Processorienterad omvårdnad, livscykelperspektiv

En presentation över ämnet: "Processorienterad omvårdnad, livscykelperspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Processorienterad omvårdnad, livscykelperspektiv
Gitte Birlev Könyves

2 Primärvården Skåne Gitte Birlev Könyves Leg sjukgymnast/Uroterapeut Deltagruppen Stattena Gitte Birlev Könyves

3 UROTERAPI Behandlar och utreder den som läcker urin eller har svårt för att tömma blåsan. Kan även behandla besvär från tarmen. Gitte Birlev Könyves

4 Besvär som utreds och behandlas är:
Ansträngningsinkontinens Överaktiv blåsa Blandinkontinens nattenures Neurogen blåströrning Urinretention Överrinningsinkontinens Avföringsinkontinens Gitte Birlev Könyves

5 Behandlingsmetoder Blåsregim/träning Bäckenbottenträning
Elektrostimulering Självkaterisering BioFeedback Akupunktur Tarmsköljning/lavemang Utprovning av prolapsringar Utprovning/förskrivning av inkontinenshjälpmedel Gitte Birlev Könyves

6 Agenda: Anatomi och fysiologi Definitioner och prevalens Orsaker
1 Definitioner och prevalens 2 Orsaker 3 Utredning och behandling 4 Patientfall 5 Gitte Birlev Könyves

7 Agenda: Anatomi och fysiologi Definitioner och prevalens Orsaker
1 Definitioner och prevalens 2 Orsaker 3 Utredning och behandling 4 Patientfall 5 Gitte Birlev Könyves

8 Gitte Birlev Könyves

9 Gitte Birlev Könyves

10 Man inväntar medvetet ett lämpligt tillfälle att gå på toaletten
Miktionscykel Urinblåsan fylls Blåsan töms Urinblåsan är fylld till hälften Man inväntar medvetet ett lämpligt tillfälle att gå på toaletten Gitte Birlev Könyves

11 Gitte Birlev Könyves

12 Gitte Birlev Könyves

13 Gitte Birlev Könyves

14 Gitte Birlev Könyves

15 International Continence Society – definition
Urininkontinens Definieras som ett besvärande ofrivilligt urinläckage. Trängningar Ett plötsligt, trängande behov av att tömma blåsan. Trängningsinkontinens Ofrivilligt urinläckage i samband med trängningar. Ansträngningsinkontinens Ofrivilligt urinläckage vid ansträngning, hosta eller nysning. Blandinkontinens Ofrivilligt läckage vid trängningar samt vid ansträngning, nysningar eller hosta. Överaktiv blåsa Täta trängningar med eller utan trängningsinkontinens, oftast i kombination med frekventa miktioner och nykturi. Nykturi En eller flera nattliga miktioner. LUTS (Lower Urinary Tract Symptoms) Subjektivt upplevda besvär från nedre urinvägarna. Gitte Birlev Könyves

16 Vad definieras som urinläckage?
g/dygn Uttalat läckage >50g/dygn Måttligt läckage 8 g – 50g/dygn Normalt <8 g/dygn Omarbetad efter: Peeker R, Samuelsson E. Läkemedelsboken Urininkontinens: SBU 2000 Rapport: Behandling av urininkontinens. Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

17 Prevalens av inkontinens hos män och kvinnor med överaktiv blåsa % av generella populationen, >18 år Män Kvinnor OAB 12,8% OAB 10,8% SUI 8,7% UUI 3,9% UUI 1,8% Other UI 2,9% Other UI 2,7% SUI 1,2% OAB = Overactive bladder (Överaktiv blåsa) SUI = Stress Urinary Incontinence (Ansträngningsinkontinens) UI = Urinary Incontinence (Annan inkontinens) UUI = Urgency Urinary Incontinence (Trängningsinkontinens) Omarbetad efter Irwin DE et al. European urology 2006; 50: Gitte Birlev Könyves

18 Överaktiv blåsa drabbar både män och kvinnor 12 % prevalens oavsett kön1
Åldersgrupp 18-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70+ Prevalens av överaktiv blåsa (%) 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % Män Kvinnor Incidensen ökar med åldern och är genomsnittligt högre hos kvinnor än hos män. Men vem som helst kan drabbas, även yngre män – oavsett prostatahyperplasi eller inte.2 1. Irwin D, et al. EPIC Eur Urol 2006; 50: (Studerade länder: Kanada, Tyskland, Italien, Sverige och Storbritannien). 2. Irwin DE et al. Abstract, EAU 2006. Gitte Birlev Könyves

