Olle Bergström Medicinkliniken Växjö

En presentation över ämnet: "Olle Bergström Medicinkliniken Växjö"— Presentationens avskrift:

1 Olle Bergström Medicinkliniken Växjö
Snaps Olle Bergström Medicinkliniken Växjö

2 Hypertoni och levnadsvanor

3

4 Vad vill vi förhindra ?

5

6

7 ”If we could give every individual the right amount of nourishment and exercise, not too little and not too much, we would have found the safest way to health”.  ― Hippocrates

8 ”Doctors are like poor plumbers
”Doctors are like poor plumbers. They treat a splashing tub by cleaning up the water. These plumbers are extremely apt at drying up the water, constantly inventing new, expensive, and refined methods of drying up water. Somebody should teach them how to close the tap." - Denis Burkitt

9 Figure 8. Trend in incidence of background factors in MI age < 80, 1995–2013.

10 Levnadsvanor och blodtrycket
Rökning Stillasittande - Fysisk aktivitet Alkoholbruk/riskbruk och blodtrycket Fetma-övervikt-Viktminskning

11 Rökning och BT

12 Rökning och BT Med varje cigarett ses en BT-stegring
Rökare har i regel lägre BT än icke-rökare, sannolikt pga lägre kroppsvikt och cotinine Rökstopp rekommenderas starkt pga minskad kardiovaskulär sjukdom och utveckling av njurinsuff

13 Stillasittande – Fysisk aktivitet

14 Fys.aktivitet/evidens
Svårstuderat. Går ej att blinda. Kontrollgrupp saknas ofta. Kort interventionstid. Ofta på normotensiva/ normalt högt BT Bäst stöd för konditionsträning Dos-responsförhållande Bäst stöd för min x 3-7/v i 8-37 v Effekt ca 10/5 mm Hg

15 Typ av fys.aktivitet Promenad : 8-20/4-12 mm Hg beroende på intensitet
Ergometercykelträning: Sänker syst.BT Dans: otillräcklig evidens Fotboll : begränsat stöd men ja Bassäng: begränsat stöd men ja Yoga, Tai chi, Qigong : Svag evidens

16 Rekommendation fys.aktivitet
Konditionsträning Måttlig intensitet 150 min / vecka (3-7 ggr/v) Hög intensitet 75 min / vecka ( 3-5 ggr/v) Kombination med muskelstärkande träning kan förstärka effekten, många reps Ger också sänkning av TG, Vikt, Inflammation Höjer HDL, insulinkänslighet

17 Lagom är bäst ?

18 Vi är genetiskt fortfarande jägare och samlare Mat på rullband
Så vi fick jaga den

19 Alkohol och BT Missbruk av alkohol är hälsofarligt
Måttligt alkoholintag har hälsovinster Hur balanserar man den informationen ? Randomiserade studier med olika doser finns inte. Studier på Alkohol och fysiologiska effekter Observationsstudier – måttliga vs nykterister Varför dricker man inte? Sjuk?, fd alkoholist?, psykiskt illabefinnande, självrapporterat intag, socioekonomi? Utbildning? Religion?

20

21 Alkohol och specifik dos
Definition av ”standarddrink” varierar Definition av ”måttligt” varierar Säker dos olika för man och kvinna Finns det en säker dos ?

22 Alkohol och mortalitet
Överkonsumtion ger ökad mortalitet Metaanalys (34 studier) 2006 : lägst mortalitet vid ½ standarddrink dagligen NHS : 1-3 drinkar / vecka Den största studien (n=480000) : 1 drink per dag både för man och kvinnor Metaanalys (84 studier) : RRR 25% CVDdöd måttlig vs ickedrickare

23 Alkohol och blodtryck Överkonsumtion ger högt BT
> 2 drinkar/dag tvåfaldig ökning av hypertoni > 5 drinkar/dag mycket tydlig ökning av hypertoni Minskning av intag ger 4,1/2,4 mm Hg

24 Alkohol och livskvalitet
Överkonsumtion ger dålig livskvalitet Avseende måttlighetsdrinkare få studier 1-2 drinkar dagligen gav bäst självrapporterad hälsa, hade även mindre sjukskrivning

25 Var går gränsen för riskbruk?
(friska vuxna) Veckokonsumtion Fler än 14 standardglas per vecka för män Fler än 9 standardglas per vecka för kvinnor Syfte: förklara riskbruksgränser Var går gränsen för riskbruk? Denna veckokonsumtion gäller för en fullt frisk och vuxen person som ej visar tecken på alkoholberoende. Det finns ingen säker nedre gräns för vad som är en ofarlig konsumtion. Det anses för kvinnor vara så att det innebär låg risk att dricka upp till 9 standardglas per vecka. För män gäller högre nivåer, 14 glas per vecka. Givetvis är det så att de gränser som anges inte är exakta. Det finns en gråzon kring alla nivåer, individuell hänsyn måste givetvis tas. Intensivkonsumtion – avses konsumtion vid ett och samma tillfälle, minst en ggr i månaden. 14 standardglas = 53 cl starksprit 9 standardglas = 34 cl sprit Intensivkonsumtion Fler än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle (man) Fler än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle (kvinna)

