Else-Marie Rasmusson -vt 2013

En presentation över ämnet: "Else-Marie Rasmusson -vt 2013"— Presentationens avskrift:

1 Else-Marie Rasmusson -vt 2013
Cancer Else-Marie Rasmusson -vt 2013 Else-Marie Rasmusson

2 Agenda Vad är cancer? Incidens Prevalens Prevention
Våra vanligaste cancersjukdomar Else-Marie Rasmusson

3 Vad är cancer? Samlingsnamn på ca 200 olika sjukdomar
Benigna och maligna tumörer Blodcancer, leukemi Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar. De delas i sin tur in i en mängd undergrupper. De vanligaste cancerformerna i Sverige är: prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer. När cancer uppstår har en perfekt balans i celldelningen rubbats. En cancercell delar sig ohämmat och bildar till slut en klump, en tumör. Cancer innebär att den perfekta balansen rubbas. En tidigare frisk cell börjar uppföra sig fel. Den vet inte när det är dags att stoppa delningen och de nya cellerna – cancercellerna – sköter inte sina uppgifter som de ska. De fortsätter att dela sig ohämmat. Fler och fler cancerceller bildas och efter en tid har de blivit till en liten klump av celler. Denna klump kallas för tumör. Tumören fortsätter att växa och till slut är den så stor att man kan se eller känna den. Cancer kan utvecklas från alla olika celltyper som finns i kroppen. Man talar om godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer. Godartade tumörer kan bli stora, men de har inte samma förmåga som de elakartade att växa igenom andra vävnader. De kan heller inte sprida sig till andra organ i kroppen. En elakartad tumör (cancer) däremot har tappat respekten för omgivningen. De tränger in i andra vävnader och kommer så småningom i kontakt med små blodkärl och lymfkärl. Om celler från en elakartad tumör lossnar, kan de följa med blodet eller lymfan till andra ställen i kroppen och bilda nya tumörer, så kallade metastaser (dottertumörer). Leukemi, blodcancer, är en speciell form av cancer. De canceromvandlade blodcellerna bildar oftast ingen klump, utan flyter omkring fritt på samma sätt som de normala blodcellerna. Men som andra cancerceller breder de ut sig på de friska cellernas bekostnad Else-Marie Rasmusson

4 Maligna tumörsjukdomar
Kan utgå från kroppans alla celler Har olika orsaker, prognos och behandling Anmäls till cancerregistret sen 1958 Else-Marie Rasmusson

5 Kännetecken för en cancercell
Okontrollerad tillväxt Kärlnybildning Överväxt på andra organ Förmåga att metastasera Else-Marie Rasmusson

6 Incidens Incidens- Hur många som insjuknar ex under ett år.
I Sverige diagnostiseras varje år ca nya fall av cancer. 53% män och 47% kvinnor (incidens). Drygt 60% är äldre än 65 år vid insjuknandet. Cancerincidensen har ökat de senaste decennierna. Punkt 2. Vid metastasering blir det inte en ny registrering men man kan få mer än en diagnos under sin livstid. Punkt 3. Beroende på att befolkningen blir äldre, screeningsmetoder och diagnosmetoder blir bättre, dvs fler får en diagnos. Else-Marie Rasmusson

7 Prevalens Prevalens Hur många som är sjuka vid en viss tidpunkt-punktprevalens eller under en period-periodprevalens. Prevalensen i Sverige var ca i slutet av 2008. Prevalensen ökar kontinuerligt i Sverige Punkt 3. Detta beror på att medellivslängden blir högre och fler hinner utveckla en cancersjukdom bättre behandlingar så att fler botas men också att många lever länge med en kronisk cancersjukdom. Else-Marie Rasmusson

8 Förbättrad överlevnad
5-års överlevnad för samtliga cancerdiagnoser är idag 67% ( men stora variationer mellan olika diagnoser) I början av 70-talet var 5-årsöverlenvaden ca 36% Tittar man på de olika cancersjukdomarna var för sig ser man att överlevnaden varierar stort. Även om överlevnaden i cancersjukdom fortsätter att förbättras så finns det fortfarande cancersjukdomar med mycket dålig prognos, till exempel bukspottkörtelcancer och levercancer. Testikelcancer och Hodgkinslymfom är däremot exempel på cancersjukdomar där prognosen i regel är mycket god. Else-Marie Rasmusson

9 Dödlighet År 2008 dog 22 000 personer i tumörsjukdomar i Sverige.
Vanligaste dödsorsaken för människor mellan 15 och 75 år. Else-Marie Rasmusson

