Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt."— Presentationens avskrift:

1 Finansiell samordning – Introduktionsutbildning underlag – HANDBOKEN 6 maj 2015

2 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

3 Var är ni på en skala 1-10? – stegförflyttning?
Varför finansiell samordning? – Grunderna och idéerna bakom den finansiella samordningen. Genomgång av centrala delar i lagen om Finansiell samordning. Hur arbetar man i ett samordningsförbund och vilka roller har styrelsen, tjänstmän i förbundet, chefer och medarbetare i de samverkande myndigheterna? Projekt eller långsiktig verksamhet och strukturella insatser eller operativa Olika former av operativa verksamheter Resultat av samverkan

4 Varför Samordningsförbund?
Organiseringen av välfärden är sektoriell Individer behöver ibland helhetslösningar Oklart ansvar Saknas gemensamma metoder Olika mål för myndigheter Brister i informationsöverföringen Avsaknad av ekonomiska incitament

5 Brist på Helhetssyn på individens behov Helhetsinriktade insatser - jmfr stenhuggarna

6 Samverkan är svårt - Varför är det så? (Forskning)
Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig Det är svårt att organisera och leda samverkan. Det finns många hinder för samverkan.

7 Vilka Hinder finns? (Forskning)
Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem. Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc. Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan. Revirtänkande och revirbevakning.

8 Framgångsfaktorer (Forskning)
Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser (”samverkanskompetens”). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.

9 FK Af Landsting Kommun

10 Vad händer i landet? Lagen kom 1 jan 2004 560 milj att fördela 2015
80 förbund i 240 kommuner av landets 290 Ca 780 aktiviteter

11 Behovet av samverkan Ca 35 000 deltagare
Ca individer vid lagens tillkomst Ca 5 % av den arbetsföra befolkningen

12 Ett gemensamt välfärdsarbete
Reguljär verksamhet Centralt styrt Sektoriellt organiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad Helhetssyn

13 Målgrupp Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen 20 – 64 år). Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov.

14 Lagen om Finansiell samordning
Syfte – effektivare resursanvändning. Uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete Parter – Alla fyra parter med, kommundel eller kommuner Samordningsförbund – en unik och egen juridisk person som fattar beslut i eget namn

15 Lagen om Finansiell samordning

16 Lagen om Finansiell samordning
Regeringen bestämmer den totala resursnivån samt modell När resurserna är överförda ”äger ” förbundet medlen Riktiga pengar skall föras över – inte personal

17 Lagen om Finansiell samordning
Från fullmäktige eller anställd i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen Väljs för fyra år Rätt till ledighet för uppdraget och andra möten Styrelsen utser ordförande och vice Ledamöter har rätt till ersättning Finns jävsregler obs – delikatessjäv

18 Lagen om Finansiell samordning
Ger förutsättningar att lösa problemen och undanröja hindren Är en struktur för att hantera samverkan Har två medel som ger legitimitet för samverkan - Gemensam Styrelse - Gemensamma Resurser

19 Lagen om Finansiell samordning
Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Hur medlen skall användas Områden som bör prioriteras

20 Lagen om Finansiell samordning
Stödja samverkan mellan samverkansparterna Samverkan ett mål för förbundet Skapa struktur för samarbete och samverkan – strukturinsatser Gemensamma inventeringar och behovsanalyser

21 Lagen om Finansiell samordning
Finansiera sådana insatser som avses i 2 § och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde Alla insatser som finns inom det samlade ansvarsområdet – även upphandlade Myndigheter fattar beslut – förbundet betalar

22 Lagen om Finansiell samordning
Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Styrelsen ansvar att det sker en tillfredsställande beredning Stöd av tjänsteman

23 Lagen om Finansiell samordning
Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Jmfr. med Intern kontroll – kontroll och ändamålsenlighet på ekonomi och verksamhet Utvärdering – värdera insatserna inte finansiell samordning Uppföljning via SUS

24 Lagen om Finansiell samordning
Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Budgeten skall tala om vad som skall göras Budgeten är styrelsens tydligaste styrinstrument I årsredovisningen framgår hur styrelsen har lyckats

25 Lagen om Finansiell samordning
Förbundsordning som fastställs av medlemmarna Här kan medlemmarna utöva styrning av förbundet Innhåller bland annat beslutsformer och styrelsens sammansättning, hur förbundet upplöses

26 Lagen om Finansiell samordning
Varje förbundsmedlem skall vara representerad Lika många ersättare Möjlighet till delegation till ledamot, ersättare eller tjänsteman hos förbundet (uppdragsavtal) Allt kan inte delegeras se §10

