hårcellerna, vilket ändra positionen av tektorial membranet, vilket justerar inre hårcellernas känslighet. Marie-Louise Barrenäs

17 Superior Oliva Complex (SOC)
Ljudlokalisation (basen för extraktion av interaural tid och fas differenser) Stapedius reflexen Skydda IHC mot överexponering Kontralateral supression 3 kärnor: MNTB, LSO, MSO Marie-Louise Barrenäs

18 Varifrån kommer ljudet?
Marie-Louise Barrenäs

19 Varifrån kommer ljudet?
Marie-Louise Barrenäs

20 Marie-Louise Barrenäs
Colliculus inferior Ljudlokalisation (fas/intensitets-skillnad mellan öronen) Marie-Louise Barrenäs

21 Marie-Louise Barrenäs
Colliculus inferior Reflex att vända huvudet efter plötsliga ljud Formatio Reticularis (uppmärksammar hjärnan på ljud) Marie-Louise Barrenäs

22 Corpus Geniculatum Mediale
Fungerar troligen som en dynamiskt filter matris som selektivt stänger ute alt släpper igenom auditive signaler. Förstärker svaga signaler alt dämpar starka signalers intensitet Minimerar interferensen med andra sensoriska inputs. Marie-Louise Barrenäs

23 Hörselbarken är belägen i temporalloben. - Heschl's gyrus
- Planum temporale Marie-Louise Barrenäs

24 Funktionell Magnet Resonans Tomografi
                                                                                                                         Marie-Louise Barrenäs

25 Primary Auditory Cortex
Marie-Louise Barrenäs

26 Hjärnans hörselcentra kommunicerar med centra för olika känslor
Marie-Louise Barrenäs

27 Marie-Louise Barrenäs
Limbiska systemet Marie-Louise Barrenäs

28 Marie-Louise Barrenäs

29 Auditiv Kognition - minne
Långtids- Minne Arbetsminne Korttids-minne Episodisk buffert Sinnes intryck hörsel, syn, lukt smak, känsel Marie-Louise Barrenäs

30 Auditiv Kognition - minne
Fonologisk loop (lagring + repetitionsfunktion) Lexicon Semantik Central Exekutiv Komponent Episodisk buffert Hörsel intryck Visuospatiellt lager (msek) Korttids-Minne Arbetsminne Långtids-Minne Marie-Louise Barrenäs

31 Cochleas Differentiering
3 mån in utero: Differentierade sinnesceller Mognaden i de centrala auditiva systemen pågår fram till 20 åå 5 mån in utero: cochleär funktion Födelsen: fullt utmognad Marie-Louise Barrenäs

32 Orsaker till central auditiv störning
Marie-Louise Barrenäs

33 Orsaker / Patient-grupper
Neuropsykiatriska sjukdomar, t ex autism Neurologiska störningar Genetiska avvikelser Utvecklingsförseningar Marie-Louise Barrenäs

34 Klinisk presentation Beteendemönster
Marie-Louise Barrenäs

35 Klinisk presentation (normalt audiogram)
Svårigheter att uppfatta tal i störmiljö Svårt med muntliga uppmaningar t ex rikting “gå till dörren” eller flerstegs uppgifter Dålig förmåga att lyssna Inlärningsproblem Dåligt auditivt minne (kognition) Lättdistraherad / ouppmärksam Läs- och skrivsvårigheter Tal- och språksvårigheter Frågar ofta om, alt ber om upprepningar Långsam att svara Marie-Louise Barrenäs

36 Marie-Louise Barrenäs
Auditivt Kognitivt Test-batteri på svenska Björn Lyxell et al., Linköpings Universitet Marie-Louise Barrenäs

37 Marie-Louise Barrenäs
Arbetsminnets reglerande centrala exekutiva komponent skattas med mätning av Ordflödestest: att snabbt och korrekt kunna generera fram specifik information från långtidsminnet (t ex djur på L) Marie-Louise Barrenäs

38 Marie-Louise Barrenäs
Arbetsminnets fonologiska slinga / loop innehåller fonologiskt lager + repiteringsmekanism Rhyme test (Baddely and Wilson, 1985, Lyxell et al., 1994) Fonologiskt lika och olika ord och non-ord Jämföra uttalsmässigt korta och långa ord Marie-Louise Barrenäs

39 Marie-Louise Barrenäs
Arbetsminnets episodiska buffert (ett gränssnitt mot andra minnessystem) kan skattas med snabba, omedelbara repetitioner av t ex meningar Marie-Louise Barrenäs

40 Marie-Louise Barrenäs
Arbetsminnestest Reading Span test Letter span test Sentence Completion Test (förmågan till samtidig lagring och bearbetning) Marie-Louise Barrenäs

41 Långtidssemantiskt minne
Lexikon (ord-test) Semantiska test (kategori test) Marie-Louise Barrenäs

42 Hörselns fem dimensioner (påverkas alla av hörselskada)
Känslighet (det svagaste ljud som örat uppfattar) Dynamik Frekvensupplösning Tidsupplösning Att höra med två öron (binaural hörsel) Ett tonaudiogram (vanligt hörselprov) mäter enbart känslighet

43 När börjar vi att utreda APD?
Tidig diagnos viktigt! Bättre prognos Mindre risk för sekundära problem Utredning av APD kan erbjudas från 8 års ålder.

44 Hur gör vi detta? Läkarbesök Tonaudiogram
Ställningstagande till APD-utredning Steg 1-utredning - Om annan hörseldiagnos kan ställas avslutas utredningen här Steg 2-utredning

45 Steg 1-utredning En halv dag avsätts på hörcentralen Tonaudiogram
Tal i brus¹ TEOAE DPOAE Tympanometri Stapediusreflexer BRA eller aABR ¹Granström och Ilstedt, C-uppsats, Taluppfattningstest med enstaviga ord i brus: Normalvärden för åldrarna 7, 10 och 13 år

46 Steg 2-utredning Frågeformulär: Auditiva perceptionsproblem Förälder
Skolan En halv dag avsätts på hörcentralen Dikotiskt test Gaps in noise Frekvensmönster Durationsmönster

47 Diagnossättning Läkarbesök (åtminstone föräldrar, ev barnet också)
Sammanfattning av gjorda tester Ställa diagnos och informera Läkarutlåtande till kommunen Remiss till hörselhabiliteringen

48 Hörselhabiliteringen
Behovsanalys med team Oftast kurator, logoped, hörselpedagog Förskrivning av FM-system Samverkan med skolan Hembesök Träning av (kontakt taget med SPSM för material, till exempel Earobics®) Ordförråd Arbetsminne (Minneslek, Robomemo) Rytmik

49 FM-system En förbättrad lyssningssituation har positiva effekter på språk, uppmärksamhet, minne, auditiv perception, inlärning och kognition. Förstahandsval ”Personal FM-system is far superior to other systems like speakers in the classroom” (Hall)

50 Ljudutjämningssystem
Ökad uppmärksamhet och delaktighet Större valmöjlighet gällande placering i klassrummet, många elever sitter gärna långt bak (vill inte synas) Många elever har föredragit detta eftersom de inte känner sig utpekade Förbättrar lyssningssitutationen för alla i klassrummet

51 Tack