10 Klinisk stadieindelning av cancer TNM-klassifikation
Med vissa undantag kan alla tumörsjukdomar delas in i 4 stadier. Stadium I har minsta tumörutbredning och Stadium IV är generaliserad sjukdom. TNM-klassifikationen beskriver tumörens utbredning T= Tumörstorlek/utbredning, T1=liten tumör, T4=stor tumör N= Regionala lymfkörtlar. N0=inga körtlar,N1,N2,N3 ökande engagemang M=Fjärrmetastaser.M0= inga tecken på metastaser,M1=fjärrmetastaser Punkt 1 Ibland förekommer även undergrupper typ T1a, T1b. Else-Marie Rasmusson

11 Exempel på klassificering
T1N0M0= liten tumör, inget engegemang i regionala lymfkörtlar, inga fjärrmetastaser= Cancer i stadium I. T2N0M0= Tumör större än 2cm men mindre än 4cm, inget engagemang i regionala lymfkörtlar, inga tecken på fjärrmetastaser= Cancer i stadium II T2N1M0= Tumör större än 2cm men mindre än 4cm, engagemang i enstaka lymfkörtlar, inga tecken på fjärrmetastaser= Cancer i stadium III T3N2M1=Tumör större än 4cm, engagemang i regionala lymfkörtlar fler än 3 men mindre än 6,fjärrmetastaser förekommer=Cancer i stadium IV Else-Marie Rasmusson

12 Cancerprevention Diskutera med de som sitter närmast dig vilka faktorer som ni tror är de absolut viktigaste för att förebygga cancer ? Else-Marie Rasmusson

13 Cancerprevention Prevention är det VIKTIGASTE sättet att minska insjuknande och död i cancer. Minska antalet rökare. Varje år börjar ungdomar att röka Rökning: 43% av flickorna och 38% av killarna som går andra året på gymnasiet röker. Cancerfonden menar att det är inte ok att 1 miljon svenskar röker när vi vet vilka konsekvenser rökningen ger, mer måste göras. Else-Marie Rasmusson

14 Cancerprevention Prevention är det VIKTIGASTE sättet att minska insjuknande och död i cancer. Minska övervikt, 29% kvinnor och 41% män lider av övervikt enl. Folkhälsoinstitutet (BMI) Övervikt: Fetma är den efter rökning största orsaken till ett flertal cancerformer. Kroppsfettet påverkar inflammatoriska processer, minskar insulinkänsligheten och ökar hormonnivåerna. Ett särskilt tydligt samband finns mellan ökad östrogenproduktion hos överviktiga kvinnor efter klimakteriet och risken att drabbas av bröstcancer eller livmoderkroppscancer. På 20 år har antalet överviktiga eller feta fördubblats. Om inte trenden vänds kommer vi att se det i cancerincidensen de närmaste decennierna. Viktigt att ungdomar rör på sig Else-Marie Rasmusson

15 Cancerprevention Prevention är det VIKTIGASTE sättet att minska insjuknande och död i cancer. Minska alkoholkonsumtion, på senare år har alkoholismen ökat, speciellt bland kvinnor, män har ”alltid” druckit mer. Alkohol: Är den tredje livsstilsfaktorn som påverkar canceruppkomst. Precis som med fetma är sambandet linjärt, det vill säga att cancerrisken ökar gradvis med volymen konsumerad alkohol. Cancerrisken verkar inte påverkas av dryckesmönster eller vilka drycker som förtärs. Det är fastställt att alkohol är en riskfaktor för cancer men kunskapen om mekanismerna som ligger bakom uppkomsten är ännu ofullständig. Alkoholkonsumtion är en stark riskfaktor för lever- och matstrupsecancer, liksom för cancer i munhåla, svalg och luftstrupe. I höginkomstländer orsakas procent av dödligheten i dessa cancerformer av alkohol. Personer som både röker och dricker mycket har dessutom kraftigt ökad risk att drabbas av ovanliga cancerformer. Här samverkar alltså alkoholen med tobaksrökningen. Else-Marie Rasmusson

16 Cancerprevention Prevention är det VIKTIGASTE sättet att minska insjuknande och död i cancer. Minska solning, undvik solning under timmarna mitt på dagen. Solskyddskrämer bör enbart användas som komplement till andra sätt att skydda sig från solen, eftersom det är oklart hur väl de skyddar oss från hudcancer. Solning: Sambandet mellan solvanor och hudcancer är väl dokumenterat och allmänhetens kunskap om detta samband tycks vara väl spridd. Trots detta ökar antalet insjuknade i hudcancer år från år och andelen i befolkningen som rapporterar årliga, kraftiga solbrännskador är fortsatt hög. Detta har flera orsaker. Den viktigaste är troligen en ökad exponering för solens ultravioletta strålar. Vi åker mer och mer till soliga länder och solexponeringen börjar tidigt i livet. Else-Marie Rasmusson