27 Lagen om Finansiell samordning
Ekonomi i Balans – sk Balanskravet – synnerliga skäl Öppet budgetmöte Budget senast 30 november Ägarsamråd Revision betalas av förbundet om inget annat bestäms i förbundsordning Revisorer från Fullmäktige och upphandlas av Försäkringskassan

28 Ledamöter i styrelsen De skall kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

29 Organisation och Organisering
Arbets-förmedlingen Kommun Landsting Försäkrings-kassa Samordnings-förbund Förbundschef Beredningsgrupp Strukturell Styrgrupper Operativa Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter

30 Exempel på Arbetssätt

31 Vad har vi gjort? Kartlagt behov
Förslag beretts i gemensam beredningsgrupp Organiserat verksamheter utifrån behov Samlokaliserat myndigheter Förstärkt med kompetens Utvärderat – verksamhetsutveckling Implementerat arbetssätt och synsätt

32 Lokala behov fångas genom …
Kartläggning - Stadsdelar / Hisingsgemensamt - Tvärsektoriellt och Tvärprofessionellt - Gemensam beredning Ansökan

33 Ansökan IDÉ - FASEN 1. UTGÅNGSPUNKTER 2. BEHOVSANALYS 3. BEHOVSGRUPP
4. AKTIVITETER

34 Ansökan 5. STYRNING - ORGANISATION 6. RELATION TILL ANDRA VERKSAMHETER
7. RESURSER 8. TIDPLAN FÖR PROJEKTET 9. HUR UTVÄRDERAS PROJEKTET 10. HUR IMPLEMENTERAS VUNNA ERFARENHETER

35 Medel kan ansökas för Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.

36 Vad är Förbundschefens roll?
Har ansvar för beredning av ärenden till samordningsförbundet Ansvarar för verkställande av beslut Är sammankallande i beredningsgruppen Företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå

37 Vad är beredningsgruppens roll?
Utgör ett stöd för Förbundschefen   Återför information från samordningsförbundet och beredningsgruppen till den egna organisationen   Bidra till att utveckla samverkan mellan de samverkande parterna på olika nivåer Stödjer samverkan på strukturell nivå Vara ett stöd vid utveckling och prioritering av verksamheter

38 Samordningsförbundets verksamhet
Möjliga insatser skall ligga inom myndigheternas ansvarsområde Kompletterande insatser utöver de ordinarie uppgifter som myndigheterna/parterna ansvarar för Kan beröra två eller flera parter. Det innebär alltså inte att alla fyra samverkande parter alltid måste vara berörda Villkoret är att individen har behov av samordnade insatser från flera rehabiliteringsaktörer.

39 Samordningsförbundets verksamhet
Styrelsen avgör: Former för insatser kan vara strukturella eller operativa eller både och. Finansieringsformer kan vara korta eller långa Olika former av samverkan Permanent, integrerad, projekt, hela eller delar av en verksamhet

40 Kunskaper före aktivitet
Vad är problemet? På vad sätt har det att göra med FINSAM? Behov eller mål

41 Operativt - strukturellt
Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder Utveckling och implementering av metoden gemensam individuell handlingsplan. Kartläggning och analys av behov, problem och flaskhalsar i de olika systemen Utbildnings- och informationsinsatser som förbät- tra samarbetet mellan myndig- heter samt klarlägga aktörs uppdrag och ansvar. Extra personalresurser, rehabiliteringssamordnare vid försäkringskassan, arbets- terapeut vid arbetsförmedlingen eller kurator vid vårdcentralen. Arbetsträningsverksamheter för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna genom samlokalisera personalresurser samt anställa projektledare

42 Strukturpåverkan Mjuka strukturer - Kunskaper - Kommunikation - Ledarskap - Bemötande - Synsätt - Värdegrund - Förtroende - Revir och makt - Lojalitet - Organisering Hårda strukturer - Lagar, regleringsbrev - Myndighetsmål - Ekonomistyrning, budget, redovisning, kontoplan - Styrmodeller – NPM, Mål - resultat - Organisation - ansvar - Resurser – tid/kompetens

43 Projekt versus Långsiktighet
Avgränsat i tid Tydlig organisation Tillfällig finansiering Underlättar testa och pröva Högre frihetsgrad Implementerings-problematik Långsiktighet Långsiktigt finansiellt åtagande Finns så länge behovet kvarstår Samverkan behöver ofta långsiktighet Ordinarie verksamhet

