2017-04-16 Nya tillträdesregler aleksandra.sjostrand@hsv.se leif.strandberg@hsv.se.

En presentation över ämnet: "2017-04-16 Nya tillträdesregler aleksandra.sjostrand@hsv.se leif.strandberg@hsv.se."— Presentationens avskrift:

1 Nya tillträdesregler

2 Nya tillträdesregler - bakgrund
Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet – elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140, apr 2004) Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05, jun 2005) Utskotts- och riksdagsbehandling (beslut 23 feb 2006) Regeringsbeslut (21 jun 2006) Val och regeringsskifte (17 sep 2006) Budgetpropositionen (16 oktober 2006) Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (2006/07:107 beslut juni 2007

3 Reservationer i riksdagen ”Tillträdesutredningens förslag om områdesbehörigheter är en lämplig utgångspunkt för regler om särskilda behörighetskrav. Det bör löna sig för gymnasieelever att läsa fördjupningskurser som är relevanta för den utbildning de vill läsa på högskolan.” Ytterligare en reservation med liknande formulering med bäring på urvalsreglerna.

4 Fyra betydelsefulla förändringar
Fyra betydelsefulla förändringar 1. Meritpoäng Maximalt 2,5 meritpoäng får tillgodoräknas. Läggs till jämförelsetalet (som är max 20,00). Maximalt meritvärde blir 22,50 poäng. 2. Direktgrupp I direktgruppen får man bara tillgodoräkna sig meritvärdet från slutbetyget i gymnasieskolan. Kompletteringar får ej tillgodoräknas. 3. Områdesbehörigheter (innehåller behörighetsgivande kurser och områdeskurser som ger meritpoäng). 4. Skärpning av kraven för grundläggande behörighet.

5 25:4-regeln tas bort (övergångsregler)
Förändringar 2008 De flesta förändringarna ska tillämpas från och med antagningen till höstterminen 2010, men några tillämpas redan från och med antagningen till höstterminen 2008, nämligen 25:4-regeln tas bort (övergångsregler) HA-gruppen (högskoleprov + arbetslivserfarenhet) slopas Alternativt urval till högst en tredjedel av platserna på en utbildning

6 Grundläggande behörighet (2010)
Grundläggande behörighet (2010) Slutbetyg fullständigt program, lägst godkänt i 2250 poäng inklusive lägst godkänt i Sv A + B (Sv som andraspråk A + B), Ma A och En A Reducerat program ger ej grundläggande behörighet Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, lägst godkänt i poäng inklusive lägst godkänt i Sv A + B (Sv som andraspråk A + B), Ma A och En A Samlat betygsdokument ger ej grundläggande behörighet Övergångsbestämmelser

7 Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som krävs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Högskoleverket föreskriver om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilken/vilka områdesbehörighet/er som ska gälla för utbildningar som leder till en yrkesexamen. Universitet och högskolor bestämmer vilken områdesbehörighet som ska gälla för utbildningar som leder till en generell examen och för kurser.

8 Utgångspunkter för Högskoleverkets arbete:
Utgångspunkter för Högskoleverkets arbete: Svenska och engelska krävs för grundläggande behörighet fr.o.m. ht 2010, övergångsregel Högskoleverkets utvärderingar. Gymnasieskolans utformning. Högskolornas egna krav om särskild behörighet. Högskoleförordningen, bl.a. formuleringen ”helt nödvändiga krav”, dvs. kraven ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

9 Vad karaktäriserar områdesbehörigheter?
Vad karaktäriserar områdesbehörigheter? Områdesbehörigheter består av behörighetskurser (obligatoriska) och meritkurser/områdeskurser (önskvärda men ej obligatoriska) 17 områdesbehörigheter som täcker högskolans utbildningsutbud. (yrkesutbildningar, övriga program, fristående kurser)

10 Behörighetsgivande kurser (20 kurser)
Behörighetsgivande kurser (20 kurser) Grundläggande behörighet: Sv A + B (Sv 2 A + B), En A och Ma A Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna): Sh A, Hi A En B, Moderna språk steg 3 Ma B – E Nk B (kan ersättas av Bi A, Fy A och Ke A) Bi A – B, Fy A – B, Ke A – B Idrott och hälsa A

11 Högskoleförordningen tillåter justeringar – sänkning och höjning - av behörighetskraven Lärosätena har möjlighet att avvika från föreskriften genom att ange lägre förkunskapskrav. Möjligheter att ansöka om s.k. ”andra krav”, dvs. höja efter tillstånd från Högskoleverket.

