Koncernarkitektur för Lantmäteriet

En presentation över ämnet: "Koncernarkitektur för Lantmäteriet"— Presentationens avskrift:

1 Koncernarkitektur för Lantmäteriet
Karin Bergström Verksamhetsutvecklare Lantmäteriet Presentera mig själv: Karin Teknisk Lantmätare, ca 20 år inom LM med utvecklingsfrågor bl.a. informationsutveckling, utveckling av produktionslinjer, konsulttjänster och under åren som projektledare, förändringsledare och linjechef. Sedan ett år tillbaka medverkat i LMs koncernarkitekturarbete. Koncernarkitekturarbete för Lantmäteriet. Vad betyder det? Jo, att beskriva vilken verksamhet LM ska bedriva & hur den ska struktureras samt dess behov av information och IT-stöd (tidsperspektivet 5 år). Målbild 2012 för Lantmäteriets verksamhet och IT, koll på Nuläget också lägga fast vilka förändringar – i verksamhet och IT - som ska genomföras när mot Målbilden. Koncernarkitektur är för oss att tänka efter före med fokus på helhet och samverkan mellan verksamhet & IT!

2 Koncernarkitektur för Lantmäteriet
Agenda Om Lantmäteriet Varför bedriver vi ett koncernarkitekturarbete? Vilka är resultaten hittills? Hur påverkas vår planering & utveckling? Vilka är våra erfarenheter så här långt?

3 Om Lantmäteriet Lantmäteriet är ett kunskapsföretag. Vi är ledande
producent av geografiska databaser och kartor. Den geografiska informationen omfattar geografiska grunddata, höjddata, flygbilder, vegetationsdata och ortnamn Geografisk informationsteknik - Flygbilder, satellitbilder och visualisering, Mätservice och detaljkartor, Konsulttjänster, programvaror, utbildning, Förädlade databaser och kartor Om Lantmäteriet

4 Om Lantmäteriet Vi svarar för fastighetsindelning och erbjuder heltäckande information om landets 3,2 miljoner fastigheter Fastighetsinformationen omfattar fastighetsregistret, digital registerkarta samt vissa anknutna register och kreditmarknadssystemet Om Lantmäteriet

5 Om Lantmäteriet Fastighetsbildning
I en lantmäteriförrättning kan fastigheter nybildas, ombildas eller skapa rättigheter så att flera fastigheter kan samverka kring gemensamma behov Fastighetsbildning bedrivs i kommunal regi i 38 av landets kommuner – i övriga av statliga Lantmäteriet. Om Lantmäteriet

6 Om Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/
Våra kunder finns i såväl stat och kommun, som i det privata näringslivet och bland enskilda medborgare Naturvårdsverket Försvarsmakten, Banverket och Vägverket Sida och Eniro Bankerna och kommunerna Vi omsätter ca 1,6 miljarder kronor per år Vi är ca 2400 medarbetare på omkring 100 orter Vårt huvudkontor finns i Gävle Lantmäteriet har kartlagt Sverige sedan 1628 Våra uppdragsgivare finns i såväl stat och kommun, som i det privata näringslivet och bland enskilda medborgare Naturvårdsverket är Lantmäteriets största enskilda kund Andra stora enskilda kunder är Försvarsmakten, bankerna och infrastrukturmyndigheter som Banverket och Vägverket Två nya större kunder är Sida och Eniro Lantmäteriets största kundgrupp totalt är privata företag och här är bankerna den största gruppen En annan stor kundgrupp är kommunerna Lantmäteriet omsätter ca 1,6 miljarder kronor per år Vi är ca 2400 medarbetare fördelade på omkring 100 orter Huvudkontoret ligger i Gävle Organiserade i 4 divisioner: Fastighetsbildning, Inskrivning, Geodataförsörjning, Metria (kärnverksamheten) och sex koncernenheter med specialistkompetens inom kommunikation, ekonomi, juridik, upphandling, personalfrågor och IT. Lantmäteriet har kartlagt Sverige sedan 1628 – i hela 380 år!! Om Lantmäteriet

