SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT

En presentation över ämnet: "SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT"— Presentationens avskrift:

1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT
Klas Eklund SNS, 2 februari 2004

2 INNEHÅLL Vad är ekonomisk tillväxt? Tillväxtens för- och nackdelar
Empiri: Vad har hänt? Teori: Hur analysera tillväxt? Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? Framtidens utmaningar Vad kan göras?

3 UTGÅNGSPUNKT DEFINITIONER
Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden Ej tillfälliga konjunktur-svängningar Utan förändring av ”potentiell” BNP

4 POTENTIELL TILLVÄXT OCH KORTSIKTIGA SVÄNGNINGAR
BNP Potentiell BNP Tid

5 DEFINITIONER BNP från produktionssidan:
BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import

6 MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM
Vad ingår och vad saknas? Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? Hushållsarbete Svart sektor Hur mäta offentlig sektor? Hur mäta miljöeffekter? Fördelning, hälsa etc ingår inte BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening Alternativa mått?

7 FÖRDELAR MED TILLVÄXT Högre materiell standard
Privat konsumtion Offentlig konsumtion Utrymme för investeringar Förbättrade icke-materiella villkor Ökad livslängd Folkhälsa Social trygghet Utrymme för kortare arbetstid Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband

8 RISKER MED TILLVÄXT Social utarmning Miljöproblem
Stress och nya folksjukdomar Arbetslöshet? Miljöproblem Resursförbrukning Utsläpp Ekonomernas motargument Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna

9 EKONOMISK-POLITISK REALITET
Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen

10 HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT 1820-2000, BNP/cap
Period Tillväxt, procent Fördubb-lingstid, år 0,53 132 1,30 53 0,91 77 2,93 24 1,33 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

11 HUR HAR DET GÅTT? REGIONAL TILLVÄXT 1970-1998, BNP/cap
Tillväxt, procent Fördubblingstid, år Asien exkl Japan 3,54 20 Japan 2,34 30 USA, Canada 1,94 36 Västeuropa 1,78 39 Latinamerika 0,99 71 Afrika 0,01 7000 Ryssland/Öst -1,10 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

12 SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870 Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt

13 TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av Ökade arbetsinsatser
Ökade kapitalinsatser (investeringar) Ökad produktivitet Håll isär: Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet Ökad totalfaktorproduktivitet

14 1. NEOKLASSISK TILLVÄXT; INVESTERINGARNA AVGÖR
BNP log

15 ”GROWTH ACCOUNTING” Produktionsfunktion: DBNP = wDA + (1-w)DK + Dtfp
där tfp är ”teknisk utveckling” Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana Men det är TFP som avgör den... ...och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)

16 2. “ENDOGEN” TILLVÄXT; HUMANKAPITALET AVGÖR
BNP log

17 HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TILLVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN
Utbildning Bredd och spets Incitamentsstrukturen Utbildningspremien Samverkan human- och realkapital Externa effekter Stordriftfördelar, innovationer Schumpeters krativa förstörelse

18 INSTITUTIONELLA FAKTORER: VIKTIGA PÅ LÅNG SIKT
Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar Stabilitet i social och politisk infrastruktur ”Företagarklimat”

19 EMPIRISKA STUDIER: HAR BLIVIT VANLIGARE
Tvärsnittsanalys Jämför olika länder Långa serier Samma land över tiden Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning Relativ position: Upphinnarfaktorn

20 FORSKNINGSLÄGET I DAG Endogen teori dominerar
Har delvis integrerat neoklassisk Investeringar i human- och realkapital Realkapital är “kristalliserat” humankapital Institutioner Öppenhet, konkurrens, materiella drivkrafter, icke-korruption, stabila regelverk Egen tolkning: Investeringskvot (både real- och humankapital Drivkrafter för arbete och effektivitet Omvandlingstryck sätter press

21 SVENSK RELATIV TILLVÄXT Ökning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970-1988
Period Sverige/snitt 1,1 1,4 1,7 1,2 1,9 2,2 0,9 1 0,8 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”

22 VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950?
Upphinnarfaktorn - sen industrialisering Gynnsam industristruktur God utbildning Frihandel och avregleringar Stor kapitalimport (fram till 1914) Fred

23 VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET?
Återuppbyggnad Handelsliberalisering Stabila växelkursrelationer Stabila råvarupriser Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut Stora investeringar Överflyttningsvinster Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare

24 SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED ANDRA LÄNDER SEDAN 1970

25 SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE BNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet
1970 1 Schweiz 154 2 USA 148 3 Luxemburg 134 4 Sverige 115 5 Kanada 108 6 Danmark 107 7 Frankrike 106 Holland 106 9 Australien 104 2003 1 Luxemburg 194 2 USA 145 3 Norge 140 4 Irland 130 5 Kanada 120 6 Schweiz 118 7 Danmark 115 8 Holland 113 9 Österrike 114 15 Sverige 108

26 TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960-1997 BNP/timme och BNP/cap, procent/år
Tillväxt i BNP/timme Sverige 4,3 1,4 Västeuropa 4,9 2,5 USA 2,0 0,5 BNP/capita 3,6 1,1 3,3 2,2 1,6 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

27 SVENSK TILLVÄXT 1960-1997 Uppdelning av BNP/cap, procent/år
Tillväxt i 1. BNP/timme 4,3 1,4 2. Medelarbetstid -1,1 0,1 3. Sysselsättningsgrad 0,4 -0,4 4. Andel arbetsför befolkning -0,2 5. Totala antalet arbetade timmar per inv (2+3+4) -0,9 -0,3 6. BNP/capita (1+5) 3,6 1,1 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