12 Man kan få poäng för två breddningskurser i samma ämne.
Områdeskurser Områdeskurser finns i samtliga områdesbehörigheter. Kurserna ger maximalt 1,0 meritpoäng. En kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng eller mer ger 0,5 poäng. En femtiopoängskurs ger 0,25 poäng. Man får tillgodoräkna sig högst två femtiopoängskurser. Man kan få poäng för två breddningskurser i samma ämne.

13 Områdesbehörigheter - struktur Behörighetskurser Meritkurser
Områdesbehörigheter - struktur Behörighetskurser Meritkurser - Meritkurser (Matematik, Moderna språk, Engelska), gäller alla högskoleutbildningar - Områdeskurser, särskilt relevanta för den sökta utbildningen, olika för olika utbildningsområden

14 Humaniora/Juridik/ Undervisning/Teologi Områdesbehörighet 1
Humaniora/Juridik/ Undervisning/Teologi Områdesbehörighet 1 Behörighetskurser Meritkurser Historia A Etik och livsfrågor 0,25 Samhällskunskap A Filosofi A 0, Historia B 0,5 Kultur- och idéhistoria 0,5 Latin A 0,5 Pedagogiskt ledarskap 0,5 Psykologi A 0,25 Samhällskunskap B 0,5 Rättskunskap 0,25 Svenska C 0,25

15 Områdesbehörighet 3 Arkitektur/Beteendevetenskap/Ekonomi/Lant- och Skogsbruk/Samhällsvetenskap Yrkesexamen Agronomexamen Arkitektexamen, landskapsarkitekt Behörighetskurser Meritkurser Matematik C Biologi B 0,25 Naturkunskap B Fysik B 0,5 Samhällskunskap A Företagsekonomi B 0,5 Geografi B 0,25, Miljökunskap 0,5 Hållbart samhällsbyggande 0,5 Kemi B 0,5, Naturbruket och miljön 0,5 Konstruktion A 0,5, Svenska C 0,25 Samhällskunskap B 0,5 Småföretagande A 0,25

16 Områdesbehörighet 4 Yrkesexamen: Civilekonomexamen
Områdesbehörighet 4 Yrkesexamen: Civilekonomexamen Behörighetskurser Meritkurser Engelska B Företagsekonomi B 0,5 Matematik C Marknadsföring 0,5 Samhällskunskap A Mediekommunikation C 0,5 Praktisk marknadsföring B 0,5 Redovisning och beskattning 0,25 Rättskunskap 0,25 Samhällskunskap B 0,5 Småföretagande A 0,25 Svenska C 0,25 Teknikutveckling och företagande 0,5

17 Fysik/Matematik/Teknik – Områdesbehörighet 8
Fysik/Matematik/Teknik – Områdesbehörighet 8 Yrkesexamen: Högskoleingenjörsexamen, Behörighetskurser Meritkurser Matematik D Biologi A 0,5 Kemi A CAD-teknik A 0,25 Fysik B Datorkommunikation 0,5 Fysik breddning 0,25 Kemi B 0,5, Konstruktion A 0,5 Kvalitetsteknik 0,25, Medicinsk elektronik 0,25, Programmering B 0,25, Svenska C 0,25, Teknikutveckling och företagande 0,5

18 Teknik forts. – Områdesbehörighet 9
Teknik forts. – Områdesbehörighet 9 Yrkesexamen: Civilingenjör, Brandingenjör Behörighetskurser Meritkurser Matematik E Biologi A 0,5, Biologi breddning 0,25 Kemi A CAD-teknik A 0,25 Fysik B Datorkommunikation 0,5 Fysik breddning 0,25 Kemi B 0,5, Kemi breddning 0,25 Konstruktion A 0,5, Programmering B 0,25, Svenska C 0,25 Teknikutveckling och företagande 0,5, Virtuella miljöer 0,5