7 Våra problem Lantmäteriet har svårt att styra förändringsprojekt!
Vi saknar en tydlig helhetsbild över vår utvecklingsverksamhet – verksamhet och IT Vi är dåliga på att utveckla gemensamma delar Vi har alltför många IS/IT-stöd (applikationer och infrastruktur) av samma sort Vi har bra modeller för att styra enskilda projekt, men ingen för att hantera helheten Lantmäteriet står inför stora utvecklingsinsatser (avseende både verksamhet & IT) de kommande åren – vi är till viss del även mitt uppe i det. Nya externa och interna krav  verksamhet och IT-stöd måste förändras och moderniseras. Vilken är problembilden? Vi har svårt att styra stora utvecklings- och förändringsprojekt! Vi behöver helhetsbild över utvecklingen – både nuläget och målet för att bättre kunna ”stycka elefanten” och ta rätt steg mot målet Vi behöver bli mycket bättre på att utveckla gemensamma verksamhetsprocesser och gemensamma IT-stöd – inte avsatt tid/resurser för att identifiera det generiska utan av gammal vana gått på, var och en har löst sina problem – ”stuprörssyndromet” Vi behöver minska mängden befintliga applikationer och infrastruktur – som exempel ca 50 st varianter av program/snurra/modul/komponent som hanterar identifiering och behörigheter Vi har verkligen bra projektmodell, kompetenta projektledare och projektmedarbetare MEN så länge helhetsbilden saknas är det mycket vanskligt – kanske tom livsfarligt – fokusera på sina projektmål Varför bedriver vi ett koncernarkitekturarbete?

8 “Strategiska gapet” Strategiska gapet Strategisk nivå KA-nivå
En gemensam plan saknas! Strategisk planering görs i huvudsak divisionsvis Det “strategiska gapet” fylls nu med “KA-dokumenten”! Strategiska gapet Varför bedriver vi ett koncernarkitekturarbete? Bild ur Lantmäteriets strategiska plan med vision, värdegrund, strategiska mål baserade på kundkrav, omvärldsfaktorer och inte minst regeringens riktlinjer i form av instruktion och regleringsbrev På operativ nivå har vi policies, verksamhetsplaner, satrtegier (kompetens, kommunikation m.m.) nedbrutna till mål för oss medarbetare Gott! Bra! MEN här finns ett gap! Vi kallar det för det ”strategiska gapet”! (eg. bara en intern benämning) Vi har bra planer divisionsvis, MEN vi saknar den gemensamma bilden – helhetsbilden! Gapet ska vi NU fylla med resulataten från koncernarkitekturarbetet, dvs. KA-dokumenten. Strategisk nivå KA-nivå Operativ nivå Varför bedriver vi ett koncernarkitekturarbete?

9 Koncernarkitekturen är överordnad och styrande
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Målbild +5år Planering och styrning - Koncernarkitektur Återanvändning - Referensarkitektur Kvalitetssäkring - Lösningsarkitektur Platåer Lantmäteriet Verksamhet Information Applikation Nuläge Infra- struktur System Projekt Verksamhet System Projekt Verksamhet Projekt Verksamhet Servrar Tid Detaljering Klienter Frans IM Elips Omfattning Gemensam Arkitekturhuset med koncernarkitektur överst, referensarkitektur och lösningsarkitektur! Arkitekturarbeten – inom verksamhet & IT - bedrivs på alla nivåerna. Det som skiljer dem åt är omfattningen – hel el del av verksamhet – och detaljeringsgraden på beskrivningar och specifikationer samt tidsperspektivet. Interaktionen är emellertid stor mellan nivåerna – de föder varandra! KA omfattar all verksamhet inom LM och dess behov av information och IT-stöd KA-dokumenten utgörs av Nuläge, Målbild och Platåer (förändringar för att nå målbilden) KA är översiktlig och tidsperspektivet är från Nu till Målbild om 5 år Huvudsyftet är att stödja prioritering, planering och styrning! Referensarkitekturer syftar till att åstadkomma hög grad av återanvändning = specifikationer av problemet och dess lösning Lösningsarkitektur (även kallad domänarkitektur) är realisering av olika delar Koncernarkitektur för Lantmäteriet motsvaras i bilden av det blå taket! F-div. I-div 9 9 9