28 VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN?
Effekterna av återuppbyggnaden klingade av Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar Försvagade drivkrafter för real- och humankapitalbildning Försvagat omvandlingstryck Instabil stabiliseringspolitik

29 REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES
Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in Osäkerheten om den ekonomiska politiken Sviktande lönsamhet Devalveringspolitik Skattesystemet Långsammare teknisk utveckling

30 HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES
Sverige tappade försprånget inom utbildningen Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig Kraftigt krympande löneskillnader

31 FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK
Snabbt växande offentlig sektor Svårmätt produktivitetsutveckling Men lågt omvandlingstryck Anslags- och budgetstyrning Stigande skattetryck Näringspolitiken Bevarande av gamla strukturer Devalveringspolitiken Förändrade relativa faktorpriser Gratisvinster

32 MISSLYCKAD STABILISERINGS-POLITIK
Den största eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet En följd av misslyckad stabiliserings-politik Både långsiktigt (hög inflation) och kortsiktigt Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten

33 SVENSK TILLVÄXT 1970-95 Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori
BNP BNP 1970 1970

34 1990-TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN
1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen Men drev också fram ett uppvaknande Stålbadet tvingade fram en omorientering Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital-bildning samt ny stabiliseringspolitik

35 1. SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK
EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning Avregleringar i flera sektorer Gradvis öppnande av offentlig sektor Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn Växande allmänt tryck från globaliseringen

36 2. BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING
“Århundradets skattereform” 1991 Decentraliserad lönebildning Stigande utbildningspremie Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna Nytt pensionssystem

37 3. BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING
Enklare och mer likformig kapitalbeskattning Kraftigt stigande avkastning på investeringar Utbyggd infrastruktur Inflationsbekämpning och lägre räntor EU-medlemskap

38 4. EN STABIL STABILISERINGS-POLITIK
Högre prioritet för inflationsbekämpning Självständig Riksbank Mer stringent statlig budgetprocess Längre mandatperioder EU-medlemskap och EMU-förberedelser

39 STUDS AV PRODUKTIVITETEN Årlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt
Belgien 7,1 Holland 6,2 Danmark 5,6 Italien 5,4 Japan 5,4 Frankrike 4,5 Tyskland 4,1 Sverige 3,5 Kanada 2,9 Norge 2,8 UK 5,1 Japan 4,1 Belgien 4,0 Holland 3,7 Frankrike 3,5 USA 3,3 Sverige 2,6 Italien 2,6 Kanada 2,6 Tyskland 2,5 Sverige 6,1 Frankrike 4,2 USA 3,5 Japan 3,3 Holland 3,2 Belgien 3,0 UK 2,7 Tyskland 2,4 Kanada 2,0 Italien 1,7 Källa: US BLS

40 VARFÖR? Utslagningen under 1991-93 rensade bort de svaga företagen
Kronfallet och det cykliska uppsvinget höjde kapacitets-utnyttjandet Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 “Den nya ekonomin”?

41 DEN ”NYA EKONOMIN” Globalisering Minskade handelshinder
Friare kapitalrörelser Snabb teknisk utveckling Snabbare kommunikation Lägre transaktionskostnader Lägre distributionskostnader Lägre sökkostnader Mindre lager Nya affärsmodeller

42 PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960-2003 Kvartalsvis förändring, näringslivet

43 INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGS Årlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD)
Utbildning Osäkert Finansiella tjänster 19 (“seems low”) Offentlig administration Minst 12 Hälsovård 41 Tillverkningsindustri Detaljhandel Osäkert Transporter Totalt Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år

44 MEN EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR
Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: Mindre flexibel arbetsmarknad Stelare priser Mer reglerade produktmarknader Utbildning och hälsovård i offentlig sektor Betydligt svårare att etablera nya företag Mindre utvecklad riskkapitalmarknad

45 SVENSK TILLVÄXT 1970-2003 Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori
BNP BNP 1995 1970 1995 1970

46 HUR RANKAS SVERIGE I DAG?
Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU Långt framme på IT-specialindex Medium på produktmarknader, finansiell sektor Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt

47 KOMMANDE UTMANINGAR Arbetsinsatserna stagnerar Ökat demografiskt tryck
Sjukfrånvaro och förtidspensioneringar Ökat demografiskt tryck Blir besvärande från 2010 ”Baumols sjuka” Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor Globalisering sätter press på skattesystemet Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga

48 DEMOGRAFINS UTMANING ENLIGT RIKSBANKEN

49 BAUMOLS SJUKA ENLIGT KOMMUNFÖRBUNDET

50 EUROPA: KRYMPANDE DEL AV VÄRLDSEKONOMIN BNP som andel av global BNP
USAs andel av världsekonomin har hållits konstant EU:s har sjunkit Trendutdragning ger kraftigt fallande EU-andel. Skäl: 1. Befolkning 2. Förvärvsfrekvens 3. Produktivitet

51 GRUNDFRÅGAN Vill vi bevara (eller höja) dagens standard i sjukvård, transfereringar mm? Eller arbeta färre timmar och anstränga oss mindre? Tyvärr går det inte att både äta kakan och ha den kvar - i synnerhet om man inte vill baka den...

52 VAD KAN/BÖR GÖRAS? Öka antalet arbetade timmar Höj produktiviteten
Förbättrade drivkrafter för arbete Skatter, transfereringar, pensioner Arbetskraftsinvandring Höj produktiviteten Håll uppe omvandlingstrycket Både för privat och offentlig sektor Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten Förbättra drivkrafter för rörlighet via skattesystemet Bättre spetsutbildning