44 Samverkansformer enligt Runo Axelsson
Case Management Personligt ombud Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Autonomi Fusion Konsultation Informations- utbyte Gräns- överskridande möten, team eller grupper Samlokalisering Gemensam budget

45 DELTA-arenan Integrerad Samverkan mellan
Myndigheter - team TSR, A-torget Utredande och rehabiliterande team/profession ViCan, MMR Resursförstärkning till individen Insatser i grupp eller enskilt av professionella Unga Vuxna, MSBH, DISA Hälsodisken, Jobbcentralen Resursförstärkning till handläggare Köp av medicinska tjänster, Noll-klassade Utvecklingsarenor/Mötesplatser DELTA-dagar, Samordnarmöten, ASI- utbildning, Kompletterande arbetsmarknad, Uppföljning, Utvärdering, Värdegrunden

46 Vad gör ni när ni samverkar i samordningsförbund?
Johanna Andersson Doktorand,

47 Följt DELTA i 4,5 år Observerade nästan samtliga möten i beredningsgruppen och samordnargruppen under 2 år Årsrapporter, budget, utvärderingar etc. Är ännu inte (helt) klar med min analys av materialet En studie klar Jag har följt (eller följt efter) samordningsförbundet på Hisingen i 4,5 år, även om den mest intensiva förföljelsen har slutat och jag är numer här mer sällan. Under två år observerade jag arbetet i beredningsgruppen och samordnargruppen

48 Studiens genomförande
Observationer av möten i två förbund under sammanlagt två år, inklusive dokument etc. Överraskning för mig att skillnaderna var så stora mellan förbunden Under andra året jag följde Hisingen var jag även med och observerade i ett annat förbund. Varför annat SoF? Hade följt ett förbund och vill och kände att jag behövde vidga mina vyer. Bredare material – plus att jag hade fått höra av andra att Hisingen skulle vara speciellt. men jag tänker att det resultatet jag presenterar kan användas (om man vill) för en diskussion om hur man jobbar idag, hur man vill jobba i fortsättningen och hur man förändra eller förstärka de rutiner och normer som finns idag. Jag var inte förberedd på så stora skillnader. Skillnaderna blev ännu tydligare eftersom jag växlade mellan de två olika förbunden under observationsperioden. Min främsta källa för material är observationer i kombination med dokument, dvs. erat underlag för mötena som budget och årsredovisningar osv. Observationerna var öppna/breda i syfte att förstå vad samordningsförbund handlar om. Det är det övergripande syftet med hela mitt avhandlingsprojekt. I denna studie har jag jämfört – men det var alltså inte syftet med de olika observationsfälten från början (mer kompletterande). Vanligt i (antropologisk) forskning där man är ”ute på fältet” är att man startar i ett övergripande syfte, som sedan specificeras under tiden när man hittar ”problemet” dvs. något man inte förstår. I den här specifika studien / I detta fallet så valde jag alltså att fördjupa mig i jämförelsen och insikten att det fanns stora skillnader.

49 Teoretisk ram Översättning – tolkning och anpassning till sammanhang Institutionell logik – principer för organisering Översättning av samma idé i olika sammanhang kan resultera i olika logiker I studien har två framför allt två teoretiska begrepp använts: översättning och institutionell logik. Det handlar kortfattat om… … en idé, policy eller i detta fall en lagstiftning tolkas och anpassas = ÖVERSÄTTS lokalt. Sker med de flesta utifrån kommande idéer i olika grad eftersom idén eller lagen om samordningsförbund inte är kopplat till det specifika sammanhanget eller platsen. Idén tolkas, anpassas och ges innehåll och i den processen så förändras den (lite). En institutionell logik är en princip för organisering som genomsyrar en verksamhet och kan ses i dess struktur och normer för arbetet. Logiken skapar ramar och normer för handling och för vad man kan, inte kan och bör göra inom organisationen – i detta fall förbundet. Sätter en standard för det ”rätta” sättet att organisera och agera. Inte ”rätt” som i laglig mening utan som i den lokala uppfattningen om rätt. Översättning av samma idé i olika sammanhang….