10 Strategi  Koncernarkitektur  Handling
Målbild 2012 Strategisk plan Mål och visioner för Lantmäteriet Styrande principer för Verksamhet och IT Platå n Platå 3 Platå 2 Platå 1 Platåer Verksamhetsplan (VP)‏ Strategier Förvaltningsplaner Projektplaner Nuläge Från Strategisk plan & principer via koncernarkitekturen (KA-dokumenten) till våra planer/strategier (verksamhets-, förvaltnings- och utvecklingsplaner) KA-dokumenten utgörs av Nuläge, Målbild och Platåer (här anges vilka förändringar som ska genomföras när) Hur har vi då beskrivit KA-dokumenten? Lite kort om metoden! Varför bedriver vi ett koncernarkitekturarbete?

11 IT-infrastrukturområden
För Nuläge, Målbild och Platåer beskrivs verksamhet, information, applikationer & infrastruktur Beskriver hur verksamheten är indelad i funktionsområden och hur dessa samverkar, både internt och externt Verksamhetstjänst Verksamhet A1 Fx V1 In A3 Funktionsområden IS-stöd Beskriver den information – de informationsområden som hanteras i verksamheten Table 1 Information Table 2 Table 4 Informationsområden Table 5 Beskriver hur applikationerna är indelade, hur de samverkar internt och externt samt hur verksamheten stöds Applikationer System X System X System B System B System C System C System F System F IS-tjänst System Applikationsområden Arbetsmetoden: För Nuläge Målbild & Platåer har vi alltså beskrivit dessa fyra aspekter Verksamhetens funktionsområden, informationsansvar och hur de samverkar intern och externt Applikationsområdena, dess informationsoriginal och hur de samverkar internt och externt samt hur de stödjer verksamheten med IS-stöd Infrastrukturområdena, dess informationsmaster och hur delarna samverkar och stödjer applikationerna med IT-stöd Inom nivåerna samverkar områdena med tjänster Funktionsområdena via verksamhetstjänster Applikationsområdena via IS-tjänster Infrastrukturområdena via IT-tjänster Som exempel kan några av IT-verksamhetens verksamhetstjänster utgöras av avtalen med kunderna om vad kunden får för tillgänglighet, öppettider m.m.), dvs SLA. En kombination av IT-tjänster till IT-stöd via IS-tjänster som i form av IS-stöd når kunden. Verksamheterna ska uttrycka sitt behov av IS-stöd & inget annat – inte hur det ska genereras! Riktigt bra ordning och reda! Bra stöd för att avgränsa aktiviteter, identifiera beroenden och analysera konsekvenser. Observera att det är endast på den översta nivån – i verksamheten som det finns människor! IT-stöd Beskriver hur den tekniska plattformen är indelad, hur delarna samverkar internt och externt samt hur de stödjer applikationerna : : : : It-infrastruktur IT-tjänst : IT-infrastrukturområden Kort om arbetsmetoden!

12 Beslutad Målbild 2012 för verksamheten
Lantmäteriets Målbild 2012 för verksamheten dokumenteras så här Här beskrivs per område vad som ska produceras, informationsansvar och hur området samverkar med andra områden internt och med externa parter Kärnverksamhet Gemensam verksamhet Ledning och styrning på två nivåer På motsvarande sätt finns stadsplanen (eller översikten) över applikationerna och infrastrukturen Vad innehåller Målbild 2012?