19 Överaktiv blåsa – konsekvenser för individen
Psykologiska Skuld/depression Förlust av självkänsla Rädsla för att – vara en börda – kissa på sig – lukta illa Fysiska Fysisk aktivitet undviks eller upphör Yrkesmässiga Frånvaro från arbete Minskad produktivitet Hygieniska Användning av särskilda underkläder/sängkläder Försiktighetsåtgärder avseende klädsel Sexuella Undvikande av intimitet och sexuell kontakt Sociala Social isolering Rörelsefriheten begränsas av tillgången på toaletter Tubaro A, et al. Urology 2004; 64: 2-6 (översiktsartikel). Gitte Birlev Könyves

20 Agenda: Anatomi och fysiologi Definitioner och prevalens Orsaker
1 Definitioner och prevalens 2 3 Orsaker Utredning och behandling 4 Patientfall 5 Gitte Birlev Könyves

21 Rimliga urinmängder med normalt dryckesintag
Antal miktioner per dag: 3 – 7 ggr Mängd urin per miktion: 2 – 4 dl Totalvolym urin/dygn: 1 – 2 l Normalt dryckesintag/dygn: 1 ½ – 2 l Normalt läckage: <8 g/dygn Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

22 Överaktiv blåsa och inkontinens Kännetecken
Frekventa trängningar Förhöjd miktionsfrekvens Lättutlöst miktionsreflex Oftare stort läckage Omarbetad efter: Peeker R, Samuelsson E. Läkemedelsboken Urininkontinens: SBU 2000 Rapport: Behandling av urininkontinens. Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

23 Överaktiv blåsa och inkontinens Orsaker
Ålder Livsstilsfaktorer (dryckesvanor, ”vanekissande”) Ideopatisk detrusorinstabilitet = Överaktiv blåsa Orsaker i blåsan: Infektion, tumör, sten Orsaker utanför blåsan: Ovarial tumör, post-op, efter strålning Neurogena blåsrubbningar: CNS, post-stroke, MS, Parkinson Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

24 Atrofisk och frisk slemhinna
Atrofi - Slemhinnan i vagina är tunn och oelastisk Normal slemhinna OES111026PSE04 Illustration Helena Lunding Gitte Birlev Könyves

25 Vaginal- väggar (skivepitelet)
Den östrogena miljön i vagina är ett starkt försvar mot invaderande patogener Östrogen påverkar: Vaginal- väggar (skivepitelet) Lakto- baciller Surhets- graden Glykogen Laktat Vaginalväggen innehåller glykogen. Laktobaciller utnyttjar glykogen för produktion av laktat som ger ett lågt PH och en sur miljö. Bakterier trivs inte i en sur miljö med pH under 4,5. Vid glykogenbrist försvinner laktobacillerna och pH stiger. Vid långvarig östrogenbrist kan det hända att labia minora skrumpnar och slidöppningen blir trängre. En tunnväggig, torr vagina har dålig motståndskraft mot tarmbakterier och blir lätt skadad/irriterad vid samlag. Allt detta försvårar samlag och försämrar lusten särskilt hos kvinnor som gjort lång paus med samliv och vill påbörja det igen. Ett kontinuerligt aktivt sexualliv motverkar förtunningen av vaginalslemhinnan, bland annat beroende på ökad vaginal genomblödning. Man har funnit östrogenreceptorer i bindväv och muskulatur runt vagina Fuktighet/mucus Cellmedierade immunförsvaret OES111026PSE04 Eva Rylander, Boken Underverket sid 13,19. Gitte Birlev Könyves 25