26 ett standardglas motsvarar:
(bild ok) Syfte: Förklara att standardglas är ett mått att använda när man beräknar riskbruk Standardglas När man pratar om riskbruk brukar man ange i standardglas och då måste man ju veta vad ett standardglas är. Men också vilken dryck det gäller. Ett standard glas ger 12 gr 100% alkohol. Aktivitet: ta fram och visa olika stora glas. Låt deltagarna gissa vad de rymmer. 2 lättöl är lika med 4 cl starksprit. Kaloriinnehåll 190 kcal 160 kcal 110 kcal 120 kcal 90 kcal starksprit Lättöl 2x33 cl Folköl 50 cl Starköl 33 cl Vin 12-15 cl Starkvin 8 cl Sprit 4 cl

27 Indikatorsfrågor Socialstyrelsen föreslår i riktlinjerna att följande frågor (indikatorsfrågor) kan ställas: 1 Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka?  Mindre än 1 standardglas eller inte alls  1-4 standardglas/vecka  5-9 standardglas/vecka  standardglas/vecka  15 eller fler standardglas/vecka 2 Hur ofta dricker du som kvinna 4 standardglas och du som man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle?  Aldrig  Mer sällan än 1 gång per månad  Varje månad  Varje vecka  Dagligen eller nästan dagligen Syfte: att visa vilka frågor som avses med indikatorsfrågor. Används vid behov. Ligger som dold bild.

28 Alkohol sammanfattning
Måttligt, sannolikt lite lägre Ger hälsovinster fr.a kardiovaskulära Typ av alkohol spelar ingen roll utan dos och frekvens Bingedrinking raderar all positiv effekt Nykterister skall sannolikt inte börja Vi i vården måste fråga oftare

29

30 Idealen växlar

31 Kroppsvikt 30 % av jordens befolkning är överviktig eller har fetma
Det är fler som är överviktiga än underviktiga

32

33

34

35 Övervikt/ fetma Ökar risk för hypertoni, sömnapne, kranskärlssjukdom, stroke, dyslipidemi, T2DM,gallsjukdom, artros, respinsuff, bröst-, colon-, njur-, esofagus-, lever- och pancreascancer Kortar livet mellan 2-8 år beroende på grad av fetma, jämförbart med rökning Psykisk lidande

36 Viktminskning Många olika bud i omlopp
Viktnedgång är kopplat till död-oavsett cancer Viktuppgång kopplat till död Viktstabil bättre – är det något man är eller blir? Vid ”Bantning” förloras mer muskler och mineral än fett om man inte kombinerar med träning För att inte bli hjärtsjuk – var smal ? För att överleva hjärtsjukdom – bli fet ?

37 Effekt av viktminskning på blodtryck
Metaanalys 2008 diet/orlistat= 6,3/3,4 mm Hg Framinghamdata: Viktnedgång minskar risken att utveckla hypertoni

38 Behålla vikten ? Hormonerna jobbar emot dig. Mediatorer för aptit kvar på högre nivåer efter 1 år Energiomsättningen minskar efter viktnedgång, stimulerar till återgång till utgångsvikt Energiomsättningen ökar efter viktuppgång och stimulerar till återgång till ursprungsvikt Ökad fys.aktivitet således nödvändig

39 Energiomsättning vid ändrad vikt

40 Vilken diet sänker BT ? DASH – frukt, grönsaker, <25% fett, minimjölk, inga sötsaker eller snacks, mindre kött gav en minskning på 5,5/3,0 mm Hg oavsett saltintag och viktminskning Fiber, kakao, folat, Sojaprotein(istället för kolhydrater), magnesium sänker alla litegrann men … Kombinationen av reducerat saltintag, viktminskning och undvika alkoholriskbruk är ändå slutsatsen

41 Ett hälsosamt kostmönster
Ökat intag av Byt ut Begränsa intaget av Grönsaker Rotfrukter Ärter/bönor/linser Vitt mjöl, produkter av vitt siktat mjöl Spannmåls-produkter med fullkorn Charkprodukter Rött kött Frukt och bär Smör- smörbaserade matfetter Vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter Drycker och livsmedel med tillsatt socker Godis och kakor, snacks Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Magra mejeriprodukter Salt Nötter och fröer Alkohol Kostförändringar som gynnar energibalans och hälsa i den Nordiska befolkningen. Källa: NNR2012

42 Mindre än hälften av männen äter frukt och grönsaker varje dag
gram/dag Råd: Ät mycket frukt och grönt – gärna 500 gram per dag Susann Ask, dietist

43 Det är svårt att förändra levnadsvanor
”De flesta skulle vilja bestiga Mount Everest men vissa kan helt enkelt inte” Ekonomiska incitament har prövats exv. Gravida rökare i England NNT =7 Är det doktorernas fel ? Ex LOOK-AHEAD Är det patienternas fel ?

44

45

46

47 Tack för uppmärksamheten !