13 FO7 – Tillhandahålla Lantmäteriets grunddataprodukt
Exempel på ett FO! Vad beskrivs för ett funktionsområde? FO7 – Tillhandahålla Lantmäteriets grunddataprodukt Konsumerade verksamhetstjänster Producerade verksamhetstjänster Informationsansvar Lantmäteriets grunddataprodukter Leveransspecifikationer Beställning/Prenumerationer Debiteringsunderlag Statistik om leverans Processteg Ta emot beställning Kontrollera behörighet Leverera grunddataprodukt Ta fram debiteringsunderlag Ta betalt Beställa arkivering av grunddataprodukt Skapa meddelande om fel i beställningen och meddela beställaren Dokumentlagring Diarieföring/registrera Gemensamma stöd Beställning av grunddataprodukt (Försäljning informationsförsörjning Kundcenter) Lantmäteriets grunddataprodukt (Expediera) Förändringsmeddelande (Uppdatera Lantmäteriets grunddata) Fel i beställning (Försäljning informationsförsörjning Kundcenter) Leverans av arkivinnehåll (Utföra arkivverksamhet) Historiska grunddataprodukter (Utföra arkivverksamhet) Kund/partinformation (Partadministration) Debiteringsunderlag (Ta/få betalt) Nytt/ändrat avtal (Expediera) Marknadsplan (Utveckla informationsförsörjning) Exemel på ett FO: <nummer, uppdrag att producera, ett tydligt informationsansvar, …..> Tillhandahålla Lantmäteriets grunddataprodukt ansvarar för att tillhandahålla Lantmäteriets grunddataprodukter. Här ingår att kontrollera att intressenten är behörig användare, att ansvara för att efterfrågad grunddataprodukt sammanställs (automatiskt från hel eller halvfabrikat) och tillgängliggörs, att intressenten erhåller aktuell dokumentation (leveransspecifikation) samt att skapa korrekt debiteringsunderlag (Till ’Ta/få betalt’) och ta fram statistik om leveranserna. Här ingår också att beställa arkivering av historiska grunddataprodukter (i enlighet med fastställda regelverk för arkivering). I funktionsområdet ingår inte att utveckla/specificera utbudet av grunddataprodukter.

14 Vad tydliggör Målbild 2012? Lantmäteriet ska tydligare uppträda som en myndighet! Lantmäteriet ska i så stor utsträckning som möjligt nyttja samma stöd för Processer Information Applikationer Lantmäteriet ska ha en enhetlig hantering för mottagning respektive distribution av information Lantmäteriet ska ha en gemensam IT-infrastruktur Lantmäteriet ska vid behov enkelt kunna nyttja externa leverantörer Uppträda & Upplevas som EN myndighet Så långt möjligt och lämpligt tillämpa samma verksamhetsprocesser och information och IS-stöd (applikationer)  Högre kvalitet till nytta för kund Vi ska ha lika hantering för både informationsmottagning och distribution av information  Förenkla för kunderna att nå oss En gemensam infrastruktur  Konsolidering Enkelt kunna ta hjälp av andra  Snabbt kunna ställa om

15 Strategi  Koncernarkitektur  Handling
Målbild 2012 Strategisk plan Mål och visioner för Lantmäteriet Styrande principer för Verksamhet och IT Platå n Platå 3 Platå 2 Platå 1 Platåer Verksamhetsplan (VP)‏ Strategier Förvaltningsplaner Projektplaner Nuläge Raketbilden: Från Strategisk plan via KA-dokumenten till våra planer Platåer vad är det?

16 Avrundas Produktionssatta processer och stöd för kärnverksamheternas handläggning och grunddatahantering Platåplanen Fortsätter Produktionssatta processer och stöd för gemensam mottagning och distribution av information Utökat stöd inom området infrastruktur Platå 8 & 9 Inleds Ta fram specifikationer Enhetlig hantering av kunder och anställda Enhetlig inloggning Enhetligt informationsutbyte Första versioner av Teknisk plattform Platå 6 & 7 Platå 4 & 5 Platå 3  Platåer = Platåplan = En Lantmäterigemensam utvecklings- & avvecklingsplan för verksamhet och IT Platå 2 Platåer & platåplan: Ett stegvis införande med 2 platåer per år (  2012) En platå = Ett nytt nuläge. Samordnade förändringar produktionssätts i verksamhet och IT då ny platå börjar. Detaljerat beskrivna är nu tre platåer 1, 2, 3 in som underlag till VP2009 Platå 1: 8 november 2008 – 27 mars 2009 Platå 2: 28 mars 2009 – 2 oktober 2009 Platå 3: 3 oktober 2009 – 26 februari 2010 Platåplanen  2012 inleds, fortsätter och avrundas En Lantmäterigemensam utvecklings- och avvecklingplan för verksamhet & IT! Platå 1 Nuläge 2008 2009 2010 2011 2012

