Torsten Allvar Lantmäteriet

En presentation över ämnet: "Torsten Allvar Lantmäteriet"— Presentationens avskrift:

1 Torsten Allvar Lantmäteriet
Fortsatt samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna – Hur kommer detta att utformas? Är det en fråga bara för Lantmäteriet och kommunerna? Torsten Allvar Lantmäteriet Torsten Allvar,

2 Är följande kritiska ord om Svenskt Lantmäteri sanna?
Ärendehanteringen är för komplicerad, kvaliteten fel, tekniken omodern, arbetsorganisationen dålig, beslutsunderlaget ofta dåligt, rättning av underlaget tidsödande, myndighetssamverkan tar för lång tid, myndigheternas dataköp av varandra driver upp kundkostnaden, rättsförluster pga dubbelförvaltning av data på flera ställen, det är besvärligt och dyrt att köpa och nyttja data, informationen är svår att förstå, det är svårt att komma fram och få svar på frågor per telefon, svaranden tar inte ansvar för sitt svar

3 Exempel på tänkbar åtgärd
Påstående: Lantmäteriet och kommuner för var sitt skikt med fastighetsinformation. Om vi jobbar i gemensam information uppnår vi att Vi sänker kostnader och kortar handläggningstider Höjer kvaliteten och minskar risken för rättsförluster

4 Varför väljer en kommun att föra egen fastighetsinformation?
Tradition från tidigare ansvar och teknik Strikt krav på sammanhang mellan detaljer, fastigheter, planer etc Kommunen har ”bättre” material än i DRK Har ansvar för stomnät och behöver data med egna mätarkivuppgifter Mäter själv i förrättning Uppdatering via förrättningsakter ses som en begränsad arbetsinsats Kostnaden för GSD-fastighetskartan är ”för hög” spec. om aktualitet krävs GSD innehåller inte mätarkivuppgifter, R- PB-skikt Uppdatering av nya leveranser av GSD i egen databas tekniskt svår Behöver uppgifter om pågående förrättning Försäljningsintäkter ingår i förvaltningens budget Kommunen behöver ha koll på aktualitet och riktighet vid varje användning – bäst att lita på sig själv..

5 Har vi ett tydligt gemensamt teknikmål eller flera samtidigt?
Skicka förändringsdata mellan oss, men i princip jobba i två databaser som båda ses som original. Att vi skall jobba från olika användarmiljöer mot ett gemensamt informationslager. Att kommunens version är original och Lantmäteriet har en kopia..

6 Upphovsrättslig aspekt på DRK-samverkan
Författningsreglerat krav att kommunen levererar data till LM – ingen ersättning till kommunen. LM tar emot data från kommunen utan lagkrav och utan att någon ekonomisk eller upphovsrättslig reglering sker – avtalslös samverkan. LM köper data från kommunen med engångsersättning och/eller årlig nyttjanderättsersättning. Integrering av två databaser genom ajourhållningssamverkan åt båda håll, där parterna har egen exklusiv upphovsrätt till sin version. Gemensamt ägande och förvaltning av DRK med gemensamt ajourhållningssystem, gemensam produktifiering och delning av försäljningsintäkter..

7 Frågor som hänger ihop Lagstiftningen, Svensk Inspirelag och PSI, lägenhetsregisterlag, lag om fastighetsregister osv Geodatasamverkans affärsmodell Standardisering, gränssnitt Tekniska lösningar Kommunernas och Lantmäteriets interna utveckling med organisation, ekonomi, personal och kompetens Kommunens och Lantmäteriets ”dolda” syn på materialet, tradition, ideell upphovsrätt mm (”sitter i väggarna”). Samverkansavtal, dess roll och innehåll? Vad skall (måste) vi avtala om?..