50 Lagen om finansiell samordning (SFS 2003:1210)
Förbundet som en självständig aktör Förbundet som en arena för sina medlemmar Översättning Lagen om finansiell samordning har översatts lokalt till två olika typer av SoF. Som jag har valt att kalla…. Dessa benämningar utgår från vad jag har sett som den främsta skillnaden: vilken roll man anser att förbundet kan och ska ha i förhållande till sina medlemmar, dvs. de fyra myndigheterna och detta kan ses i vilken grad av autonomi som förbundet har relation till sin omgivning. De olika översättningarna har skapat olika logiker eller normer som styr organisering och detta har illustrerats genom den cirkulära figuren. Den indikerar också att förbundets logik upprätthålls genom att de flesta beslut som inte regleras i lagen påverkas av logiken. Detta ska jag utveckla i nästa bild. Institutionell logik: flera studier av samverkan har visat att olika aktörer har med sig olika logiker in i samverkan och att någon av dessa ”vinner” och blir den gemensamma. I detta fallet så har jag inte uppfattat det som att de två olika logikerna som kan ses i de observerade förbunden är resultat av en sådan vinst för en av aktörerna och att skillnaden kan förklaras av att olika aktörer vunnit – framvuxna gemensamt. Som ett resultat av de olika tolkningarna har olika logiker utvecklats som styr organiseringen av förbundet

51 Samordningsförbundet som självständig aktör som arena för medlemmarna
Autonomi Samordningsförbundet som självständig aktör som arena för medlemmarna Identitet Förbundet har en egen identitet, med t ex ett eget namn, logga och hemsida Förbundet har ingen egen uttalad identitet Mål Lokal och nationell legitimitet. Utveckling av förbunden som fenomen Lokal legitimitet (genom att göra vad parterna vill) Fokus Lokalt, men också regionalt och nationellt fokus Lokalt fokus. Ett vidare fokus endast när det påverkar direkt lokalt Regler Aktiviteter kan initieras av förbundet självt Aktiviteter förankras tydligt i de lokala organisationerna innan beslut tas av förbundet Organisering Insatser organiseras ofta fristående (t ex egna lokaler) från ordinarie organisationer Implementering (i traditionell mening) ses inte alltid som möjlig, och finansierade insatser kan implementeras av förbundet Insatser integreras så långt möjligt i ordinarie organisationer och linjer Implementering ses som nödvändigt för att frigöra resurser till nya insatser Här är dessa två logiker utvecklade med ett antal exempel – ni känner igen rubrikerna I en figur av denna typ så blir beskrivningen av verkligheten gärna lite grövre och mer svartvit än vad verkligheten egentligen är. Dessa två beskrivningen ska ses som idealtyper

52 Helhetssyn Förmåga att se individens samlade behov
Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

53 Från utvärderingar För individen - respektfullt bemötande - adekvata åtgärder - delaktighet i rehabiliteringen Personalen - meningsfullhet - minskad frustration - kompetensutveckling Samhället - förkortad rehabiliteringsprocess - minskade väntetider - tydligare ansvars- gränser

54 Uppföljning - Utvärdering
Utvärdering (fritt efter Runo Axelsson) Sam- verkan Aspekter Förut-sättningar Process Resultat Perspektiv Chefer Personal Brukare

55 Subjekt och Förstå Kunna Vilja Arbetssätt Organisering Organisation
Finansiering Åtgärds-DELTA Kunskaps- DELTA Ordinarie verksamhet Subjekt och Förstå Kunna Vilja Implementering

56 Implementeringsalternativ
Fullständig implementering Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. Delad implementering Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning.    

57 Implementeringsalternativ
Strukturell implementering Det tredje innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. Professionell implementering Det fjärde innebär att nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implemen-teringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda organisationer.

58 Varför finansiell samordning
Varför finansiell samordning? – Grunderna och idéerna bakom den finansiella samordningen. Genomgång av centrala delar i lagen om Finansiell samordning. Hur arbetar man i ett samordningsförbund och vilka roller har styrelsen, tjänstmän i förbundet, chefer och medarbetare i de samverkande myndigheterna? Projekt eller långsiktig verksamhet och strukturella insatser eller operativa Olika former av operativa verksamheter Resultat av samverkan

59 Medicieffekten skapas med hjälp av en explosion av banbrytande idéer och fantastiska innovationer. Idéer uppstår i skärningspunkten där olika kulturer, områden och discipliner möts i en enda punkt. Antingen fysiskt i en miljö och eller i vår hjärna. I skärningspunkten kopplas kulturer, områden och discipliner samman och etablerade idéer stöts och blöts mot varandra. I sinom tid kan det ge upphov till ett stort antal nya, banbrytande idéer. Denna explosion kan leda till fantastiska innovationer och det är detta fenomen som kallas för Medicieffekten.


Ladda ner ppt "Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt."

Liknande presentationer


Google-annonser