17 Platå 2 – 28 Mars 2009 17 Verksamhet Referensarkitektur Applikation
Produktionssatt verksamhet kopplad till organisation FO04 Partadministration FO26 Terminologisamordning FO45 IT-förvaltning FO47 Servicedesk FO48 IT-drift Utsedda ansvariga arkitekter verksamhet och it för att förvalta referensarkitekturer (kanal ut) i FO28 Utsedda systemägare för utvecklade/upphandlade IT-stöd till platå 2 (se nedan) Referensarkitektur Fastställda referensarkitekturer Applikation Produktionssatta stöd AO20 Parter - Grundläggande stöd AO23 Termer - Grundläggande stöd AO24 Identifiering och Behörighet - Grundläggande stöd AO25 Händelsehantering - Grundläggande stöd ?? AO46 Applikationssamverkan - Utökat stöd Infrastruktur Produktionssatt grundläggande stöd IO31 Infraserver – Grundläggande stöd Verksamhet FO05 Expediera FO07 Tillhandahålla Lantmäteriets grunddata FO10 Ta/få betalt FO42, FO43 Extern och intern information FO46 IT-utveckling FO50 Ekonomiadministration Applikationer & Infrastruktur AO14 Affärsstöd AO15 Sammanställa Lantmäteriets grunddata AO16 Distribuera AO19 Produktkatalog AO32 Ekonomi AO37 Intern/extern informationsspridning AO45 Systemadministration IO09 Applikationsserver IO12 Lagringsserver IO30, IO33 Klientkvarteret Exempel på en platå Platå 2 mars 2009 Samordnade tidsatta förändringar i verksamhet och IT t.e.x utse ansvarig, produktionssätta en verksamhet, ta fram referensarkitektur för vissa områden (dokument), produktionssätta IT/IS-stöd 17 17 17

18 tydliggör vem som har ansvaret för att genomföra förändringarna!
Nyttan med Platåplanen - en Lantmäterigemensam utvecklingsplan för verksamhet och IT Det ”strategiska gapet” fylls Kärnverksamheten och gemensamma verksamheten kan koncentrera sig på sin verksamhetsutveckling Utformningen av vår IT-plattform går hand i hand med verksamhetsutvecklingen Samverkan med våra externa parter underlättas Medarbetarna kan förstå sin del i helheten Nyttan med Platåplanen: Huvudsyftet är att tjäna som stöd för planering, prioritering och styrning! Den visar hur Lantmäteriet övergripande valt att prioritera förändringar & tydliggör vem som har ansvaret för att genomföra förändringarna!

19 Strategi  Koncernarkitektur  Handling
Målbild 2012 Strategisk plan Mål och visioner för Lantmäteriet Styrande principer för Verksamhet och IT Platå n Platå 3 Platå 2 Platå 1 Platåer Verksamhetsplan (VP)‏ Strategier Förvaltningsplaner Projektplaner Nuläge Raketbilden: Från Strategisk plan via KA-dokumenten till våra planer Hur påverkas då vår planering, vår VP och andra planer? Hur påverkas vår planering & utveckling?

20 Koncernarkitekturen är en del av Lantmäteriets styrning
Strategisk plan Ledningens genomför strategisk planering Nuläge Målbild Platåer (ramar)‏ VP Chefsarkitekt förvaltar målbild & platåer Divisionerna verksamhetsplanerar Platåer (beslut)‏ Verksamheten (inklusive IT-verksamheten) utvecklar och förvaltar verksamhet & IT Koncernarkitekturen är en del av Lantmäteriets styrning & planering KA-arbetet resulterar i platåer som input till VP-anvisningarna i september och som sedan fastställs av styrelsen i december (VP2009 inkl. KA-arbetets platåer) På operativ nivå läggs förvaltnings- och projektplaner fast – varav vissa just ska bidra till förändringar enl. platåbeskrivningarna Omfördelning av resurser, initiering av aktiviteter, uppföljnning för att löpande kunna ha koll på att platåerna uppnås! För- ändring Hur påverkas vår planering & utveckling?