17 Cancerprevention Prevention är det VIKTIGASTE sättet att minska insjuknande och död i cancer. Vaccination, HPV 16 och 18 orsakar ca 70% av all livmoderhalscancer. Ca 70% av alla sexuellt aktiva smittas av HPV någon gång under livet. Vaccination: Det finns ett hundratal typer av humant papillomvirus, HPV, men endast ett femtontal kan orsaka cancer och de vanligaste är HPV 16 och 18. Socialstyrelsen har beslutat att vaccination av flickor i årskurs 5 och 6 ska införas i det allmänna barnvaccinationsprogrammet .För flickor mellan år finns dock enbart en rekommendation att man bör vaccineras. Här riskeras en betydande ojämlikhet; rekommendationen riskerar att främst följas av de välinformerade och pålästa. För att uppnå bästa möjliga skydd mot viruset i befolkningen skulle även pojkar kunna vaccineras mot HPV. Bäst är i så fall att vaccinera före sexdebuten. Beslutet att enbart flickor i årskurs 5-6 skulle vaccineras underbyggdes av fakta att det inte skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att också vaccinera pojkar. Sedan dess har det hänt två saker; det har visats att det ger skyddande effekt att vaccinera pojkar, och priset på vaccin har sjunkit betydligt. Mot bakgrund av att det finns ytterligare HPV-associerade tumörformer som drabbar både män och kvinnor kan det vara av intresse att se över om inte könsneutral vaccination är vägen framåt för att minska antalet cancerfall. Peniscancer, munhålecancer Else-Marie Rasmusson

18 Repetition Vad menas med incidens? Vad menas med prevalens?
Hur många får en cancerdiagnos/år i Sverige? Hur många personer lever i Sverige som någon gång fått en cancerdiagnos? Vilka är de viktigaste preventiva åtgärderna? Else-Marie Rasmusson

19 De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige
Prostatacancer ( ) Bröstcancer ( 7 380) Hudcancer, ej malignt melanom ( 4829) Tjocktarmscancer (4059) Lungcancer (3579) Statistik från 2009 Else-Marie Rasmusson

20 Prostatacancer Incidens, 10 317 (2009) Antal döda 2 485 (2008)
Medelåldern är 70 år vid insjuknandet (ovanligt före 50-års ålder). Etiologi (orsak)-bristande kunskap om detta, samverkan av olika faktorer. Hereditet (arv)ca 5%, livsstil Etiologi: Ingen genetisk testning Else-Marie Rasmusson

21 Prostatacancer Primärprevention- ingen känd fastställd
Symtom-i tidiga stadier sällan symtom, vattenkastningsbesvär , förhöjda PSA-värde Kontroll av PSA Behandlingar Expektans Operation Strålbehandling, extern, eller Brachybehandling Hormonellbehandling Fördelar med PSA Enkelt test Effektiv behandling om tumören hittas i tid. Förbättrade behandlingsmetoder= mindre biverkningar Minskad dödlighet Nackdelar med PSA PSA osäkert Obehagliga undersökningar Kostnader och resurser De flesta tumörer inte dödliga Oro eller falsk säkerhet Försämrad livskvalite Expektans, dvs man ger ingen behandling förrän symtom eller tecken på progress, följer PSA. Operation- laparoskopisk elleröppen kirurgi, nervsparande eller inte, robotteknik. Strålbehandling-extern, brachy (HDR eller LDR =Seedsbehandling). Antihormonell behandling som primärbehandling är inte kurativ men sjukdomsbromsande. Ofta ges antihormonell behandling i kombination Else-Marie Rasmusson

22 Else-Marie Rasmusson

23 Bröstcancer Incidens, 7380 (2009) Antal döda, 1512, 10 män (2008)
Medianåldern vid insjuknandet är 64 år I Sverige lever i dag fler än kvinnor som någon gång fått en bröst-cancerdiagnos. 10-års överlevnad är ca 80% Det råder en stark samstämmighet om att personer som är fysiskt aktiva i jämförelse med inaktiva personer löper en lägre risk att utveckla cancer i tjock- och ändtarm, bröst och livmoder. Fysiskt aktivitet och den minskade cancerrisken har troligen med en förbättrad viktkontroll att göra. Punkt 4. övervikt, östrogen bildas i fettceller Ärftlighet, Låg ålder (< 40) Bilateral bröstcancer Äggstockscancer Bröst- och äggstocks-/äggledarcancer hos samma person Manlig bröstcancer. Else-Marie Rasmusson