26 Symtom i vulva/vagina vid östrogenbrist1
Urogenitalt åldrande Östrogenbrist Atrofi i vaginalslemhinnan Atrofi i blås- och uretraslemhinnan Torrhet i vagina Klåda, sveda i underlivet Smärtor under/efter samlag Flytningar, ibland blodtillblandade Sveda vid miktion Täta trängningar Urinläckage Nykturi Åldrande ovarier! Östrogenbrist Symtom på urogenital atrofi förekommer hos 20–50% av alla kvinnor. Kroppens förändring i samband med klimakteriet beror på minskad produktion av kvinnligt könshormon, östrogen. Idag då man har förväntningar på ett fullgott sexliv långt upp i åren är det allt vanligare att äldre kvinnor söker läkare för samlagssmärta, som då ofta beror på atrofiska slemhinnor. En viktig bidragande orsak till det ökande antalet kvinnor med samlagssmärta p.g.a. vaginal atrofi är rädslan för hormonbehandling som understöds av den offentliga debatten. En del läkare och många kvinnor vågar inte längre använda östrogen oavsett styrka och administrationssätt. Till vä: Huden och slemhinnorna förlorar sin elasticitet och fuktighet och blir torra och sköra, atrofi uppstår. Symtomen blir en torrhetskänsla, och/eller klåda och sveda i underlivet och även samlagssmärta. Det är lätt att det uppstår flytningar (ibland blodblandade) som tecken på vaginalinfektion. Mitten: Atrofiska slemhinnor i blås- och uretraslemhinnan kan bidra till ökad nervaktivitet. Det kan leda till att miktionsreflexen startar när som helst och redan vid små blåsvolymer. Kvinnan kan drabbas av urinträngningar och känna behov av att kissa oftare och det svider vid miktion. Till hö: Urinvägsinfektion kan uppkomma eftersom slidans bakterieflora är förändrad p g a atrofi. En ökad mottaglighet för infektioner ses där E. Coli m.fl. dominerar, laktobaciller saknas Den ändrade bakteriefloran är orsaken till att äldre kvinnor oftare blir mottagligare för urinvägsinfektioner. Man har påvisat östrogenreceptorer i muskulaturen och bindväv runt uretra och i bäckenbottens muskulatur och bindväv. Ökad mottaglighet för infektioner i nedre urinvägar och vagina OES111026PSE04 Gitte Birlev Könyves Behandling av symtom vid klimakteriebesvär, kap 4. SBU-rapport 2002 26

27 Östrogenbrist atrofi Slemhinnan i vagina vid östrogen-brist är tunn och oelastisk Slemhinnan i vagina blir tjockare, fuktigare och mer elastisk efter lokal behandling med östrogen Symtomen sammanhänger med att slemhinnorna blir tunnare, skörare och lättare skadade. Bild t hö: Den normala veckbildningen i slemhinnan i slidan försvinner och slidan kan förkortas (texten kan visas då man pekar på den högre bilden.) Vid okulärinspektion ser man att slemhinnan i vulva och vagina är tunn och rodnad (kapillärnätet i underliggande stroma lyser igenom). Den östrogenpåverkade transversella veckbildningen av vaginalslemhinnan saknas, vilket försämrar tänjningsförmågan vid t ex samlag. Övergång till nästa bild: En viktig bidragande orsak till det ökande antalet kvinnor med bland annat samlagssmärta på grund av vaginal atrofi är rädslan för hormonbehandling som understöds av den offentliga debatten. En del läkare och många kvinnor vågar inte längre använda östrogen oavsett styrka och administrationssätt. En ny rapport från SFOG (svensk förening obstetrik & gynekologi) bringar dock klarhet i vad som gäller, OES111026PSE04 Illustration Helena Lunding Gitte Birlev Könyves 27

28 Ansträngningsinkontinens Kännetecken
Litet läckage vid ökat buktryck Inga trängningar Normal miktionsfrekvens Omarbetad efter: Peeker R, Samuelsson E. Läkemedelsboken Urininkontinens: SBU 2000 Rapport: Behandling av urininkontinens. Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

29 Ansträngningsinkontinens Orsaker
Svaga stödstrukturer Ålder Ärftliga faktorer Graviditet (förlossning) Östrogenbrist Tidigare gynekologisk kirurgi Belastning Övervikt Tungt arbete Obstruktiv lungsjukdom Obstipation Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

30 LUTS Kännetecken Täta trängningar Täta urintömningar Nykturi
Trängningsinkontinens Ansträngnings- inkontinens L A G R I N G Startsvårigheter Långsamt flöde Avbrutet flöde Behov av att krysta Slutdropp T Ö M N I N G E F T E R T Ö M N I N G Efterdropp Känsla av ofullständig tömning Abrams P et al. Neuro Urodyn. 2002; 21: Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

31 LUTS Orsaker LUTS beror ofta, men inte alltid, på prostataförstoring
Hos flertalet män härrör LUTS både från prostatan och blåsan Tömnings- och efter tömningssymtom beror ofta på förstorad prostata Lagringssymtom härrör ofta från blåsan Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