21 Experter (verksamhet och IT)‏
Koncernarkitekturen utgår från direktionen Strategisk Målbild & Platåplan GD KA-beredningsgrupp IT direktör Planeringsdirektör Utvecklingschefer Chefsarkitekt Detaljerad Målbild & Platåer KA-kärngrupp Chefsarkitekt Verksamhetsarkitekter Applikationsarkitekter Infrastrukturarkitekter Ekonom Kommunikatör Program/Projekt Nuläge Organisation av KA-arbetet GD beslutar om den strategiska målbilden KA-beredningsgrupp om detaljerad målbild och platåer KA-kärngrupp förvaltar, utvecklar och följer upp Experter (verksamhet och IT)‏ Ledningsgrupper Externa parter Hur påverkas vår planering & utveckling?

22 Vad har vi lyckats med? Koncernarkitektur är etablerad i ledningen
Koncernarkitektur har fått ett ägarskap Verksamhet är etablerad som en del av arkitekturen Beslut om en gemensam Målbild 2012 för Lantmäteriets verksamhet & IT Beslut om nya KA-förvaltningsprocessen och roller Platå 2 & 3 som underlag till VP-anvisningarna & beslutas i VP2009 Vad har varit lyckosamt hittills? <Ledningen och verksamheten med på tåget, beslut har fattats (ledningen har fattat beslut) …>

23 Vilka är våra erfarenheter så här långt?
Det finns en stor ovana / svårighet vid att tänka övergripande – måste säkerställa förståliga resultat Det tar tid att börja arbeta på ett nytt sätt – uthållighet ett måste Det är svårt att ”fånga in” pågående projekt Koncernarkitektur måste kunna beskrivas för koncernledningen Koncernarkitektur förknippas med IT – verksamheten känner sig inte direkt berörd Koncernarkitektur ger oss en styrka i att kunna fokusera på resultatet – mindre fokus på processen Tidskrävande att komma igång, kompetensutveckling initialt  tålamod Abstrakt material, exemplifiera, förenkla

24 KA-förvaltningsprocessen
Satsa på … Ledningen Verksamheten KA-förvaltningsprocessen Kommunikationen Uthållighet & mod!

25 Karin Bergström karin.bergstrom@lm.se
Koncernarkitektur för Lantmäteriet Tack! Karin Bergström

26 Om Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/ S t y r e l s e
Generaldirektör Gd-stab Koncern- enheterna Divisioner Informations- försörjning Inskrivning Fastighets- bildning Metria Fyra divisioner som utgör vår kärnverksamhet Inom Metria bedrivs uppdragsverksamhet inom området Geografisk informationsteknik (konsulttjänster och kundanpassningar och de är en av flera återförsäljare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation) Genom Swedesurvey bedriver vi internationell konsultverksamhet i ett 30-tal länder Sex koncernenheter – gemensam verksamhet - stödjer kärnverksamheterna med specialistkompetens inom t.ex. kommunikationen, ekonomi. Personalfrågor och IT Om Lantmäteriet

