De omöjliga stenmonumenten

En presentation över ämnet: "De omöjliga stenmonumenten"— Presentationens avskrift:

1 De omöjliga stenmonumenten
del 5 Vart tog megalitbyggarna vägen?

2 Litet megalit-kalendarium
ca 3114 f Kr drabbar ett eller flera större meteornedslag omkring den 30° breddgraden, och slår ut civilisationer bl a runt Mesopotamien och Medelhavet. Stora områden är obeboeliga och överlevande tvingas på flykt över stora avstånd. Detta påverkar i vart fall den Frisiska kontinenten. Inga megaliter byggs länge i norra Europa. Efter en period av kulturell degeneration inleds en återhämtning och uppbyggnadsarbete i bl a Mesopotamien, Egypten och Latinamerika. Övre och Nedre Nilens länder förenas, Den första egyptiska dynastin grundas, Mayakalendern inleds. Ungefär 3500 f Kr uppträder oväntade kosmiska fenomen på himlalavet till följd av att Jorden går in i en meteorsvärm, det sk Tauridkomplexet. ‘’ Från ca 3300 f Kr kan atmosfär- och klimatförändringar ha börjat inträda. Under denna tid intensifieras byggandet av vissa typer megalitanläggningar, eventuellt som observatorier

3 2680 f Kr Egyptens första stora pyramider börjar byggas
2680 f Kr Egyptens första stora pyramider börjar byggas . Samtidigt byggs Avebury Circle och Stonehenge i England. 2194 f Kr sker ett nytt stort meteornedslag runt 30° breddgraden, och drabbar bl a Mesopotamien/Sumerien och Indus-områdena. Förutsättningar för jordbruk och överlevnad slås ut i stora områden, överlevande tvingas på flykt till ett tiggande och halvrövande nomadliv. Det frisiska fastlandet utplånas 2093 f Kr driver Magys ut de försvagade Frisierna från den Skandinaviska halvön. Strax därefter uppträder på de brittiska öarna ”the Beaker people”, med ett signalement som påminner om Magys, resp den svenska ”stridsyxekulturen”

4 Vattenreglering kan - som framgått - vara en effektiv teknik för transport, byggnation och livsmedelsförsörjning. Samtidigt påverkar vattenreglering alla som bor eller är verksamma vid vattendraget, och regleringen kräver noggrann central samordning. En självklar förutsättning för vattenreglering är då att en gemensam kontroll över vattendragets hela förlopp och över dess kringytor. Enandet av övre och nedre Nilens länder ca 3100 f Kr betraktas av historiker som startpunkten för Egypten snabba och unika kulturella och ekonomisk utveckling. Historiker har ofta vitsordat betydelsen av Nilens regelbundna översvämningar för detta. Men få har insett eller studerat hela betydelsen av det vattenregleringskunnande som lade grunden till Egyptens välstånd.

5 Tre framstående centra längs Nilen växte fram under de egyptiska dynastierna - Ghiza, Thebes och senare Amarna. De följde samma placeringsprinciper och avståndstabeller som vi tidigare funnit bland de svenska dösarna och europeiska megalitcentra. De var alla geografiskt centrerade längs Nilen ca 313 km runt Sinai, och har även interna tabellavstånd. Är detta en ren slump?

6 Nilens lopp - nivåkurva
“Katarakter”= märkliga vattenfall

7 Nilens berömda “katarakter” - vattenfall - planade ut vattennivåerna i Nilen, vilket bl a underlättade sjöfarten. De väldiga katarakterna anses oftast av arkeologer och geologer vara naturliga bildningar, men det finns forskare som anser att de är medvetet anlagda. Också deras placering är exakt enligt de principer som vi funnit bland megaliterna i Europa. Slump, naturfenomen - eller bevis på samband?

8 Guden av Första katarakten Khnum
Härskare av Kalla Vatten Skaparen av alla ting och gudar Formar mänskligheten på en drejskivva Representeras av en VÄDUR

9 Hur den stora pyramiden byggdes
(efter Byggplatsen invallades så att en inre bassäng bildades. Vatten kan ha pumpats i kanaler från Nilen till bassängen. byggplats vattenlås Nilen

10 Ett system av vattenlås och slussar möjliggjorde flottning upp till den inneslutna bassängen
Byggblock kunde flottas upp till ett system av inre bassänger och placeras på plats yttre bassäng inre bassäng vattenlås vattenlås

11 Vattenlås och slussar kunde successivt tillfogas allteftersom blocken flottades in och lades på inifrån den växande pyramiden inre bassäng vattenlås