24 Bröstcancer Etologi, vara kvinna, tidig mens och sen menopaus, exponering av kvinnligt könshormon, övervikt hos postmenopausala kvinnor, alkohol, tidigare strålbehandling och ärftlighet Primärprevention-jmf. riskfaktorer Symtom-Kännbar knöl i bröstet,Indragen bröstvårta,Rodnad, värmekänsla, ömhet,Indragen hud, asymmetri % diagnosticeras via screeningen. Behandling Else-Marie Rasmusson

25 Bröstcancer screening
Enl. socialstyrelsen ska kvinnor mellan år erbjudas mammografi(50-69), men avvikelser förekommer månaders intervall. Olika synpunkter om mammografins betydelse och olika studier ger olika svar. Enl. SoS minskas dödligheten med ca. 30%. Else-Marie Rasmusson

26 Bröstcancer Behandlingar Kirurgi och sentinel node Cytostatika
Antikroppsbehandling Strålbehandling Endokrinbehandling (antihormonell) Punkt 1. I huvudsak alltid kirurgi, bröstbevarande eller mastektomi dvs. hela bröstet tas bort. Lymfdräneringen från brösttumören till axillkörtlarna går ofta samman till en lymfkörtel den så kallade sentinel node eller "portvaktskörteln". Genom att identifiera denna första lymfkörteln (sentinel node) har man visat att informationen från denna körtel har ett mycket värdefullt. Vid tumörfri första lymfkörtel kan man på detta vis avstå från axillarutrymning Punkt 3. Speciella antikroppar framställs i laboratorier. En sådan antikropp kan känna igen och fästa sig på särskilda proteiner (antigen) som bärs av till exempel cancerceller. Antikroppen kan med andra ord liknas vid en målsökande robot. Behandling med dessa antikroppar kan i vissa fall förekomma vid AML. Behandlingen ges som ett dropp i ett blodkärl.  Punkt Gy beroende på ålder, 50 Gy/25 frakt. Punkt 5 En del bröstcancrar 65-75% har hormonreceptorer och är för sin tillväxt beroende av hormonerna östrogen och progesteron. En stor andel kvinnor med receptorpositiva tumörer behandlas därför med anti-hormonell terapi. Behandlingen avser att blockera receptorerna och förhindra hormonproduktionen. Antihormonella behandlingar Antiöstrogen har en blockerande effekt på receptorerna. Aromatashämmare minskar produktionen av östrogen genom att blockera enzymet aromatas. Gestagener hämmar östrogensyntesen. Kastration kemisk, kirurgisk eller radiologisk Biverkningar, bröst sexorgan, lymfödem Else-Marie Rasmusson

27 Hudcancer Incidens, 4829 (2009) Medianåldern vid insjuknandet är över 75 år. Etiologi- solens UV-strålning, hudtyp Primärprevention- Minska solning, undvik solning under timmarna mitt på dagen. Solskyddskrämer bör enbart användas som komplement till andra sätt att skydda sig från solen. Punkt 3. Dålig pigmentsförmåga och ljushyllthet hos vit befolkning är en riskfaktor. Utomhusarbete med mycket solexponering är en riskfaktor Else-Marie Rasmusson

28 Hudcancer Symtom- rodnad eller en fjällande fläck kan finnas var som helst på huden. Cancern kan också växa ner i nästa lager, läderhuden. Den förvandlas då till en knuta som är rodnad och kan ha hårda fjäll av hud på ytan eller vara sårig. Ett sådant sår brukar vara mycket svårläkt. Vanlig placering är ansiktet, ytteröra, händernas översida eller på en kal hjässa. Behandling- Kirurgi, strålbehandling Else-Marie Rasmusson

29 Malignt melanom Incidens- 2819 (2009)
Medianåldern vid insjuknandet är 60 år Antal döda 497 (2008) procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Etiologi- solens UV-strålning, hudtyp, solexponering under uppväxten större riskfaktor än i vuxenålder. Symtom- första symtom är att ett födelsemärke (nevus) börjar växa, klia, blöda eller ändra färg och form. Även nya förändringar som inte tidigare funnits kan uppträda Behandling-Kirurgi, cytostatikabehandling och immunterapi Punkt 2. beror på vilken stadium vid diagnos. Else-Marie Rasmusson