27 Hur är informationen indelad i Målbild 2012?
UTKAST Stadsplan information

28 Hur definieras informationsområdena?
UTKAST Produktion och handläggning Basverksamhet Grunddata Marknad och försäljning 03 – Part- information Information om medarbetare, kunder, konsulter, organisationer - med andra ord personer (fysiska och juridiska) med anknytning till Lantmäteriets verksamhet. 01 – Ärendeinformation Information om pågående ärenden; statusuppgifter för olika typer av arbetsuppgifter i relation till aktuella och förbestämda verksamhetsprocesser. 06 – Geodata Geodata beskriver företeelser som har ett angivet direkt eller indirekt geografiskt läge. 08 – Produkt-information Information som behövs för att på ett fullständigt sätt beskriva produkten och dess användningsområde. 07 - Arkivdata Historisk information som ska långtidsförvaras, bevaras och tillhandahållas enligt särskilda lagar, regler och format. Innehåller alla kategorier av historisk myndighets-information, avslutade ärenden, historiska versioner av geodata och produkter. 09 – Affärs-information Information som behövs för att göra produkten tillgänglig för marknaden enligt gällande affärsmodell. 02 – Arbets-handlingar Handlingar som är under arbete inom Lantmäteriet. 04 – Ekonomi Information om Lantmäteriets förvaltning, användning och redovisning av pengar och materiella värden. 05 – Uppföljningsinformation Sammansatt information och indata för analyser, statistik och annan uppföljning av olika myndighetsuppgifter, uppdrag, avtal, beställningar, leveranser, insamling, produktion, utveckling m.m. Leda och styra IT-infrastruktur 13 – Övervakningsinformation Informationen skall kunna beskriva händelser i processer och it-system. Detta för att på ett automatiskt sätt övervaka och bedöma störningar i drift och verksamhetsprocesser, i enlighet med befintliga SLA nivåer. 10 – Styrande information Information som behövs för att styra, planera, utveckla och förvalta Lantmäteriets verksamhet. 11 – Stödjande information Information som behövs för att stödja arbetet som bedrivs inom Lantmäteriet. 12 – Konfigurations-information Information om hur applika-tioner och it-infrastruktur ska konfigureras.

29 Beslutad inriktning för applikationerna
Version 1.0 Version 1.0

30 Vad beskrivs för ett applikationsområde?
Exempel på ett AO! Vad beskrivs för ett applikationsområde? AO20 – Parter Konsumerade IS-tjänster Producerade IS-tjänster Informationsmaster Personuppgifter Organisationsuppgifter Kunduppgifter (betalningssätt, fakturamottagare, mm) Personreferensuppgifter Sekretessbelagda uppgifter Funktionsområdesstöd FO-4 Partadministration IS-stöd Insamling av kompletterande uppgifter Ajourhållning Tillhandahållande Medarbetare (Personaladministration) Partinformation (AO04 Fastighetsbildning, AO05 Inskrivning, AO09 Pantbrev, AO10 Dokumentlager, AO14 Affärsstöd, AO16 Distribuera, AO18 Mottagning, AO22 Planering och ledning, AO24 Identifiering och behörighet) Personuppgifter (Fastighetsbildning) Personuppgifter (Samverkansmyndigheter) Loggnings- och larminformation (AO25 Händelsehantering) Organisationsinformation (Samverkansmyndigheter) Dokument och metadata för lagring (Dokumentlager) Samlar in och tillhandahålla information om medarbetare, kunder, konsulter, organisationer med andra ord parter med direkt anknytning till Lantmäteriet. Området hanterar inte information som är relaterad till IT-säkerhet (t.ex. behörigheter, roller och liknande), men skall däremot ge korrekta uppgifter gällande en persons ev. sekretess. Är en viktig del i det dagliga operativa arbetet.

31 Beslutad inriktning för infrastrukturen
Version 1.0 Version 1.0 Beslutad inriktning för infrastrukturen

32 IO09 – Applikationsserver
Exempel på ett IO! Vad beskrivs för ett IT-infrastrukturområde? IO09 – Applikationsserver Konsumerade IT-tjänster Producerade IT-tjänster Informationsmaster Lokal konfigurationsinformation Transaktioner? Debiteringsunderlag Applikationsområdesstöd Alla AO områden IT-stöd Skyddad exekeveringsmiljö (container) Transaktionshantering Resurspool (minne,DB,cpu etc) Händelse Säkerhet Lastbalanseringsstöd Resursnyttjande för debitering Adminstration Paketering Händelsehantering Händelse (Infraserver, Samverkans intressent, Offentlig intressent, kommersiell intressent) Identifikation (Infraserver) Identifikation (Infraserver) Serverresurs (Infraserver) Konfigurationsinformation (Infraserver) Applikationsserver exekverar applikationslogik på standardiserade sätt, tillhandahåller stödtjänster för kommunikation, säkerhet, händelsehantering, autentisering, auktorisering, kapacitetsbalansering, klustring, statistikkälla, debiteringsstöd mm. Standardierade gränssnitt.