32 Agenda: Anatomi och fysiologi Definitioner och prevalens Orsaker
1 Definitioner och prevalens 2 Orsaker 3 Utredning och behandling 4 Patientfall 5 Gitte Birlev Könyves

33 Utredning i öppenvård Anamnes, ev frågeformulär Miktionslista
Blöjvägningstest, vid urinläckage Tidsmiktion, vid LUTS IPSS – Internationellt bedömningsskala vid LUTS Provokationstest vid läckage Urinprov Residualurin vid misstanke om tömningssvårigheter Ev neurologisk utredning Ev remiss till urodynamik Gitte Birlev Könyves

34 Behandling i öppenvård
Överaktiv blåsa (kvinnor och män) Genomgång av livsstilsfaktorer (dryckes- och toalettvanor, mediciner) Blåsträning, bäckenbottenträning Antikolinergika – välj från rek-lista För män med misstänkt avflödeshinder: överväg alfa-1-blockerare Vid dominerande nykturi tänk på ev nokturn polyuri Ansträngningsinkontinens (kvinnor) (män sällsynt) Genomgång av livsstilsfaktorer Behandla hosta och obstipation, diskutera ev övervikt Överväg lokalt östrogen Bäckenbottenträning (ev kontinensbåge) Möjligen Yentreve® Gitte Birlev Könyves

35 Farmakologisk behandling
Antikolinergika Substans Läkemedel Darifenacin Emselex Novartis, depottabletter 7,5 mg, 15 mg Fesoterodin Toviaz Pfizer, depottabletter 4 mg, 8 mg Oxybutynin Ditropan sanofi-aventis, tabletter 5 mg Kentera UCB, depotplåster 3,9 mg/24 timmar Oxybutynin Merck NM Mylan, tabletter 5 mg Solifenacin Vesicare Astellas Pharma, tabletter 5 mg, 10 mg Tolterodin Detrusitol Pfizer, tabletter 1 mg, 2 mg Detrusitol SR Pfizer, depotkapslar 2 mg, 4 mg Peeker R, Samuelsson E. Läkemedelsboken Urininkontinens: Gitte Birlev Könyves

36 Farmakologisk behandling
Antidepressiva Substans Läkemedel Duloxetin Yentreve Lilly, enterokapslar 20 mg, 40 mg Antidiuretiskt hormon Substans Läkemedel Desmopressin Desmopressin Flera fabrikat, nässpray 10 mikrog/dos Minirin Ferring, frystorkad tablett 60 mikrog, 120 mikrog näsdroppar 0,1 mg/ml nässpray 0,025 mg/ml, 0,1 mg/ml Minurin Parallell Pharma, tabletter 0,2 mg Nocutil Medac, tabletter 0,1 mg, 0,2 mg Peeker R, Samuelsson E. Läkemedelsboken Urininkontinens: Gitte Birlev Könyves

37 När ska man remittera? Oklar diagnos
Kort anamnes på trängningar <6 mån Makroskopisk hematuri Malignitetssuspekt undersökningsfynd Förhöjt/patologiskt PSA Vid utebliven effekt av insatt behandling (efter 4–6 månader) Remiss till urolog/gynekolog Utarbetat i samarbete med doc., överläkare Ralph Peeker och med. dr, överläkare Ingela Berrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Gitte Birlev Könyves

38 Vad ska ingå i remiss till specialistvård?
Anamnes, ev. frågeformulär Miktionslista Övriga sjukdomar Medicinlista Optimalt medicinerad? BMI Genomförd utredning och behandling Aktuell frågeställning Gitte Birlev Könyves

39 Behandling i specialistvård
Överaktiv blåsa Uroterapi Farmakologisk behandling Elektrostimulering Botoxinjektion Akupunktur Sakral rotstimulering Blåsförstoring Urindeviation Ansträngningsinkontinens Bäckenbottenträning Operation Parauretrala injektioner Farmakologisk behandling Elektrostimulering Gitte Birlev Könyves