30 Malignt melanom och Hudcancer
Den tymörtyp som i särklass ÖKAR mest. Orsak- Sol och semestervanor då oskyddad hud utsätts för stark ultraviolett strålning. Vid malingt melanom i tarm, vulva osv. är orsaken oklar. Hos kvinnor ökade incidensen med 10% från Else-Marie Rasmusson

31 Tjocktarmscancer Incidens 4059 (2009) Antal döda 1867 (2008)
75% av de som drabbas är äldre än 65 år Etiologi-övervikt, högt intag av rött kött, intag av lågt fiberinnehåll, många studier visar på en koppling till rökning. Inflammatorisk tarmsjukdom. Ärftlighet Primärprevention- Frukt och grönt, minimera övervikt Det råder en stark samstämmighet om att personer som är fysiskt aktiva i jämförelse med inaktiva personer löper en lägre risk att utveckla cancer i tjock- och ändtarm, bröst och livmoder. Fysiskt aktivitet och den minskade cancerrisken har troligen med en förbättrad viktkontroll att göra. Fysisk aktivitet på recept används ganska ofta nu och är tänkt som både förebyggande för personer i riskzon men olika studier har visat på effekt även då man redan är sjuk, ex. Inom cancervården. Det finns även en värdering i det hela ”att röra på sig är det rätta”. Se upp för att skuldbelägga sjuka människor. Man måste känna in vad är trivsel för patienten osv.. Else-Marie Rasmusson

32 Tjocktarmscancer Symtom- Ändrade avföringsvanor, Blödning, spontant eller i samband med avföring, Buksmärtor/ileus (ofta inget tidigt tecken), Viktminskning Behandling-Kirurgi (stomi), strålbehandling, cytostatika. Ofta i kombination. Else-Marie Rasmusson

33 Lungcancer Else-Marie Rasmusson

34 Lungcancer Incidens 3579 (2009)
Antal döda 3552 (2008) vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken Medianåldern vid diagons är 70 år. Dålig prognos, femårsöverlevnad-10% hos män och 15% hos kvinnor Lungcancer ökade med 10% hos kvinnor mellan , beror på kvinnors förändrade rökvanor. Fler kvinnor dör i lungcancer än i bröstcancer Else-Marie Rasmusson

35 Lungcancer Etiologi- Rökning (80-90% beror på detta), passiv rökning, KOL, asbest Primärprevention- rökstopp Symtom-Hosta är det första symtomet hos upptill 75%, hemoptys (blodig upphostning), dyspné, thoraxsmärta Behandling-Kirurgi men endast ca 20% kan opereras, cytostatika, strålbehandling, symtomatisk behandling Else-Marie Rasmusson

36 Rökstopp Diskutera med de som sitter närmast dig hur ni tror man bäst förhindrar att människor börjar röka. Else-Marie Rasmusson

37 Sjuksköterskans roll Behandling och dess biverkningar, fysiska, psykiska osv….. Informera andra vårdaktörer om vad som behövs iakttas distriktssköterskor, personal på boende. Undervisa om egenvård ,Preventivt arbete, rökstopp Else-Marie Rasmusson

38 Behandlingsbiverkningar
Prostatacancerbehandling, urininkontinens, erektionssvikt,värmevallningar Bröstcancerbehandling, förändrad kroppsuppfattning, klimakteriesymtom, bristande sexuell lust Lungcancer, smärta, ångest, andningssvårighet Cytostatikabehandling, fatigue, illamående,håravfall,nutrition Strålbehandling, hudpåverkan i strålat område, muntorrhet då spottkörtlar nås, besvär från urinvägar,tarm, slida,erektionssvikt vid bäckenbestrålning Var kan patienten stickas??? Egenvård ex.För att minimera biverkningar och förbättra prognosen är det viktigt med rökstopp. Else-Marie Rasmusson

39 Cancerrecidiv Vid recidiv är prognosen sämre
Vid recidiv ex. Hjärnmetastas, ej ny diagnos, det är fortfarande den typ av cancer som ursprungligen diagnostiserades. Många som får recidiv kan leva länge med en mer kronisk sjukdom. Beroende på vilken cancer. År 2008 dog personer i tumörsjukdomar i Sverige Else-Marie Rasmusson

40 Referenser Cancerfonden, Cancerfondsrapporten, 2011
Ringborg, U., Dalianis, T., Henriksson, R. (senaste upplaga). Onkologi. Liber. Else-Marie Rasmusson