19 Lant- och skogsbruk/ Omsorg/ Undervisning/ Vård Områdesbehörighet 14
Lant- och skogsbruk/ Omsorg/ Undervisning/ Vård Områdesbehörighet 14 Yrkesexamen: Sjuksköterskeexamen, röntgensjuksköterskeexamen, skogmästarexamen, skogsteknikerexamen, tandhygienistexamen, trädgårdsingenjörexamen Behörighetskurser Meritkurser Matematik B Arbetsliv naturbruk 0,5 Naturkunskap B Biologi B 0,25 Samhällskunskap A Biologi breddning 0,25, Djursjukvård 0,5, Etik o. livsfrågor 0,5, Fysik B 0,5 Fysik breddning 0,25, Hälsopedagogik 0,25, Idrott och hälsa B 0,25, Kemi B 0,5, Kemi breddning 0,25, Omvårdnad 0,5 Psykologi A 0,25, Samhällskunskap B 0,5 Svenska C 0,25

20 Motsvarandebedömningar
Motsvarandebedömningar Ökad möjlighet att läsa på högskolan genom att kombinationer av yrkeskurser likställs med behörighetskrav. Exempelvis: Naturkunskap B motsvarar Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs och Vård- och omsorgsarbete

21 Urval och meritvärdering - urvalsgrunder Minst en tredjedel på betyg
Urval och meritvärdering - urvalsgrunder Minst en tredjedel på betyg Minst en tredjedel på högskoleprov (ej arbetslivserfarenhet) Högst en tredjedel alternativt urval (ex inträdesprov och/eller arbetslivserfarenhet) Tillstånd (alternativt urval och behörighetskrav utöver områdesbehörighet) Konstnärlig examen (alla platser)

22 Betygsurvalet - urvalsgrupper
Betygsurvalet - urvalsgrupper Svenska betyg, direktgrupp och kompletteringsgrupp Jämförelsetal – maximalt 20,00 Meritpoäng – maximalt 2,5 (Maximalt meritvärde 22,50) Utländska betyg – egen urvalsgrupp Folkhögskola – egen urvalsgrupp

23 Betygsurvalet - platsfördelning (steg 1)
Betygsurvalet - platsfördelning (steg 1) Grupp I: sökande med - betyg från gymnasieskolan, och - betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning. Grupp II: - sökande med betyg från gymnasieskolan som kompletterat - betyg från gymnasial vuxenutbildning, om mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning.

24 Betygsurvalet - platsfördelning (forts steg 1)
Betygsurvalet - platsfördelning (forts steg 1) Grupp III: sökande med betyg från utländsk utbildning som motsvarar kraven i 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2. Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola. Betygsurvalet - platsfördelning steg 2 Sedan platserna har fördelats i respektive grupp skall antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel skall tillföras grupp I.

25 Betygsurvalet (grupp I och II) - meritpoäng
Betygsurvalet (grupp I och II) - meritpoäng Meritkurser (som ger meritpoäng) är kurser som är ”särskilt relevanta” för den sökta utbildningen. En behörighetsgivande kurs kan aldrig ge meritpoäng. Regeringen har bestämt att moderna språk, engelska och matematik ska ge meritpoäng. Dessutom kan de så kallade områdeskurserna i områdesbehörigheterna ge meritpoäng. Högskoleverket beslutar om vilka områdeskurser som ska finnas.

26 Betygsurvalet (grupp I och II) - meritpoäng, moderna språk och engelska Lägst godkänt i moderna språk (ej engelska) steg 3 ger 0,5 poäng. Steg 4 ger ytterligare 0,5 poäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 poäng. För steg 5 alternativt steg 2 i ett annat språk ges ytterligare 0,5 poäng. Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk. Lägst godkänt i engelska B ger 0,5 poäng. Lägst godkänt i engelska C ger ytterligare 0,5 poäng. Om engelska B krävs för behörighet ger engelska C ändå bara 0,5 poäng.