8 Vad krävs för ”fullständig” samverkan?
Gemensam kvalitetssyn Gemensam syn på hur vi tillhandahåller information och tjänster till samhället Ansvarsfrågorna tydliga och fördelade Gemensamma handläggningssystem (t.ex. FRANS) jobbar mot integrerad information i karta, register och arkiv All förändring genom myndighetsbeslut tankas in i de system där de lagras – karta-register-arkiv Kvalitetsförbättring sker i samverkan, gärna i gemensamma projekt

9 Svensk Geodatastrategi Focus på tillhandahållande
I Norge började man att utveckla Geovekst över tio år före datadelningen via Norge Digitalt. Utan Geovekst hade inte Norge Digitalt varit möjligt. Kan Svensk datadelning vara möjlig utan att vi har en modell liknande Geovekst?

10 Vilken organisation har ansvar för vilken information?
Svensk Geodatastrategi frågor både till databasförvaltare och användare Vilken organisation har ansvar för vilken information? Hur fungerar samverkan mellan organisationer som har delat informationsansvar? Nyttjare av databaser som inte ingår i förvaltningssamverkan – kan de bidra till kvalitetsförbättringar?

11 Samverkan idag Lantmäteriet+kommunen -- referenssystem
-- DRK i tätort inkl planmosaik -- adress, lägenheter, byggnadsregister Vägverket+kommunen+Lantmäteriet+ skogsnäringen -- vägnätet Lantmäteriet + Länsstyrelsen + Skogsstyrelsen + RAÄ + kommunen -- Områdesskydd Lantmäteriet + SMHI -- Hydrografi, bl.a. strandlinjer

12 Samverkan idag Olika modeller för samverkan för varje informationsslag, olika normalavtal, olika beskrivningar av ansvaret Olika geografiska avgränsningar av samverkans/ansvars-områden, det är inte tydligt för oberoende användare hur dessa ansvarsområden ser ut

13 Samverkan Lantmäteriet – kommunen
Exemplet registerkartan: Parterna samverkar för att kvalitetsförbättra registerkartan. Avtal är skrivet. En kartbilaga visar samverkansområden.

14 Blått är nuvarande samverkansområden rött är nya samverkansområden
Gällande kartbilaga till DRK-samverkansavtal Kartbilaga till DRK- avtal mellan Lantmäteriet och Gagnefs kommun Blått är nuvarande samverkansområden rött är nya samverkansområden

15 Övriga organisationer med ”formella” ansvar för geometrier
NVDB-organisationen Vägverket Länsstyrelsen Naturvårdsverket SCB Osv

16 Registerkartan Per Rexons exempel på att gränsen mellan fastighetsutrett från primärkarta och icke utrett inte framgår utan att bakgrundskunskap och mycket misstänksamhet krävs

17 Registerkartan storskalig/småskalig
Ritskalgräns = pk bladindelning från analoga tiden – endast delar av pk-blad är ofta fastighetsutredda i ytterkanterna av tätort Exemplet gäller samfälld väg Brålanda

18 Samverkan idag Olika modeller för samverkan för varje informationsslag, olika normalavtal, olika beskrivningar av ansvaret Olika geografiska avgränsningar av samverkans/ansvars-områden, det är inte tydligt för oberoende användare hur dessa ansvarsområden ser ut Olika ekonomiska samverkansregler – bl.a. upphovsrätt och nyttjanderätt Olika tekniska lösningar för ajourhållningssamverkan och för tillhandahållandet av den ajourhållna databasen Kvalitetsbeskrivningen är olika för skilda informationsskikt Det är inte säkert att geografiska skikt förvaltade av olika organisationer kan läsas ovanpå varandra, t.ex. fastighetsindelning relativt miljöbalksbestämmelse. Vi saknas gemensam kvalitetsmodell

19 Övriga organisationer som inte samverkar idag
Organisationer som mer utpräglat är nyttjare och inte samverkar i kvalitetsförbättring och ajourhållning har en kundrelation till kommun eller Lantmäteriet eller NVDB ..osv. De bidrar inte aktivt i kvalitetsarbete…. Eller borde de det ? De kanske bättrar redovisningen utan att den förvaltningsansvariga får veta det.