33 Platå 2 – 28 Mars 2009 33 Verksamhet Referensarkitektur Applikation
Produktionssatt verksamhet kopplad till organisation FO04 Partadministration FO26 Terminologisamordning FO45 IT-förvaltning FO47 Servicedesk FO48 IT-drift Utsedda ansvariga arkitekter verksamhet och it för att förvalta referensarkitekturer (kanal ut) i FO28 Utsedda systemägare för utvecklade/upphandlade IT-stöd till platå 2 (se nedan) Referensarkitektur Fastställda referensarkitekturer Applikation Produktionssatta stöd AO20 Parter - Grundläggande stöd AO23 Termer - Grundläggande stöd AO24 Identifiering och Behörighet - Grundläggande stöd AO25 Händelsehantering - Grundläggande stöd ?? AO46 Applikationssamverkan - Utökat stöd Infrastruktur Produktionssatt grundläggande stöd IO31 Infraserver – Grundläggande stöd Verksamhet FO05 Expediera FO07 Tillhandahålla Lantmäteriets grunddata FO10 Ta/få betalt FO42, FO43 Extern och intern information FO46 IT-utveckling FO50 Ekonomiadministration Applikationer & Infrastruktur AO14 Affärsstöd AO15 Sammanställa Lantmäteriets grunddata AO16 Distribuera AO19 Produktkatalog AO32 Ekonomi AO37 Intern/extern informationsspridning AO45 Systemadministration IO09 Applikationsserver IO12 Lagringsserver IO30, IO33 Klientkvarteret 33 33 33

34 Platå 3 – 3 Oktober 2009 34 Verksamhet
Produktionssatta verksamheter kopplad till organisation FO01 Uppdatera Lantmäteriets grunddata FO05 Expediera FO07 Tillhandahålla Lantmäteriets grunddata FO10 Ta/få betalt FO42 FO43 Extern och intern information FO46 IT-utveckling FO50 Ekonomiadministration Utsedda ansvariga arkitekter verksamhet och it för att förvalta referensarkitekturer (kanal in) FO28 Utsedda systemägare för utvecklade/upphandlade IT-stöd i platå 3 (se nedan) Referensarkitektur för verksamhet och it Fastställda referensarkitekturer Applikation Produktionssatta stöd för ’Kanal UT’ samt för mottagning och lagring av grunddata: AO11 GDL-Objekt – Grundläggande stöd AO14 Affärsstöd – Grundläggande stöd AO15 Sammanställa Lantmäteriets grunddata – Grundläggande stöd AO16 Distribuera – Grundläggande stöd AO19 Produktkatalog – Grundläggande stöd AO20 Parter – Utökat stöd AO23 Termbank – Utökat stöd AO24 Identifiering & Behörighet – Utökat stöd AO25 Händelsehantering – Grundläggande stöd ?? AO26 Grunddatamottagning – Grundläggande stöd AO32 Ekonomi – Koppling till affärsstöd AO37 Intern/extern informationsspridning – Grundläggande stöd AO45 Systemadministration – Grundläggande stöd AO46 Applikationssamverkan – Utökat stöd Infrastruktur Produktionssatta stöd IO09 Applikationsserver – Fullt stöd IO12 Lagringsserver – Grundläggande stöd IO31 Infraserver - Utökat stöd Verksamhet FO20 Utföra informationsmottagning FO09 Arkivverksamhet Applikationer & Infrastruktur AO10 Dokumentlager AO12 Arkiv AO18 Mottagning AO21 Ärendehantering IO11 Integrationsserver IO14 Webserver 34 34 34