12 Ett system av inre gångar och kammare användes dels under byggtiden för att leda upp vatten till de högre bassängnivåerna, men också för pyramidens slutliga funktion som vattenpump. Arkeologer påstår att gångar o kammare är till för att förvilla och hindra gravplundrare. Men man har aldrig funnit några gravar eller skatter i själva pyramiderna, eller bevis för att någon plundring ägt rum. Tänk att de gamle var så duktiga på att bygga men att pyramiderna ändå plundrats nästan direkt efter att de byggts färdigt... “Konungens Kammare” ingen kung hittad här “Galleriet” “Drottningens Kammare” ingen drottning hittad här underjordisk kammare

13 Pyramidens funktion Den Stora Pyramiden - och sannolikt även andra pyramider - hade en viktig roll för vattenreglering och bevattning och t o m klimatreglering Den nedre delen av pyramiden fungerade som en s k vädurspump: När vatten från kanaler i markytan rusade ned i håligheten under pyramiden blev den en kompressionskammare, vilken sedan kunde pressa upp vatten till högre nivåer. Genom vaccumalstring (förbränning) i Galleriet/Konungens kammare sögs därifrån vattnet ännu längre upp, och kunde sedan pressas ut på pyramidens utsida via system av smalare gångar.

14 Pyramiden som vattenpump - förenklad skiss
vatten pressas upp vatten från omgivande bassäng störtar ned luften komprimeras kraftigt

15 Denna funktion förutsätter bl a att vaccum alstras vid Konungens kammare, genom någon form av förbränning Sådana spår har påträffats bl a i form av sot. Pyr (grek) = eld, mid = mitten > Pyramid = Eld i Mitten Detaljstudier av pyramiden har visat spår av klaffar, ventiler och gångsystem just så som krävs för att pyramiden skulle kunna fungera som pump. Se t ex Men arkeologer ser pyramiderna uteslutande som gravar och kultobjekt.

16 Vädurspumpar säljs på marknaden i dag
Vädurspumpar säljs på marknaden i dag. Konstruktionen har troligen fått sitt namn därför att den skapar kraftiga vibrationer - stångningar

17 Sådana stångningar från stora vädurspumpar - t ex av pyramidernas storlek - bör märkas som seismiska vibrationer i jordskorpan på mycket långt avstånd. Men kanske kan sådana vibrationer spridas och tillvaratas som energi. Starka vibrationer som arbetar i “otakt” med varandra kan skapa interferenser med destruktiva verkningar. Destruktiva vibrationer är välkända från bl a tunga fordon, turbiner eller vid jordbävningar. Det bör då vara viktigt att man beräknar pumparnas avstånd och arbetstakt så att skadliga vibrationer undviks.

18 Avstånden mellan de tre pyramiderna och Sfinxen är också de hämtade ur “megalittabellen” - samma som mellan gånggrifterna i Falköpings stad Cheops Chefren Sphinxen Mycerinus

19 Sfinxen anses ha byggts samtidigt med den Stora Pyramiden, ca 2600 f Kr. Sfinxens kalksten är hårt eroderad av rinnande vatten. Men under de senaste åren har regnet varit mycket sparsamt på denna plats. Hur hänger detta ihop? Gåtans lösning är nog ganska enkel: Ghiza - och sfinxen - har bl a utgjort ett centrum för vattenreglering och bevattning. Pumpar ( bl a i pyramiderna) har sprutat vatten upp i luften och genom “konstgjort regn” skapat ett behagligt sk mikroklimat, samt gynnat odlingen. Denna ständiga vattenbegjutning under tusentals år har eroderat Sfinxen.

20 Många av de antika egyptiska monumenten kan ha byggts på liknande sätt
Många av de antika egyptiska monumenten kan ha byggts på liknande sätt. De är invallade och försedda med matningskanaler för vatten och inre bassänger. Anläggningarna kan naturligtvis ha tjänat flera olika slutliga syften, och olika syften under olika epoker. När vatten inte längre finns i systemen sägs de utgöra kultplatser, processionsvägar, etc. Djosers “trappstegspyramid”

21 Karnak - tempel med egen bassäng och flera ”sfinx-alléer” (vattenkanaler?) mot andra “tempel” och mot Nilen Bassäng 72*150m sfinx-allé sfinx-allé 3 km sfinx-allé mot Nilen