40 Specialistbehandling TVT-operation vid ansträngningsinkontinens
TVT-slyngans placering Gitte Birlev Könyves

41 Utredning av män 1. Anamnes 2. Inför läkarbesök
Vattenkastningsbesvärens art? Hur länge har besvären pågått? Läckage? I så fall hur mycket och hur ofta? I vilka sammanhang? Övriga sjukdomar? Medicinering? 1. Anamnes Miktionslista Tidsmiktion Vätskelista vid behov IPSS Urinsticka, ev odling Laboratorieprover; S-krea, PSA Residualurinvolym 2. Inför läkarbesök Allmäntillstånd Hjärta Lungor Blodtryck Buk Yttre genitalia Palpation PR Reflexer/sensibilitet Knipförmåga 3. Fysikalisk undersökning Utarbetat i samarbete med doc., överläkare Ralph Peeker och med. dr, överläkare Ingela Berrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Gitte Birlev Könyves

42 Agenda: Anatomi och fysiologi Definitioner och prevalens Orsaker
1 Definitioner och prevalens 2 Orsaker 3 Utredning och behandling 4 Patientfall 5 Gitte Birlev Könyves

43 Lisbet Svensson, 51 år Status AT: Gott.
Arbetar som undersköterska på ett äldreboende. Opererades för ett tio-tal år sedan för ansträngningsinkontinens via en incision i bukväggen. Under flera år därefter besvärsfri. Så småningom ånyo läckage vid plötslig fysisk ansträngning. Senaste åren också allt svårare att skjuta upp blåstömningen när hon blir kissnödig. Lider av att behöva lämna avdelningen titt som tätt för att gå på toaletten. Går upp 1–2 gånger per natt för att kissa; till en del tror hon att det beror på att hon får påtagliga värmevallningar ibland på natten. Sedan ett år har menstruationerna börjat komma oregelbundet och ibland blivit långdragna. AT: Gott. Gyn: vvp: ingen påtaglig rotation av uretra. Måttlig knipförmåga. Palpatorisk myomatöst allmänförstorad uterus. Klinisk kemi Provokationstest Rutinlab ua. Diskret läckage vid hosta. Blöjvägningstest Urinprov 18g/48h. 1+ Erytrocyter. Nitrit negativt. Miktionslista Cystoskopi Dygn 1: Total urinvolym 15 dl, frekvens 9 ggr, medelvolym 1,7 dl, maxvolym 2,2 dl. Dygn 2: Total urinvolym 19 dl, frekvens 12 ggr, medelvolym 1,6 dl, maxvolym 2,9 dl. Normalt fynd. Tidsmiktion – Urodynamik Cystometri får avbrytas vid 350 ml då patienten erfar svårkontrollerade trängningar. Ingen påvisad detrusorinstabilitet. Tecken på ansträngningsinkontinens. Residualurin 12 ml. Gitte Birlev Könyves

44 Fritz Månsson, 61 år Status AT: Gott. Något överviktig.
Fritz har kört grävskopa i många år. För några år sedan hade han börjat resignera inför att arbetslösheten skulle övergå i en pensionärstillvaro men nu är det istället mer arbete än någonsin. Sedan ett par månader tycker han att han fått tillbaks prostatit-besvären han hade som ung: han får hoppa ur maskinen och kissa stup i kvarten och ibland har han också lite värk nertill i buken och ut i ena benet. AT: Gott. Något överviktig. Buk: Mjuk och oöm utan palpabla resistenser. PR: Prostata palperas normalstor och benign. Klinisk kemi IPSS Kreatinin 130 μmol/l; PSA 1,9 μg/l; Hb 120 g/l. Total poäng 15. Blöjvägningstest Urinprov Ej utfört – läcker ej. Urinsticka: Erytrocyter 3+, Glukos 1+, Albumin 1+. Miktionslista Cystoskopi Dygn 1: Totalvolym 22,1 dl, frekvens 14 ggr, medelvolym 1,6 dl, maxvolym 2,3 dl. Dygn 2: Totalvolym 24,1 dl, frekvens 14 ggr, medelvolym 1,7 dl, maxvolym 2,6 dl. Utbredd urinblåsecancer på vänster sidovägg. Tidsmiktion Mellan 7–14 sek. för första dl. Urodynamik Negativt isvattentest. Ingen instabilitet under fyllnad. Närmast bilden av sensorisk urgency med starka trängningar vid 140 ml. Kan inhibera. Tryckflödesmässigt ingen obstruktivitet. Residualurin 25 ml. Gitte Birlev Könyves