20 Samverkan i morgon - en idéskiss
Organisationer och företag som är beroende av bra kvalitet i grunddata samverkar om en gemensam kvalitetsbild Ansvaren är tydligt definierade avseende geografiskt område, kvalitet, ajourhållning, lagring, Grundprinciper är: – för allt nyttjande som innebär kontroll av grunddatas riktighet skall kontrollen återföras till informationsansvariga – nyttjarnas resurser satsas i första hand på att bidra i kvalitetsarbetet, först i andra hand köp- och sälj! Vore bra ur nyttjandesynpunkt att vi har en gemensam områdesindelning som grundstomme för olika samverkansavtal. Ansvaret måste vara tydligt Hur för vi tillbaka erfarenheter om brister som nyttjarna får fram – Rätta kartan etc….Om nyttjare dessutom mäter in gränsmarkering – vågar vi lita på den?

21 Zonindelning av kommunen utifrån databaskvalitet och ansvar
Blått = ”primärkarteområden” Rött = ”landsbygdsbyar” Övriga områden = Områden med areell produktion, naturskydd etc. Reservområde = fjäll, sammanhängande impediment

22

23 Arbetssätt Kommunvis eller indelning av länet i regioner? exempel
Malung-Sälen, Vansbro Mora, Orsa, Älvdalen, Rättvik Leksand, Gagnef, Falun, Säter, Borlänge Hedemora, Avesta, Fagersta, Norberg Ludvika, Smedjebacken Om man jobbar t.ex. med fem områden i länet i stället för 15. Eller klarar vi av att arbeta med 1 region = länet? Obs att flera av dessa kommuner nu jobbar i olika tekniska system

24 Deltagare, exempel Kommunens mät&kart, plan, gatu Lantmäterikontor
Länsstyrelsen Elnätsbolag Vägverk/Banverk Skogsstyrelsen osv

25 Önskemål för samverkansavtal
Kvalitetsförbättringar av databaser i projekt Egen ekonomi, flera intressenter, specifikationer, klargjord upphovsrätt, upphandling med stöd av HMK, projektavtal avslutas när projektet är klart. Kan gälla DRK-geometri, DRK-rättigheter, DRK- bestämmelser, stomnät-referenssystem, byggnadsgeometrier etc.

26 Sammanfattning: Hur utvecklar vi verksamheten kring fastighetsinformation?
Vilka verktyg har vi och i vilken ände börjar vi? Affärsmodell och Samverkansavtal Lagstiftning Standardisering Tekniklösningar Kvalitetsförbättringar i grunddata Ekonomiska styrmedel

27 Önskemål för samverkansavtal
Definiera gemensamma processer där vi bl.a. behöver reda ut ansvar, ekonomi, datautbyte och beskriva arbetsflödet. Upprätta samverkansavtal mellan parter med de olika rollerna i handläggningen. Avtalen gäller tillsvidare – måste tåla förändringar, detaljerna skall successivt förbättras t.ex. i ett Lean/KASAM-arbete. Fokus måste vara på handläggarna. Ett avtal per kommun med bilagor eller flera processvisa avtal? Förrättningsprocess (t.ex. via FRANS) Planprocessen (t.ex. via ”digital planprocess”) Plangenomförandeprocess ( via FRANS +…) ”Adressättningsprocess” (LINA eller annat system) Bygglovprocess (via… + LINA….)

28 Startmöte för ökad regional samverkan
Kvalitets- och nulägesbeskrivning Berörda informationsskikt Kvalitetszonindelning, ansvarsområden Kravspecifikationer Datalagring, e-tjänster mellan parterna etc. Principer för samverkan – ajourhållning, kvalitetsförbättring, mötesordning, projektsamarbeten, övrigt

29 Nytt ramavtal SKL - Lantmäteriet
Nytt avtal skall innefatta datadelning Version både för kommun som är partner och som väljer att stå vid sidan av detta Själva avtalsstrukturen är en öppen fråga, t.ex. antalet normalavtal Samverkansnivåerna kommer att ses över Samverkansgruppen inriktas sig mycket nu mot att vi behöver bygga upp regional samverkan! Hur?

30 Vad gör vi i väntan på datadelning och nya avtalsmodeller?
Förslag: Aktivt göra inspel i den treåriga DRK-planen Verka för att vi hittar samfinansieringar i kvalitetsarbetet Tydliggöra ansvarsfrågor Gemensamt definiera kvalitetszoner Vart tog Mätningskungörelsen vägen?