22 De första pyramiderna i Egypten byggdes i lersten, på ett mer konventionellt sätt. Men när vattenregleringssystemet var helt utbyggt ca f Kr kunde stora stenblock användas på ett “bekvämt” sätt. De sista pyramiderna i Egypten lär ha byggts runt 2200 f Kr - dvs ungefär samtidigt med den sista “stora kometen” och Frisiens undergång. Troligen har stora delar av vattenregleringssystemet då förstörts. Byggnadsverken blir därefter allt mindre monumentala, storstensbyggandet upphör . Däremot uppförs ett sista mästerverk i Europa:

23 WALES Stonehenge STONE- HENGE - den sista megaliten -
De stora stenarna sattes på plats ca 1700 f Kr /Senare forskning säger 2400 f Kr ) STONE- HENGE Man har gjort lyckade praktiska försök med flottning för att visa hur stenar av denna storlek kunnat flottas många mil. Konstigt nog tycks arkeologer tro att de släpats över land den sista biten .

24 Annars borde Stonehenges byggnadsplan med omgivande diken och vallar, samt tillförande “processionsväg” tala sitt tydliga språk - dvs att stenarna flottats på plats med hjälp av invallad damm och kanaler. Att placera de överliggande blocken med deras skräddarsydda infattningar bör med denna teknik vara betydligt enklare än andra tänkbara sätt. Spåren från Egypten - och dessförinnan de frisiska megalitbyggarna - är tydliga för den som vill se. inre vall, förstärkt med pålar och stenar “processionsväg”, flottningsränna yttre dike

25 Megalittekniska anmärkningar
Såväl megalit- som pyramidbygge har förekommit över hela jordklotet. Nordamerika , Latinamerika, Svarta-Havs-kusten, Asien osv. Arkeologer förnekar i regel att de olika civilisationer som byggt dem har kunnat ha någon förbindelse med varann. Antaligen är pyramid- och megalitbygge nånting ärftligt hos människosläktet. Enstaka megalitstenar i Europa har befunnits ha kraftiga spår av vattenerosion (precis som sfinxen) Kanske har dssa stenar använts som ventiler och för att reglera vattenflödet i starkt strömmande vattendrag och kanaler.

26 - en vidareutvecklad dös?
Konungens kammare i Den Stora Pyramiden - en vidareutvecklad dös? Dös från Gantofta,. Skåne

27 De vanligaste fynden i megaliterna är bärnstenspärlor samt delvis förbrända delar och ben av människor och djur. Bärnsten - “helektron”(gre) - har gett namn åt elektriciteten. “Människors, djurs och växters döda kroppar faller ej sönder i stoft och aska utan de är sädeskornen för uppbyggande av en värld av högre ordning (feinstofflich) från vilken högre impulser stammar” /Viktor Schauberger/ De för oss obegripliga handlingar som arkeloger kallar myt och ritual, kan för de invigda utgöra en konkret och användbar teknologi med konkreta och bestämda syften.

28 Arkeologer har gett oss alla uppfattningen att både megaliterna och Egyptens pyramider är frukter av hårt slavarbete ägnat åt meningslösa ändamål. Fakta talar kanske ett annat språk - att det är vår egen kultur som förslavar människor och berövar dem mål och mening i tillvaron. Det gör att vi gärna tror detsamma om andra kulturer. Det är en vanlig missuppfattning att jägar- eller fångstfolk skulle leva under svåra förhållanden, på gränsen till svält eller undernäring. ... har moderna antropologiska och etnografiska studier visat att dessa människor ägnar en förhållandevis liten del av sin tid till aktiv födoinsamling och jakt. I stället vilar de eller sysselsätter sig med sociala aktiviteter under större delen av dagen /Göran Burenhult

29 Teknik för välstånd Megaliternas i dag okända tekniska funktioner hade troligen nära samband med vattenreglering och vattenströmning, vibrationer i jordskorpan och med någon form av vaccuumalstring genom förbränning. Uppenbarligen hade denna teknik stor förmåga att skapa välstånd utan slavarbete. Det sker i dag viss forskning inom några närliggande tekniska områden. Denna forskning är dock i dag helt satt på undantag till förmån för t ex olje - och kärnkraftsteknik. “Nyckelpersoner” bakom denna forskning är bl a V Schauberger (bl a vattenströmning) , N Tesla (bl a energialstring) , TT Brown ( gravito-elektricitet), mm. De faktiska naturfenomen som man här studerar är praktiskt taget okända för gemene man i dag, men kan ha varit välkända under forntiden. Att kunskap som inte kan och får tillämpas faller i glömska under årtusendenas lopp är inte i sig så märkligt. Mer intressant är vad och vilka som - någon gång i historien och kanske alltjämt - rest sådana hinder att kunskapen idag måste återerövras, snarare än tillämpas, om megaliterna åter ska bli möjliga.

30 Slut del 5