27 Betygsurvalet (grupp I och II) - meritpoäng, matematik
Betygsurvalet (grupp I och II) - meritpoäng, matematik Lägst godkänt i matematik en nivå över den behörighetsgivande ger 0,5 poäng. Lägst godkänt i en kurs två nivåer över den behörighets-givande ger ytterligare 0,5 poäng. Om det inte finns något särskilt behörighetskrav i matematik ger Matematik B och C vardera 0,5 poäng. Om matematik E är behörighetsgivande finns det inga kurser på nivåer över den behörighetsgivande, varför inga meritpoäng kan delas ut. Om matematik D är behörighetsgivande ges 0,5 meritpoäng för matematik E.

28 Betygsurvalet - komplettering Kompletteringsgrupp
Betygsurvalet - komplettering Kompletteringsgrupp Behörighetskomplettering Konkurrenskomplettering - utbyteskomplettering, tilläggskomplettering och meritpoängskomplettering Prövning

29 Betygsurvalet - direktgrupp och kompletteringsgrupp
Betygsurvalet - direktgrupp och kompletteringsgrupp Den som behörighetskompletterar prövas bara i kompletteringsgruppen. Den som konkurrenskompletterar prövas i både direktgruppen och kompletteringsgruppen. I direktgruppen på sitt meritvärde från gymnasieskolan. I kompletteringsgruppen på sitt meritvärde efter gjorda kompletteringar. En komplettering kan vara både en behörighetskomplettering och en konkurrenskomplettering beroende på sökt utbildning.

30 Informationsbehov Under den senaste tiden har vi märkt en ökad efterfrågan på information om hur universitet och högskolor tänker göra inför antagningen till höstterminen 2010 när det gäller: - områdesbehörighet för utbildningar som leder till generell examen och kurser - eventuellt sänkta behörighetskrav - tillstånd att höja kraven och/eller kräva relevant arbetslivserf - yrkesexamen med flera områdesbehörigheter (ex Lärarexamen) - de enskilda utbildningsanordnarna

31 Områdesproven - vårdområdet och teknikområdet
Områdesproven - vårdområdet och teknikområdet försöksverksamhet under 2008 – 2009 Vårdprovet: Kunskapsprov, Kommunikationsprov, Samspelsprov Teknikprovet: Kunskapsprov, Skriftlig förmåga, Problemlösning I första hand inom ramen för det alternativa urvalet (högst en tredjedel av platserna på en viss utbildning)

32 Förändringar i gymnasieförordningen pdf Individuella studieplaner, urvalsregler vid frisökning, specialutformade program, särskilda skäl vid bedömning av kunskap, betygskatalog och slutbetyg Individuell studieplan: ”Om en elev följer ett utökat program skall det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet” Specialutformat program: ”En elev får dock inte byta från ett nationellt program till ett special utformat program senare än den 1 oktober under elevens avslutande läsår på det nationella programmet.”

33 Ny Gymnasieskola – en reformerad gymnasieskola
Ny Gymnasieskola – en reformerad gymnasieskola Utredningen redovisas senast den 31 mars 2008, tillkännages i riksdagen start 2010? - första kullen 2013? Tre vägar; studieförberedande, yrkesförberedande samt lärlingsutbildning. Se över struktur och utbud Utredaren är ”oförhindrad” att lämna förslag till tillträdesregler Utgå från ny sexgradig betygsskala

34 Ny gymnasieskola (forts.)
Ny gymnasieskola (forts.) För många avbryter gymnasieskolan, för få får slutbetyg, eleverna är otillräckligt förberedda för högre studier, IV- programmet lyckas i för liten omfattning. Bryggor mellan de tre vägarna eller? ”Utbildningen (yrkesprogram) kan också förbereda för fortsatta högskolestudier och ge grundläggande högskolebehörighet.” Tilläggsdirektiv om kärnämnenas utformning; två betyg i svenska och historia som kärnämne

35 Information om tillträdesreglerna finns på:
Information om tillträdesreglerna finns på: se ”Den sv högsk, Utb, Förändringar, Regl för tillträde Information som riktar sig till elever/studenter på Högskolenytt - nyhetsbrev Vill du prenumerera på nyhetsbrevet skickar du ett e-brev med blank rubrikrad till