45 Anna-Karin Hoffman, 42 år Status AT: Överviktig, sitter i rullstol.
Anna-Karin har haft MS sedan 25-årsåldern. Hon är storvuxen och överviktig. Vid 37 års ålder började hon använda rullstol, mest för att klara sitt jobb där hon sköter administrativa uppgifter på ett större företag. Hennes gladlynthet och drastiska humor är en stor tillgång för arbetsplatsen. Miktionen har på senare år blivit besvärligare. Hon har uttalade trängningar som ofta är svåra att hålla emot men när hon kissar blir miktionen avbruten och hon kan inte tömma ordentligt. Hon har flera gånger haft urinvägsinfektioner. AT: Överviktig, sitter i rullstol. Gyn: Utföres med svårighet. Svamp- infektion i ljumskarna, i övrigt inget anmärkningsvärt vid inspektion. Svårt att bedöma palpationsfyndet pga övervikt. Klinisk kemi Provokationstest Rutinlab ua. Negativt. Blöjvägningstest Urinprov 250 g/48h. 2+ Erytrocyter, 2+ Leukocyter. Nitritsticka positiv. Urinodling visar växt av E-coli. Miktionslista Cystoskopi Dygn 1: Totalvolym 13,1 dl, frekvens 12 ggr, medelvolym 1,1 dl, maxvolym 1,3 dl. Dygn 2: Totalvolym 14,3 dl, frekvens 15 ggr, medelvolym 1,0 dl, maxvolym 1,1 dl. ua. Tidsmiktion – Urodynamik Maximal cystometrisk kapacitet 290 ml. Vid försök till tömning sfinkterkontraktion efter ml, och resturin ca 170 ml. Residualurin 210 ml. Gitte Birlev Könyves

46 Anamnes Penetrera urinvägsbesvären: Hur länge har urinvägsbesvären pågått? Hur stor volym? hur ofta? +/-trängningar?, provocerande faktorer? Övriga sjukdomar Gynekologisk/Urologisk anamnes Tidigare kirurgi i buk och bäcken Genomgång av läkemedel Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

47 Miktionslista Gitte Birlev Könyves

48 Blöjvägningstest En objektiv mätning av mängden urinläckage kan göras med blöjor där man mäter blöjornas viktökning Långtidsmätning (12-48 timmar) kan utföras av patienten i hemmet. Blöjans vikt mäts före och efter användning En sammanlagd viktökning på 8 g per 24 timmar anses som en signifikant ökning Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

49 Tidsmiktion Gitte Birlev Könyves

50 IPSS Gitte Birlev Könyves

51 Provokationstest Urinläckage genom uretra vid samtidig hoststöt är ett tecken på ansträngningsinkontinens Undersökningen kan göras med en måttligt fylld blåsa, eller ännu hellre vid specificerad grad av blåsfyllnad Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

52 Urinprov För att utesluta infektioner samt upptäcka eventuell haematuri, vilken kan vara ett tecken på tumörsjukdom i urinvägarna, bör urinanalys utföras på alla patienter som utreds för symtom från urinvägarna Urinstickor används för att upptäcka mikroskopisk haematuri Urinstickor för glukos, albumin, erytocyter, nitrit och leukocyter används också för att preliminärt ställa diagnosen urinvägsinfektion Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

53 Residualurin Den normala urinblåsan töms så gott som fullständigt med en resturin från några enstaka ml upp till 20 ml I klinisk praxis accepteras betydligt högre res-urin än så ml accepteras ofta och ibland mer om residualurinen inte orsakar kliniska problem Större residualvolymer som orsakar kliniska problem leder ofta till någon form av åtgärd Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

54 Neurologisk utredning
Intakt nervsystem är essentiellt för optimal styrning av nedre urinvägarnas funktion. Följande sjukdomar kan utöver inverkan på nervsystemet även medföra mindre rörlighet och därmed större svårighet att nå toaletten i tid: Alzheimers sjukdom Multiinfarktdemens Stroke Tumör NPH Parkinsons sjukdom MS Traumatiska skador som subduralhematom Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

55 Remiss till urodynamik
Material är hämtat från Överaktiv blåsa och urininkontinens, Utrednings- och Behandlingsguide; Elisabeth Farrelly och Lars Henriksson 2007. Gitte Birlev Könyves

56 Referenser och länkar Uroterapi, Anna-Lena Hellström Birgitta Lindehall Gitte Birlev Könyves

57 Glöm inte knipet på vägen!
Gitte Birlev Könyves